Syrah/ Shiraz världen runt 2015. Druva special Bromma Munskänkarna och Vinprovning.just.nu Curt Avermark 2015 Teoriavsnittet inspirerat av: OZ Clarke och Margaret Rand: Druvan bakom vinet Hugh Johnson, Jancis Robinson: Atlas över världens viner
Några trender generellt Mot mera röda druvor Ambition att ta tillvara och utveckla lokala druvsorter Ekologisk odling Mindre ekfatslagring mer druvgenuinitet Kvalitet före kvantitet Revolt mot gammalt nyskapande (ex USA) Mer lokala/mindre producenter
Hermitage Cote-Roti Ch9dP
Rhône Rhone fick sin beskärda del av vinheipen under 1990- talet. Bordeauxpriserna hade skjutit i höjden o efter lite dåliga årgångar var de inte value for money. Då steg Rhone-vinerna fram (liksom Barolo m fl Supertoskanare m fl) Samtidigt fick AUS upp ögonen för Shiraz. Varmklimatsaromerna vann terräng mot kallklimatsaromerna). Kvalitets-rhoneviner kan vara alltifrån intensivt konc, tanninstinna, mörkröda viner med djup o längd som kan jämföras med de bästa i Bordeaux.
Chapoutier vineyards on the "sainte colline" (holy hill) Hermitageberget
Appellationer i N Rhone Cotes du Rhone (syrah, grenache) Saint Joseph (100% syrah) Cornas (100% syrah) Crozes Hermitage (100% syrah) Hermitage (100% syrah) Cote Rotie (93% syrah, 7% viognier men tillåtet med upp till 20%). I många viner används Syrah-druvor från båda sluttningarna i Côte-Rôtie (Côte Brune och Côte Blonde) för att få den perfekta blandningen. Côte-Rôtie tävlar med Hermitage om att göra världens bästa Syrah-viner. Vingårdarna ligger på de dramatiskt branta och soldränkta sluttningarna ner mot den lilla staden Ampuis
Appellationer i N Rhone och dess smakskillnader Syrah i norrra Rhone brukar bli pepprig vid lägre grad av mognad, men fruktig o doftrik vid pot alko 12-13,5%. Cote-Rotie kan vara ljusare i färgen än Hermitage o mer aromatisk med blommiga toner. Hermitage är mer mineralrik o tanninrik Cornas är mörkare och det mest robusta rhonevinet. Crozes-Hermitage och St Joseph är lättare o pepprigare versioner Orsaken till så stora skillnader i smak trots så nära lägen är jorden, temperaturen och exponeringen mot solen. Mest kända är Guigals la-la-la-viner med olika lägen och olika smak trots oerhörd närhet. La Mouline la Landonne La Turque
Syrah årgångar i Rhone Bra till superbra 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 2003 mognat tidigt 2005, 2006 2007 (ok) (Vintage of a lifetime i södra R) 2009, 2010 2012 Sämre: 2002, 2008 2011 något svagt
Geografi Södra Rhone och Midi En av Ch9dP hemligheter är Grenache som ofta utgör huvudparten. Tillsammans med Mourvèdre som bidrar med tannin och jordigt kryddig smak plus Syrah som ger struktur och doft. Vanligt med blandningar av G-S-M. Stenig jordmån (galets roulés) som dock inte täcker hela Ch9dP. Grenache är också stöttepelaren i Gigondas och Vacqueyras. Midi (Provence, Languedoc, Minervois, Corbieres, Fitou o Roussillon).
Geografi Södra Rhone och Midi En av Ch9dP hemligheter är Grenache som ofta utgör huvudparten. Tillsammans med Mourvèdre som bidrar med tannin och jordigt kryddig smak plus Syrah som ger struktur och doft. Vanligt med blandningar av G-S-M. Stenig jordmån (galets roulés) som dock inte täcker hela Ch9dP. Grenache är också stöttepelaren i Gigondas och Vacqueyras. Midi (Provence, Languedoc, Minervois, Corbieres, Fitou o Roussillon).
Syrah i AUS - Syrahs intro i AUS kom genom James Bushby (den australiska vinodlingens fader. Tog med 400 sticklingar fr Europa på 1800-talet och av dessa var syrah den mest anpassningsbara till det heta o torra klimatet. Kom senare att kalla Shiraz. Störst i Hunter Valley och Barossa Valley. - 1980-talet belönades odlarna om de ryckte upp Shiraz o nyplanterade Cab S. Som tur var gjorde inte de strora firmorna detta Penfold, Lindemans, Wynns m fl - Resultat: massor av oympade stockar på sticklingar från Rhone 100 år gamla. Ingen vinlus i AUS.
Syrah i AUS - Shiraz är nu AUS viktigaste rödvin. - Penfold Grange det mest exklusiva o kända - Barossa gör viner med drag av mörk choklad - Eden Valley mer fokuserad mörk frukt. - Ofta en hint av mintchoklad o/e eucaluptus i aussi-shirazerna
Syrah i Amerika o S.A - En grupp producenter här kallar sig Rhone Rangers o älskar allt som kommer från Rhone. Vanligt med blandningar med mourvedre och grenache. - Napa kan bli för hög temp för syrah så mest o bäst i Santa Barbera - Argentina har de största odlingarna i SA mest i Mendoza o även i norr i Salta provinsen. - I Sydafrika Stellenbosch - sker stor tillväxt av Shiraz, som den kallas här, mycket tack vare bra tillgång på bättre kloner. Syftet är att få en fruktig aussi-stil snarare än en med Rhoneliknande komplexitet.
Smaka en Syrah/Shiraz - Rhonevinerna, speciellt Hermitage mognar långsamt. Kan behöva 10 år lagring. Smaken kan bli tät o tanninrik även efter det att bouqueten utvecklat plommonlik, kryddig karaktär. - Nästan all AUS shiraz är gjord f a drickas inom 5 år men de från de äldsta stockarna kan behöva mkt längre tid. - Typsmaker: mycket doft med drag av exotiska blommor som nejlikor o violer plus en ton av rök, lite hint av rosmarin plus hallon, björnbär o svarta vinbär. - Cote-rotie mer parfymerat än Hermitage - Aussi o övr nya världen mer fruktiga o mintchoklad, moreller o katrinplommon
Viner till provningen Nu blir det hälla! 5 viner Ledtrådar: 2 viner är från Rhone 1 vin är från USA 1 vin är från AUS 1 vin från Sydafrika
Kevin Arnold Shiraz, 2007 Stellenbosch, Sydafrika (nu nr 6506) Doft Nyanserad, fruktig doft med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, plommon, kaffe, pepparmynta och mörk choklad Smak Mycket fruktig, nyanserad smak med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, plommon, kaffe, hallon och mörk choklad. Druvsorter 94% shiraz och 6% mourvèdre Alkoholhalt 14.5 % LAGRING ÅRG 2011: Vinet lagrades i 16 månader på franska ekfat. 20% av dessa fat var nya, 40% fylldes för andra gången och 40% fylldes för tredje gången.
Kevin Arnold /The Waterford Winery Vinmakaren Kevin Arnold hade redan gjort sig ett namn som en av Sydafrikas mest framstående vinmakare, när han och Jeremy Ord beslöt sig att satsa på ett gemensamt vinäventyr. Kevin hade de tio föregående åren arbetat på Rust en Vrede och Jeremy hade gjort sig en förmögenhet i databranschen. Egendomen omfattar 120 ha. Där finns perfekt vingårdsmark, men även vacker bergsnatur och kristallklart vatten i porlande bäckar som fått ge delar av namnet på det vineri som byggdes av sten och timmer från egendomen. Waterford har också blivit ett välbesökt turistmål med vinerna och den medelhavsinspirerade trädgården som dragplåster. Waterfords målsättning har från början varit att skapa viner av toppkvalitet för en internationell marknad. De viner som hittills lanserats tyder på att man är på god väg att lyckas, vilket noterats av såväl inhemska som internationella bedömare inte minst de svenska vinjournalisterna.
Lillian California Syrah 2006 Maggie Harrison, White Hawk Vineyard, Santa Barbera Doft Härligt rik doft med cassis, söta biggaråer, örter, björnbär Smak Frukten dominerar totalt (tiden vid provningen) o under alla bär kikar lite skitighet o en skiva blodkorv fram liksom lite anis o kardemumma. Fullkomligt rik o sammetslena tanniner Perfekt balans med garrigue (örtighet) o lång lite charkig avslutning. Druvsorter 100% shiraz Alkoholhalt 15.5 % LAGRING: 65% AV MUSTEN LAGRAD 23 MÅN PÅ nya täta fat.
Maggie Harrison, White Hawk Vineyard, Santa Barbera Man kan inte alltid få allt, ibland är second best det enda man har att tillgå. Istället för Raven Series Syrah No5 (SQNs standardsyrah från 2006) fick det bli adepten Maggie HarrisonsLillian från företrädesvis White Hawk samma år (det är ett inslag från andra gårdar också, Bien Nacido-27% & Stolpman-15%). Vinet är gjort på välsorterad exemplarisk frukt, 65% lagrat på nya täta fat i 23 månader, totalt blev det bara 508 lådor (djävla mailinglistevin men Gunnar på Divine langar glatt). Winepunker Drucket & Smakat Winepunk.net
Kaesler Stonehorse Barossa Valley AUS Shiraz 2008 Doft Bred doft med plommon, blåbär, körsbär, eucaluptus, ek, vanilj o choklad. Smak Fyllig, mkt rik, fruktig o sammansatt smak med god koncentration, stor mogna tanniner, bra syra, fin längd o varmt stöddigt slut (värdigt en amarone). Druvsorter 100% shiraz Alkoholhalt 15.5 % LAGRING: GAMLA EKFAT (OBEKANT OM TID O TYP)
Kaesler Stonehorse Stonehorse vinerna är gjorda i en stil där frukten är i fokus och eken har en stödjande roll. Kaesler Vineyards etablerades 1893 och planterades med Shiraz, Grenache, Mataro (Mourverdre). Numera är mer än 70% av Kaeslers röda viner från stockar som har en genomsnittsålder på 40 år. Jordmånen är lera med tydliga inslag av krossad kalksten vilket gör att trots värmen så hålls den här typen av jormån fuktig länge vilket naturligtvis är en fördel i Barossas varma klimat.
Hermitage Cave de Tain 2008 (nr 99262) Mustig doft av mörka bär, fat, muskot, vanilj och lakrits. Den örtiga omgivningen finns i doften. Smak Ett bärigt och elegant vin med både mjuka och lite tuffare tanniner. Kryddigt med vitpeppar och örter, mörka bär, kakao och lakrits i avslutet. Mycket långt och välbalanserat. Druvsorter 100% Syrah Alkoholhalt 13.5 %
Hermitage Cave de Tain 2008 Cave de Tain är ett av de bästa cooperativen i Frankrike och utmärker sig för sin höga kvalitet. Det startades 1933 av en landägare, Louis Gambert de Loche, och de var då över 100 landägare, idag är det 370 odlare som ingår. Arealen uppgår till 1 140 hektar och det är 50 % av hela norra Rhone. Chef idag och sedan 7 år är en engelsk kvinna, Julie Campos som tidigare har lyft ett vinföretag i Chablis. Det har gjorts betydande investeringar i ny utrustning bl a stora tankar i ek som används för lagring. Jordmånen i området är speciell då det är en rullstensås på ena sidan floden och ett berg på andra sidan, det är främst granit men innehåller även en viss del sandjord med inslag av kalksten och krita. Hermitage ligger på den högra sidan och sluttar i syd och sydväst. Stockarna är minst 30 år gamla och man gör ett litet skördeuttag men får druvor med väldigt hög koncentration. Hermitage-vinerna lagras delvis på fat av fransk ek, varav hälften nya, i 18 månader
Crozes-Hermitage Dom de Lises 2009 Utseende: Blåröd färg med hög intensitet Doft: Elegant och nyanserad med distinkt fruktighet och toner av peppar och charkuterier Smak: Frisk och fruktig med tydlig kryddighet, friska syror som lyfter den rika fruktigheten. Toner av vildhallon och apelsinskal blandas med charkuterier och vitpeppar. Lång nyanserad eftersmak. Druvsorter 100% Syrah Alkoholhalt 13 %
Crozes-Hermitage Dom de Lises 2009 Domaine des Lises skördas för hand och druvorna avstjälkas innan de hälls ned i små betongkar där jäsningen sker. Efter cirka två veckors macerationstid dras vinet över på fat av fransk ek där 10 % är ny varje år. Maxime Graillot vill med sin vinifikation lyfta fram vinets eleganta och nynaserade karaktärer och därför uppskattar han äldre fat som ger en kontrollerad syresättning av vinerna utan att ge för mycket toner av ek. Efter drygt ett år buteljeras vinet efter en lätt filtrering. Produktionen är mycket begränsad och antalet buteljer uppgår till cirka 32000 per år. Våren var 2009 både varm och vacker vilket gav en jämn blomning. Sommaren började svalt men växte sakta men säkert till att bli en fin varm sommar som innehöll några välbehövliga regnväder. Augusti och september var vackra och varma och man kunde skörda fullt mogna druvor i andra hälften av september. Mängden var strax under det normala men kvaliteten fantastisk. Mörka viner med bra balans, fin syra och mogna tanniner. Till detta en stor mängd god fruktighet
STOP Nästa bild är facit
Viner till provningen Crozes-Hermitage Dom de Lises 2009 (nu 90557) 199 kr Hermitage Cave de Tain 2008 (nr 99262) 299 Kaesler Stonehorse Barossa Valley AUS Shiraz 2008 239 Lillian California Syrah 2006 (köpt 2009) 699 Kevin Arnold Shiraz, 2007 Stellenbosch, Sydafrika (nu nr 6506) 189 tot 1625 kr
I vinfältet De stora vinerna görs i vinfältet. 80-och 90-talens high tech-revolution har gjort att vinframställningen i vineriet har nått till vägs ände (kanske) och för att höja kvaliteten måste vinmakaren arbeta mer på fältet. Med kloner, rotstockar, rötter, maskar, mikrobiologi, uppbindning och beskärning, planttäthet och avkastning. Mer mot ekologiska metoder mindre stordrift. Phylloxera och val av rotstockar. En ny revolution står för dörren, där bekämpningsmedel och gödning används sparsamt. Men samtidigt finns hotet från skadeinsekter och angripare. Det är nödvändigt att ympa vinrankorna på rotstockar som är resistenta. Den lilla lusen Phylloxera vastatrix (numera daktulosphaira vitifoliae) livnär sig på rotstockens rötter och ödelägger plantan. Det skedde i hela Europa vid mitten av 1800-talet. Nådde Australien, California och Nya Zeland samt Sydafrika senare. CA/BG
I vinfältet Phylloxera och val av rotstockar forts Även i områden där phylloxeran inte är akut (Chile) så kan det vara lönt att ympa för att skydda sig mot bl.a. nematoder (maskar) Valet av rotstock kan påverka storleken på druvorna, bladverket och förhållandet blad vs frukt faktorer som i sin tur påverkar vinets kvalitet. Att klona eller ej. Klonurvalet är mindre viktigt för Riesling jfrt med den mer genetiskt varierade Pinot Noir. Större komplexitet vid variation av kloner i vinfältet? Man är oense. Gamla stockar EU-stockar får ej ge appellationsviner förrän efter 4 år. Ålder och skönhet går inte alltid hand i hand. Runt 30 år måste man bestämma om den lägre avkastningen ger tillräcklig kvalitetshöjning. Ingen reglering av ålder. Vieilles vignes eller Old vines kan komma från medelålders stockar. Riktigt gamla 100 åriga stockar hittar vi i Barossa V (Shiraz och Grenache). Lite i Cahors (Malbec) och i Kalifornien (Zin och Carignan, i Chile och i Piemonte (Dolcetto) och givetvis hos Dr Loosen i Mosel (Riesling). CA/BG
I vinfältet Prephylloxerastockar Stockar från tiden före Ph. I delar av Mosel och Chile. Uttrycket används även om oympade stockar. Skadeangripare på vinrankan Lokala fiender kan vara björn, tvättbjörn, apor, kängurur, rådjur, harar, fåglar.. Men värst är kanske de sjukdomar som orsakas av bakterier, virus, svampar och fuktig väderlek. Bordeaux-vätska mycket vanlig och bra hjälp mot svampangrepp, men hjälper ej mot nematoder (maskar) och virus/bakterier. Ekologisk odling Inte möjligt för alla att odla ekologiskt all the way. Och inte heller nån garanti för godare viner. Torra, varma klimat bäst lämpade som Chile, Sydfrankrike och Kalifornien. Drabbas ej av fukt. Medan ex odlare i Tyskland kan förlora hela skörden. Vanligt med kompromisser. Uppmuntrar grödan att växa mellan raderna (senapsplantan bra mot maskar) och plöja ner den senare. Men ju mer marktäckare desto mer gräshoppor. CA/BG
I vinfältet Biodynamsik odling är den verkliga extremen. Exvis Nicolas Joly i Loire -Hornkvarts, dynamiserad med vatten sprids i soluppgången över vinstockens blad för att uppmuntra stockens ljus-och syretillförsel. Renare druvaromer och bättre balans anses uppnås.! Avkastning Högre avkastning betydde förr lägre kvalitet. De flesta av världens stora viner kommer från lågavkastande stockar med låg växtkraft. Men låg avkastning ger inte automatiskt hög kvalitet, Rätt mängd sol på blad och druvor för att nå optimal mognad. Gamla lågavkastande stockar har en liten och öppen bladväxt = bra solbelysning, medan skugga betyder mindre socker, mindre smak (och mindre färg i röda). Avkastningen mäts enklast i hektoliter must per hektar stockar. Den verkliga avkastningen beror på pressningen. Bättre metoder ger högre avkastning. För appellationsvinerna (EU) styrs avkastningen av vinlagarna, som kan justeras med årgång. CA/BG
I vinfältet Planteringstäthet Avgörande för avkastningen är inte måttet per hektar utan per vinstock. Baserad på antalet klasar per planta och på klasarnas vikt. Allt som ett resultat av tekniken: planteringstäthet, beskärning, kontroll av sjukdomar m m samt naturligtvis av vädret. Varierar stort som i Penedes med 1000 stockar; Cote dór 10.000/ha. Beskärning och uppbindning Uppbindningsmetoderna har stor betydelse och varierar lokalt. VSP (Vertical Shoot Position) allt fr Gobelet till de pergolasystem man ser i Italien och alla former av Guyot och Cordon. Rankorna binds så de växer uppåt. Klasarna längst ner i bladverket. Green Harvest sker ofta på sommaren. Klasar klipps bort. Dock ej idealiskt, då bäst är att stocken från början producerar rätt kvantitet. CA/BG
I vinfältet Konstbevattning Stockarna ska kämpa efter vatten. En sanning som kan leda till mycket dåliga viner. Liten vattenstress är bra. För mycket leder till att vinstocken stänger butiken och producerar för lite. Bannlyst i Europas vingårdar, men luckras upp alltmer som vi ser varma somrar. Plockningen Plockningen måste styras av druvornas mognadsgrad, vädret och den typ av vin man vill göra. En sval period i slutet av sommaren kan hålla tillbaka druvorna. En het vecka kan skapa övermognad. Botrytis Cinerea Ädelrötan angriper mogna, gröna druvor och ger yppigt söta viner. Tokajer,Beerenauslese, Sauternes och Montbazillac är ex på dessa gyllene viner där svampen även förändrar musten kemiskt och glycerol, ättiksyra och laktos bildas. (Det är egentligen samma mögelsvamp som ger gråröta på omogna druvor men det är mindre trevligt). CA/BG