STAFFANSTORPS KOMMUN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kyrkheddinge skola och fritidshem Läsåret 2014/15 Fastställd: 140924 Upprättad:140630 Gäller: läsåret 14/15 1
Innehållsförteckning: Vision... 3 Målsättning och värdegrund... 3 Regelverk... 3 Definitioner... 3 Förebyggande arbete och kartläggning... 4 Trivselregler för Kyrkheddinge skola och fritidshem... 5 Uppföljning och utvärdering... 6 Handlingsplan - om det otillåtna skett... 6 Bilagor för dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2
Vision Den lilla skolan med stor gemenskap där kunskaper, engagemang och kreativitet står i centrum. Vår vision är att alla barn och elever i Kyrkheddinge ska få den kunskap och det självförtroende som behövs för att lyckas i framtiden utifrån ett flexibelt lärande med förväntningar och utmaningar. Målsättning och värdegrund Vi arbetar för att alla barn/elever utvecklas och erhåller kunskap i en lugn och säker miljö samt bemöts med respekt. Vår målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. All personal i skola och på fritidshemmet arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö präglas vår verksamhet av: Trygghet med en känsla av att jag duger. Samhörighet och glädje gemenskap mellan yngre och äldre barn. Samarbete mellan förskola skola/fritids. Respekt att bli respekterad för den man är, bli sedd och lyssnad till. Att vi alla har ett värde och är betydelsefulla. Engagemang och respekt för vår gemensamma miljö och allt levande. Ansvar/inflytande att vi vuxna tar ansvar för vårt uppdrag och är goda förebilder - att barn och elever ges möjlighet till växande ansvar och inflytande. Mod kurage att reagera på kränkande handlingar, en aktiv strävan mot en nolltolerans. Jämställdhet mellan könen Regelverk Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kap.i skollagen Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen, utdrag ur åtgärder mot kränkande behandling: 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Nolltolerans mot våld och kränkande behandling: Alla som vistas och verkar inom skola och fritidshem ska känna sig trygga. Det ska råda nolltolerans mot våld och all form av kränkande behandling. Definitioner Diskriminering är när skola/fritids på osakliga grunder behandlar barn/elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trossuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 3
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna barn/elever med de diskrimineringsgrunder som gäller (ex om alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.) såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex slag och knuffar) Verbal (t ex bli tilltalad med ett mindre positivt ord/uttryck, hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) Text- och bildburen (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker en elevs värdighet. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka i håret. Med kränkande behandling menas när någon kränks vid upprepade tillfällen samt en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Den kan utföras av såväl vuxna som barn och ungdomar. Det är den enskilde personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. En befogad tillrättavisning för att skapa en god miljö och följa skolans och fritidshemmets regler, är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling i lagens mening, även om barnet/eleven kan uppleva det som kränkande. Förebyggande arbete och kartläggning Inom Kyrkheddinge skola och fritidshem bedrivs en aktiv, medveten verksamhet för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling genom: - samarbete mellan arbetsenheterna för att undvika anonymitet. - devisen att alla barn är allas ansvar. - att vuxna rör sig bland barn/elever såväl ute som inne. - rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna. - trivselregler, som diskuteras och upprättas årligen, av barn, elever och personal. - antimobbingteam. Antimobbingteamet träffas gång i månaden, diskussioner förs kring förebyggande arbete, rutiner, uppföljning och aktuella händelser, sammankallas även vid akuta situationer. Teamet består av lärarpedagog, fritidspedagog, specialpedagog, skolsköterska och rektor. Teamet tar över när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprepas trots samtal mellan eleven/eleverna. - SET (skolan) utbildning för elever och personal. Ett kontinuerligt arbete med SET i alla klasser, med individ- och gruppstärkande övningar för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Under dessa lektioner förtydligar och konkretiserar vi det som står i likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Personal på skolan har gått handledarutbildning i SET och är ansvarig för att utbilda övrig personal. - gemensam värdegrundsvecka med arbete i åldersblandade grupper. 4
- kamratstödjarna Två klassrepresentanter vardera från årskurs 2-6 har valts ut som kamratstödjare. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon och öron för att få personalen att bli varse om vad som sker bland eleverna. De organiserar också lekar under vissa raster. Kamratstödjarna har inte till uppgift att agera polis, att hantera konflikter är alltid en vuxens ansvar. - sociogram används som inslag i verksamheten. - att stärka barnens självkänsla och självförtroende, alla barn ska känna sig delaktiga och värdefulla i barngruppen oavsett kön och ålder. - att omtanke och värnandet av den enskilda personen är grundläggande i all planering och genomförande. - att som vuxna vara goda förebilder. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning: - trivselenkät - Kamratstödjarträffar, antimobbingteamsmöten - regelbundna utvecklingssamtal med elev och förälder - klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen. - samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter - dialog med busschaufförerna. - observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen - samtal under SET-lektionerna, social emotionell träning - läsårsutvärdering för personal. - diskussioner i arbetslagen. Utvärdering av läsåret 2013-14 har lett fram till följande nulägesanalys Vid kartläggningarna har följande framkommit; Barnen anser att rastvärdarna är väl synliga i sina gula västar, men att det ibland inte känns som att det finns tillräckligt många. Elevernas språkbruk har förbättrats, men är fortfarande ett prioriterat mål. Arbetet med SET har fortgått i samtliga årskurser. Kamratstödjarna är kända för alla barn och elever. Eleverna vill att alla verkar mot kränkningar p.g.a kön,etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Mål/Konkreta åtgärder inför läsåret 2014/15 Fortsatt fokus på ett bättre språkbruk genom återkommande samtal bl a under klassråd, elevråd och föräldramöte. Arbeta mot kränkningar p.g.a. kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Fadderaktiviteter mellan de äldre och yngre årskurserna. Ökad trivsel i matsalen Rastvärdar ska täcka hela skolans område. Trivselregler för skola och fritidshem Vi vill ha en skola och ett fritidshem där alla trivs och känner trygghet. Det innebär att: vi är trevliga mot varandra. vi använder ett vårdat språk. vi är rädda om vår skola och vårt fritidshem. vi är inom skolans område under skoltid och fritidstid. alla är välkomna i leken. mobiltelefoner, mp3-spelare etc. är avstängda under skol- och fritidstid. 5
att det alltid finns en vuxen ute som du kan vända dig till om något händer på rasten. För att skapa lugn miljö som främjar din trafiksäkerhet vid bussresor gäller följande regler: Vänta på bussen på skolgården. Fyll på bussen efterhand. F-2 sitter i den främre delen av bussen. Sitt fastspänd i bussen. Du får inte äta eller dricka på bussen. Om du skulle glömma bort dig, påminner vi dig om reglerna. Upprepas din glömska tar vi kontakt med dina föräldrar. Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling och värdegrundsdiskussioner är förutsättningar för en bra kvalitet på värdegrundsarbetet och för att bibehålla likabehandlingsplanen levande. Diskussioner inom enheten och reflektioner kring det egna förhållningssättet sker kontinuerligt. För att säkerställa dokumentets aktualitet utvärderas och upprättas det årligen. Underlag för upprättandet av planen inhämtas från följande grupper under vårterminen: ledningen arbetslagen antimobbingteamet kamratstödjarna elevrådet skolrådet Nya barn/elever samt medarbetare introduceras i planen när de börjar i vår verksamhet. Tidigare elever tillsammans med pedagoger delger planen för nya barn/elever och föräldrar. Rektor ansvarar för att nyanställd personal blir delaktig i planen. Handlingsplan - om det otillåtna skett Arbetsgång vid diskriminering och kränkning: 1. Vuxna som blir vittne till eller får kännedom om kränkande behandling, ingriper genom att genast avbryta handlingen och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som utfört kränkningen. 2. Närmast ansvarig pedagog för barnen/eleverna meddelas av den vuxne som observerade händelsen om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit, se bilaga Rapport om trakasserier och kränkande behandling, sid 1. 3. Närmast ansvarig pedagog informerar barnen/eleverna om att de har kännedom om det inträffade. 4. Hemmen meddelas av den vuxne som observerat händelsen eller av närmast ansvarig pedagog. Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar hemmet. 5. Vid behov kopplas antimobbingteamet (skolan) in. Antimobbingteamet består av rektor, skolsköterska och 3 pedagoger. Arbetsgång då diskriminering och kränkning ej upphör: 1. Antimobbingteamet rådslår. Utredning av händelsen så som faktainsamling och arbetsfördelning. 2. Kort information till närmast ansvarig pedagog (skolan). 3. Enskilt samtal med utsatt barn/elev. 6
4. Enskilt samtal med mobbaren/mobbarna med klart syfte att markera att kränkningen ska upphöra omgående. Dokumentation, se bilaga Rapport om trakasserier och kränkande behandling, sid 2. 5. Antimobbingteamet kontaktar berörda föräldrar och informerar om vad som hänt och eventuella konsekvenser. 6. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna. 7. Återkoppling till föräldrar under veckan. 8. Uppföljningssamtal hålls regelbundet med den mobbade samt med mobbaren/mobbarna. 9. Uppföljning sker inom fjorton dagar inom antimobbingteamet. Ytterligare uppföljning sker vid behov. 10. Om problemet kvarstår kallar rektor till en elevvårdskonferens (elev, föräldrar, skolledning, antimobbingteamet, närmast ansvarig pedagog), se bilaga Kallelse till elevvårdskonferens. 11. Åtgärdsprogram upprättas, se bilaga Åtgärdsprogram. 12. Om problemet kvarstår sker en anmälan till sociala myndigheter och/eller till polis. Detta görs av rektor. Arbetsgång då barn/elev anser sig kränkt av någon vuxen: 1. Barnet/eleven eller förälder meddelar någon vuxen som hon/han har förtroende för. Den vuxne delger i sin tur rektor. 2. Som anställd i skola/fritidshem har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn/elev. 3. Vid känslig situation informeras rektor som då handlägger ärendet. Vid båda tillfällena skall rektor delges och dokumentation ske. Hemmet informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån rådande situation. Känner sig personal kränkt av elev eller av annan personal underrättas rektor: 1. Rektor utreder via samtal och för dokumentation. 2. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala styrdokument som utgångspunkt. 3. Kort information till närmast ansvarig pedagog. 4. Vid större dignitet görs en polisanmälan av rektor. 5. Enskilda samtal med berörda. 6. Föräldrarna informeras. 7. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna. 8. Uppföljning under processens gång. Känner man sig kränkt av rektor tar man kontakt med skolchefen 7