Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Relevanta dokument
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolverkets stöd för skolutveckling

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Systematiskt kvalitetsarbete

Aktuellt. Vad händer sen?

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Nyanlända elever i fokus

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Matematikstrategi

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Matematiklyftet 2013/2014

Pedagogiskt ledarskap

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Anna Rosén Förstelärare Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Ledare för kollegialt lärande

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Skola Ansvarig Rektor:

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Den goda organisationen

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Specialpedagogik för lärande

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Bedömning Begrepp och benämningar

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Vad är Pedagogika.nu?

Systematiskt kvalitetsarbete

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Strukturerat försteläraruppdrag. för skolutveckling tillsammans

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Svar på medborgarförslag om att kommunen bör starta matteklubbar för kommunens alla barn med hög begåvning för matematik

Arja Holmstedt Svensson, Falkenberg, Unos uno, skolan och e-samhälle och varit Sveriges ITkommun

Välkommen till RUC-råd!

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Lokal arbetsplan Läsåret

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Handlingsplan. för högre resultat i Norrfjärdensområdet

Praktiknära ut- och fortbildning: Internationell utblick. Professor Andreas Ryve 26 september 2012

Bedömning för lärande

Transkript:

Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Både utbildningen och undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad är vetenskaplig grund? Självständigt urskilja, formulera och lösa problem Arbeta enligt akademisk praxis Verka för att bygga kunskap och synlighet

Beprövad erfarenhet Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt men beprövad erfarenhet.

Forskningens roll i undervisningen Forskningsbaserad kunskap är inte synlig i praktiken. Kunskapen inte tillgänglig när den behövs. Dåliga organisatoriska förutsättningar. Brist på tid. Dåliga kompetensmässiga förutsättningar hos rektor och hos lärarna. Den vetenskapliga kunskapen upplevs inte som lika betydelsefull som den erfarenhetsbaserade kunskapen. Kunskap upplevs som ett hot.

Samstämmighet Forskning och praktik pekar åt samma håll. Vissa faktorer utmärker sig som extra viktiga för en undervisning som gynnar eleverna.

Faktorer Fokus på: rutiner och interaktion återkommande träffar under längre tid kollegialt lärande vardagsfaktorer inspel från andra aktörer (Andreas Ryve, Mälardalens högskola)

Kollegialt lärande Strukturerat och återkommande samarbete där återkopplingen är ett centralt inslag. Bygga in rutiner i verksamheten för kollegiala samtal.

Andra tydliga påverkansfaktorer Ett tillåtande arbetsklimat Formativ bedömning Inkludering Pedagogiskt ledarskap

Systemnivå Differentiering Decentralisering Processnivå Segregering Individualisering

Processnivån för huvudmannen och för arbetet i skolan. Hur förhåller vi oss till differentiering? Arbeta med att inkludera snarare än att exkludera Inte nivågruppera

Hur förhåller vi oss till individualisering? Lärarledd undervisning Eleven arbetar i egen takt och får stöd Ansvaret läggs inte över på eleven

För alldeles för många lärare är fortbildning en nedsättande och bedövande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter. Helen Timperley, Realizing the power of professional learning.

Effektiv kompetensutveckling Fokus på elevers måluppfyllelse Långsiktighet (3-5 år) Delaktighet Mandat och krav Kollegialt lärande och praxisnära

Lärare som inte lär sig genom annat sätt än genom trial and error är en belastning för sina elever. Yrkesmässigt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.

Visible learning for teachers Transformational kännetecknas av att det är karismatiska ledare som vill skapa energi kring och överlåtelse till ett gemensamt mål. Instructional är mer fokuserad på vilken genomslag alla i skolan har på elevers lärande och försäkrar sig om att så lite som möjligt stör inlärningsprocesserna, har höga förväntningar på sina lärare, besöker klassrum och är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på skolan.

John Hattie, Visible learning Vad fungerar bättre? Hattie använder en grov metod men han använder den över ett väldigt stort material och det han kommer fram till stöds av annan forskning.

19 av de 30 starkaste påverkansfaktorerna på studieprestationer handlar om läraren, undervisningen eller utvärdering av undervisningen! Betydelsen av att synliggöra undervisning och lärande med samspelet mellan lärare och elever i centrum. Formativ bedömning

Expertläraren Identifiera väsentligheter Leda lärande genom klassrumsinteraktion Övervaka lärandet och ge feedback Använda sina känslomässiga sidor Påverka elevers studieresultat

Socialstyrelsen, Social rapport 2010

Summa summarum Fokusera några mål (gäller hela linjen) Arbeta långsiktigt Arbeta med strukturerade kollegiala samtal på ett tema med extern expert Läs och diskutera forskning inom de områden som fokuseras (gemensam kunskapsbas)

Vad gör Skolverket? Skolverket ska sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning

Tre ben Webben är en central funktion för att sprida skolforskning. Specialpedagogik Matematik NO Svenska med läs-och skrivutveckling Bedömning och betyg It i skolan SO Didaktik (fr.o.m. december 2012) www.skolverket.se/forskning

Pocketserien Forskning för Skolan presentera forskning i pocket Utvecklingsinsatser

Samarbete med andra aktörer Forskning.se www.forskning.se För dig i skolan Lärosäten Vetenskapsrådet Skolinspektionen och SPSM SKL, lärarfack, skolledarfack

Tack! www.skolverket.se/forskning eva.minten@skolverket.se

www.skolverket.se