Demensutredning; Anhörigintervju



Relevanta dokument
ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

gäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Riktlinjer för demensutredning inom primärvården i Kalmar län

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn.

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät

Kort information om demens

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

Giltighetstid:

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Kommunikationsmodell SBAR- Demens SBAR en effektiv modell för säker kommunikation De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Vårdprogram Demens. Ett samarbete mellan Söderhamns kommun och primärvården i Söderhamn.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Svenskt Demenscentrum

INFORMATION OM INVEGA

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Psykiskt status

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Information om förvärvad hjärnskada

Att se människan bakom demenssjukdomen

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Minnesformulär till närstående

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) Efternamn Tidigare efternamn

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Man måste vila emellanåt

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Information om de vanligaste drogerna

Kapitel 2 Fakta om demens

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Lathund. vid misstänkt demensproblematik i Flens kommun. Reagera. Rapportera. Bedöma. Planera. Genomföra. Utvärdera

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

En broschyr om Tvångssyndrom

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Grundkurs om NPF för skolan

Underlag för psykiatrisk bedömning

Kognitiv svikt efter stroke

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Transkript:

Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare i primärvård och kommun Patient:................................................................. (namn, persnr, adress, tel) Intervjuad anhörig/närstående:.............................................. (relation till pat, namn, tel) Intervjuare:.............................................................. (namn, titel, arbetsplats, tel) Datum för intervjun:....................... Markera vilka angivna exempel som stämmer i det aktuella fallet. Komplettera och exemplifiera med egna noteringar. MINNESSTÖRNING Amnesi - oftast nedsättning av närminne/episodiskt fjärrminne Svårare än tidigare att komma ihåg aktuella händelser (både massmediala och privata)? Tillkomna svårigheter att minnas tidpunkter, överenskommelser eller innehållet i förda samtal? Försämrad tidsuppfattning? Ökat behov av minneshjälpmedel (lappar, anteckningsbok o s v)? file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (1 av 6) [2007-11-29 21:24:39]

VISUOSPATIAL OFÖRMÅGA Agnosi (visuell) - avtagande formsinne och rumsuppfattning Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer eller välkända omgivningar? Tillkomna svårigheter att känna igen föremål, bilder, symboler eller ansikten? Försämrad avståndsbedömning? SPRÅKSTÖRNING Afasi Ordglömska? Benämningssvårigheter? Stakningar och omkastningar av ord/stavelser? Upprepning av ord eller uttryck? Avtagande intresse för eller förmåga till samtal, läsning, radiolyssnande, TV-tittande eller brevskrivning? Svårare att fylla i blanketter, betala räkningar eller växla pengar? PRAKTISK OFÖRMÅGA Apraxi Tillkommen osäkerhet (felaktiga rörelser eller handgrepp) vid utförandet av vardagliga file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (2 av 6) [2007-11-29 21:24:39]

praktiska sysslor? Exempel: Klä sig, handskas med köks- eller hobbyredskap. Sköta reglage på hushållsapparater eller i bilen. Notera även om motoriska störningar i egentlig mening observerats. Förlamningssymtom? Muskelkramper eller muskelstelhet? Allmänt trögare kroppsrörelser? Förändring av gångmönster eller kroppshållning? Balansrubbning? Darrhänthet? Otydligt tal? FÖRÄNDRING AV PERSONLIGHETSDRAG Avtagnade engagemang och handlingskraft? Mental förlångsamning (trögare tänkande)? Förändring av temperament eller sinne för humor? Emotionell avflackning (avtrubbade/mindre spontana känsloreaktioner)? Nedsatt omdöme eller insikt? Ändrat sätt i umgänget med andra? Tillkomst av störande, generande eller på annat sätt problematiskt beteende? file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (3 av 6) [2007-11-29 21:24:39]

AKTUELLA PSYKISKA SYMTOM Nedstämdhet? Omotiverad upprymdhet? Labilt humör? Aggressivitet? Ångest? Ängslan? Rastlöshet? Sömnsvårigheter? Tvångstankar eller tvångshandlingar? Syn- eller hörselvillor? Vanföreställningar (t ex obefogad misstänksamhet)? För hur länge sedan och i vilken situation märkte anhöriga att patientens minne eller annan intellektuell funktion sviktade? Har anhöriga idéer om eventuella utlösande faktorer? Skallskada? Stroke eller annan sjukdom med påverkan på nervsystemet? Förgiftning? Medicinbiverkningar? Psykisk sjukdom? Traumatisk livshändelse? Misstänkt ärftlig belastning? Med vilket förlopp anger anhöriga att symtomen utvecklats? file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (4 av 6) [2007-11-29 21:24:39]

Gradvis / smygande? Stegvis / etappvis? Plötsligt? Periodvis / episodiskt? Har patienten för de anhöriga nämnt att hon/han upplevt något symtom eller något i sin situation som särskilt svårt? Uppfattar anhöriga några alarmerande varningssignaler? Uttryckta suicidtankar? Trafikincidenter? Farlig vapenhantering? Ovarsamhet med eld? Svårigheter att sköta medicinering? Missbruksproblem? Inkontinens? Störs omgivning? Hotad ekonomi? Risk att utnyttjas? Upplever anhöriga särskilda påfrestningar? file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (5 av 6) [2007-11-29 21:24:39]

Tänk på att det arbete som lagts ned på intervjun kan vara viktigare för rätt diagnos, behandling och omvårdnad än någon annan enskild del av en väl genomförd utredning. file:///c /Documents%20and%20Settings/Lennart%20Ho...0dokument/Arbete/WebbPDF/AnhorigintervjuDemens.htm (6 av 6) [2007-11-29 21:24:39]