Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Delmål för Domstolsverket Delmål 1 E-utbildning Delmål 2 - Chefsutbildningar Kompetensmätning Redovisning av resultat och effekter Samråd Övriga insatser på myndigheten som gynnar funktionshinderspolitiken Samlad bedömning av målen... 6

3 1. Bakgrund Regeringen gav i maj 2010 Domstolsverket i uppdrag att formulera delmål för genomförandet av handikappolitiken inom sitt verksamhetsområde för perioden Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i oktober Domstolsverket fick därefter i oktober 2011 i uppdrag att årligen redovisa sitt arbete med de formulerade delmål, som regeringen slagit fast i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna. 2. Delmål för Domstolsverket Nedanstående delmål har Domstolsverket fått i uppdrag av regeringen att uppnå under perioden : Delmål 1 Delmål 2 All personal i Sveriges Domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. 3. Delmål 1 E-utbildning Under 2013 arbetade Domstolsverket fram e-utbildningen Domstolen är till för alla och strax innan årsskiftet 2013/2014 lanserades den i Sveriges Domstolar. Grundidén för e-utbildningen är att bemötandeperspektivet ska vara centralt och genomsyra utbildningen. Innehållet bygger på områdena information, lokaler och arbetsgivarrollen. E-utbildningen redogör också för regeringens intentioner, lagstiftning, FNkonventionen etc. Den beskriver även olika typer av funktionsnedsättningar som finns och vilka olika förutsättningar och behov som personer med respektive funktionsnedsättning har. Pedagogiska filmer som Handisam, numera Myndigheten för delaktighet, har tagit fram illusterar olika situationer som kan uppstå för personer med funktionsnedsättning i utbildningen. Idag finns e-utbildningen tillgänglig för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar. Utbildningen nås via LMS: teknik på intranätet. Utbildningen tar cirka 40 minuter att gå igenom men den går också att använda som en kompetensbank när information på området behövs. Förutom att medarbetaren enskilt kan genomföra utbildningen så rekommenderar Domstolsverket att den används vid mindre arbetsmöten. Personalgruppen ser då gemensamt en förvald del av e-utbildningen och resonerar därefter utifrån bifogade reflektionsövningar. Efter utbildningen ska medarbetarna i Sveriges Domstolar ha erhållit: ökad kompetens om vad en funktionsnedsättning kan vara

4 ökad kompetens i det personliga bemötandet av personer med funktionsnedsättning ökad kompetens kring vilka tillgänglighetsanpassningar som finns i domstolens lokaler ökad kompetens kring vilket stöd domstolen kan erbjuda personer med funktionsnedsättning när det gäller att ta del av allmänna handlingar. Efter utbildningen ska de som är chefer också ha erhållit: ökad kompetens om arbetsgivaransvaret för personer med funktionsnedsättning. Den återkoppling Domstolsverket har fått från domstolarna på e-utbildningens innehåll och upplägg är positiv. Många tycker att den ger grundläggande kompetens och ger en bra bild av vad som krävs av arbetsgivare och medarbetare. För den medarbetare som vill förkovra sig ytterligare finns utbildningens länkar som lotsar vidare till mer fakta och information. 4. Delmål 2 - Chefsutbildningar Följande utbildningar erbjuder Domstolsverket chefer i Sveriges Domstolar: Den statliga arbetsgivarpolitiken Anställningsvillkor Rekrytering Styrning, planering och uppföljning av verksamheten och ekonomin Medarbetarsamtal och lönesättande samtal Arbetsmiljöarbete Praktisk arbetsrätt Samarbetets betydelse för resultat och effektivitet Leda förändringsarbete De kursansvariga inom Domstolsverket har under hösten 2014 hittat ett gemensamt förhållningssätt för hur kunskapen om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska förmedlas i redan befintliga kurser. Utbildningens ämnesinriktning styr hur funktionshinderspolitiken ska vägas in. Gemensamt för chefsutbildningarna är dock att funktionshinderspolitiken inte har ett särskilt avsnitt utan perspektivet vävs in i kursen på ett naturligt sätt. Från och med 2015 och framöver kommer samtliga chefsutbildningar innehålla perspektivet förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. 5. Kompetensmätning Eftersom Domstolsverket rekommenderat domstolarna att använda e- utbildningen på mindre arbetsmöten och liknande så blir tyvärr inte LMS: s teknikens statistik fullständig. Med andra ord registreras inte alla medarbetare som genomgår utbildningen. Tidigare problem med registrering i LMS: s system kvarstår också. När en medarbetare avslutar e-utbildningen registreras inte kursen om det inte görs på ett speciellt sätt.

5 Därför har Domstolsverket valt att låta chefsadministratörer eller motsvarande på domstol göra en bedömning om mer än en tredjedel av personalen har genomgått e-utbildningen. Cirka 50 % av domstolarna uppskattar att så är gjort. Antal som svarat på enkät: 66 av 71 förväntade svarande (93 %). 1. Har mer än en tredjedel av domstolens personal genomgått e- utbildningen Domstolen är till för alla? Ja 33 st. 50,0% Nej 33 st. 50,0% En kvalitativ mätning har även gjorts 2015 genom ett utskick av en enkät till ett urval av enskilda medarbetare som fått göra en självskattning av sin kompetens. Tidigare mätningar har gjorts 2012 och 2014 Urvalet representerar olika domstolsslag, domstolars storlek samt geografiska placering för att ge en rättvisande bild av den totala kompetensen hos personalen inom Sveriges Domstolar kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickades som tidigare år till två hovrätter, tio tingsrätter, en kammarrätt och tre förvaltningsrätter. Resultatet av enkäten delas upp i yrkeskategorierna: Domare Assessor/fiskal/notarie Föredragande/beredningsjurist Domstolssekreterare/administratör Administrativt ansvarig Vaktmästare/ordningsvakt Vid en jämförelse av de tre årens resultat kan man se att samtliga yrkeskategoriers skattning av kunskap om funktionhinder och tillgänglighet har ökat. Av domarna är det t.ex. 45 % som skattar sig på mellan 3-5 på en 5-gradig skala i jämförelse med 2014 (39 %) och 2012 (44 %). Svarsfrekvensen bland domare har under åren 2012, 2014 och 2015 varit 44 %, 45 % och 44 %. Det är fortfarande administrativt ansvariga som skattar sig högst inom de olika områdena. Oroande är att endast 12 % i gruppen domstolssekreterare/administratörer känner till vilka stöd domstolen erbjuder personer med funktionsnedsättning för att kunna ta del av handlingar. Man bör dock ta i beaktande att svarsfrekvensen i denna grupp är 33 %. Förutom ovanstående mätning förs statistik över hur många som går chefsutbildningarna. Antalet chefer som genomgått chefsutbildningarna ligger stadigt på samma nivå som tidigare år. 6. Redovisning av resultat och effekter Sammanställningar av de kvalitativa kompetensmätningarna 2012, 2014 och 2015 bifogas till denna rapport som bilagor. På grund av tidigare nämnda orsak och tekniska problem kan inte en exakt siffra presenteras över hur många medarbetare som genomgått e-utbildningen.

6 7. Samråd Tillsammans med Polisen har Domstolsverket skapat en samrådsgrupp med funktionshindersrörelsen. I gruppen ingår förutom arbetsgivarrepresentanter från Domstolsverket och Polisen nio representanter från handikappförbunden och två representanter från Lika Unika. Samrådsgruppen träffas en gång per halvår och har till dags dato genomfört tre möten. Ledamöternas gemensamma uppfattning är att samrådsgruppens diskussioner har utvecklats på ett positivt sätt. Syftet med samråden är att utveckla dialogen med funktionshinderorganisationerna om rättsväsendet och den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet, med fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Temat för genomförda samråd har varit kompetensutveckling eftersom det är inriktningsmålet för rättsväsendet i funktionshinderspolitiken. Nästa samråd genomförs i april och någon dagordning har ännu inte beslutats. Frågor som förmodligen kommer diskuteras är Domstolsverkets och Polisens delmål i funktionshinderspolitiken och den nya lagstiftningen om bristande tillgänglighet. Troligtvis fortsätter även dialogen om den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. 8. Övriga insatser på myndigheten som gynnar funktionshinderspolitiken I Sveriges Domstolars arbete med bemötande och domskrivningsfrågor genomförs löpande undersökningar med såväl professionella som icke professionella brukare. Detta för att dessa grupper ska få ge sina synpunkter på service, information och bemötande från domstolarnas sida. I de frågeunderlag som Domstolsverket tillhandahåller för dessa undersökningar finns exempel på hur de enskilda domstolarna kan formulera frågor för att också få med funktionsnedsatta människors förutsättningar och behov. Under hösten 2014 diskuterades funktionhinderspolitiken i budgetdialogerna med domstolarna. Från Domstolsverket medverkade controller, HR-specialist och verksamhetsutvecklare och från respektive domstol deltog domstolschef och någon mer från ledningsgruppen. Detta år hade HR-specialisten ett särskilt uppdrag att få igång ett samtal kring frågan Hur säkerställer domstolen att personer med funktionsnedsättning inkluderas på lika villkor som andra i rättssystemet?. Samtal fördes om FN-konventionen, funktionshinderspolitiken, förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken och bemötandearbete som har bäring på frågeställningen. Samtalen blev bra och HRspecialisterna upplevde både en vilja och förståelse för det arbete som behöver genomföras. Regeringen har som ett led i genomförandet av funktionshinderspolitiken uppdragit åt Arbetsförmedlingen att genomföra ett praktikantprogram på statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med programmet är att praktikanterna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete, med eller utan lönesubvention. Därför ställde Domstolsverket frågan till alla domstolar om möjligheten att ta emot praktikanter under sex månader. Svaren sammanställdes och cirka 70 praktikplatser anmäldes preliminärt. Domstolsverket tecknade därefter en nationell överenskommelse med Arbetsförmedlingen för Sveriges Domstolars räkning för perioden I mitten av februari i år fick Domstolsverket återkoppling från Arbetsförmedlingen om hur många praktikplatser det hitintills har blivit i Sveriges Domstolar. 25 platser har blivit tillsatta och det bedömer Arbetsförmedling som ett acceptabelt resultat. Det finns olika anledningar till att inte alla platser har blivit tillsatta. Det kan t.ex. vara att praktikanten själv tackat nej eller att det inte har funnits en praktikant med rätt kompetensprofil.

7 Domstolverket kommer under mars 2015 att gå ut med ytterligare en förfrågan till domstolarna om möjligheten att ta emot praktikanter. Denna gång kommer en enklare kravprofil presenteras. Arbetsförmedlingen vill att Sveriges Domstolar ska hitta praktikantuppgifter av enklare karaktär som inte kräver någon typ av examen. 9. Samlad bedömning av målen Det är en utmaning att arbeta in funktionshinderspolitikens perspektiv som en naturlig del i verksamheten. Sveriges Domstolar har dock kommit en bit på väg och har goda intentioner för det fortsatta arbetet. När det gäller Delmål 1 - All personal i Sveriges Domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning är det ett stycke kvar till full måluppfyllelse. Ungefär hälften av Sveriges Domstolars medarbetare har ännu inte gått e-utbildningen. För att motivera fler att genomföra e-utbildningen krävs att Domstolsverket gör fler marknadsföringsinsatser. Därför kommer inom kort en information att läggas ut på intranätet i samband med att en ny handlingsplan för tillgänglighet inom områdena lokal, information och verksamhet presenteras. Ett Chefsnytt på samma tema kommer också att skickas ut. Domstolsverkets chefsutbildningar kommer fortsättningsvis utgå från vad personer med funktionsnedsättning har för förutsättningar och behov enligt Delmål 2 - I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. Samråd med funktionshindersorganisationerna fortgår och framöver kommer troligtvis fler myndigheter inom rättsväsendet att delta. Sammantaget bör de två delmålen kunna uppfyllas fram till 2016.