Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)
|
|
- Anders Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla från honom/henne? Har han/hon sagt att familjemedlemmar eller personal inte är det de säger att de är eller att deras partner är otrogen? Har den boende andra ovanliga åsikter? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Tror den boende att han/hon är i fara, att andra planerar att skada honom/henne, eller har skadat honom/henne? 2. Tror den boende att andra stjäl från honom/henne? 3. Tror den boende att hans/hennes partner har ett förhållande? 4. Tror den boende att hans/hennes familj eller personalen eller andra inte är de som de utger sig för att vara? 5. Tror den boende att personer i TV eller tidningar faktiskt är närvarande i rummet? [Försöker han/hon att prata eller interagera med dem?] 6. Inbillar han/hon sig andra ovanliga saker som jag inte frågat om? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av vanföreställningarna: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dag. 1. Lindrig - vanföreställningar förekommer men är harmlösa och upprör inte den boende särskilt. 2. Måttlig - vanföreställningarna är stressande, upprör den boende och orsakar ovanligt eller underligt beteende. 3. Svår - vanföreställningarna är mycket stressande, upprör den boende och orsakar avsevärt ovanligt och underligt beteende. Page 1
2 B. Hallucinationer Har den boende hallucinationer, dvs ser han/hon, hör eller upplever sådant som inte existerar? [Om ja, be om ett exempel för att fastställa om det verkligen är en hallucination.] Talar den boende med folk som inte finns närvarande? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Agerar den boende som om han/hon hör eller beskriver han/hon att han/hon hör röster? 2. Talar den boende med personer som inte är där? 3. Ser den boende saker som ingen annan ser eller verkar han/hon se saker som ingen annan ser (människor, djur, ljus etc.)? 4. Känner den boende lukter som andra inte känner? 5. Beskriver den boende att han/hon känner saker på huden eller verkar han/hon i övrigt känna saker som kryper på eller rör vid honom/henne? 6. Verkar den boende känna smak av saker som inte finns? 7. Beskriver den boende andra ovanliga sinnesupplevelser? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av hallucinationerna: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dag. 1. Lindrig - hallucinationer förekommer men är harmlösa och upprör inte den boende särskilt. 2. Måttlig - hallucinationerna är stressande, upprör den boende och orsakar ovanligt eller underligt beteende. 3. Svår - hallucinationerna är mycket stressande, upprör den boende och orsakar avsevärt ovanligt och underligt beteende. (PRN-medicinering kan krävas för att kontrollera det) Page 2
3 C. Agitation/Aggression Har den boende perioder när han/hon vägrar att låta människor hjälpa honom/henne? Är han/hon svår att hantera? Är han/hon högljudd och samarbetsovillig? Försöker den boende skada eller slå andra? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Blir den boende upprörd på dem som försöker sköta om honom/henne eller motsätter han/hon sig aktiviteter som att bada eller byta kläder? 2. Är den boende noga med att alltid få sin vilja fram? 3. Är den boende samarbetsovillig och motsätter sig hjälp från andra? 4. Har den boende några andra beteenden som gör att han/hon är svår att hantera? 5. Skriker, uttrycker sig högljutt eller svär den boende argt? 6. Smäller den boende igen dörrar, sparkar till möbler, kastar saker? 7. Försöker den boende skada eller slå andra? 8. Uppvisar den boende några andra aggressiva eller agiterade beteenden? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av agitation: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dag. 1. Lindrig - beteendet är stressande för den boende men kan kontrolleras av vårdgivaren. 2. Måttlig - beteendet är stressande, upprör den boende och är svårkontrollerbart. 3. Svår - agitationen är mycket stressande, upprör den boende och är mycket svårt eller omöjligt att kontrollera. Det kan inträffa att han/hon skadar sig och medicinering krävs ofta. Page 3
4 Page 4
5 D. Depression/Dysfori Förefaller den boende sorgsen eller deprimerad? Säger han/hon sig känna sig sorgsen eller deprimerad? Händer det att den boende gråter? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Händer det att den boende gråter? 2. Säger sig den boende vara deprimerad eller agerar som om det vore så? 3. Säger den boende nedsättande saker om sig själv eller att han/hon känner sig misslyckad? 4. Säger den boende att han/hon är en dålig person eller att han/hon förtjänar att bestraffas? 5. Verkar den boende väldigt modfälld eller säger han/hon att han/hon inte har någon framtid? 6. Säger den boende att han/hon är en börda för familjen eller att familjen skulle ha det bättre utan honom/henne? 7. Talar den boende om att vilja dö, eller att vilja ta sitt liv? 8. Uppvisar den boende andra tecken på depressioner eller sorgsenhet? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av depression: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dag. 1. Lindrig - depressionen är stressande för den boende, men detta kan förändras med hjälp av vårdgivaren. 2. Måttlig - depressionen är stressande för den boende, och detta förändras inte med hjälp av vårdgivaren. 3. Svår - depressionen är mycket stressande för den boende och det är mycket svårt eller omöjligt att ändra på det. Page 5
6 E. Ångest Är den boende mycket nervös, bekymrad eller rädd utan uppenbar orsak? Verkar han/hon mycket spänd eller har svårt att slappna av? Är den boende rädd för att vara ifrån dig eller andra som han/hon litar på? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Säger sig den boende bli orolig för planerade händelser såsom avtalade tider eller besök av familjen? 2. Har den boende perioder av att känna sig darrig, med oförmåga att slappna av eller att känna sig spänd? 3. Har den boende perioder av [eller klagar på] andnöd, behov av att kippa efter andan, eller sucka utan anledning annat än nervositet? 4. Klagar den boende över fjärilar i magen eller att hjärtat rusar och dunkar i samband med nervositeten? (Symptom som inte kan förklaras med dålig hälsa.) 5. Undviker den boende speciella platser eller situationer som gör honom/henne mer nervös, såsom att träffa vänner eller att delta i aktiviteter på hemmet? 6. Blir den boende nervös och upprörd när han/hon är skild från dig eller från andra som han/hon litar på? (Klänger han/hon sig fast vid dig för att slippa skiljas från dig?) 7. Uppvisar den boende andra tecken på ångest? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av ångesten: 4. Mycket ofta - huvudsakligen kontinuerligt. 1. Lindrig - ångesten är stressande för den boende, men kan förändras med hjälp av en vårdgivare. 2. Måttlig - ångesten är stressande för den boende, men är svår att förändra med hjälp av vårdgivaren. 3. Svår - ångesten är mycket stressande för och upprör den boende och det är mycket svårt eller omöjligt att ändra på det. Page 6
7 F. Eufori/Upprymdhet Verkar den boende för upprymd eller för glad utan anledning? Då avser jag inte normal upprymdhet, utan att den boende t ex skrattar åt saker som inte andra finner lustiga? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Verkar den boende må för bra eller vara för glad? 2. Ser den boende något roligt i och skrattar åt saker som andra inte tycker är roliga? 3. Verkar den boende ha ett barnsligt sinne för humor med en tendens att fnittra eller skratta när det inte lämpar sig (som när något olyckligt händer andra)? 4. Berättar den boende roliga historier eller säger saker som inte andra tycker är roliga men som han/hon själv finner komiska? 5. Leker han/hon barnsliga lekar som att nypas eller "gömma nyckeln" bara för skojs skull? 6. Uppvisar den boende några andra tecken på att må alltför bra, eller vara alltför glad? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av eufori/upprymdhet: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dag. 1. Lindrig - den boende verkar för glad då och då. 2. Måttlig - den boende verkar för glad då och då, detta orsakar ovanligt beteende. 3. Svår - den boende är nästan ständigt lite för glad och allting tycks vara lustigt för henne/honom. Page 7
8 G. Apati/Likgiltighet Sitter den boende stilla utan att fästa uppmärksamhet på saker som pågår runt omkring honom/henne? Har han/hon tappat intresset för att göra saker eller saknar motivation för att delta i aktiviteter? Är det svårt att involvera den boende i samtal, eller i gruppaktiviteter? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Har den boende tappat intresset för sin omvärld? 2. Undviker den boende att påbörja ett samtal? (fyll i endast om konversation är möjlig) 3. Låter den boende bli att visa emotionella reaktioner som kunde förväntas (glädje över ett besök från familj eller vänner, intresse för nyheterna eller sporten, etc)? 4. Har den boende tappat intresset för vänner och familjemedlemmar? 5. Är den boende mindre entusiastisk inför sina vanliga intressen? 6. Sitter den boende stilla utan att vara uppmärksam på saker som pågår runt omkring honom/henne? 7. Uppvisar den boende några andra tecken på att han/hon inte bryr sig om att göra nya saker? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av apati/likgiltighet: 4. Mycket ofta - huvudsakligen kontinuerligt. 1. Lindrig - den boende har nästan förlorat intresset för saker och ting omkring henne/honom, men det orsakar inga större förändringar i beteendet eller deltagande i gemensamma aktiviteter. 2. Måttlig - den boende har nästan helt förlorat intresset för saker och ting omkring henne/honom, vilket bara kan hävas av betydelsefulla händelser, såsom besök av nära anhöriga eller familjemedlemmar. 3. Svår - den boende har förlorat allt intresse och motivation. Page 8
9 H. Disinhibition Gör eller säger den boende saker som man vanligen inte säger eller gör offentligt? Verkar han/hon agera impulsivt utan att tänka efter? Säger den boende saker som är okänsliga eller sårar andras känslor? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Agerar den boende impulsivt utan att tänka på följderna? 2. Talar den boende med främlingar som om han/hon kände dem? 3. Säger den boende saker till människor som är okänsliga eller sårar dem? 4. Säger den boende saker i ett grovt språk eller gör opassande sexuella anspelningar? 5. Talar den boende öppet om mycket privata angelägenheter som man normalt inte diskuterar offentligt? 6. Smeker, vidrör eller kramar den boende andra på ett opassande sätt? 7. Uppvisar den boende andra tecken på att ha förlorat kontrollen över sina impulser? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av disinhibition: 4. Mycket ofta - nästan hela tiden. 1. Lindrig - den boende agerar impulsivt ibland, men det kan förändras med hjälp av vårdgivaren. 2. Måttlig - den boende agerar mycket impulsivt, och det kan inte förändras med hjälp av vårdgivaren. 3. Svår - den boende agerar nästan alltid impulsivt, beteendet låter sig inte förändras hos den boende. Page 9
10 I. Irritabilitet/Labilitet Blir den boende lätt irriterad eller stressad? Är han/hon lynnig? Är han/hon extremt otålig? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Har den boende dåligt humör, och tappar lätt besinningen över små saker? 2. Ändras den boende humör snabbt från den ena stunden till den andra, är han/hon väl till mods den ena minuten och arg nästa? 3. Får den boende plötsliga vredesutbrott? 4. Är den boende otålig, och har svårt att hantera förseningar eller att vänta på planerade aktiviteter eller andra saker? 5. Är den boende lätt irriterad? 6. Grälar den boende eller är svår att umgås med? 7. Uppvisar den boende andra tecken på irritabilitet? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av irritabilitet/labilitet: 4. Mycket ofta - huvudsakligen kontinuerligt. 1. Lindrig - den boende verkar ibland irritabel, men det kan förändras med hjälp av vårdgivaren. 2. Måttlig - den boende är mycket irritabel, och det kan inte förändras med hjälp av vårdgivaren. 3. Svår - den boende är nästan alltid irritabel och det är nästan omöjligt att ändra på den boende. Page 10
11 J. Avvikande motoriskt beteende Har den boende upprepade aktiviteter eller "vanor" som han/hon utför om och om igen, såsom att vanka eller köra rullstol fram och tillbaka, plocka med saker, eller nysta snöre? [Inkludera inte sådant som enkla skakningar eller tungrörelser] (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Vankar den boende omkring eller kör rullstol hit och dit utan anledning? 2. Håller den boende på att öppna och plocka ur skåp och lådor ideligen? 3. Håller den boende på att sätta på sig och ta av sig kläder om och om igen? 4. Håller den boende på med repetitiva handlingar, såsom att pilla på knappar, plocka med saker, omslagssnören, flytta runt sängkläder etc? 5. Har den boende upprepade aktiviteter eller "vanor" för sig som han/hon utför om och om igen? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av avvikande motoriskt beteende: 4. Mycket ofta - huvudsakligen kontinuerligt. 1. Lindrig - den boende har repetitiva beteenden för sig, men det stör inte de dagliga aktiviteterna. 2. Måttlig - den boende har märkbara repetitiva beteenden för sig, men de kan kontrolleras av vårdgivaren. 3. Svår - den boende har kraftigt märkbara repetitiva beteenden för sig, den boende störs av dem, och det är svårt eller omöjligt för vårdgivaren att kontrollera dessa. Page 11
12 K. Nattligt beteende Dessa frågor skall endast ställas till dem som jobbar natt och som observerar den boende direkt eller har tillräcklig kunskap (t ex får morgonrapport regelbundet) om den boendes nattliga aktiviteter. Om vårdgivaren inte har kunskap om den boendes nattliga beteende, fyll i rutan. Har den boende sömnsvårigheter (anses inte föreligga om den boende endast går upp en eller två gånger per natt för att gå på toaletten och genast somnar om)? Är han/hon uppe på natten? Vandrar han/hon omkring på natten, klär på sig eller går in i andras rum? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Har den boende svårt att somna? 2. Stiger den boende upp på natten (räknas inte om den boende bara går upp en eller ett par gånger per natt för att gå på toaletten och genast somnar om)? 3. Vandrar den boende eller vankar fram och tillbaka eller ägnar sig åt olämpliga aktiviteter på natten? 4. Vaknar den boende upp nattetid, klär på sig och avser att gå ut, i tron att det är morgon, och dags att göra sig i ordning för en ny dag? 5. Vaknar den boende för tidigt på morgnarna (före de andra boende)? 6. Uppvisar den boende andra nattliga beteenden som vi inte har talat om? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av nattligt beteende: 4. Mycket ofta - en eller flera gånger per dygn (varje natt). 1. Lindrig - nattliga beteenden finns, men är inte särskilt stressande för den boende. 2. Måttlig - nattligt beteende finns och är stressande för de andra boende på sjukhemmet, fler än ett nattligt beteende kan märkas. 3. Svår - nattligt beteende finns och den boende är mycket störd nattetid. Page 12
13 L. Aptit och ätförändringar Har den boende extremt god eller dålig aptit, viktförändringar eller ovanliga matvanor (Bortse från denna om den boende är inkapabel att äta själv och blir matad, fyll i )? Har någon förändring skett när det gäller vilken slags mat han/hon föredrar? (om ja, fortsätt till underfrågorna) (om nej, fortsätt till nästa kontrollfråga på följande sida) 1. Har han/hon dålig aptit? 2. Har han/hon ovanligt god aptit? 3. Har han/hon gått ner i vikt? 4. Har han/hon gått upp i vikt? 5. Har han/hon ovanliga matvanor, som t ex att stoppa för mycket mat i munnen på en gång? 6. Har det skett en förändring av den slags mat han/hon tycker om, som att vilja äta för mycket sötsaker eller annan särskild sorts mat? 7. Har han/hon utvecklat ätvanor, som att äta exakt samma slags mat varje dag eller i exakt samma ordning? 8. Har det ägt rum andra förändringar i aptiten eller ätbeteendet som jag inte frågat om? Kommentarer: Om kontrollfrågan bekräftas, bestäm frekvensen och svårighetsgraden av aptit och ätförändringar: 4. Mycket ofta - huvudsakligen kontinuerligt. 1 Lindrig - förändrade matvanor och aptit finns, men har inte orsakat ändring i vikt och verkar inte störande på den boende. 2. Måttlig - förändrade matvanor och aptit finns, och har orsakat smärre ändring i vikt hos den boende. 3. Svår - påtagligt förändrade matvanor och aptit finns, och har orsakat viktförändring, är abnorma, eller stressande för den boende. Page 13
Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3
Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet
1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad
Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast
Modifierad NPI-NH. (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD. Översatt av Eva Granvik
Modifierad NPI-NH (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD Översatt av Eva Granvik (eva.granvik@skane.se) / 2016 1 NPI NH Neuropsykiatrisk bedömning version vårdboende
NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:
NPI 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Hur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Example - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,
Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta
RESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Studie om känslotillstånd och reaktioner
Din medverkan är frivillig och du kan därmed välja att inte fylla i enkäten. Enkäten är anonym, du behöver alltså inte fylla i namn och när dina svar är inlämnade kommer de inte kunna härledas till dig
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken
efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken Skattningen baseras på information från vårdgivare och anhöriga Referens: Reisberg, B., Borenstein,
ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN
IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med
K Hur ser de t ut för dig?
Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (
MADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur
MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Lite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Självskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
AD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och
Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Att ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Karolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?
ÄR VI LIKA ELLER OLIKA? Tänk på en vän eller familjemedlem som står dig nära. Vilka saker har du märkt att ni har gemensamt? På vilka sätt är ni olika? I rutorna nedan kan du skriva på vilka sätt du och
aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION
HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?
Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar
Norra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Kan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Sune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
När tomtemor räddade julen
När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:
Behandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.
Personcentrerad vård (PDC) Development and initial testing of a measure of person-directed care. White DL, Newton-Curtis L, Lyons KS. The Gerontologist. 2008 48:114-123 (Svensk version ej ännu publicerad).
Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar
Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Hej, Vi skulle verkligen uppskatta om du tog dig tid att fylla i det här frågeformuläret om barnets hälsa och livskvalitet. Du skall svara
Definition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Varför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Fixa studierna och må bra. Samtidigt.
Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk
SUNT. datoranvändande
SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,
Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:
Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Jordens hjärta Tänk om Liv
Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?
Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Jonathan Lehtonen DEREALISATION
Jonathan Lehtonen DEREALISATION 1. Ett rum med en hatthylla. och ligger/står intill varandra på scen. Jag kom undan. Jag kom undan med det. Jag gjorde det och jag kom undan. Jag är en hjälte. En hjälte!
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare
Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad
Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING
Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010
081901Brida.ORIG.indd
i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.
1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack. Utskick 1.0 Inleda med introduction. Endast handla om stunden under panikångesten. Skrika på hjälp. Måla. 1-5 Skådespelare. Visa smsa talen
Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Ön Av Benjamin
Ön Av Benjamin Flygkraschen Kapitel 1 Jag hör åskan i luften och flygplanet skakar. Bredvid mig ser jag en person som frågar mig vad jag heter jag säger att jag heter. Oskar jag är 15 år och är med mina
Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar i uppföljningen
BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.
Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se
Lenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100).
IDS-100, alkohol vuxna som stimulerar till alkoholkonsumtion, (modifierad IDS-100). Namn Ev ID-Nummer Datum (år, mån dag) I detta formulär finns listade olika situationer i vilka många människor ofta dricker
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor
En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor Sida 2 Inledning Bahati är en simulering där deltagarna får pröva på att leva i två olika kulturer; Fabel och Abel. Människorna i Fabel
Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta