OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome"

Transkript

1 OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 1 SKATTNING AV ORIENTERING Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal 1. Vad heter ni i förnamn? Rätt svar Fel eller svar 2. Vad heter ni i efternamn? Rätt svar Flicknamn Fel eller svar 3. Vilket årtal föddes ni? Rätt svar Ett år fel 2 10 år fel Mer än 10 år fel eller svar 4. Vilket datum och vilken månad föddes ni? Rätt svar Rätt dag men fel månad Fel dag men rätt månad Fel dag och månad eller svar 5. Hur gammal är ni? Rätt svar Ett år fel 2 10 år fel Mer än 10 år fel eller svar 6. Var befinner ni er nu? (sjukhus, vårdavdelning) Rätt svar, vet avdelning och sjukhus Vet vilket sjukhus eller vilken avdelning Pat uppger sig vara på institution men vet ej vilken sorts 7. På vilken ort befinner ni er nu? Rätt svar Pat anger relativt närbelägen ort med sjukhus 8. Vilken tidpunkt på dagen är det? Rätt svar Pat anger t ex morgon istället för förmiddag Pat anger hemadressen Pat kan inte skilja på dag och natt 9. Vilken veckodag är det? Rätt svar En dag fel Pat kan ange om det är början, mitten eller slutet på veckan

2 10. Vilken månad är det? Rätt svar Pat anger en månad fel Pat kan skilja mellan sommar och vinter 11. Vilket datum är det? Rätt svar 1 2 dagar fel 3 14 dagar fel Mer än 14 dagar fel 12. Vilken årstid är det? Rätt svar Pat anger t ex vår istället för sommar Pat kan inte skilja på sommar och vinter 13. Vilket år är det? Rätt svar Ett år fel Två år fel Mer än två år fel 14. Hur länge har ni varit på sjukhuset? Rätt svar 1 2 dagar fel 2 7 dagar fel 15. Vem är kung i Sverige? Rätt svar Fel svar eller 16. Vem var kung före honom? Rätt svar Fel svar eller

3 OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 2 SKATTNINGSSKALA VID FÖRVIRRINGSTILLSTÅND Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal VARIATION I DET KLINISKA TILLSTÅNDET 1. Trött, dåsig på dagen Påtagligt dåsig, men ej sovande, periodvis under dagen Somnar av och till under dagen när pat lämnas åt sig själv Upprepade sömnperioder under dagen, svårigheter att väcka pat 2. Växlande tillstånd (periodvis försämring under dagen) 3. Växlande tillstånd från en dag till en annan 4. Försämring nattetid (gäller även kvällstid) 5. Sämst på morgonen, bättring frampå dagen 6. Bäst på morgonen, försämring frampå dagen Enstaka perioder av försämring Upprepade perioder av lätt försämring Upprepade perioder av markant försämring Lätt variation Måttlig variation Kraftig variation Enstaka, kortvarig förvirring Upprepade lätta eller enstaka markanta förvirringsperioder Upprepade svåra förvirringsperioder Lätt variation Måttlig variation Markant förbättring frampå dagen Lätt variation Måttlig variation Markant försämring frampå dagen

4 MISSTÄNKSAMHET 7. Misstänksam mot personal och/eller medpatienter (avser såväl pats attityder som verbala rapport) Lätt och vid enstaka tillfällen Lätt vid upprepade tillfällen eller uttalat vid enstaka tillfällen Uttalad misstänksamhet vid 8. Misstänksam mot anhöriga (avser såväl pats attityder som verbala rapport) Lätt och vid enstaka tillfällen Lätt vid upprepade tillfällen eller uttalat vid enstaka tillfällen Uttalad misstänksamhet vid EJ SKATTNINGSBAR EMOTIONELLA REAKTIONER 9. Ängslig, orolig (avser såväl pats egna ord som beteende: svettning, tremor, andning, pupiller osv) 10. Psykomotorisk förlångsamning (avser hastigheter i rörelser) 11. Deprimerad, nedstämd (avser såväl pats egna ord som beteende) 12. Latens i reaktioner och svar (avser ev fördröjning i reaktion/handling eller verbalt på stimuli) 13. Rastlös, agiterad (avser motorisk verksamhet som inte är målinriktad t ex plockighet, vridande av händerna och oförmåga att vara still) Lätt förekomst Lätt förekomst vid eller kraftig förekomst vid enstaka tillfällen Kraftigt uttalad vid Lätt förekomst Måttlig förekomst Kraftig förekomst Ej nedstämd Ter sig genomgående något nedstämd men fullt ledbar, d v s kan muntras upp Ter sig tung, dyster, grubblande. Kan dock i någon mån avledas kortare stunder Ger genomgående intryck av globalt, icke avledbart tungsinne, olycklighet, hopplöshet Ingen latens Lätt fördröjning i reaktion Påtaglig fördröjning i reaktion Stark fördröjning, ev krävs upprepad stimulering Svårt att hålla händerna stilla, ändrar ställning flera gånger under samtalet, plockar med föremål Påtagligt rastlös, vrider händerna och plockar intensivt med olika föremål, gör ansatser att resa sig under samtalet Kan inte förmå sig att sitta stilla annat än kortare perioder, vandrar av och an 14. Irritabel, retlig Vid något tillfälle stingslig, ger i tal uttryck för påtaglig irritation 15. Aggressiv i handling Enstaka, kortvarig handling som knuff 16. Blödig Något gråtmild, tårarna kommer lätt i ögonen Upprepade gånger under samtal irritabel med grovt ordval, höjd röst, aggressiva åtbörder Uttalat aggressiv, hotar kraftigt i tal, griper efter tillhyggen, måttar slag Ofta hotfulla åtbörder, knuffar, slag, nyp och liknande Reagerar ständigt med aggressiva åtbörder riktade mot personer Påtagligt lättrörd med gråt då något känsligt ämne kommer på tal Kraftigt genombrott av häftig gråt

5 17. Uppstämd, euforisk Neutralt stämningsläge Munter och självsäker men kan utan svårighet växla till situationsadekvat allvar Klart upprymd, överdrivet självsäker, vitsar och visar munterhet som inte är avledbar Genomgående uttryck för extrem upprymdhet och förhöjd självkänsla BESKRIVNING AV TALET 18. Svårigheter att förstå tal (bedömning måste ske med hänsyn till ev hörselnedsättning hos pat) Svårigheter förekommer ej Lätta svårigheter som kompenseras genom upprepning Markanta svårigheter som i någon mån kompenseras genom upprepning, omskrivning och variationer i talet. Pat förstår dock enkla, korta meddelanden Närmast total oförmåga att förstå tilltal, vilket inte utesluter att pat förstår gester och mimik 19. Otydligt, sluddrigt tal Lätt otydligt tal, vilket dock ej på något sätt nedsätter förståeligheten 20. Svårighet att uttrycka sig i tal Verkar ha vissa svårigheter att finna orden, får vid enstaka tillfällen under samtalet stanna upp lite innan pat kan få fram rätt ord 21. Upprepning i talet Pat upprepar en mening och/eller en berättelse någon enstaka gång under ett samtal Påtagligt otydlig, sluddrigt tal, vissa ord går ej att uppfatta men i sin helhet är talet dock förståeligt Talet är så otydligt att det är närmast helt obegripligt Påtagliga svårigheter att finna orden, får tänka efter avsevärd tid då man ber pat nämna vardagliga föremål men kan så småningom finna rätt benämning, alt klarar detta med hjälp av omskrivningar ( t ex om det är en penna: det är en sådan som man skriver med ) Så uttalade svårigheter att finna ord att normalt samtal omöjliggörs. Kan ej benämna vardagliga föremål som klocka, penna, tidning, sko osv Pat upprepar en mening och/eller en berättelse ett flertal gånger under ett samtal men är ändå oförmögen att delta i samtalet Pat upprepar samma mening och/eller berättelse hela tiden och är oförmögen att föra ett samtal EJ SKATTNINGSBAR VANFÖRESTÄLLNINGAR 22. Vanföreställningar Periodvis vanföreställningar som kan avledas Periodvis vanföreställningar som ej kan avledas eller konstanta vanföreställningar som delvis kan avledas Konstanta vanföreställningar som ej kan påverkas

6 Beskriv innehållet mer, om möjligt med pats egna ord: 23. Hallucinationer eller illusioner Antydd förekomst vid enstaka tillfällen Kortvarig förekomst vid enstaka eller Upprepade perioder med svåra hallucinationer eller illusioner, vilka inverkar kraftigt på pats beteende Beskriv innehållet mer, om möjligt med pats egna ord: NEUROLOGISKA SYMPTOM 24. Synkope (medvetslöshetsattack utan muskelryckningar) 25. Epileptiskt anfall (medvetslöshetsattack med muskelryckningar) Enstaka ytterst kortvarig attack Upprepade kortvariga attacker Enstaka eller upprepade långvariga attacker (ange gärna hur länge) Antydd förekomst Enstaka anfall under ett dygn Upprepade anfall under ett dygn 26. Muskelryckningar i vaket tillstånd Antydd förekomst Måttlig förekomst vid enstaka tillfällen Kraftig, långvarig förekomst RUMSLIG ORIENTERING - IGENKÄNNANDE 27. Orienteringsförmåga, eget rum Hittar lätt till sitt rum Vid enstaka tillfällen svårighet att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta sitt rum 28. Orienteringsförmåga, sittplats i matsal eller annan lokal Hittar lätt sin plats Vid enstaka tillfällen svårigheter att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta till sin sittplats

7 29. Orienteringsförmåga, toalett Hittar lätt till toaletten Vid enstaka tillfällen svårigheter att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt 30. Känner igen personal Känner igen och benämner huvudsakligen rätt 31. Känner igen anhöriga Känner alltid igen anhöriga Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta till toaletten Känner inte alltid igen personal och har svårigheter med deras namn Känner mer sällan igen personal eller först efter en längre stunds kontakt Känner aldrig igen personal till utseende eller namn Ibland viss svårighet att känna igen anhöriga Ofta svårighet att känna igen anhöriga, behöver lång stund på sig för att känna igen Känner inte igen även närmaste anhöriga EJ SKATTNINGSBAR 32. Förväxlar personer (t ex tror att någon av personalen eller medpatienter är speciell anhörig) Enstaka, lätt korrigerbar förväxling Ofta förväxling av personer men korrigerbar Förväxling av personer och låter sig inte korrigeras FYSISK OCH PRAKTISK FÖRMÅGA 33. Påklädning Klär sig själv utan hjälp 34. Personlig hygien Tvättar sig själv utan hjälp 35. Toalettbesök Sköter sig själv helt och hållet vid toalettbesök Klär av och på sig själv med viss hjälp Behöver ständigt viss hjälp med påklädning och val av kläder Stora svårigheter att klä sig själv, behöver omfattande hjälp Behöver viss hjälp och påstötning för att tvätta sig själv Behöver ofta praktisk hjälp vid tvättning Kan inte tvätta sig själv Behöver någon gång påminnas eller behöver viss hjälp med att rengöra sig själv 36. Måltider Äter utan hjälp Äter med lite hjälp eller med speciellt förebredd föda, eller behöver hjälp med att göra sig ren efter en måltid 37. Fysisk rörlighet God rörlighet Rör sig själv spontant med hjälp av stöd, t ex annan person, käpp, rollator Behöver alltid påminnas samt hjälpas med rengöring vid toalettbesök, ofta misslyckande med toalettbesök Helt oförmögen att kontrollera blåsa och/eller tarm Behöver viss konstant hjälp vid måltider för att sönderdela maten, fullfölja måltiden eller undvika nerkladdning Kan inte äta själv Kan ej förflytta sig utan hjälp, behöver mycket kraftigt stöd t ex av två personer, sitter utan stöd i stol eller rullstol Sängliggande eller sittande med kraftigt stöd

8 SOCIABILITET 38. Kontakt med medpatienter och/eller personal Normal spontanitet och taktkänsla Viss ospontanitet men pat samtalar med medpatenter och/eller personal Ospontana, ytliga, korta kontakter Helt ointresserad av, eller oförmögen att, kommunicera med patienterna och/eller personal 39. Läser tidning Inga svårigheter att läsa tidning Visst ointresse men pat kan under kort stund läsa i tidning Läser tidning först i samband med upprepade påstötningar Helt ointresserad av eller oförmögen att läsa i tidning

Motoriska funktioner

Motoriska funktioner Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under senaste tiden utifrån följande frågeformulär. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Sätt ett kryss för

Läs mer

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär

Läs mer

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person: NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken Skattningen baseras på information från vårdgivare och anhöriga Referens: Reisberg, B., Borenstein,

Läs mer

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Sida av CPRS schizofreni - subskala ur CPRS Upphovsmän: Eva Lindström och Leif Lindström Skattningsformulär Namn Ålder Kön Datum Kod Summa. Obeslutsamhet Avser svårigheter att fatta beslut i enkla valsituationer.

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. (CIMP-QUEST TM Version V, 2014) Ragnar Åstrand ragnar.astrand@integrativdialog.se Denna enkätversion är avsedd endast för webbaserad sammanställning, se www.symtomenkaten.se Namn:.. Personnummer:. När

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Schablontider i hemtjänst

Schablontider i hemtjänst Dokumenttyp Schablontider hemtjänst Dokumentansvarig Camilla Ryrstedt Beslutad av (datum och ) Omsorgsnämnden 2012-09-06 Gäller för Omsorgsnämnden Giltig fr o m 2012-09-06 Senast reviderad 2016-11-23 Bilaga

Läs mer

gäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

gäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. SYMTOMENKÄT 1 (6) Psykogeriatrik / Neuropsykiatri NAMN: Ragnar Åstrand, Överläkare Geriatriksektionen, medicinkliniken Centralsjukhuset.. 651 85 Karlstad Version III, nov 98 i samarbete med minnesmottagningen,

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber

Läs mer

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu 1 FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu SKATTNINGSKALOR. Antal sidor: 9 THE ALZHEMER S DISEASE ASSESSMENT SCALE (ADAS) Modifierad och bearbetad av: Psykolog Thomas Karlsson Psykiatriska kliniken

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Inför mottagningsbesöket

Inför mottagningsbesöket Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Inför mottagningsbesöket

Inför mottagningsbesöket Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person: NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter

Läs mer

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: NPI 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Modifierad NPI-NH. (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD. Översatt av Eva Granvik

Modifierad NPI-NH. (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD. Översatt av Eva Granvik Modifierad NPI-NH (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD Översatt av Eva Granvik (eva.granvik@skane.se) / 2016 1 NPI NH Neuropsykiatrisk bedömning version vårdboende

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Inför mottagningsbesöket

Inför mottagningsbesöket Namn: Personnr: Datum: Inför mottagningsbesöket Inför besöket hos oss vore vi tacksamma för om Du kunde besvara dessa frågor. Svaren kommer att registreras i det nationella registret för patienter med

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar i uppföljningen

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Ämne 2012-01-31. Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD

Ämne 2012-01-31. Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD Ämne Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD Så här går det till i praktiken Ämne Grunddata läggs in i registret (personuppgifter) NPI-skattningen läggs in i registret och blir ett överskådligt diagram,

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Denna

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: ) Affektiva mottagningen M59 Fax 08-585 866 30 Tel 08-585 866 26/34 SKATTAS AV:............................................ DATUM:................................................ MADRS-M Montgomery-Åsberg

Läs mer

MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG

MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG För tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning. SYFTET MED UPPFÖLJNINGSVERKTYGET MUISTIKKA: Verktyget är inte diagnostiskt. Det är ett arbetsredskap för anhöriga,

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer: MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION INSTRUKTION: Detta formulär innehåller allmänna frågor och 4 frågor om hur du ser på din fot / fotled. Besvara frågorna genom att kryssa för det alternativ du tycker

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Lite info om hälsa & livsstil

Lite info om hälsa & livsstil Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig: ... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Pedagogisk beskrivning skolbarn Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Förälder Pedagog Förskola: Telnr: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan.

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4

Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4 Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4 Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4 Författaren och Liber AB Får kopieras 1 Valparna Sidorna 3 4 1. Julias pappa hade kaffe i sin kopp. 2.

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum:

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum: Välkommen till Rehabexperten Dagens datum: Personnummer (10 siffror): ggggggggggggggglgg g Förnamn: Efternamn: Adress: Postnr: Ort: Telefon hem: arb: mobil: Söker Du på rekommendation från någon av nedanstående:

Läs mer