Redovisning av regeringsuppdrag avseende delmål inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken

Transkript

1 PM 1 (15) Datum Diarienr (åberopas) A /2015 Emma Ravald Strategigruppen HR-avdelningen Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag avseende delmål inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken (2 bilagor)

2 2 Innehåll 1. Uppdraget Sammanfattning av redovisningen Redovisningens disposition Bakgrund... 3 Polisens organisation... 3 Polisens utbildningssystem... 4 Polisens strategi för funktionshinderpolitiken Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att uppfylla delmålen Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer... 6 Polismyndighetens delmål... 6 Indikatorer för tydlig riktning i arbetet... 6 Bedömningsskalor... 7 Kvalitetsparametrar vid bedömning Polismyndighetens lägesbedömning Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser... 9 Delmål 2: Polisens interna information Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med Polisen och ta del av information och tjänster Förväntade effekter för polisens verksamhet Förväntade effekter vid slutredovisning av regeringsuppdraget Utbildningsverksamheten Intern information Polisens kontakt med allmänheten Förväntade effekter på lång sikt Samråd, dialog och övriga initiativ Samråd Dialog med andra strategiska myndigheter Övriga initiativ som bidrar till inriktningsmål för funktionshinderpolitiken... 14

3 3 1. Uppdraget Regeringen har uppdragit åt Polismyndigheten 1 att årligen, från 2012 till 2016, redovisa sitt arbete med de delmål som regeringen fastställt inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken (S2011/8810/FST). 2. Sammanfattning av redovisningen Redovisningen av lägesbedömningen för 2015 utgår från samma resultatindikatorer och kvalitetsparametrar som tidigare redovisningar. Bedömningar görs genom en självskattning på en sjugradig skala. För 2015 har indikatorn som rör polisutbildningen flyttat fram ett steg, från fyra till fem. Motiveringen till det är att enhetligheten och systematiken för hur funktionshinderperspektivet omhändertas har ökat. Indikatorer som kvarstår på samma nivå som tidigare rör funktionshindersperspektivet i vidareutbildning och i intern information möjligheter att kommunicera med Polisen och ta del av Polisens information och tjänster för personer med funktionsnedsättningar. Ett kontinuerligt arbete inom områdena för indikatorerna har bedrivits under året, t ex när vi utvecklat det nya intranätet och metodstöd för hur vi ska ta hand om brottsoffer. Vårt samråd med funktionshinderorganisationerna har fortsatt. 3. Redovisningens disposition Efter en inledande bakgrundsbeskrivning där förutsättningar av betydelse för Polismyndighetens (polisens) del i genomförandet av funktionshinderpolitiken beskrivs, presenteras följande avsnitt: - Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer - Polismyndighetens lägesbedömning Förväntade effekter för polisens verksamhet - Samråd, dialog och övriga initiativ 4. Bakgrund Detta avsnitt innehåller, i likhet med föregående års rapportering, en beskrivning av polisens organisation och utbildningssystem. Här redovisas även Polismyndighetens ställningstaganden och utgångspunkter i arbetet med delmålen. Polisens organisation Den 1 januari 2015 bildades Polismyndigheten, vilket är en sammanslagning av de tidigare 21 självständiga lokala polismyndigheterna. Polismyndigheten är uppdelad i sju geografiska regioner. I samband med förändringen inlemma- 1 Rikspolisstyrelsen (RPS) var den myndighet som tidigare hade uppdraget. I texten används såväl Polismyndigheten som RPS, men dessa ska ses som synonyma med varandra idag.

4 4 des Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i organisationen och bytte namn till Nationellt forensiskt centrum. Den 1 januari 2015 bröts dessutom Säkerhetspolisen ut och blev en självständig myndighet. Sverige fick därmed två polismyndigheter: Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Uppdraget inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken samordnas av HR-avdelningen. Polisens utbildningssystem Polishögskolan ansvarar för grundutbildningen av poliser (Polisprogrammet) och för den centrala vidareutbildningen för polisanställda. Polisutbildningen regleras genom polisförordningen (2014:1 105) och förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Polisprogrammet genomförs som uppdragsutbildning på tre platser i Sverige; Södertörns högskola 2, Umeå Universitet och vid Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan våren 2002 genomförs Polisprogrammet också på distans. Polisprogrammet Polisprogrammet omfattar fyra terminers heltidsstudier. Efter polisexamen följer sex månaders praktikutbildning i ett polisområde. Därefter kan den studerande söka anställning som polisassistent. Vidareutbildningar Inom Polisen genomförs ett 70-tal centrala fort- och vidareutbildningar. Utbildningarna ges främst vid Polishögskolan i Solna, Umeå universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Kursutbudet varierar stort och finns bland annat inom områdena brottsförebyggande arbete, trafik, taktik samt utredning och lagföring. Polisens strategi för funktionshinderpolitiken Den 14 januari 2009 trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft. 3 För polisen innebar det en viktig förändring i förutsättningarna för arbetet för funktionshinderpolitiken. I konventionen belyses rättskedjans roll i arbetet med mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, genom tillkomsten av ett antal artiklar som innebär åtaganden inom konventionsstaternas rättsväsenden. Detta innebär en mer explicit koppling än tidigare mellan Sveriges åtaganden och polisens verksamhet. Exempel på några av de artiklar i FN:s konvention, som har betydelse för polisens verksamhet, är artikel 12 Likhet inför lagen, artikel 13 Tillgång till rättssystemet, artikel 14 Frihet och personlig säkerhet, 2 Den första omgången studenter vid polisprogrammet vid Södertörns Högskola startade januari De studenter som har antagits till Polishögskolan i Solna kommer dock att gå hela sin utbildning där vilket innebär att avvecklingen kommer att ske successivt till och med Proposition 2008/2009:28. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006, och trädde i kraft i Sverige efter beslut av Riksdagen den 14 januari 2009.

5 5 artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, artikel 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Den 16 juni 2011 presenterade regeringen En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Målen från den tidigare nationella handlingsplanen ligger fast. 4 Inriktningen för arbetet är att även fortsättningsvis att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning att förebygga och bekämpa diskriminering att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att uppfylla delmålen Polismyndighetens delmål och val av upplägg av arbetet har diskuterats mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i den partssammansatta Centrala samverkans- och beredningsgruppen för arbetsmiljö och mångfaldsfrågor inom polisen. I Polismyndigheten behandlas frågorna i den nationella skyddskommittén. För att skapa struktur och hållbarhet i arbetet med regeringsuppdraget gjorde Rikspolisstyrelsen, innan årsskiftet, ett antal ställningstaganden som arbetet ska bygga på och bidra till, och som fortsatt gäller i Polismyndigheten: 1. utgå från Polisens uppgifter 2. verka för långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer 3. skapa integration genom bred intern delaktighet 4. arbeta utifrån olika tidsperspektiv för olika delar av utvecklingsarbetet. 1. Utgå från Polisens uppgifter Polisens uppgifter enligt polislagen (1984:387) har identifierats som en central utgångspunkt för när vi valt hur arbetet med delmålen ska läggas upp. Syftet med detta är att tydliggöra kopplingen mellan polisens verksamhet och delmålen för genomförande av funktionshinderpolitiken. Fokus är därför på utbildningar, informationsplattformar och kommunikationsverktyg med etablerad betydelse för Polisens uppdrag. 2. Verka för långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer Polisen har valt att koncentrera arbetet med delmålen till strukturerna inom polisorganisationen, vad gäller kompetensutveckling, intern information, samt kontaktytor och tjänster för allmänheten. Det innebär att åtgärderna i första hand ska syfta till utveckling inom ramen för den befintliga verksamhets- och organisationsstrukturen. Syftet med detta är att bidra till långsiktigt hållbar utveckling. 4 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (S 2012:028), s. 4.

6 6 3. Skapa integration genom bred intern delaktighet Rätt kompetens ska ingå i genomförandet av uppdraget. Det är en förutsättning för ett kvalitativt utvecklingsarbete som integreras i linjeverksamheten. Det är annars alltför lätt att verksamhetsutveckling av detta slag byggs in i ett spår skiljt från övrig verksamhet. Hur omhändertagandet av uppdraget struktureras och hur ansvaret fördelas, bedömer Polismyndigheten som en särskilt viktig framgångsfaktor. 4. Olika tidsperspektiv för olika delar av utvecklingsarbetet De förändringar av verksamheten som regeringsuppdraget syftar till behöver planeras och genomföras med medvetenhet om vikten av olika tidsperspektiv. Vissa förändringar kan åstadkommas på kortare tid. Andra, som berör exempelvis kompetensutveckling, kräver ett längre förarbete. För att även utvecklingsarbete med ett längre tidsperspektiv ska kunna följas i de årliga delrapporteringarna, är det betydelsefullt att i uppföljningen även beskriva planerade utvecklingsinsatser, i relevanta fall. 5. Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer Nedan återges de beslutade delmålen för Polismyndigheten samt de resultatindikatorer som utgör stommen i lägesbedömningen för 2015 års redovisning. Polismyndighetens delmål Delmål 1. Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Delmål 2. Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska förbättras. Delmål 3. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka. Indikatorer för tydlig riktning i arbetet Med utgångspunkt i delmålen identifierade Rikspolisstyrelsen, inför sin första redovisning den 15 mars 2012, ett antal resultatindikatorer. Det är med hjälp av dessa som nulägesbedömningar görs. Indikatorerna har visat sig vara ett viktigt verktyg för att vi ska kunna identifiera lämpliga utvecklingsområden och rätt kompetenser i arbetet för uppfyllelse av delmålen. Förutom att användas vid uppföljning och utvärdering är indikatorerna också framåtblickande eftersom de sammantaget ska leda arbetet i en tydlig riktning mot uppfyllelse av delmålen. Indikatorerna återkommer i planering och utvärdering under hela tidsperioden för regeringsuppdraget för att möjliggöra en jämförelse över tid.

7 7 Med utgångspunkt i resultatindikatorerna identifieras aktiviteter. Dessa aktiviteter är rörliga, såtillvida att de genomförs med olika tidsramar och anpassas efter verksamhetens förutsättningar och behov över tid. Delmål 1. Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertas i polisutbildningen kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertas i vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Delmål 2. Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska förbättras. Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av intern riktad information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder? Delmål 3. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med Polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka. Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Bedömningsskalor Polismyndighetens lägesbedömning är uppdelad efter nämnda resultatindikatorer. Varje indikator bedöms på en 7-gradig skala. Bedömningsskalorna gör inte anspråk på att ge en komplett bild av nuläge eller utveckling, men tjänar som hjälpmedel i arbetet med utvärdering. För att åskådliggöra jämförelsen över tid inkluderar detta års utvärdering även bedömningarna från 2012, 2013 respektive 2014.

8 8 Kvalitetsparametrar vid bedömning I utvecklingsarbete ställs höga krav på tydliga definitioner och utgångspunkter för vad som ska ligga till grund för bedömning av utvecklingen. I samband med Rikspolisstyrelsens första redovisning till regeringen 2012 identifierades ett antal parametrar som bedöms som ändamålsenliga och som fortsatt ska användas i val av insatser och vid värdering av arbetet i den årliga bedömningen. De kvalitetsparametrar som tillämpas är följande: - Grad av systematik (ska vara hög): Handlar om att lärandeaktiviteter bygger på dokumentation, kontinuitet och enhetlighet och oberoende av utbildningsort. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1. - Förekomst av krav (ska vara återkommande): Handlar om att kunskap och lärande knyts till kunskapsmål och till validering genom examination. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1. - Grad av aktualitet (ska vara hög): Handlar om huruvida utvecklingsinsatserna bygger på aktuell kunskap och aktuella begrepp. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2. - Grad av professionsanpassning (ska vara hög): Handlar om huruvida utvecklingsinsatserna tydligt kopplas till Polisens uppdrag och polisanställdas arbetsuppgifter, arbetsmetodik och yrkesroll. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2. - Grad av generalisering (ska vara låg): Handlar om i vilken utsträckning utvecklingsinsatserna har beaktat olika aspekter som ålder, kön, olika slag av funktionsnedsättningar m.m. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2. - Grad av tillgänglighet/synlighet (ska vara hög): Handlar om huruvida information och tjänster är lätta att hitta och få tillgång till. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av användarvänlighet (ska vara hög): Handlar om huruvida informationen eller tjänsten eller båda är enkel att tillämpa. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av konkretisering (ska vara hög): Handlar om att information översätts till olika konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3. - Grad av mångfald av tjänster (ska vara hög): Handlar om variationen i utbudet. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 3.

9 9 6. Polismyndighetens lägesbedömning 2015 I detta avsnitt redogör vi för nulägesbedömningen 2015, i förhållande till bedömningarna gjorda 2012, 2013 respektive Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser Sedan förra lägesbedömningen har lärosätena för polisutbildningarna fått i uppdrag att skapa mer enhetlighet och systematik för att omhänderta kunskap om olika slags funktionsnedsättningar. En viss utveklingspotential kvarstår t.ex. när det gäller val av föreläsningar och kurslitteratur inom området. När det gäller vidareutbildningar har arbetet bedrivits på liknande sätt som föregående år, det vill säga systematiskt, anpassat till utbildningen och till den specifika professionen. En ny struktur för vidareutbildningar håller på att skapas. Strukturen kommer ge bättre möjligheter att bygga vidare på förvärvade kunskaper från grundutbildning till fort- och vidareutbildning. Den nya strukturen förväntas gagna även kompetensutveckling inom funktionshinderperspektivet. Sammantaget bedöms att grundutbildningen har tagit ett steg framåt under året medan vidarutbildningen kvarstår på samma nivå som föregående år. Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertar Polisutbildningen kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande En fördjupad analys återfinns i bilaga 1. Där beskrivs utvecklingen mellan de två senaste bedömningstillfällena det vill säga 15 mars 2014 och 15 mars Där redovisas underlag och kvalitetsparametrar för bedömningarna.

10 10 Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertar vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Delmål 2: Polisens interna information Sedan förra lägesbilden har vissa förbättringar gjorts för att internt sprida information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att öka tillgängligheten och delaktigheten för alla. Det handlar främst om förbättringar i samband med ett nytt intranät 6. Det nya intranätet följer riktlinjer för tillgänglighet och är lättare att använda än det tidigare, bland annat genom att sökfunktionen och möjligheter att använda film, bild och infografik har utvecklats. Informationen som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är än mer konkret och kopplad till polisens uppdrag än tidigare. Intranätet har dock en begränsad räckvidd och få andra insatser har gjorts för att sprida information internt, vilket bidrar till att bedömningen är oförändrad sedan förra året. 7 Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Lanserades i samband med myndighetssammanslagningen 1 januari Sidan Polisen är till för alla/om tillgänglighet hade 1162 unika besök fr.o.m. 1/3 t.o.m. 31/

11 11 Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med polisen och ta del av information och tjänster Det är främst via webbplatsen polisen.se vi sprider extern information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar. Under 2014 gjordes vissa förbättringar av polisen.se, dock har det inte genomförts något omfattande utvecklingsarbete. Polisens telefonistfunktion och Polisens kontaktcenter (PKC) fortsatte under 2014 arbetet mot ökad nationell likvärdig kvalitet vad gäller tillgänglighet, bemötande och utförande i samtalshanteringen. Sedan den förra lägesbedömningen har ett standardsortiment och riktlinjer för exteriöra skyltar som följer kraven för tillgänglighet tagits fram. Den sammantagna bedömningen är oförändrade sedan föregående år. Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande

12 12 Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar? Inte Mycket tillfredsställande tillfredsställande Förväntade effekter för polisens verksamhet Nedan beskrivs förväntade effekter på kort respektive lång sikt. Beskrivningen av förväntade effekter syftar till att tydliggöra hur Polismyndigheten tolkar arbetet med delmålen i förhållande till polisens verksamhet. Förväntade effekter vid slutredovisning av regeringsuppdraget 2016 Utbildningsverksamheten Ökad systematik i planering och uppföljning av grund-, fort- och vidareutbildningar, vad gäller inslag av kunskap som har bäring på levnadsvillkor för människor med olika slags funktionsnedsättningar. Kvalitetssäkring av lärandeaktiviteter med hjälp av omvärldsbevakning och forskning som handlar om olika slags funktionsnedsättningar. Intern information Ökad tillgänglighet till kunskap och information för polisanställda, om vilka tjänster och arbetssätt som polisen kan använda i sin kontakt med allmänheten, för att undanröja hinder som kan uppstå till följd av olika funktionsnedsättningar. Polisens kontakt med allmänheten Ökad variation av kontaktytor och kvalitetssäkring av dessa, genom att användarvänligheten för olika målgrupper beaktas. Ökad tillgänglighet till polisen genom utveckling av polisens webbplats och en mobilanpassad version av denna.

13 13 Förväntade effekter på lång sikt Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Likabehandling är en förutsättning för detta. Polisen ska, genom sitt verksamhetsuppdrag, beakta och värna de mänskliga rättigheterna. Effekterna av Polismyndighetens arbete inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken förväntas därmed bli att polisen flyttar fram positionerna för att uppfylla sina övergripande verksamhetsmål: 1. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Utsatthet för brott kan påverkas av människors livsvillkor. Förutsättningar som funktionsnedsättning, ålder, kön m.m. kan i sin tur ha betydelse för livsvillkoren. För att polisens brottsförebyggande arbete ska bli effektivt måste vi ha goda kunskaper om den mångfald av förutsättningar som existerar. 2. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. För att polisens arbetsmetoder och verksamhet ska kunna utvecklas måste det finnas kompetens om hur kommunikationssätt samt behov och risker för utsatthet kan variera kopplat till bakgrundsfaktorer såsom funktionsförmåga. 3. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Ökad kompetens om olika slags funktionsnedsättningar och vad dessa kan innebära för faktiskt och upplevd trygghet, ger polisen bättre möjligheter att bidra till att en större del av allmänheten upplever trygghet. 4. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Tillgängliga för allmänheten handlar om att människor på ett enkelt och säkert sätt kan få tillgång till polisens information eller ta kontakt med polisen. Tillgång till information och kontaktmöjligheter är en förutsättning för att man ska kunna utöva sina rättigheter. Genom polisens ökade närvaro i exempelvis sociala medier stärks förutsättningarna för att polisen ska upplevas som öppen, synlig och tillgänglig. Detta kan bidra till allmänhetens benägenhet att kontakta polisen för att göra anmälningar och lämna tips, vilket i sin tur kan stärka polisens kunskap om brottslighet och utsatthet. Det utgör också en viktig förutsättning för arbetet med att utreda och klara upp brott. 5. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har och arbeta för att det stärks ytterligare. Likabehandling i betydelsen rättssäkerhet och likvärdiga möjligheter att utöva sina rättigheter är centralt för polisens legitimitet i samhället och allmänhetens förtroende för polisen. Allmänheten har olika förutsättningar för att utöva sina rättigheter. Förutsättningarna kan påverkas av språkkunskaper, funktionsnedsättningar eller ålder.

14 14 Okunskap och fördomar innebär en risk att människor får sämre möjligheter att komma till tals, uppfattas som trovärdiga, få del av information eller bemötas respektfullt i sin kontakt med rättsväsendet. Polisen kan genom medvetenhet och kunskap om detta bidra till likabehandling i bemärkelsen likvärdiga möjligheter för människor att tillvarata sina rättigheter. 8. Samråd, dialog och övriga initiativ I detta avsnitt beskrivs initiativ som tagits avseende samråd med funktionshinderrörelsen, dialog med andra, strategiska myndigheter samt övriga insatser som har genomförts och som har bäring på inriktningsmålet för rättsväsendet. Samråd Samråd med representanter för Handikappförbunden, Lika Unika, Polismyndigheten och Domstolsverket har fortsatte under Två samrådsmöten hölls under året, den 28 april hos Domstolsverket och den 26 november på Polishögskolan i Solna. Syftet med samrådet är att utveckla dialogen med funktionshinderorganisationerna om rättsväsendet och den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet, med fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dialogen ska också bidra till verksamhetsutveckling för Polismyndigheten och Domstolsverket. Samrådet ska behandla strategiska frågor som har bäring på myndigheternas verksamhetsuppdrag och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dialog med andra strategiska myndigheter Polismyndigheten har fortsatt löpande kontakt med Myndigheten för delaktighet, Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten. Kontakten syftar till erfarenhetsutbyte vad gäller upplägg av utvecklingsarbete inom strategin för genomförande av funktionshinderpolitiken. Övriga initiativ som bidrar till inriktningsmål för funktionshinderpolitiken Rättsväsendets inriktningsmål för genomförande av funktionshinderpolitiken lyder: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. 8 Under 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram ett metodstöd för brott mot barn 9. Utsattheten bland barn med funktionshinder tas särskilt upp i stödet. 8 En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , s Lanseringen av handboken Brott mot barn avvaktade med anledningen av sammanslagningen till en Polismyndighet.

15 15 Polismyndigheten kommer fortsatt arbeta utifrån styrdokument för utveckling av organisation och verksamhet vad gäller likabehandling (Polisens plan för likabehandling ). Styrdokumentet utgår från principerna för rättstrygghet, rättssäkerhet och allas lika värde. Ansvarsfördelningen i Polismyndigheten har förtydligats i dokumentet. Regeringsuppdraget att genomföra en informationskampanj om brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, slutredovisades den 31 mars En lärdom som dras i rapporten är att polisen generellt behöver öka komptensen när det gäller funktionshinderperspektivet och att bristen på kompetens gör det svårare att på ett trovärdigt sätt nå ut med information. Kampanjen har bidragit till att stärka skolans färdigheter att arbeta med särskilt utsatta elever, t ex elever i särskolan, genom det stödmaterial som har tagits fram till lärare och andra som möter unga Dokumentet återfinns på 11 Informationskampanj Brott i nära relationer, Ju 2011/6520/PO, Ju 2013/5789/PO, Slutredovisning av regeringsuppdrag