Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke."

Transkript

1 Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Ni som arbetar inom vården träffar ju dagligen personer som har drabbats av neurologisk sjukdom Eftersom jag har stor kännedom om parkinson, utgår jag ifrån denna sjukdom, men bemötande av personer med andra neurologiska sjukdomar, ligger nära till hands här. Min Man har parkinson sedan 30 år, Man räknar med att det finns cirka personer med Parkinson i Sverige och att det tillkommer ungefär 2000 nya varje år. Parkinson innebär inte förkortad livstid. Lite bakgrund: För att kunna förstå en person som har Parkinson är de viktigt att skaffa kunskap om sjukdomen. Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Bristen på dopamin gör att hjärnan inte längre har full kontroll över viljestyrda rörelser. Parkinson är en degenerativ sjukdom som är svår att ställa diagnos på under de första åren. Därför används ofta benämningen parkinsonism. Parkinsonism betyder något som liknar Parkinsons sjukdom och kännetecknas av långsamma rörelser, (bradykardi), muskelstelhet(rigiditet) och skakningar(tremor). För närvarande finns inga kända vägar att bota eller stoppa sjukdomen. Försämringen sker gradvis, aldrig från en dag till en annan, dock är den ena dagen inte lik den andra. 1

2 Många går länge innan de får en bekräftad diagnos. Parkinson är en sjukdom med många olika ansikten dvs ingen patient är den andre lik och sjukdomen utvecklas individuellt. På något sätt får man lära sig att läsa av, lära känna igen. De vanligaste symtomen hos äldre med PS. Stelhet, rörelsehämning, förstoppning, skakning, blodtrycksfall, förvirring, låsning/stopp, synvillor, diarré, mardrömmar, hallucinationer, överrörlighet och dosglapp. Andra symtom är trötthet, muntorrhet, ökad salivation, ångest, sömnstörning, initiativlöshet/apati, besvär med rösten. Jag kommer här att ta upp de allra viktigaste punkterna kring omhändertagande. Viktiga punkter För personer som har fått denna diagnos är Medicinen väldigt viktig och det finns ett antal olika mediciner men även andra alternativ, DBS, dudopapump eller apomorfinpump. Det forskas hela tiden på nya metoder men allt tar ju så lång tid. Ett nytt hopp tänds varje gång det står om nya rön i media. Det är oerhört viktigt att den som har parkinson får sin medicin på rätt tid. Det går inte att vänta en kvart eller så för då har den förra tabletten redan slutat ha effekt. Detta leder genast till att stelhet och trötthet infinner sig, för att inte tala om oron. Det är ofta känslan av stelhet som leder till oron, då man känner att kroppen säger stopp. Kan ni föreställa er hur det känns att helt plötsligt lyder inte benen. Att helt plötsligt känna att man inte kommer någonstans, får låsning. Hur ska då tabletter tas. Står brukaren på levodopa är det viktigt att tänka på att tabletter och mat inte tas på samma gång utan ska tas ½ timme före eller efter måltid. 2

3 Om maten och medicin tas på samma gång tar det längre tid innan medicinen når ut. Matproteinerna motverkar levodopaproteinerna. Medicinen verkar oftast inom ½ timme, men det är viktigt att inte bli off. Man pratar om off/on effekter. När personen är on lever livet men off är tvärtom. När man är on är det väldigt lätt att planera saker som man sedan inte orkar genomföra, livet är då så positivt att man inte känner några svårigheter. Men så kommer off-perioden och då är allt mörkt och tungt, och då är då inte mycket idé att komma med glada förslag. Detta är ju mängden dopamin som gör dessa skillnader. Måltid. Det är vanligt med tugg och sväljsvårigheter. Vissa har väldigt lätt för att sätta i halsen, detta kan skapa oro inför måltid. Kött måste vara väl tillagat. Att t.ex bjuda på tjocka revben som gjordes vid ett stort möte med parkinsonpatienter var ingen höjdare, oj vilken kritik det köket fick. Är brukaren i off när det är dags att äta kan det vara svårt att ta mat från tallriken, föra maten till munnen och skära kött Det kan även vara svårt att greppa om bestick. Har man skakningar är det också problem. Att mat hamnar både på kläder och på duk och golv är bara att acceptera, är det problem vid matdags är det lätt till att bli nervös. Det kan ta väldigt lång tid när det är dags att äta, då det kan ta kraft att tugga och svälja. Att föra samtal när det är matdags kan göra att ätandet avstannar. Det är också viktigt att kosten anpassas så att inte undernäring uppstår. Munhygien. Det kan vara svårt att sköta sin munhygien när man är off. Elektrisk tandborste kan vara ett bra hjälpmedel 3

4 Muntorrhet på grund av medicinering kan man vara berättigad till nedsättning av tandvårdskostnader, det är tyvärr inte så känt men det gäller att skaffa ett läkarintyg om diagnosen och sedan skicka till tandvårdsenheten i Kristianstad. Det är ju viktigt att ha bra tänder för att kunna äta. Salivavsöndring Det sägs ofta att en person med parkinson har ökad salivavsöndring men problemet är att de sväljer inte så ofta. Ett tips är att det är bra att alltid ha en liten pappersnäsduk tillhands. Man pratar också om att man är torr i munnen, detta kan vara en biverkan från medicinen. Detta påverkar också tänderna Morgonstelhet Morgonstelhet beror på att den egna dopaminproduktionen är för låg och att den tillförda mängden av L-dopa är förbrukad. Det kan då vara problem att klä på sig och att äta. Det kan ibland vara lämpligt att ta en tablett på natten i samband med toalettbesök. Mimik Den som har parkinson är oftast ganska mimiklös i sitt ansikte och detta tolkas allt som oftast att man är ointresserad. Dessutom tar det lång tid innan man får ett svar. Här är det viktigt att ge den som har parkinson utrymme att hinna svara, att inte vara före och själv ge svaret. Dessutom är rösten ofta svag Det är därför bäst att försöka ha ögonkontakt när man pratar och visa att man väntar på svar. Kroppsspråket är ju också stelt. Försök att ha ögonkontakt så att den som har parkinson ser att du är intresserad av att få svar 4

5 Stress Att det är ett stort fel att stressa någon som har parkinson har jag lärt mig. Det blir tvärtom effekt. Det blir låsning, och situationen förvärras istället. Att i god tid påminna om att vad som ska göras underlättar för alla. Noggrann planering och framförhållning är A och O. Jag har 27 års träning, plånboken, telefon, glasögon, nycklar ska med innan man går ut, men de ligger ju inte på samma ställe.! Då kommer stressen som med ilbud och gör att stelhet och oro kommer fram. Planerar man däremot och har alltsamman på ett bestämt ställe är det lugnt. Ångest /oro Ångest kan uppstå tidigt i sjukdomen, ofta som social oro. Man är rädd för omgivningens reaktioner, vilket kan leda till isolering. Kognitiva svårigheter kan ge ångest. Läkemedel mot PS kan ge ångest både under peak-dos fas (maximal koncentrationsdos) och OFF-perisoder. Man kan se uttalad rastlöshet under peakdos-toppen, mental aktivitet. Vid OFF uppstår oro och ångest som kan bero på L-dopafluktuationer. Hjärntrötthet Hjärntrötthet står för att man blir trött av att anstränga sig mentalt, vilket kan vara svårt för omgivningen att förstå. Alla sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet kan ge en enorm trötthet. Hjärntrötthet kan delas in i symtom som har med tankar, sinnen, känslor och sömn att göra. Tankesymtom utgör kärnan i hjärntröttheten Mental uttröttbarhet innebär att man inte kan läsa eller sitta framför datorn någon längre stund. 5

6 Koncentrationssvårigheter Svårt att ta in information från mer än en källa samtidigt, Svårt att hålla ihop tråden när flera personer pratar, det blir ansträngande att hålla ihop tråden. När man läser en bok kan man upptäcka att inte komma ihåg vad de sista sidorna handlade om. Minnesstörningar Det kan vara svårt att komma ihåg telefonnummer, namn och avtalade tider, måste skrivas ner. Tanketröghet En upplevelse att man är långsam i tanken Känslosymtom Stress. Ett litet stressmoment kan leda till kaos. Blödighet: Nära till både skratt och gråt i situationer där man normalt inte skulle reagera. Aggresivitet: Lätt att överreagera Tal och röstproblem. Ett problem vid parkinson är att rösten blir svag och det är svårt att höra vad som sägs, vilket gör att det blir svårt med kommunikationen. En logoped kan göra nytta här. Balans För många med parkinson är balansen ett stort problem, lätt att ramla, vilket leder till osäkerhet. Sjukgymnastik är här viktigt. Blodtrycksfall Medicinen har påverkan på blodtrycket och kan även den leda till att balansen inte blir så säker Låsning/stopp Många parkinsonpatienter går med små hasande steg och kan även drabbas av totalstopp. Detta händer oftast när den som har parkinson är undermedicinerad. 6

7 Hypokinesi=Rörelsehämning Svårt med snabba repetativa rörelser tex borsta tänderna knäppa knappar. Hyperkinesi=överrörlighet Ofrivilliga rörelser, kan var medicinbetingat Dystoni=ofrivilliga muskelspänningar Muskelspänningar som leder till att man vrider t.ex armarna Orkeslöshet Kognitiv svikt Minne språk rumsuppfattningar Demens Smärta Detta är ett vanligt symtom vi PS, förekommer oftast vid off perioder. Inkontinens Patienter med Parkinsons sjukdom är benägna att få urinvägsinfektioner. Patienter med Parkinsons sjukdom har svårt att tömma blåsan, vilket skapar en grogrund för bakterier. Sex Det är viktigt att ha kännedom om att de mediciner som ges för Parkinson ökar intresset för sex. -Skaffa kunskap om sjukdomen. -Överbeskydda inte, detta kan leda till inaktivitet, dåligt självförtroende och onödigt beroende. -Planera och undvik situationer som framkallar stress. -Bemöt andra som du själv vill bli bemött. -Tänk på att du även talar genom ditt kroppsspråk -Försök skapa en positiv och lugn atmosfär -Ha ögonkontakt med den du talar med -Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten -Se och respektera den du möter, för dialog inte monolog -Vänd dig mot och tala till den person det gäller -Förvissa dig om att den du talar till verkligen har förstått -Ge den som PS tid att formulera sig 7

8 8

9 9

10 10

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 17 frågeformulär Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 22 frågeformulär Synonym ICD-10 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom Orofacial/ odontologisk behandling

Läs mer

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom 2 Att ha en fungerande sexuell hälsa är en viktig aspekt av livet, med stor betydelse för det fysiska och psykiska välmåendet. En reumatisk sjukdom kan kännas begränsande,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder !! Be MOTA ndeguide en vägledning i mötet med människor med funktionshinder 1 Ett gott bemötande Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Mänsklig värme och empati räcker

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur

Läs mer

Nervositet styrka eller svaghet?

Nervositet styrka eller svaghet? Nervositet styrka eller svaghet? Många känner obehag över att stå inför andra och tala. Men att känna sig nervös inför en presentation är faktiskt nödvändigt. Det vill säga om vi kan hålla nervositeten

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Hur mycket har du besvärats av:

Hur mycket har du besvärats av: SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER 2O18 NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Ystad/Skåne: 29 jun 2 jul (7 17 år), Avesta/Dalarna: 17 2O aug (18 3O år), Örnsköldsvik/Västernorrland 24 27 aug (18 3O år) LÄGER FÖR

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71. 8--5 Koder: ICD-: G7.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Aripiprazole ratiopharm Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Innehåll 1. Inledning s. 4 2. Vad innebär en behandling med Aripiprazole ratiopharm? s.5 3. Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?_

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Det är viktigt att ha bra blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes VID TYP 2-DIABETES ökar blodsockernivåerna i blodet. Om blodsockernivåerna

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

BPQ - kroppsupplevelseformuläret BPQ - kroppsupplevelseformuläret Kroppsupplevelseformuläret består av fem delformulär: 1) medvetenhet, 2) stressreaktion, 3) reaktivitet hos autonoma nervsystemet, 4) stresstyp och 5) hälsoberättelse.

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom -- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen. Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen www.ama-dental.se Du är inte ensam Denna broschyr är framför allt framtagen för dig som inte har haft tandprotes tidigare eller som

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger utanför Avesta i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder.

Läs mer

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om: CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi 7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 114 frågeformulär Synonym Steinerts sjukdom. ICD-10 G71.1 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom

Läs mer

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom Råd till dig som möter personer med kognitiv svikt/demenssjukdom Kognition hos människan

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut Att underlätta i måltidssituationen Helena Österberg, leg. arbetsterapeut 2015 10 06 2015 10 21 Vad innebär det att äta? Svårigheter när kroppen åldras Sittställningens betydelse för ätprocessen Måltidsmiljöns

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1 Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill

Läs mer