BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se 2014-10-14 411-00057-14 Till rektor Uppföljning av masterexamen i statistik vid Stockholms universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i statistik vid Stockholms universitet. UKÄ ifrågasätter därmed inte längre tillståndet för Stockholms universitet att utfärda masterexamen i statistik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 24 juni 2013 (reg.nr 411-00304-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i statistik vid Stockholms universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda masterexamen i statistik. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 24 juni 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och en redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Johan Lyhagen, Uppsala universitet, och professor emeritus Georg Lindgren. Underlag för bedömningen har varit lärosätets kompletteringar som begärdes in av sakkunniggruppen. Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till masterexamen i statistik vid Stockholms universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) 2014-10-14 411-00057-14 Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Loulou von Ravensberg i närvaro av seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Loulou von Ravensberg Kopia till: bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Stockholms universitet Lärosäte Stockholms universitet Huvudområde/examen Statistik - master ID-nr A-2014-08- 3589 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För masterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av statistik med närliggande områden (se Universitetskanslersämbetets beslut den 24 juni 2013, reg nr 411-00304-13) framgår av bedömargruppens yttrande: Två av de fem självständiga arbetena visar på brister när det gäller fördjupad metodkunskap. I det ena fallet är uppsatsen skriven som en rapport åt en uppdragsgivare. Under intervjun framkom att institutionens inställning är att studenter som skriver uppsatser som uppdrag omfattas av samma krav på metodkunskaper som övriga studenter. I den andra uppsatsen är den valda metoden mindre lämpad för att lösa det valda problemet. Till följd av de nämnda bristerna är det svårt att göra bedömningen att lärosätet säkrar måluppfyllelse när det gäller fördjupad metodkunskap. Av självvärderingen och intervjun framkom att det finns en viss säkring av metodkunskap. Detta återspeglas dock inte generellt i uppsatserna varför bedömningen inte kan bli någon annan än bristande måluppfyllelse. I analysen av orsakerna till den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet sju huvudorsaker; - lärarna har haft en oklar bild av masterprogrammet som helhet vilket har resulterat i överlapp och luckor i det samlade utbudet av metodundervisning - studenterna har inte fått tillräcklig träning i att välja metod och i att tillämpa de fördjupade metodkunskaperna inom specifika områden och för olika frågeställningar - studenterna har inte heller fått tillräcklig träning i att redogöra och argumentera för val och tillämpning av metod för en given frågeställning - en tydlig kunskapsprogression har saknats varför den enskilde studentens kunskaper i vissa fall inte har kunnat säkerställas inför examensarbetet - studenter och handledare har ibland haft oklara bilder av vilka krav som skulle komma att ställas på examensarbetet - studenterna har inte fått tillräcklig återkoppling på sina självständiga arbeten - tidigare kunde handledaren och examinator vara samma person Analysen framstår som grundlig och genomtänkt. Lärosätet har vidtagit flera åtgärder med avseende på bristerna. Regelbundna lärarseminarier har införts för att eliminera luckor och överlapp mellan kurserna. Antalet obligatoriska och individuella inlämningsuppgifter har ökat. Antalet lärarledda föreläsningar och seminarier har också ökat. Flera kurser inom programmet har i varierande grad genomgått en översyn för att ge studenten fördjupade metodkunskaper och en strukturerad kunskapsprogression. Ett exempel är kursen statistiska metoder
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) som har delats upp i två separata kurser, statistisk vetenskapsteori och statistisk metod, där statistisk vetenskapsteori betonar det vetenskapliga synsättet medan kursen statistiska metoder är inriktad på förmågan att koppla samman statistik teori till vetenskapsteoretiska sammanhang. Sammanfattningsvis, genom att placera kurserna i en systematisk och pedagogiskt ändamålsenlig ordning, ges studenterna nu bättre möjligheter att utveckla sin förmåga att tillämpa nya, fördjupade metodkunskaper. I det nya upplägget krävs att studenten blivit godkänd på samtliga övriga obligatoriska kurser innan studenten tillåts påbörja kursen examensarbete i statistik. Formerna för genomförandet av kursen examensarbete ska nu dokumenteras i en särskild process- och rollbeskrivning. Bedömningsgrunderna har gjorts tydligare och en särskilt checklista för bedömning och betygsättning har tagits fram för handledare och examinator. En stramare och tydligare process med kontrollstationer för att kunna följa studenten i arbetet med examensarbetet och att ge återkoppling har införts. Också rutinerna för rapporteringen från handledare till kursansvarig/examinator har förbättrats, slutseminarierna har också fått en tydligare struktur. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och genomtänkta. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna når hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För masterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta, vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av statistik med närliggande områden (se Universitetskanslersämbetets beslut den 24 juni 2013, reg nr 411-00304-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: Två av de fem självständiga arbetena visar på brister i måluppfyllelsen när det gäller förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta, vetenskapliga aspekter. Bristerna beror i det ena fallet på att uppsatsen är skriven som en rapport åt en uppdragsgivare där relevanta bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter inte har tagits med. I det andra fallet visar arbetet brister genom att inte behandla en för uppsatsen väsentlig vetenskaplig aspekt. Enligt självvärderingen och intervjun är vetenskapliga aspekter centrala i utbildningen vilket alltså inte återspeglas i två av uppsatserna. I inget fall har uppsatserna haft den karaktären att det gått att bedöma samhälleliga och etiska aspekter eller etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen visar på hög måluppfyllelse när det gäller samhälleliga aspekter som tas upp i undervisningen, exempelvis genom diskussioner om konstruktionen av nationalräkenskaperna samt genom externa föresläsare från andra myndigheter. Självvärderingen visar också på hög måluppfyllelse avseende etiska aspekter genom att till exempel etiska koder tas upp i undervisningen. Av självvärderingen framgår det inte tydligt hur etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete tas upp i utbildningen men intervjun klargjorde institutionens inställning och bekräftade den höga måluppfyllelsen. Svagheterna i några av de självständiga arbetena när det gäller de vetenskapliga aspekterna är dock sådana att helhetsbedömningen inte kan bli någon annan än bristande måluppfyllelse. I analysen av orsaker till den bristande måluppfyllelsen menar lärosätet att studenterna inte har fått tillräcklig träning i att bedöma potentiella metoders för- och nackdelar utifrån ett vetenskapligt
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) perspektiv. De har inte heller fått träning i att redogöra och argumentera för den bedömning de har gjort utifrån en vetenskaplig grund. Koordineringen av kurserna, med avseende på vetenskapliga aspekter, har varit bristfällig. Studenter och handledare har ibland haft oklara bilder av vilka krav som skulle komma att ställas på vetenskaplighet och vetenskaplig argumentation särskilt i samband med examensarbetet. Vidare har en tydlig kunskapsprogression saknats. Studenten har inte alltid fått adekvat återkoppling på sina självständiga arbeten. Tidigare kunde också handledare och examinator tidigare vara samma person. Analysen framstår som rimlig och välgrundad. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna omfattar till stor del förändringar i kursutbud och kursinnehåll för en bättre strukturerad kunskapsprogression. Som ett exempel kan nämnas att kursen statistiska metoder delats upp i två kurser, statistiska metoder och statistisk vetenskapsteori där den senare kursen betonar det vetenskapsteoretiska synsättet medan kursen statistiska metoder är inriktad på förmågan att koppla samman statistisk teori till vetenskapsteoretiska sammanhang. Ett annat exempel är att kursen för examensarbetet har flyttas till den fjärde och sista terminen. Lärosätet har också generellt höjt behörighetskraven för att få påbörja programmets olika kurser, inte minst vad gäller för att få börja skriva examensarbetet. Rollfördelningen mellan handledare och examinator är nu tydliggjord. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.