Viktnedgång vid behov och bättre matvanor



Relevanta dokument
Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

WHO = World Health Organization

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

"Healthy eating and diabetes,

Bilaga 6 B Praxisundersökning

Diabetesutbildning del 2 Maten

Vad påverkar vår hälsa?

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Kostrekommendationer och modedieter

Vad räknas till frukt och grönt?

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Läsa och förstå text på förpackningar

Aktuella kostrekommendationer för barn

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Matprat i primärvården

Tio steg till goda matvanor

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Diabetes och levnadsvanor

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat på vetenskaplig grund

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Näringslära En måltid

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Ämnesutbildning: Mat

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Årets Pt 2010 Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

En guidad tur i kostdjungeln

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Maten under graviditeten

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Råd för en god hälsa

Apotekets råd om. Kost och motion

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kosten kort och gott

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Maria Svensson Kost för prestation

Kemiska ämnen som vi behöver

Älsklingsmat och spring i benen

Transkript:

KOST VID DIABETES

Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet av läkemedel

Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos)

Vad kan göras? Risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minskas med ca 50 % med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning! Förebygg! -sos nationella riktlinjer -

Historisk tillbakablick Dr Allens svältkur Mat var farlig då den överansträngde och försvagade pankreas Fasta till socker i urinen var borta Ex: 1 ägg, 25 g bacon och 250 g grönsaker (kokade 3 ggr), fastedag 1-2g/v Dr Petréns fettkur 225 g fett om dagen (ca 2000 kcal), 60 g kolhydrater (ca 240 kcal), 25 g proteiner (100 kcal) Smör, späck, kolhydratfattiga grönsaker, vitkålssoppa, små mängder fisk och kött. Potatis, bröd och mjölmat var förbjudet 1 flaska bordauxvin/dag

Rekommenderade diabeteskoster och fördelning av energigivande näringsämnen (E%) Årtal Protein Fett, fleromättat Fett, enkelomät tat Fett, mättat 1920 20 70 10 1930 20 5 20 40 15 1955 20 5 20 20 35 1970 20 5 10 20 45 1980 20 10 10 5 55 2004 15 10 15 10 50 Kolhydrater

Mat och diabetes Tidigare kostrekommendationer vid diabetes Från 2004 Av nutritionsgruppen inom det europeiska diabetessällskapet Evidensbaserade riktlinjer Litteratursökning ligger till grund för rekommendationerna

Kostråden har varit att..maten bör innehålla Mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkornsrika livsmedel Intaget av fett ska bestå av hög andel omättade och låg andel mättade fetter Det totala energiintaget ska anpassas till behovet Fett - max 35E%, vid övervikt max 30E% Kolhydrater - 45-60E% Protein - 10-20E%

Vad ger vi för råd? Enkät till vårdgivare (läkare, sjuksköterskor, dietister) via NDR Vilka råd ges? Majoriteten gav råd utifrån nuvarande kostrekommendationer Råd om låg kolhydratkost 25% av läkarna, 18% av sjuksköterskorna, ingen av dietisterna Vanligare med dessa råd i norra Sverige

Nya riktlinjer om kost Mat vid diabetes bygger på en systematisk litteraturöversikt SBU-rapport 2010-05-05 Komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Syftet med vägledningen Ge hälso- och sjukvården rekommendationer om kostråd till personer med diabetes

För vem och varför? Målgrupp? Vuxna med diabetes Inriktning? Ge rekommendationer om de olika kostalternativ (enskilda livsmedel, kostmönster, drycker mm) för vilka det enligt SBU:s rapport finns vetenskapligt stöd för effekt

Vetenskapligt underlag visar att Flera enskilda livsmedel och koster inverkar positivt på Vikt, HbA1c, blodtryck och blodfetter

Rekommenderade kosttyper Traditionell diabeteskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Medelhavskost Måttlig lågkolhydratkost

Gemensamt för alla 4 kosttyper

Energifördelning (E%) Protein Fett Kolhydrater Traditionell diabeteskost 15-20 25-35 50-60 Traditionell diabeteskost med lågt GI 15-20 25-35 50-60 Medelhavskost 15-20 35-40 45-50 Måttlig lågkolhydratkost >20 >40 30-40

Fördelning i gram per dag baserat på 2000 kcal energinivå Protein Fett Kolhydrater Traditionell diabeteskost Traditionell diabeteskost med lågt GI 75-100 g 55-77 g 250-300 g 75-100 g 55-77 g 250-300 g Medelhavskost 75-100 g 75-88 g 225-250 g Måttlig lågkolhydratkost >100 g >88 g 150-200 g Extrem lågkolhydratkost 150 g >110 g 50-100 g

Syftet med kostbehandlingen är Stabilisera blodsockret Förbättra den metabola kontrollen Ge minskad risk för hjärt-kärlsjukdom

Energimängd Är viktigare än fördelningen av energigivande näringsämnen Viktnedgång

Traditionell diabeteskost 500 gram frukt och grönt Fisk 2-3 ggr/vecka Flytande margarin/olja till matlagning Bröd, flingor, gryn av fullkornstyp Nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuteriprodukter Måttlig alkoholkonsumtion E% Fett Kolhydrat Protein 15-20 25-35 50-60

Traditionell diabeteskost med lågt GI Bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, bulgur, korngryn Bröd med hela korn och lösliga fibrer, surdegsbröd Högt inslag av grönsaker och frukt med lågt GI är stort E% Fett Kolhydrat Protein 15-20 25-35 Övrigt densamma som traditionell diabeteskost 50-60

Medelhavskost

Medelhavskost forts Innehåller mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost Tonvikt på frukt och grönt, bär, bönor, linser, pasta och fet fisk Mindre mejeriprodukter, rött kött Sparsamt med godis, vitt ris, vitt mjöl och vitt socker E% Fett Kolhydrat Protein 15-20 35-40 45-50

Måttlig lågkolhydratkost Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter, vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör Mindre andel socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris Viktigt med fettkvalité E% Fett Kolhydrat Protein >20 >40 30-40

Extrem lågkolhydratkost Stor andel, kött, ägg, ost, fisk, skaldjur Feta mejeriprodukter Grönsaker ovan jord Tänk på fettkvalité

Praktiska tips Utgå från tallriksmodellen till de rekommenderade kosttyperna Matbilder http://www.kostateljen.se/