Affärskraft Värmland Följeutvärdering

Affärskraft Värmland Följeutvärdering Slutrapport Erik Jannesson (Ek. Dr) erik@serus.se SERUS 2013 10 03

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTET AFFÄRSKRAFT VÄRMLAND... 1 2. OM INFORMATIONSINSAMLINGEN... 2 3. EFFEKTER AV AFFÄRSKRAFT VÄRMLAND... 3 3.1 ARBETSKLIMAT...7 3.2 KOMPETENS...9 3.3 NÄTVERK... 14 3.4 TILLVÄXT... 16 4. ESF:S PROGRAMKRITERIER... 21 4.1 LÄRANDE MILJÖER... 21 4.2 INNOVATIV VERKSAMHET... 21 4.3 FRÄMJA SAMVERKAN... 22 4.4 STRATEGISKT PÅVERKANSARBETE... 22 4.5 TRANSNATIONALITET... 23 4.6 JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET... 24 5. STYRKOR OCH UTVECKLINGSPOTENTIAL... 25 6. AVSLUTANDE DISKUSSION... 29 6.1 MÅLUPPFYLLELSE... 29 6.2 INFÖR FRAMTIDEN... 32 OM UTVÄRDERAREN... 33

FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Fördelning av deltagare över de olika kurserna... 4 Figur 2. Skapad nytta för deltagarna... 4 Figur 3. Skapad nytta för deltagarna fördelad per kurs.... 5 Figur 4. Rekommendera utbildning till andra... 6 Figur 5. Skapad nytta för företagen... 6 Figur 6. Hur nöjda företagarna är... 7 Figur 7. Motivation att genomföra sitt arbete... 8 Figur 8. Trivsel på arbetsplatsen... 9 Figur 9. Färdigheter i det vardagliga arbetet... 9 Figur 10. Genomförandet av arbetsuppgifter... 10 Figur 11. Trygghet i yrkesrollen... 11 Figur 12. Idéer om tillväxt... 13 Figur 13. Motiverad till fortsatt lärande... 13 Figur 14. Tillgång till kompetensutveckling... 14 Figur 15. Arbete med kompetensutvecklingsplan... 14 Figur 16. Förväntad nytta av kontakter... 15 Figur 17. Personligt nätverk... 15 Figur 18. Utökat leverantörsnätverk... 15 Figur 19. Utökad kundbas... 16 Figur 20. Utökat partnernätverk... 16 Figur 21. Ökad omsättning... 17 Figur 22. Ökad avlönad arbetstid... 17 Figur 23. Inspiration till affärsmässig utveckling... 18 Figur 24. Kunskap för affärsmässig utveckling... 18 Figur 25. Affärsmässigt agerande... 19 Figur 26. Interna processförändringar... 20 Figur 27. Nya produkter, tjänster eller affärsområden... 20 Figur 28. Uppfattningar om jämställdheten... 25 Figur 29. Uppfattningar om tillgängligheten... 25 Figur 30. Utbildarnas insatser... 26 Figur 31. Upplägget av utbildningarna... 27 Figur 32. Intresset för andra utbildningsformer... 33

Sammanfattning I denna slutrapport sammanställs konsekvenserna av projektet Affärskraft Värmland. Följeutvärderingen visar att projektet har gett upphov till en hel del effekter för kursdeltagarna och deras organisationer. Kurserna har stärkt individerna och bidragit till att många upplever en mer stimulerande arbetssituation. Kurserna har också bidragit till att företagets interna processer och affärsnätverk vidgats. I en hel del fall har kurserna dessutom bidragit direkt eller indirekt till att företags omsättning och/eller avlönade arbetstid ökat. Och med vissa korrigeringar i projektmodellen skulle omvandlingen av deltagareffekter till organisatoriska effekter kunna öka ytterligare. Utvärderingen visar dessutom att de allra flesta av deltagarna är nöjda med projektet; nästan 60 procent av dem anser att kursen/kurserna skapat mycket eller ganska mycket nytta för dem, medan ytterligare drygt 30 procent upplever en viss nytta. Av de delägare/vd/chefer som besvarat effektenkäten anser nästa 70 procent att Affärskraft Värmland har skapat ett mervärde för företaget, det vill säga nyttan överstiger kostnaden. En genomgång av projektets alla huvud och delmål visar att måluppfyllelse i de allra flesta fall är hög. Projektet har således varit lyckat! Några av de bakomliggande framgångsfaktorer är kursledarna och deras förmåga att inspirera och motivera, kursernas upplägg som anses varit anpassade till målgruppen, diskussionerna under utbildningarna, det låga priset för att delta i projektet samt Handelskammarens roll som projektägare. Vad gäller utvecklingsområden finns det ett primärt sådant, och det handlar om tiden som utbildningarna tar i anspråk. Vid ett eventuellt Affärskraft Värmland 2.0 ser utvärderaren fyra potentiella förändringar i projektmodellen för att öka projektets värdeskapande. Samtliga är fokuserad kring att öka den faktiska tillämpningen av de förvärvade kunskaperna i respektive företag. Den första handlar om att fokusera på djup snarare än bredd, det vill säga utbilda färre personer och istället lägg mer resurser på dessa, bland annat i form av individuell coaching. En relaterad åtgärd är att erbjuda både en grund och fördjupningskurs inom varje område, där utgångspunkten är att respektive deltagare har möjlighet att medverka i båda. En tredje förändring handlar om att försöka integrera alternativa utbildningskanaler inom respektive utbildning, medan den fjärde innebär en utveckling av kursen Företagsanalys så att den även har en uppföljande dimension, bland annat i form av interna kunskapsspridningsseminarier hos respektive företag. Slutrapporten är upplagd enligt följande. I kapitel 1 presenteras själva projektet kort, medan kapitel 2 innefattar en redogörelse för hur den information som rapporten baseras på samlats in. Därefter följer ett kapitel som fokuserar de effekter som uppstått som en konsekvens av projektet. I kapitel 4 behandlas de aktiviteter som genomförts inom projektet kopplat till ESF:s programkriterier samt de horisontella kriterierna. I det femte kapitlet lyfts sedan projektets huvudsakliga styrkor och utvecklingsområden fram. I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras projektets måluppfyllelse samt förslag på insatser för att öka den framtida nyttan av den utvecklade projektmodellen.

1. Projektet Affärskraft Värmland Under 2009 lyste ESF rådet (förvaltande myndighet för Europeiska socialfonden, ESF) i regionen Norra Mellansverige ut medel för projekt med inriktning på kompetensutveckling till anställda i solo och mikroföretag. Tre projekt, ett var i regionen tre län, beviljades medel för detta syfte. Projekten är speciella i det avseendet att de har löpande rekrytering av deltagare under projekttiden, i motsats till det vanliga förfarandet med utvalda projektdeltagare vid projektstart. De flesta ESF projekt baseras dessutom på någon slags förprojektering eller mobiliseringsfas för kartläggning och riggning av projektet. Så var inte fallet för de tre solo och mikroprojekten som istället påbörjade sin verksamhet utan förstudie. Affärskraft Värmland genomförs i Värmlands län som ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag med färre än 10 anställda. Projektet finansieras alltså av ESF och ägs av Handelskammaren Värmland. Det övergripande syftet med projektet är att genom strategisk kompetensutveckling av sysselsatta främja entreprenörskap och företagande bland solo och mikroföretag i Värmland, för att därigenom skapa förutsättningar för regional tillväxt och ökad sysselsättning. Företagen erbjuds deltagande i projektet till en låg avgift, 1 000 kronor per företag, för vilken de får kompetensutveckling anpassad och paketerad utifrån företagens villkor. Initialt planerad projekttid var 2010 03 01 till 2013 02 28, men projektet har blivit förlängt till 2013 12 31. I projektets tilläggsansökan framgår att projektet har mål av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa är uppdelade i övergripande, projekt och delmål enligt nedan. Övergripande mål: Ökad omsättning i de medverkande mikroföretagen. Fler anställda i de medverkande mikroföretagen. Projektmål: 1 000 anställda i mikroföretag i Värmlands län upplever ökad kompetens i affärsmannaskap (medelvärde > fem på sexgradig skala avseende de tre första relaterade delmålen för individen, se nedan). Deltagarna är jämnt fördelade mellan könen. Genomföra 27 000 utbildningstimmar. Delmål företagen: 50% av de deltagande företagen drivs av kvinnor. 10% av de deltagande företagen drivs av en person med utländsk bakgrund. Företag från samtliga värmländska kommuner deltar i projektet. Delmål individen Affärsmannaskap: Deltagarna anser att utbildningen gett inspiration till fortsatt affärsmässig utveckling av företaget (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna anser att utbildningen gett kunskap till fortsatt affärsmässig utveckling av företaget (medelvärde > fem på sexgradig skala). 1

Deltagarna anser att utbildningen gett dem färdigheter som kan användas i det vardagliga arbetet (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna anser att utbildningen gett dem en positiv attityd/positivt förhållningsätt till företagande. Delmål individen Jämställdhet och tillgänglighet Deltagarna upplever utbildningen som jämställd (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna upplever utbildningen som tillgänglig (medelvärde > fem på sexgradig skala). Delmål Nätverk Deltagarna anser att de kommer att ha användning av de kontakter och relationer som skapats inom utbildningen (medelvärde > fem på sexgradig skala). Projektets samarbetspartners anser att samverkan kring kompetensutveckling för mikroföretag har förbättras (medelvärde > fem på sexgradig skala). Delmål Utbildning/utbildare Deltagarna anser att utbildningen var anpassad till personer som leder eller arbetar på ett mindre företag (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna är nöjda med utbildarens insats (medelvärde > fem på sexgradig skala). Deltagarna rekommenderar andra att delta i liknande utbildningar (medelvärde > fem på sexgradig skala). 2. Om informationsinsamlingen Innehållet i den här rapporten baseras på information från flera olika källor. En central källa är utfallet av den kursutvärdering som varje deltagare har fått svara på i slutet av sin utbildning. Projektledningen har kontinuerligt matat in all sådan information i en databas, och den senare har utvärderaren haft tillgång till för att kunna analysera materialet. Annan projektrelaterad statistik som presenteras i rapporten har utvärderaren fått tillskickat sig direkt från projektledningen. En annan central källa är den effektrapport som utvärderaren sammanställde för projektet i slutet av 2012. En hel del av det materialet har återanvänts ordagrant i denna slutrapport. Hur informationen samlats in framgår i effektrapporten, men för att underlätta för läsaren presenteras tillvägagångssättet igen här. Effektmätningen skede under hösten 2012 och innefattande en elektronisk enkät samt intervjuer. Enkäten skickades till personer som gått minst en kurs inom Affärskraft Värmland, dock exkluderades den inledande uppstartskursen och kartläggning/kompetensanalys för företagsledare. Urvalet begränsades dessutom till samtliga deltagare för de kurser som genomförts från och med projektets början (första halvåret 2010) till 2

och med halvårsskiftet 2012. Valet att inte inkludera deltagare som gått en kurs därefter baserades på att tiden ansågs vara för kort mellan dessa kurstillfällen och mätningen för att tillräckligt tydliga effekter skulle hinna uppstå och därmed fångas. Enkäten skickades till totalt 452 e postadresser, men på grund av bortfall (långlediga, bytt arbetsgivare, uppgett en felaktig e postadress etcetera) hade totalt 419 personer faktisk tillgång till enkäten. Av dessa svarade 162 personer (39 procent). Enkäten i sig var uppdelad i två delar, den första relaterad till individeffekter och den andra till företagseffekter. Den första delen vände sig till alla kursdeltagare och innefattade totalt tio frågor, medan den andra enbart vände sig till delägare/vd/chef i företagen, och bestod av totalt tretton frågor. Som ett komplement till enkäten användes visst effektrelaterat material från den halvtidsutvärdering som genomförts av projektet. Dessutom genomfördes 20 intervjuer med kursdeltagare. Dessa slumpades fram utifrån det urval av 50 deltagare som projektledningen tillhandahöll. Dessa 50 valdes utifrån att det skulle vara personer som jobbar i företag (1) med olika volym av anställda, (2) som har olika organisationsform och (3) som finns i olika branscher. Dessutom har hänsyn tagits till (1) kön, (2) yrkesroll (chef eller anställd), (3) etnisk bakgrund och (4) ålder. De genomförda intervjuerna visar också att en god spridning av deltagarna har erhållits kopplat till dessa aspekter. Bland annat tillhör hälften av de intervjuade deltagarna respektive kön, de flesta av kurserna i projektutbudet är representerade bland de intervjuade, storleken på deltagarnas företag varierar från ensamföretagare till företag med nio anställda, och företagen tillhör olika branscher så som media, tillverkande industri, skog, hälsa och IT. Det är viktigt att poängtera att det innehåll i slutrapporten som relaterar till deltagarnas egna uppfattningar om utbildningarna baseras uteslutande på just deras uppfattningar. Några ytterligare bevis för deras utsagor har således inte samlats in, exempelvis i form av dokument eller studiebesök. En tredje central informationskälla har varit de löpande kvartalsrapporter som projektledningen skickat till ESF. Utifrån dessa har framför allt projektets arbete med programkriterierna och de horisontella kriterierna kartlagts och sammanställts. Dessutom har utvärderaren haft viss muntlig kontakt med projektledaren för att erhålla kompletterande information om diverse aspekter. 3. Effekter av Affärskraft Värmland I detta kapitel presenteras resultatet av effektmätningen samt kursutvärderingen. Detta sker i fyra avsnitt som behandlar effektområdena arbetsklimatet, kompetens, nätverk samt tillväxt. I denna introducerande del får du dessutom del av övergripande projektstatistik. 3

Per den 19 september 2013 har 145 kurser om totalt 27 321 utbildningstimmar genomförts inom projektet. Totalt har 1 032 personer deltagit i kurserna (55 procent kvinnor och 45 procent män). Av dem har 153 även avslutat en så kallad bonuskurs, det vill säga sin andra kurs inom projektet. Av de 400 företag som representerats i någon kurs drivs 45 procent av kvinnor och 10 procent av personer med utländsk bakgrund. Dessutom finns företag från samtliga värmländska kommuner. I Figur 1 presenteras vilka kurser de 162 personer som besvarat effektenkäten har deltagit i. Knappt 50 av dessa har gått två kurser (ordinarie samt bonuskurs), medan resterande har gått en. Den procentuella fördelningen i Figur 1 baseras således på ett totalt underlag om deltagande i 210 kurser (ej unika). Av dessa genomfördes 10 procent under år 2010, 40 procent under år 2011, och 50 procent under år 2012. Figur 1. Fördelning av deltagare över de olika kurserna Många av deltagarna är nöjda med kursen/kurserna. Figur 2 visar deltagarnas skattningar av vilken nytta som skapats för dem, och som synes är det nästan 60 procent som upplever att den/de skapat mycket eller ganska mycket nytta. Figur 2. Skapad nytta för deltagarna 4

5 Figur 3. Skapad nytta för deltagarna fördelad per kurs

Ett annat sätt att presentera hur deltagarna värderar nyttan av kursdeltagandet är att redogöra för nyttan per kurs, vilket sker i Figur 3. Det skall dock poängteras att materialet i figuren enbart baseras på de 113 enkätsvar som kom från deltagare som deltagit i en (1) kurs. Utfallen är dessutom angivna i absoluta tal. Ett tredje sätt att belysa deltagarnytta har sin grund i den fråga i kursutvärderingen som handlar om huruvida deltagarna skulle rekommendera kursen till andra. Som synes av utfallet i Figur 4 skulle alla göra det i mer eller mindre utsträckning. Figur 4. Rekommendera utbildning till andra Om vi istället fokuserar på den övergripande nyttan för deltagarnas företag kan vi konstatera att även den är hög. Av de totalt 162 personer som besvarade effektenkäten var 112 stycken delägare/vd/chef (69 procent). På frågan om hur många kurser inom Affärskraft Värmland som företaget varit involverade angav 85 procent 1 3 kurser, 13 procent angav 4 6 kurser, medan 2 procent angav 7 9 respektive 10 eller fler. Figur 5. Skapad nytta för företagen Figur 5 visar att nästa 70 procent av de som har det övergripande operativa ansvaret för verksamhet anser att företagets engagemang i Affärskraft Värmland har skapat ett mervärde för dem (nyttan överstiger kostnaden). Hur omfattande mervärdet är varierar dock. Även hur nöjda de ansvariga är med företagets deltagande i Affärskraft Värmland varierar, även om de generellt sett är nöjda. Figur 6 visar bland annat att 65 procent av de ansvariga är ganska eller mycket nöjda med företagets deltagande i projektet. 6

Figur 6. Hur nöjda företagarna är I den resterande delen av detta kapitel ligger fokus på att redogöra för de huvudsakliga effekter som bidragit till att deltagarna, likväl som deras företag, till stor del är nöjda och upplever att projektet varit värdeskapande för dem. Som tidigare nämnts presenteras dessa effekter grupperade inom fyra områden: arbetsklimat, kompetens, nätverk och tillväxt. Inom respektive område presenteras ett flertal figurer i vilka utfallet från effektenkäten presenteras. I respektive figur framgår slutet på den deltagarfråga som utfallet relaterar till. Inledningen på de frågor som ställts till samtliga kursdeltagare är: Har kursen/kurserna inom Affärskraft Värmland som du (och dina eventuella kollegor i företaget) genomgått bidragit direkt eller indirekt till att Inledningen på de frågor som enbart delägare/vd/chefer svarat på inleds enligt följande: Har kursen/kurserna som du/ni genomgått bidragit direkt eller indirekt till att Dessutom presenteras utfallet för några av frågor i kursutvärderingen. I dessa fall presenteras frågan i sin helhet i figuren. 3.1 Arbetsklimat Att företag investerar i kompetensutveckling för sina medarbetare har vanligen olika syften. Ett sådant är att öka de anställdas motivation att utföra sitt arbete, primärt genom att utbildning är tänkt att inspirera dem till nya tanke eller arbetssätt. Figur 7 visar också att ett stort antal av deltagarna anser att Affärskraft Värmland bidragit till att de fått en ökad arbetsmotivation. 7

Figur 7. Motivation att genomföra sitt arbete En kursdeltagare tydliggör innebörden av den ökade motivationen så här: Under säljkursen [B2B] pratade vi en hel del om vad det skall stå på visitkortet, vilket ledde till att jag valde att prata om mig själv som säljcoach istället för säljare. Utbildningen fick mig att förstå att jag behöver samarbeta med kunderna och sätta mål tillsammans med dem istället för att försöka pracka på dem saker. Bara det gjorde att jobbet kändes mycket roligare och det är inte alls jobbigt längre att ta kontakt med nya företag. Att vara coach är mycket mer givande än att vara säljare. En deltagare som gick kursen Försäljning Handel & Tjänster jobbade då på ett café och sammanfattar sina upplevelser av utbildningen så här: Kursen var ypperlig, och jag fick ut jättemycket av den! Den gjorde att jag kom tillbaka med en nytänd gnista. En tredje deltagare, som gick kursen Förhandling och presentationsteknik för ledare, var också nöjd med innehållet, särskilt då delen om presentationsteknik. Han jobbar i mediabranschen och lyfter fram att kursen verkligen gav honom en kick och inspiration att utveckla sitt sätt att presentera och agera gentemot befintliga och potentiella kunder. Kurserna har inte bara bidragit till en ökad arbetsmotivation för deltagarna. En klar majoritet (65 procent) menar att de dessutom bidragit till att de trivs bättre på sin arbetsplats (se Figur 8). En intervjuad chef försöker förtydliga genom att säga att han har svårt att sätta fingret på vad exakt det gett, men att han tycker att de fått värde för den investerade tiden. De anställda som gått kurser är väldigt positivt inställda till utbildningarna och han menar att bara det faktum att de fått komma iväg och förkovra sig har visat sig vara viktigt; att få möjlighet att utvecklas bidrar bland annat till en ökad trivsel. 8

Figur 8. Trivsel på arbetsplatsen 3.2 Kompetens Ett viktigt syfte med all utbildning är att den skall leda till ett lärande som påverkar agerandet, det vill säga att antingen gör nya saker eller att genomföra befintliga aktiviteter på ett annat sätt. Figur 9 visar att kurserna inom Affärskraft Värmland har bidragit till det. Figur 9. Färdigheter i det vardagliga arbetet I direkt anslutning till respektive kurs anser alltså nästan samtliga deltagare att de fått med sig färdigheter som de har nytta av. I effektenkäten ställdes en liknande fråga som handlar om huruvida deltagarna en tid efter utbildningen upplever att de kan genomföra sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Utfallet av den är också positivt, om än i mindre omfattning än i direkt anslutning till utbildningen. Figur 10 visar att drygt 30 procent anser att de tack vara utbildningen kan genomföra sitt arbete på ett mycket eller ganska mycket bättre sätt. Dessutom upplever ytterligare 49 procent att utbildningen till viss del påverkat genomförandet av arbetet till det bättre. 9

Figur 10. Genomförandet av arbetsuppgifter Vad är det då för typ av förbättringar det handlar om? En säljchef som gick kursen Försäljning B2B uttrycker det så här: Kursen var jättebra! Jag har jobbat som säljare i 10 år men bytte arbetsplats i samband kursen, så det var en jättebra påminnare om viktiga saker. Det blev lite av en nystart. Framför allt bidrog kursen till att jag förbättrade upplägget i själva arbetsprocessen. Exempelvis att verkligen se till att offerter kommer iväg snabbt och att dessa följs upp ordentligt. En annan deltagare menar att Officekursen han gick har gjort att han nu vågar ge sig in i programmen och experimentera för att hitta lämpliga tillvägagångssätt. Då han jobbar i mediabranschen använder de framför allt annan mjukvara, men de tar ofta emot material som de behöver öppna i ordbehandlare. På sikt tror han därför att hans experimenterande kommer göra att arbetet blir mer produktivt. Två avslutande exempel på hur kurser bidragit till ett bättre genomförande av arbetsuppgifter är hämtat från en säljare samt en egenföretagare. De uttrycker det så här: I samband med att jag gick kursen i marknadsföring skulle jag göra en marknadsplan för den kommande perioden, så kursen blev en jättebra kickstart på det arbetet i och med att jag fick med mig en hel del saker att fundera kring. Jag tycker också att marknadsplanen blev väldigt bra, och jag tror inte att jag hade varit lika nöjd om jag inte gått kursen. Sen vad exakt det har gett företaget är väldigt svårt att säga. Men jag hoppas ju så klart att det gör att vi blir mer effektiva i vår kommunikation och därmed kan sälja mer. Kursen hjälpte mig att få struktur på mina kundkontakter. Innan hade jag en hel del uppföljningsmöten med olika potentiella kunder som jag inte hade riktig ordning på. Men jag fick ett tips om ett kundsystem som har direktkoppling till Microsoft Outlook som jag nu använder, och det har verkligen underlättat för mig. Som framgår av Figur 10 finns det även de som anser att kursen inte bidragit med så mycket till deras arbete. En ekonomiassistent tycker att den Officekurs hon gick var ok, men att den inte riktigt var vad hon letade efter. Hon hade istället gärna sett ett större 10

fokus på Excel. Att hon generellt arbetar mest med företagets redovisningsprogram gör att Excel användningen är sporadisk och hon har därför glömt en hel del av det hon faktiskt lärde sig under kursen. Så även om det inte var så länge sedan hon gick utbildningen anser hon att hon inte har någon direkt nytta av den idag, En annan deltagare, som gick kursen Försäljning B2B, berättar att hon förvisso tyckte kursen var bra och givande, men då hon pluggade samtidigt som hon drev företaget och gick kursen så blev allt material och alla verktyg bara liggande. Nu när hon fokuserar fullt ut på företaget hoppas hon dock att hon kan avsätta tid för att gå igenom allt igen och därmed hitta några guldkorn. Ett par av deltagarna har istället svårt att sätta fingret på hur kurserna påverkat dem. En kvalitetschef, vars företag skickat iväg många av de anställda på kurser inom projektet säger så här: Jag tror att de kurser som vi gått har haft betydelse för företaget, men det är svårt att sätta fingret på konkreta exempel. Det kommer nog in på lite olika sätt i olika frågor. Men framför allt tycker jag att det är positivt att vi kommer iväg på den här typen av initiativ. Det är bra att komma i kontakt med nya perspektiv och arbetssätt. Kurserna har inte bara bidragit till att förbättra hur arbetsuppgifterna genomförs, utan det har också gjort att många av deltagarna känner sig tryggare i sin yrkesroll. För nästan 30 procent har tryggheten blivit betydligt högre, medan ytterligare 35 procent till viss del känner sig tryggare (se Figur 11). En försäljningschef som gick kursen Ledarskap Grund menar att det han framför allt tog med sig från utbildningen var diskussionerna om gruppsykologi, där han upplever att han fick insikter som underlättar val av agerande i vissa situationer. Han nämner även att han fått med sig värdefulla verktyg att tillämpa vid konflikthanteringen. Han lyfter framför allt fram att han blivit tryggare i argumentationen, och att tillämpningen av det så kallade vuxna perspektivet har underlättat för honom. Det har gett en mer effektiv konflikthantering, och han känner sig tryggare i de situationerna. Figur 11. Trygghet i yrkesrollen 11

Det finns fler målande exempel på hur deltagare fått en ökad trygghet i sin yrkesroll. Nedan följer ett flertal sådana från olika deltagare. Att utbilda sig tycker jag nog alltid gör att man växer lite, så lite tryggare har jag nog blivit. Jag tycker bland annat att min roll har blivit lite tydligare. Jag kanske använder 10 procent av det jag lärde mig avseende presentatonsteknik. Exempelvis att vara avslappnad, väl förberedd, ta kommandot och vara öppen i gesterna. Så jag känner mig ännu säkrare nu när jag skall leverera budskapet. Jag har blivit lite mer självsäker. Jag vet mer vad som gäller och kan nog handskas bättre med kunderna. Om en kund är velig så är jag nog mer tydlig och försöker lägga fram fakta på ett konkret sätt för att övertyga kunden. Kursen har gett mig mer på fötterna gällande marknadsföring och att lära mig om relationsmarknadsföring. Facebook är en fantastisk källa om man vet hur man kan använda den, så det har absolut stärkt mig i mitt arbete och i min roll som företagare. Jag har en kollega som gick en kurs i ledarskap och hon var mycket nöjd. Det gav henne nya perspektiv på sitt eget ledarskap, och hon fick även med sig några konkreta verktyg som jag vet att hon jobbar med. Hon har helt klart blivit stärkt i sin ledarroll. Min chef gick en kurs i ekonomi och det märks verkligen att han fick med sig viktig kunskap därifrån. Han förstår resultat och balansräkningen på ett mycket bättre sätt nu, och jag märker tydligt på hans frågor att han känner sig mer bekväm i resonemang utifrån siffrorna och hur olika beslut har påverkat dem. Hos oss jobbar framför allt konstruktörer och mjukvarutvecklare, så de kurser de normalt sätt går rör deras specifika praktiska kompetens. Men de kurserna som de gått nu har varit av mjukare karaktär och de har fått möjlighet att växa och förstå andra viktiga delar av verksamheten. Kurserna har gett oss ett kvitto på att vi tänker rätt, vilket ger en ökad trygghet i det vi gör. Att kunna genomföra sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt, och dessutom känna en ökad trygghet i sin yrkesroll är viktiga förändringar både för individen och för företaget. I de fall kurser dessutom kan leda till att deltagarna får konkreta idéer om hur företaget kan växa ökar värdet av den totala förändringen ytterligare. Faktum är dessutom att en hel del av deltagarna anser att kurserna bidragit till just sådana idéer. Som framgår av Figur 12 anser nästan 40 procent att utbildningen bidragit mycket eller ganska mycket till att de kan presentera konkreta förslag på åtgärder för tillväxt. För ytterligare 33 procent har kursen haft viss inverkan på att skapa sådana åtgärdsförslag. 12

Figur 12. Idéer om tillväxt Ett exempel på tillväxtidé kommer från en säljare vars två kollegor gått kursen Försäljning Handel & Tjänster. Hon kan tydligt se att det tänk som kommunicerades under kursen har satt sig hos de två. Kursen har helt klart sporrat dem. Det händer saker hela tiden i butiken. De tänker mer på hur vi kan sticka ut från mängden, och de omfördelar produkter för att förbättra exponeringen. Ett annat exempel kommer från ett cafébiträde, som säger så här: Under kursen fick jag en hel del konkreta idéer om hur företaget skulle kunna växa, och jag tillsammans med min kollega formulerade ett förslag som vi beräknade skulle leda till en tillväxt på 30 procent. Tyvärr köpte inte företagsledningen idéerna, men en del av dem håller ändå så sakteliga på att realiseras nu. Figur 13. Motiverad till fortsatt lärande Den ökade kompetensen och de nya idéerna verkar i sin tur vara en viktig faktor bakom att det finns en stor vilja till vidareutveckling hos deltagarna. Figur 13 visar att nästan 80 procent av deltagarna har blivit mer motiverade att fortsätta lära sig. Samtidigt lyfts tidsaspekten fram som ett tydligt hinder. Exempelvis menar en chef att han gärna vill prioritera kompetensutveckling eftersom investeringen förhoppningsvis kommer leda till ökad nytta, men att det är svårt att hinna prioritera det. Han menar att det märks rätt 13

snabbt om man är borta några dagar, och det är inte alltid helt enkelt att verkligen ta tillvara de nyvunna insikterna på ett bra sätt. För även det kräver ju tid. Figur 14 visar dessutom, något förvånande, att många anser att Affärskraft Värmland inte bidragit till att de fått en bättre/enklare tillgång till kompentensutveckling. Figur 14. Tillgång till kompetensutveckling Hos de allra flesta av de intervjuade deltagarna har utbildningarna inte lett till några strukturerade diskussioner om vad olika personer lärt sig och hur företaget kan ha nytta av det (jämför Figur 15). I vissa fall har det dock pratats mer informellt om kurserna på fikarasterna, och i ett fall har kursdeltagaren haft en dragning för de andra anställda om vad kursen innefattade, vilka verktyg som behandlades etcetera. Av de som intervjuades i samband med följeutvärderarnas halvtidsrapport var det dock ett flertal som hade arbetat aktivt med att försöka ta till vara kunskaperna från kursen de gått, främst genom interna diskussioner om var de lärt sig. Många av dem framhäver dock att diskussionerna mest skedde i nära anslutning till kursavslutet och att de successivt ebbat ut. Figur 15. Arbete med kompetensutvecklingsplan 3.3 Nätverk En hel del av de intervjuade deltagarna lyfter fram att de tycker det gav väldigt mycket att kurserna innefattade deltagare som var i samma situation som de själva. Kursutvärderingen visar också att många ansåg att de skulle ha nytta av de kontakter som skapats 14

under kursen (se Figur 16). Effektenkäten visar i sin tur att en del av den förväntade nyttan också realiserats. Som synes i Figur 17 anger knappt hälften av kursdeltagarna att de har fortsatt betydande dialog med kurskollegor efter utbildningen. Figur 16. Förväntad nytta av kontakter Figur 17. Personligt nätverk Kurserna har inte bara lett till ökade personliga nätverk, utan även till större affärsrelaterade nätverk. Figur 18 20 visar i vilken utsträckning deltagarna upplever att kurserna bidragit till att de fått nya leverantörer, kunder respektive samarbetspartners. Figur 18. Utökat leverantörsnätverk 15

Figur 19. Utökad kundbas Figur 20. Utökat partnernätverk Under intervjuerna framkom några exempel på dessa utökade relationer. Bland annat berättar en deltagare att hon hittade en ny leverantör i en av de andra kursdeltagarna, medan två andra deltagare hittade nya kunder under själva kursen. 3.4 Tillväxt Som framgår av Figur 12 (sid 13) har projektet bidragit till att en stor del av deltagarna kan presentera konkreta förslag på aktiviteter som kan bidra till tillväxt för deras företag. Frågan är dock i vilken utsträckning dessa idéer även omvandlats till faktisk tillväxt. Enligt de delägare/vd/chefer som besvarat effektenkäten anger sex procent att projektet direkt eller indirekt bidragit mycket eller ganska mycket till en ökad omsättning. Ytterligare nitton procent anser att projektet till viss del bidragit till tillväxt (se Figur 21). Några av de som intervjuats ser en direkt koppling mellan kurserna och insatser för att öka försäljningen. Två av dem uttrycker det så här: Min kollega som gick kursen i försäljning tycker själv att hon fått med sig viktiga saker; hon är nöjd med kursen. Förmodligen har den också påverkat hennes säljförmåga, för jag vet att hon fått viktig bekräftelse under kursen att hon är på rätt spår, men om det lett till faktiskt försäljning är svårt att säga. 16

Känslan är att arbetet i butiken och det förbättrade säljarbetet har lett till viss ökad försäljning. Figur 21. Ökad omsättning En deltagare ger dock ett konkret exempel på hur säljkursen han gått lett till ökning i både försäljning och i avlönade arbetstid. Han framhäver att kursen gav honom en tydlig struktur att jobba efter, och framför allt gav den en trygghet i säljsituationen. Det bidrog i sin tur att han lyckades sälja mer. Efter en tid gick han ner på halvtid för att vara föräldraledig, och han kunde då anställa en person på heltid som fortsatte på den inslagna vägen. I avlönad tid gick hans företag alltså från en heltid till 1,5, och när han kom tillbaka från föräldraledigheten var de uppe i 1,8. Som synes av Figur 22 är han inte heller ensam om att anse att den avlönade arbetstiden i företaget ökat som en konsekvens av Affärskraft Värmland. Figur 22. Ökad avlönad arbetstid En hyfsat stor andel av de som besvarat effektenkäten anger dock att de inte vet om kursen bidragit till ökad försäljning eller om den påverkat den avlönade arbetstiden. Flera av de intervjuade anger också uttryckligen att det över huvud taget har svårt att se de konkreta konsekvenserna av kursdeltagandet. En vd uttrycker det så här: Jag tycker vi har fått värde för den investerade tiden, men jag har svårt att sätta fingret på exakt hur. Men jag hoppas att kurserna har betydelse i de anställdas vardag, det vill säga att det gör att de spetsar till sina resonemang lite till, att de förstår vad kunden säger på ett ännu bättre sätt och sådana saker. 17

Förhoppningen är ju sen också så klart att det leder till att vi kan öka försäljningen. Som framgår av Figur 21 menar dock över 40 procent av de operativt ansvariga att de inte ser någon koppling mellan deltagandet i Affärskraft Värmland och tillväxt. En anställd som intervjuats lyfter fram en intressant dimension kopplat till detta, nämligen att det mycket väl kan vara så att många av de anställda väntar på chefens initiativ vad gäller tillväxtrelaterade insatser. Hon uttrycker det så här: Nej, kurserna har inte lett till några diskussioner om tillväxt. I och med att cheferna inte gick någon kurs så är det ingen som tagit tag i det. Jag tycker nog att det behöver komma uppifrån för att det skall få fäste. Oavsett om det finns en explicit koppling till tillväxt eller ej så visar kursutvärderingen att de allra flesta deltagare anser att kursen gett dem inspiration till och kunskap för affärsmässig utveckling av verksamheten (se figur 23 och 24). Figur 23. Inspiration till affärsmässig utveckling Figur 24. Kunskap för affärsmässig utveckling Effektenkäten och intervjuerna visar också att en hel del av företagen faktiskt utvecklats internt som en konsekvens av Affärskraft Värmland. Exempelvis illustrerar Figur 25 att drygt 70 procent av delägare/vd/chefer anser att kursen faktiskt bidragit till ett mer affärsmässigt beteende, även om omfattningen av det skiljer sig en hel del. En enmansföretagare säger att hon arbetat om sin affärsidé efter sin kurs, och att kursen på många 18

sätt blev en ögonöppnare för hur företaget kan utvecklas. En annan chef med två anställda märker att de anställda tydligt reflekterar över det dem lärde sig på sin säljkurs. De pratar om och arbetar med tydliga målsättningar; de vet vad de ska sälja per dag för att öka omsättningen och de vet månadsvis hur det bör se ut. Figur 25. Affärsmässigt agerande För en hel del av företagen har Affärskraft Värmland bidragit direkt eller indirekt till att de interna processerna utvecklats (se Figur 26). Några av de intervjuade deltagarna beskriver det så här: Jag har tagit fram en företagspärm som uppdaterades kontinuerligt, och jag tycker den ökade strukturen tillsammans med de praktiska verktygen och nya tankesättet jag fick har gjort att jag lyckats bättre. Det är svårt för ett litet företag att få tillräcklig struktur i allt. Men med kursen har jag fått tydliga idéer om hur vi kan få bättre struktur i våra utvecklingsprojekt. Bland annat handlar det om användning av WBS:er [Work breakdown structures] för att bryta ner det som behöver göras och därmed få bättre överblick över processen, och att förtydliga de olika rollerna i projektet. I ett litet företag går ju många roller ihop så det skall vi försöka reda ut. Vi kommer testa det här i vårt nästa utvecklingsprojekt. Jag har gjort en marknadsföringsplan, det hade vi inte gjort innan. Det gjorde jag efter kursen och företag i vår närhet vet vilka vi är nu. Mina medarbetare som gick projektledarkurs vill gärna arbeta på ett annat sätt nu och det gynnar ju oss. Framför allt kan vi få större och bättre affärer och få in fler timmar genom att arbeta på ett annat sätt. Kursen har bidragit till att vår hemsida har utvecklats. Tidigare fanns den mest bara, men nu används den aktivt som en reklamplattform. Vi finns även på Facebook, och vi märker på antalet likes att hemsidan och Facebook har betydelse för oss. Så jag tror definitivt att det har hjälpt att sprida vårt budskap. 19

Figur 26. Interna processförändringar En av deltagarna en ensamföretagare som gick kursen i förhandling och presentationsteknik berättar dessutom att utbildningen ledde till högst oväntade konsekvenser. Hon presenterar det så här: Jag höll just då på att lansera en ny tjänst, och i och med att vi alla skulle presentera något för att få feedback på vår prestation valde jag den nya tjänsten. Feedbacken jag fick var nyttig och jag reflekterar fortfarande kring det. Dels var det saker som gäller hur jag faktiskt framför budskapet. Jag ser mig inte som en säljare, så där har jag lite att jobba på. Dels gällde det själva tjänsten, och utifrån den respons jag fick från deltagarna så har jag faktiskt backat lite vad gäller lanseringen av den. Så feedbacken gav mig något både rent personligt och affärsmässigt. [ ] Tanken var att anställa en till för att jobba med mitt nya erbjudande, men då kursen fick mig att reflektera kring relevansen av det så har jag valt att inte anställa någon just nu. Även om kursen ledde till att hon, åtminstone för stunden, valt att backa i sin nylansering finns det andra som anser att kurserna på något sätt bidragit till att de nu jobbar med ny produkt, tjänst eller affärsområde som en konsekvens av Affärskraft Värmland. Figur 27 visar att de förvisso inte är i majoritet men de utgör ändå en betydande andel. Att intervjuerna pekar på andra motiv att delta i utbildningen än att primärt skapa nya produkter, tjänster eller affärsområden gör dessutom att denna andel växer i betydelse. Figur 27. Nya produkter, tjänster eller affärsområden 20

4. ESF:s programkriterier Inom projektet har en rad aktiviteter genomförts kopplat till ESF:s programkriterier. I detta kapitel sammanfattas dessa genom en mer övergripande redogörelse för arbetet med områdena lärande miljöer, innovativ verksamhet, främja samverkan och strategiskt påverkansarbete. Kapitlet innefattar även en redogörelse för projektets transnationella arbete likväl som aktiviteter för att säkerställa jämställda och tillgängliga utbildningar. Projektetledningens arbete inom dessa sex områden har dessutom varit i linje med det som framgår av projektansökningarna, varför ledningen kan anses ha agerat på ett tillfredställande sätt i dessa avseenden. 4.1 Lärande miljöer Aktiviteter för att skapa lärande miljöer lyftes fram som ett tillägg i projektets förlängningsansökan. Konkret har detta arbetet bland annat inneburit en årlig träff med utbildningsleverantörerna för att diskutera hur utbildningsmetodiken kan förfinas. Dessutom har projektets involvering i arbetet med de regionala kompetensplattformarna bland annat lett till att den kompetenskartläggning som tillämpats har använts som underlag vid uppbyggandet av Servicecollege Värmland. I övrigt har erfagruppen (projekten Affärskraft Värmland, Dalalyft, Företagsakademin och Företagslyftet Östhammar) varit ett viktigt forum för att kontinuerligt utbyta erfarenheter, likväl som Handelskammarens egna interna veckouppföljningsmöten. Under de senare har bland annat Affärskraft Värmland varit en stående diskussionspunkt. 4.2 Innovativ verksamhet Vad gäller området innovativ verksamhet har projektledningen arbetat kontinuerligt med att finjustera projektets metodik. Projektledningen har bland annat varit lyhörd för åsikter som lämnats av deltagarna, vilket bland annat lett till att kursen Officepaketet för småföretagare lanserades samt att möjligheten till en bonuskurs infördes. Som en del av det transnationella utbytet med Cumbria University har projektledningen dessutom fått inspiration kring hur en utbildningskostnad kan räknas hem med hjälp av ROI (Return of Investment). Andra exempel på hur projektets innehåll utvecklats är namnändring och korrigeringar av den inledande kompetenskartläggningen sedermera kallad Företagsanalys för att bland annat påskynda företagens process att boka utbildning. I det nya upplägget deltar en representant från Affärskraft Värmland för att sy ihop dagen och samtidigt uppmana företagen att påbörja kursvalsprocessen. Själva utvärderingen i Företagsanalysen har också ändrats. I övrigt har ett verktyg för affärsutveckling på hemmaplan (hos deltagande företag) levererats, och diskussioner har förts kring hur projektet kan stärka de effekter som skapas för deltagarna och deras företag, det vill säga tydligare förankra kompetensutvecklingen i organisationen. Avslutningsvis har involvering i arbetet med de regionala kompetensplattformarna till viss del också bidragit med input till projektets arbete med att utveckla projektmetodiken. 21

4.3 Främja samverkan Avseende området främja samverkan har det hänt mycket under projektets gång. Nyss nämnda träffar med erfagruppen är en viktig aspekt i detta, likväl som en än mer utförlig dialog med systerprojektet Dalalyft. Den senare har bland annat lett till samverkan kopplat till ansökan om projektförlängning. Projektledningen har även haft möten om potentiell samverkan med ledningen för entreprenörsskapsprojektet "Det företagsamma Värmland" samt samarbetspartern ALMI. I det senare fallet handlar det om hur de tillsammans kan skapa bästa möjliga förutsättningar för regionens solo och mikroföretag. Projektet har dessutom arrangerat ett flertal öppna och välbesökta solo och mikroföretagsseminarier innefattande både affärsmannaskapsrelaterade diskussioner och mingel. De kanske viktigaste aspekterna för att främja samverkan är de informationsmöten som genomförts med projektets samarbetsparterns, samt den informations och spridningsturné, Frulle på rull, som utvecklats. Avseende informationsmötena är det respektive samarbetspartner som hållit i dessa och bjudit in projektet som en medverkande part. Mötena har genomförts hos samtliga sexton kommuner, det vill säga (antal möten inom parentes) Arvika (7), Eda (1), Filipstad (4), Forshaga (3), Grums (3), Hagfors (1), Hammarö (4), Karlstad (4), Kil (3), Kristinehamn (6), Munkfors (3), Storfors (1), Sunne (1), Säffle (1), Torsby (3) och Årjäng (5). Motsvarande informationsmöten har även genomförts hos AMLI (2), INOVA (2), Kreditgarantiföreningen (1), The Packaging Arena (1), The Paper Province (1) och Region Värmland (3). Frulle på rull är ett informationsinitiativ i form av frukost eller lunchmöten hos projektets samarbetspartners, där solo och mikroföretagare kan få ytterligare information om Affärskraft Värmland. Frulle på rull har genomförts hos, och i samverkan med, följande tio kommuner: Eda, Filipstad, Grums, Hammarö, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Vid dessa träffar deltar bland annat respektive kommunledning vilket gjort att även de informerats om projektet och dess resultat, vilket varit en viktig del i projektets strategiska påverkansarbete. Vad gäller samverkan med övriga samarbetsparters har Företagarna varit med i projektets styrgrupp och Företagsakademin i den tidigare nämnda erfagruppen. Dessutom medverkade Affärskraft Värmland som utställare och jury på RAMP (Värmlands innovations och tillväxtdag) som arrangerades av INOVA. 24 av projektets 28 samarbetspartners har därmed varit delaktiga i projektets genomförande. Övriga fyra Compare, IUC, Stål & verkstad och Värmlandskooperativen har inte varit involverade mer än att de medverkade vid projektets uppstartsmöte i mars 2010, där de bland annat fick presentera sig. Efter detta möte fick dessa, tillsammans med övriga, ett informationspaket att använda för spridning i olika kanaler. 4.4 Strategiskt påverkansarbete Projektet började redan i ett tidigt skede att aktivt arbeta med sin strategiska påverkan, och har under hela projektets gång genomfört en mängd aktiviteter kopplat till detta. Nedan följer en uppräkning av ett antal av dessa. 22

Massmediala kanaler har på olika sätt använts för att förmedla information om projektet i sig och dess konsekvenser, bland annat artiklar i Värmlands Affärer (42 000 ex), Handelskammarens nyhetsbrev (till 1 200 medlemsföretag) och debattartiklar i Värmlands Folkblad (18 900 ex) och Nya Wermlands Tidningen (51 900 ex). Projektet har dessutom medverkat vid en rad större sammankomster för att på olika sätt marknadsföra projektet. Det handlar exempelvis om Handelskammarens höstmöte (Värmlands största affärsmöte), Värmlands innovations och tillväxtdag, ett regionalt spridningsseminarium i Karlstad arrangerat av Tillväxtverket, Almedalsveckan samt Kreativt forum där Värmlands alla kommuner och näringslivsorganisationer deltog. En stor spridningsinsats gjordes även i samband med Handelskammarens Affärsresa, i vilken 1 100 resenärer från värmländska företag deltog. Projektet hade 20 ambassadörer (nio kvinnliga och elva manliga företagare som deltagit i projektet) på plats med uppgiften att sprida resultat om deras deltagande i Affärskraft Värmland. Projektledningen har dessutom genomfört enskilda möten med en rad viktiga personer och organisationer. Under dessa har bland annat Affärskraft Värmland som modell presenterats och diskuterats. Några exempel är möten med kommunalrådet i Karlstad kommun, Värmlands nya landshövding, Region Värmlands styrelse, flera rundabordssamtal med inbjudna Affärskraftsföretag och Region Värmlands ledning (regionråd och regiondirektör), Näringsdepartementet, ansvarig strateg för Värmlandsstrategin, samt riksdagsledamot Christian Holm. Det sistnämnda ledde bland annat till att Holm senare besökte ett enskilt Affärskraftsföretag för att få mer information. Ett flertal regionpolitiker har dessutom givit uttryck för att deras möten med Affärskraft Värmlands projektledning gjort att förutsättningar för solo och mikroföretag har hamnat högre upp på deras prioriteringslista. 4.5 Transnationalitet Det transnationella inslaget i projektet har framför allt innefattat tre övergripande aktiviteter. För det första deltog delar av projektledningen i evenemanget Open days i Bryssel i slutet av 2011. Syftet var att hitta potentiella samverkansaktörer, likväl som att förmedla resultatet av Affärskraft Värmland. Ett möte genomfördes dessutom med representanter från Cumbria University. I ett senare skede genomförde Affärskraft Värmlands projektledning en studieresa till Cumbria för att bekanta sig mer med deras LEAD modell. Flera uppföljande samtal följde därefter, men med anledning av en senare strukturförändring i universitetets LEAD projekt minskades dialogen betydligt därefter. För det andra genomförde projektledningen ett utbyte i slutet av 2012 med projektet SME Competence Development, som drivs av JobInVest i Esbjerg, Danmark. Projektledningen anser själva att dialogen gav relevant information avseende hur kunskapen som kursdeltagarna erhåller kan implementeras i deras företag, det vill säga hur nyttan av kurserna kan öka. För det tredje genomfördes ett utbyte med Olso Handelskammare i början av 2013. Fokus låg då på att informera de norska kollegorna om Affärskraft Värmland för att därmed ge dem input i deras eget arbete med solo och mikroföretag. 23

4.6 Jämställdhet och tillgänglighet När det avslutningsvis gäller projektets arbete med jämställdhet och tillgänglighet har detta inte vänt sig explicit till deltagarna, utan jämställdhet och tillgänglighet har varit aspekter som istället integrerats i själva projektmodellen. Det innebär att projektledningen tillsammans med alla utbildningsleverantörer åtta individer från fem företag har genomgått en utbildning i jämställdhet (genomförd av Katarina Jakobsson på Länsstyrelsen Värmland) respektive tillgänglighet (genomförd av Fredrik Lindgren på Handisam). Detta skede under första halvan av 2010. Under slutet av 2011 samlade projektledningen på nytt alla utbildningsleverantörer för en diskussion om jämställdhets och tillgänglighetsfrågor kopplade till projektet. Utgångspunkten för mötet var att leverantörerna fick redogöra för hur de arbetat med jämställdhet och tillgänglighet under utbildningarna, och utifrån det fördes en diskussion om vad som kan utvecklas. Projektledningen har bland annat försett leverantörerna med konkreta tips på hur de kan göra utbildningen jämställd (exempelvis könsneutrala exempel och jämt talarutrymme) och tillgänglig (exempelvis korta utbildningspass och tydliga PowerPoint bilder med stor text). Projektledningen själva har dessutom haft ytterligare ett möte med Fredrik Lindgren, Handisam, för att diskutera projektets tillgänglighetsarbete. De har även deltagit i en halvdagsutbildning om tillgänglighet hos Villmera Utveckling AB. Ett konkret exempel på konsekvenserna av projektets tillgänglighetsarbete är att projekthemsidan ger besökare möjligheten att förstora text i webbläsaren. En betydande del av utbildningarnas tillgänglighet relaterar till de lokaler som utbildningarna genomförts i. I projektets upphandling av dessa var därför tillgänglighetsanpassade lokaler ett viktigt kriterium. Handisams checklista Tillgängliga konferenser användes som utgångspunkt för detta. Ytterligare tillgänglighetsanpassningar av upphandlade lokaler har dessutom skett under projektets gång, bland annat av en konferenslokal på ett av Karlstads största hotell. Projektledningen anser att Handelskammarens storlek har varit en viktig bakomliggande faktor till att projektets påtryckningar faktiskt gett resultat och att lokalleverantörerna gått önskemålen tillmötes. För att få deltagarnas uppfattning om hur väl jämställdhet och tillgänglighet faktiskt integrerats i utbildningen innefattar kursutvärderingen frågor som relaterar till just detta. Figur 28 och 29 visar utfallet av deras svar, och som synes är deltagarna till stor del nöjda i dessa avseenden. 24