Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Innehållsförteckning Inledning 3 1. Förutsättningar 3 1.1 Förbättringsområde 4 Frågeställning 4 Syfte 4 2. Processen 4 2.1 Aktioner 4 3. Analys 6 3.1 Lilla gården 6 3.2 Stora gården 6 4. Resultat 7 5. Reflektion 8 5.1 Reflektion över vad som skett i verksamheten 8 5.2 Reflektion över vårt eget lärande 8 Litteratur 9 Bilaga Bilaga 1 10 Bilaga 2 11 Bilaga 3 12 2

Inledning Att vi mår bra av att vistas utomhus finns väl knappast någon som bestrider i dag. Ute på våra förskolor tänker vi mycket på utemiljön. Vi vill att den ska vara spännande med oändliga möjligheter att upptäcka omvärlden med alla våra sinnen. En utemiljö där leken får plats, leken som är så viktig för barns utveckling och lärande. I denna utredande uppsats på ämnet aktionsforskning vill vi utveckla vår utemiljö. Vårt mål på förskolan är att vår inom- och utomhusmiljö ska vara stimulerande och utmanande för barnen. 1. Förutsättningar Förskolan vi arbetar på är relativt nystartad, den öppnades för ca 1 år sedan. Det var tre fristående förskolor som slogs ihop till en förskola. Den ligger i ett hyreshusområde och är belägen på bottenplanet av ett hyreshus. Efter att ha varit syskongrupper är vi i dagsläget två stycken 1-3 års avdelningar och en 4-5 års avdelning. Avdelningarna har tillgång till olika utegårdar som ligger angränsade till varandra. Vi har börjat med att utveckla barnens inom- och utomhusmiljö. Från nystarten har vi mest fokuserat oss på inomhusmiljön. Vi har även en plan med idéer på vår utomhusmiljö och nu kände vi att det var dags att fortsätta utveckla barnens lek utomhus. Våra gårdar ser ganska så trista ut och med för få utmaningar. Men hur kan vi gå vidare? Vi som arbetar på förskolor har uppdrag och mål. Vårt område har en lokal arbetsplan som bland annat säger att vi som vuxna måste erbjuda en stimulerande miljö som inspirerar till lek och lärande. Vi som pedagoger har i uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Under utveckling och lärande i Lpfö-98 (s.12) säger den att den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Vår förskola har som mål att inom- och utomhusmiljön för barnen ska vara stimulerande och utmanande för barnen. Vi har många idéer på vad som skulle kunna förändras så att miljön skulle kunna bli mer utmanande för barnen. I och med att vi inte arbetar på samma avdelning, Marie på 1-3 års avdelning och Pernilla på 4-5 års avdelning, använder vi oss inte av samma utegårdar i vår aktionsforskning. Därför kommer våra aktioner att bli olika men vi har samma frågeställning. Gården för 1-3 åringarna kallar vi för lilla gården och 4-5 åringarnas gård kallar vi för stora gården. Lilla gården används av båda småbarnsavdelningarna. Den är en liten platt gård som består av en sandlåda, liten gräsplätt med två träd och största delen är asfalterad. När vi är ute och leker på gården känns den liten och har för få utmaningar. Vi försöker dela upp oss så att det inte blir så många barn samtidigt på lilla gården. Då vi utnyttjar förskolans gemensamma gård och närbelägen skog. Stora gården är en kuperad gård som består av ett förråd, några mindre buskage, en sandlåda och en rutschkana. Från början bestod den även av en hel del gräsyta men efter diverse grävarbeten som inte vi rår på så har en stor del förvandlats till jord. Det har fått till följd att vi har en väldigt intetsägande gård. 3

1.1 Förbättringsområde När vi skulle välja förbättringsområde för vår aktionsforskning var vi överens om att fortsätta tankarna om vår förskolas utemiljö. Den behöver en förändring för våra barns utomhuslek. Vi gjorde en tankekarta tillsammans. Utifrån ordet utelek såg vi förbättringsområden som man kan utveckla. Gårdarna behöver fler utmanande platser så att de blir mera utmanande för barnen. Genom att göra rum i rummen som t.ex. klätterplats, målarhörna, vattenlek, bygg och konstruktion m.m. vill vi utmana barnen i deras lek. Frågeställning Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Syfte Vi vill att utemiljön på våra gårdar ska vara stimulerande och utmanande för barnens lek. 2. Processen Vi valde att genomföra en aktion var på våra gårdar. Marie kommer först att redogöra för sin aktion på lilla gården, sedan redogör Pernilla för sin aktion på stora gården. 2.1 Aktioner Aktion 1: Tillföra lilla gården en förändring. Hängde upp plastbandsdraperier och ett klockspel. Varför? Det finns inte så många utmanande platser på gården. Att hänga upp saker som man kan gå igenom eller som rör sig i vinden kan göra det mer spännande att titta på. Ett klockspel som plingar när vinden blåser blir ett spännande ljud att lyssna efter. Verktyg: Innan aktionen observerade jag 3 barn mellan 1-3 år för att få en bild av var barnen är och vad dom gör på gården. Jag använde mej av en plats- och aktivitetsobservation.( bilaga 3 ) Vid dessa observationer såg man var på gården barnen leker. Det finns platser som inte används av barnen. Oftast leker barnen i sandlådan eller är i förrådet. I observationen kunde man också se att några barn gick ofta omkring och tittar. Mitt tillvägagångssätt hämtades från boken Observera mera. Jag tog ut två observationsmetoder förde samman dem och använde dom vid ett och samma tillfälle. Jag skissade upp gården i ett litet block, varje barn fick en bokstav så man på enkelt sätt kunde rita in var barnet befanns sig på gården och markerade även med en siffra vilken observationsomgång markeringen gällde. Bredvid skissen skrev jag korta noteringar på vad barnet gjorde. Jag valde ut en 1 åring, en 2 åring och en 3 åring. Observerade dom vid tre olika tillfällen var femtonde minut. Sedan upprepades observationen vid tre olika tillfällen. Som observatör var man samtidigt aktiv i verksamheten då var det praktiskt att ha ett litet block som fick plats i fickan och tre barn var lagom att observera. Varför jag valde att observera barnen under utevistelsen var dels för att jag hade redan en uppfattning om vår gård. Som Cato, Bjørndal (2002 s.26) skriver att inom pedagogiken brukar man uppfatta observation som en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse. I observationerna ville jag undersöka om man kunde hitta någon förändring man kunde göra på gården. 4

Fotografera före och efter en aktion. Att fotografera före och efter aktionen är ett enkelt och snabbt sätt att dokumentera på vad som hände. (bilaga 1) På bilderna kan man se hur förändringen blev. En liten förändring kan göra en outnyttjad plats så att den blir mer inbjudande för små barn att undersöka. Med färgglada platsband fick gården en färgklick. Klockspelet som rör sig i vinden och plingar blev något att titta på och lyssna efter. Aktion 2: Så här tänkte vi Göra förrådet på stora gården mer inbjudande till val av lek. Varför? Som det är nu finns det ingen organisation i uteförrådet. Det finns otillräckligt med backar till leksaker och ingen ordning var saker och ting ska vara. Trasiga och hela leksaker, främst hinkar, spadar och bilar är blandade med varandra. Vi känner att vi inte har så lockande material i förrådet Verktyg 1: Vi fotograferade förrådet innan vi skulle göra om det. Vi använde oss av kameran för att vi verkligen skulle få en bild av hur vårt förråd ser ut. På bilderna kunde vi se att vår uppfattning av förrådet verkligen stämde. Ett rörigt och oorganiserat förråd som inte ger mycket inspiration till lek. Verktyg 2: Barnintervju. Vi valde att intervjua sex barn, tre pojkar och tre flickor. Frågorna vi ställde var: Vad vill du leka ute? och Vad är roligast att leka ute? (Bilaga 2) Genom frågorna hoppades vi att vi kunde få en glimt av vad barnen tycker om att leka ute och om det behövdes något mer i förrådet som kunde bidra till leken. När vi gick igenom barnens svar på frågorna som vi ställde märkte vi att sandlådan var ett genomgående svar på vad de ville leka ute. Av fotograferingen och barnintervjuerna samt en genomgång av lekmaterial i förrådet kom vi fram till att det inte var där vi behövde börja. Vad är det för material vi egentligen vill ha i förrådet? Vi upptäckte att det mesta som erbjöds var sandleksaker. Vi vill ju ha så mycket vi kan ute på vår gård istället, så vi fick tänka om. Ska vi börja med utemiljön så får vi se senare vad vi kan erbjuda ur förrådet? Här landade vi Ge inspiration till bygglek utomhus. Vi hämtade tillsammans med barnen material till en bygghörna som vi sedan tidigare införskaffat. Det bestod av kabelbord, pallkragar, lastpallar, tegelpannor och tegelrör av olika sorter, även lite plankor. Vi hämtade också byggmaterial inomhus som inte användes. Det består av lite större byggklossar av trä i olika former. Varför? Stora gården är väldigt intetsägande och inte tillräckligt fantasieggande och utmanande för barnen. Någonstans måste man börja och när vi tittade på vår tankekarta såg vi att ett av rum i rummen hade vi tänkt bygg och konstruktion som ett led i utvecklandet av miljön. 5

Verktyg: Vi valde även här fotografering för att på ett enkelt och bra sätt påvisa förändringen på gården. På bilderna kan man se att vi har tillfört nytt lekmaterial som inbjuder till nya lekar på gården. 3. Analys 3.1 Lillagården. Vi har redan en uppfattning om att gården inte ger så många utmaningar. Genom observationen kunde man göra en återkoppling till vårt eget mål och till lokala arbetsplanen. Är utomhusmiljön stimulerande och utmanande? Har vi som vuxna erbjudigt en stimulerande miljö som inspirerar till lek och lärande? Här valdes det att göra en aktivitets- och platsobservation innan aktionen. Fotograferade före och efter aktionen. I aktivitets- och platsobservationen kan man se tydligt var på gården barnen leker. Mest är man i sandlådan och i förrådet, Cyklar ibland på trehjulingarna, klättrar på trädgårdsborden och går omkring och tittar. Som slutsats kan man se att sandlådan är den största samlingsplatsen. Att leka i sandlådan, cykla och klättra på trädgårdsbord är det som erbjuds. 1-åringen och 2-åringen går också omkring och tittar. Vad tittar barnen efter kan man undra? 3-åringen är mera aktiv i sin lek. Efter som vi delar upp oss ibland brukar de större barnen gå över till förskolans gemensamma gård där det bl.a. finns gungor. Utifrån barnobservationen kunde jag hitta en förändring att tillföra i miljön. Något som stimulerar och utmanar. Jag hade observerat att 1- och 2-åringar ofta går omkring, tittar och undersöker sin omgivning. Det var de barnen som gav inspiration att hitta en förändring. Skulle vi inte kunna tillföra något som inbjuder att gå igenom och som rör på sig i vinden, det blir något spännande att titta på. Lyssnar de efter ljud? Kan ett klockspel som plingar i vinden bli ett ljud att lyssna efter. Det måste också vara lagom billigt. Vi hade några plastbandrullar på förskolan, pinnar hade redan hämtats från skogen och i min skräp samling hade jag ett litet klockspel m.m. Tillverkade två stycken draperi av plastband och pinnar. Klockspelet fick en dekoration av plastband, fjädrar och pärlor. Vi fotograferade den tomma platsen innan vi hängde upp draperier av plastband och klockspelet. Genast var barnen med på förändringen. Dom gick igenom draperiet och tyckte det var kul. Det blev också en färgklick på gården. Klockspelet hängde vi högre upp, än så länge har jag inte upptäckt om barnen uppfattar något ljud från den. 3.2 Stora gården När vi analyserade barnens svar på frågorna som vi ställde så märkte vi att sandlådan var ett genomgående svar på om vad de vill leka ute och vad som är roligast att leka ute. Vi vill ha en utemiljö för barnen som stimulerar deras fantasi och fysik och det erbjuder vi inte nu. Idéerna är många för hur vi vill ha det och vi har nog tänkt för mycket och stort från början. Vi har genom många diskussioner fram och tillbaka kommit fram till att vi får ta en liten bit i taget. Under lång tid när våra diskussioner har pågått har vi även samlat på oss en hel del 6

material. När vi då gick igenom det upptäckte vi att det fanns material till att påbörja en bygghörna. Enligt Mylesand (2007) finns i bygg och konstruktion så många uttryckssätt och möjligheter. Materialet inspirerar och barnen möts, förhåller sig till upplevelser, samtalar och hittar nya vägar. Alla sinnen och erfarenheter utmanas. Vi kände att vi ville bygga vår bygghörna tillsammans med barnen så att de skulle känna sig delaktiga i förändringen och samtidigt kunna ge sina förslag om hur det skulle se ut och var byggmaterialet skulle vara. När vi pratade med barnen om att utforma en bygghörna var de genast med på idén och vi började kånka och bära. Nedan finns en bild över hur bygghörnan blev. När vi fått dit allt byggmaterial som vi tänkt så började barnen genast bygga om än lite trevande. Det märktes att barnen inte riktigt visste hur dom skulle börja men efter en liten stund var det full fart. Det kommer att behövas en del kompletteringar vad gäller byggmaterialet. Vi behöver lite mer brädor. Sedan går tegelpannorna och rören sönder efter hand men det finns rör av plast och även lite annat material som vi har tänkt vi kan använda. 4. Resultat För att skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus måste man börja någonstans. Vi har märkt att även små förändringar i verksamheten kan bli positiva. Det behöver även inte kosta mycket utan man kan se vad man har i sina gömmor på förskolorna. Det ligger mycket fantasieggande material lite överallt som bara väntar på att få användas. Vi har även märkt att vi behöver få barnen mer delaktiga i utformningen av vår utemiljö, deras tankar och idéer är nog så viktiga. 7

5. Reflektion 5.1 Reflektion över vad som skett i verksamheten När vi nu fick möjlighet att fördjupa oss i förskolans påbörjade utvecklingsarbete kring våra miljöer, både ute och inne, blev vi nyfikna på hur vi kunde utveckla barnens förutsättningar för sin lek utomhus. Ibland gör man förändringar utan att tänka igenom varför man gör det. Hade vi inte använt oss av våra verktyg skulle vi bara ha gjort en förändring utan ens ha funderat på i vilket syfte och för vem det är för. Så kunde det ha blivit på stora gården om vi inte hade använt oss av barnintervjuer och fotografering. Vi hade nog börjat i förrådet t.ex. städat och tillfört nytt lekmaterial utan att se till barnens behov. Hade barnen använt det nya materialet eller hade vi som personal känt att vi hade fått ett fint förråd? Själva utformningen av miljön är så mycket viktigare än leksakerna skriver Hedvall-Larsson och Wendesten (2007,sid.37). Det är åt den riktningen våra tankar går. Vi tycker att barnen ska ha utmanande och stimulerande miljöer både ute och inne och då behövs inte bara färdiga lekredskap till deras lek. På lilla gården, där ville vi bland annat bygga en hinderbana och ha en plats för vattenlek, fick vi tänka om på grund av bristen på resurser. Men genom barnobservationerna kunde man hitta en förändring som var genomförbar. De små barnen fick något att titta på och få gå igenom. Det blev något som stimulerade deras nyfikenhet och samtidigt en färgklick på gården. 5.2 Reflektion över vårt eget lärande Genom aktionsforskningen känner vi att vi har blivit mer medvetna på hur kvalitet i verksamheten kan bli bättre, att kunna koppla samman teori och praktik och samtidigt lära sig något nytt om sin egen verksamhet. Karin Rönnerman (2002:23,sid.3) beskriver att aktionsforskning innebär att praktikerna själva formulerar ett problem ur sin egen vardag som de söker kunskap kring i sin egen praktik genom att studera den, delge varandra erfarenheter och ta del av forskning. Nya idéer prövas i handling som följs genom observation och dokumentation Hela den här kursen har fått oss att tänka varför vi gör det här och för vem. För att det ska gagna kvalitén på förskolan behöver vi även få barnen delaktiga i utvecklingen av vår utemiljö. Vi tror att om man bara tar en liten förändring i taget, ser vad som händer kan det leda till en ny utveckling och som kan mynna ut i något som man absolut inte hade tänkt från början. THINK BIG act small. När det gäller loggboks skrivande har det varit bra för en själv, för att kunna reflektera över sina tankar och idéer. Hedvall-Larsson och Wendesten skriver även att en bra lekplats ska tillfredsställa olika behov av lek. Därför behövs både stora och små uterum. Motoriken utvecklas i såväl de vilda, utrymmeskrävande lekarna som i rörelse- och balanslek. Sociala färdigheter övas i lekar och aktiviteter mellan barn och vuxna och kräver både stora ytor och små, lugna vrår. Dessa tankar tycker vi passar bra in på vårt fortsatta arbete kring utemiljön. 8

Litteratur Bjørndal P, Cato R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Hedvall-Larsson K. och Wendesten A. Dagisträdgården. Vilda lekar och lugna hemligheter - skapa en kreativ förskolegård. Tidningen Hemträdgården (2007) nr 4. Color Print Sweden AB, Borlänge. Kinda Kommun. Lokala arbetsplan för Förskolorna i Kisa, 2008-2009. Mylesand M. (2007) Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Elanders Berlings Rubinstein Reich L, Wesén B. (1986) Observera mera!. Studentlitteratur, Lund. Rönnerman K. (2000) Att växa som pedagog. Utvärdering av ett aktionsforskningsprojekt i förskolan. IPD-rapporter Nr. 2000:23 Göteborgs Universitet, instutitionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan/lpfö 98. Stockholm: Fritzes. 9

Bilaga 1 Fotodokumentation på lilla gården före aktionen Efter aktionen ( plastbandsdraperi o klockspel) 10

Bilaga 2 Sammanställning av barnintervju Vad vill du leka ute? Vad är roligast att leka ute? Pojke A Spela fotboll mest och leka i sandlådan. Spela fotboll Pojke B Monster mest Gräva efter skatter i sandlådan. Pulkor med ratt som man kan ha på vintern. Pojke C Den där dagisgrävmaskinen. Jag brukar äta spagetti hemma. Kalle med bilarna ute. Det är inte roligt att vara hemma. Att leka bättre med kompisar. Leka dinosaurier ute oss själva. Flicka A Hmmm. Mamma, pappa, barn Leka i sandlådan och sandkakor Flicka B Gunga och gräva Leka med vatten. Leka med händerna på vattnet. Flicka C Gunga Leka i sandlådan, göra sandslott. 11

Bilaga 3 Aktivitets- och platsobservation på lilla gården Barnen observeras vid tre olika tillfällen, tre gånger var 15 min. A = 1:åring B = 2:åring C = 3:åring A 1:a observation tillfället var 15 min 1. Sitter i sandlådan. Har en spade o. hink 2:a observations tillfället var 15 min 4. Sitter i sandlådan. Tittar. 3:e observations tillfället var 15 min 7. Är i förrådet. Plockar bland leksakerna. B 2. Står vid förrådet. Tittar in i förrådet. 3. Sitter i sandlådan. Gräver m. spade o. hink. 1.Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram 5. Går omkring. Tittar. 8. Sitter i sandlådan. Gräver m. spade o hink. 6. Går omkring. 9. Går omkring. Tittar. Tittar. 4. Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram. 7. Är i förrådet. Klättrar på trehjuling. 2. Är på trädgårdsbord. Klättrar. 5. Sitter i sandlådan. Gräver m spade o hink 8. Sitter på trehjuling. Sparkar sig fram C 3. Går omkring. Tittar. 1.Sitter i sandlådan. Plockar sönder frusen sand i en hink. 6. Står vid grind. Tittar på andra barn som leker på nedre gård 4. Sitter i sandlådan. Gräver med spade o hink. 9. Går omkring. Tittar. 7. Är i förrådet. Plockar bland leksakerna. 2. På väg in. Kissnödig. 5.Är på trädgårdsmöblerna. Klättrar. 8. Sitter i sandlådan gräver med hink o spade 3. Sitter i sandlådan. 6. Är på nedre gården. 9. Sitter i sandlådan. Kör en traktor. Gungar. Gör sandkakor. 12