Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter



Relevanta dokument
Konflikter och konflikhantering

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Gruppdynamik enligt Firo

Bakgrund och definitioner

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Konflikter och konfliktlösning

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

Varför ska vi prata om grupper?

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Tränarskap och ledarskap

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars Karin Utas Carlsson

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

I denna broschyrserie ingår:

Så får vi det bra på jobbet

Vad gjorde vi förra gången?

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Smakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition

Kulturella skillnader

Självpresentation. Tieto PPS AH090, 2.4.0, Sida 1

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida:

Projektgruppens utveckling

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. och värde blir ett

Motiverande Samtal MI

Att jobba i projektgrupp. Rationellt beslutsfattande. Vi ska undersöka: Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Konstruktiv feedback

Föreningstränare - Ledarskap

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

PERSONLIGT LEDARSKAP

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Anpassat ledarskap i sociala företag: grupputveckling, ledarskap och konflikthantering

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Nedan följer några saker som kan vara bra att ha i åtanke i samband med kandidatintervjun.

Språkrevitalisering och ortografi

Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans

Verktyg för Achievers

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Hantera besvärliga typer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Gruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation.

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Problemskapande beteende

Den Kreativa Nervositeten

Transkript:

Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket betyder att den enskilde eller dess omgivning får sin vilja igenom Båda dessa lösningar leder till en vinna-förlorasituation och kan utlösa en konflikt Om man däremot gemensamt kommer fram till en samstämmig överenskommelse kan vi undvika en konflikt och vi blir båda tillfredställda genom en vinnavinna-lösning Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter 1

Sätt att hantera konflikter Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter Ingen av de fem stilarna representerar det bästa sättet i alla situationer Beroende på omständigheter som föreligger vid en konflikt är några stilar mer effektiva än andra vid just detta tillfälle För att effektivt kunna hantera konflikter måste man utveckla förmågan att bedöma situationen och välja den lämpligaste stilen En övertro på en eller två stilar kan leda till ett misslyckande av stora format 1) Att kämpa eller tvinga Innebär att man försöker uppnå sina egna mål på bekostnad av den andre Maktorienterat sätt, använder kraft eller auktoritet Man kan vinna fördelar genom att använda sin förmåga att argumentera, sin rang eller position, håller inne med favörer eller tillgriper sanktioner Vid lösningar som innehåller maktkamp framstår en part som vinnare och den andre som förlorare Ofta är vinsten lika stor som förlusten 2) Att samarbeta Ett vinna-vinna-sätt vid konfliktlösning Båda parter träffas och diskuterar sina likheter och olikheter i uppfattningar Båda tar lika ansvar för att identifiera de underliggande behoven för båda parter och att finna alternativ som tillfredställer dessa Att samarbeta kan ta formen av att klargöra de olika uppfattningarna och att lära av varandra Innebär att kreativa lösningar kan skapas 2

3) Att kompromissa Målet är att finna en ömsesidig acceptabel lösning som DELVIS tillfredställer båda parter Det krävs att varje part ger upp någonting samtidigt som han får några mål eller behov tillgodosedda Ingen person förlorar ingen vinner (fullt ut) Att kompromissa kan innebära att splittra upp olikheter, utbyta förmåner eller att söka en mittposition 4) Att undvika Individen undviker att tala om sin egen inställning eller den som den andre personen har Konflikten ignoreras eller undertrycks Inblandade i konflikten undviker varandra eller håller tillbaka sina känslor och sin uppfattning Detta kan ta form av att frågan förs åt sidan, skjuts upp och konflikten tacklas vid ett senare, bättre tillfälle eller att man drar sig tillbaka från en hotande situation Konflikten kanske aldrig löses, istället döljs konflikten, ligger latent och dyker upp vid ett senare tillfälle 5) Att anpassa Att mildra är att sudda ut olikheter i uppfattning som finns mellan individer, medan man betonar gemensamma intressen Olikheter erkänns inte öppet När man anpassar sig negligerar man sina egna intressen för att tillfredställa den andre personens behov Det finns element av att offra sig i denna stil kan ta sig formen att man offrar sig och ger efter Man visar osjälvisk generositet eller uppfyller andras behov när man skulle föredra att göra något annat En fara är att de olika uppfattningarna dyker upp igen Att undvika konflikter och att anpassa sig är användbara stilar när man söker en lösning på kort sikt eller i en situation när man söker en tillfällig lösning 3

Kommunikation i konfliktsituationer Enligt RAT-modellen så känner vi oss trygga och säkra på våra roller när allt flyter som det ska i våra relationer med andra människor Om vi ställs inför en känslig eller fientlig situation däremot eller försöker aktivt förändra vår egen situation hamnar vi lätt i konflikt med andra och ändrar vårt beteende Vi fylls av en inte spänning eller stress Kan vi inte minska spänningen eller få utlopp för den i positiva aktiviteter kan det leda till en inre konflikt Kommunikation i konfliktsituationer (forts.) De flesta människor har svårt att handskas med sina inre reaktioner då de ställs inför konfliktsituationer Det anses inte passande att visa aggressivt beteende utan istället följer vi andra normer som t.ex. att visa oss helt opåverkade av situationen Vi kan följa FIRO-cirkeln och se hur vårt beteende förändras beroende på i vilken fas eller på vilken nivå vi befinner oss i när vi hamnar i en konflikt Passiv aggressivitet Vi är i Tillhörafasen eller på nivå 1 Vi är osäkra på om vi får eller vill vara med i gruppen eller fortsätta bekantskapen Om en ny grupp utsätts för något som väcker irritation eller ilska tvingas medlemmarna oftast, automatiskt eller medvetet att anpassa sig och inte säga emot Eftersom vi är osäkra på vår position är vi beroende av att inte vara avvisande eller väcka negativa känslor Detta är ett ganska ingrott beteendemönster som bygger på osäkerhet och dålig självkänsla 4

Passiv aggressivitet (forts.) Den passiva aggressiviteten på nivå 1 innebär alltså att jag känner beroende av vad omgivningen tycker Jag vågar inte ta risken av att visa vad jag själv tycker På en arbetsplats kanske jag biter ihop tänderna eller knyter näven i fickan p.g.a. att jag är beroende av chefen eller andra personer med större inflytande än jag själv Stressnivån kan bli hög just p.g.a. vad jag egentligen vill göra men inte tycker att jag kan Energin som måste till för att återställa min jämvikt låses in jag kommer inte loss Öppen aggressivitet Vi är i Rollsökningsfasen eller kliver upp ett trappsteg och kommer till nivå 2 Jag börjar fråga mig hur stort mitt inflytande är och vem som styr och ställer Jag säger ifrån vad jag tycker och visar att jag är arg jag visar mitt oberoende En konflikt som jag förut var rädd för kommer i öppen dager Antingen rensar det luften jag har talat om var jag står eller kan det hända att locket läggs på av omgivningen och vi går tillbaka till passivitet på nivå 1 för att inte behöva ta en öppen konflikt Oavsett om omgivningen bemöter mig på nivå 1 eller 2 ökar troligtvis stressnivån istället för att minska Ilska leder ingen vart då den endast utvecklar känslor av upprördhet Det gäller att finna de verkliga problemen och handskas med dem på ett konstruktivt sätt Ömsesidigt utbyte av känslor Vi har nått Samhörighetsfasen och nivå 3 Vi har ömsesidigt beroende som kännetecknar en bra grupp Jag är beroende av andra på samma sätt som de är beroende av mig Viljan finns att ömsesidigt och öppet och på ett moget sätt, uttryck och utbyta känslor och att bli respekterade för dem Först när man kan hantera konflikter på detta sätt kan skadlig stress i största möjliga mån undvikas 5