På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.
|
|
- Göran Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Känslor Rationell Emotiv Beteendeterapi (REBT) menar att våra känslor oftast uppstår som en konsekvens av den värdering vi gör av våra slutsatser och om olika problematiska situationer och händelser. När vi har en irrationell förställning om våra slutsatser så kommer vi att känna negativa ohälsosamma känslor. Om våra föreställningar är rationella och sådant vi vill ha formuleras som önskningar eller preferenser, så kommer vi kanske fortfarande att känna negativa känslor, men av mer hälsosam natur. Dessa känslor betraktas som hälsosamma, fastän de är negativa, därför att de kan uppmuntra och motivera oss att förändra det som kan förändras och de kan hjälpa oss till konstruktiva anpassningar. Negativa ohälsosamma känslor uppkommer när vi inte får det vi anser att vi borde eller måste få, alternativt när vi får det vi anser att vi inte borde få. Dessa känslor betraktas som ohälsosamma därför att de inte uppmuntrar eller motiverar oss att förändra det som vi faktiskt kan förändra och att de inte hjälper oss att konstruktivt anpassa oss till situationer eller omständigheter som inte är förändringsbara. När vi försöker hjälpa människor att komma ur negativa ohälsosamma känslotillstånd intresserar vi oss för vilka typer av slutsatser personen ifråga dragit om en situation, händelse eller omständighet. Vi brukar kalla denna slutsats för den kritiska aspekten av den aktiverande händelsen. Men temat i slutsatsen förklarar inte varför vissa negativa ohälsosamma känslor uppkommer. Det är först när vi lyckas identifiera de värderande föreställningarna om slutsatsen, som vi kommer den negativa känslan på spåret. Låt oss ta ett exempel. 1) Aktiverande händelse (A): Lina och Anders har sina skrivbord rätt nära varandra och hon har uppmärksammat att Anders inte möter hennes blick och inte ger henne uppmärksamhet när hon tittar åt hans håll (beskrivning av situation eller händelse). 2) Kritisk aspekt eller slutsats (A k ): Jag tror att Anders inte tittar på mig för att han är arg på mig. 3) Värderande irrationell föreställning (B): Det är hemskt att Anders är arg på mig. 4) Känslo- och beteendekonsekvenser: Depressiva känslor och undvikande. På den första nivån kan personens upplevelse och beskrivning av den aktiverande händelsen konfirmeras av andra iakttagare. På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen. På nivå 4 uttrycks känslo- och beteendekonsekvenser av dessa föreställningar. Det är alltså inte den aktiverande situationen i sig som ger upphov till de känslomässiga konsekvenserna. Det är först när Lina ger situationen eller sina slutsatser en betydelse, det vill säga när Lina värderar den som hemsk eller förskräcklig, som känslorna uppstår och i det här fallet att Lina blir depressiv. Om det vore så att Lina inte hade något som större intresse av att Anders mötte hennes blick eller uppmärksammade henne, så skulle hon inte heller värdera hans beteende eller hans eventuella känslor för henne på samma sätt. Situationen som vi beskrivit den ovan skulle alltså inte aktivera krävande- eller svartmålningsföreställningar hos 1
2 Lina. Om hon blev berörd av att inte bli uppmärksammad av Anders, men inte hemföll åt krävande- eller svartmålningsföreställningar, utan baserade sina önskningar på preferenser, så skulle hennes inre dialog kunna se ut så här: Jag skulle gärna vilja att Anders ägnade mig lite uppmärksamhet och mötte min blick, men bara för att jag vill detta, så finns det ingen lag i universum som tvingar honom att bete sig i enlighet med mina önskningar. Det är trist och jag känner mig ledsen och oroad över det faktum att han beter sig som han gör. Denna tankegång springer ur en preferens och denna rymmer i sig ett accepterande av fakta, i det här fallet att verkligheten är att Lina inte blir uppmärksammad eller att han möter hennes blick. Slutsatstema Föreställning Ohälsosam negativ känsla Hot Irrationell Ångest Hot Rationell Förlust, misslyckande Irrationell Depression Förlust, misslyckande Rationell Överträdelse av regel Irrationell Ohälsosam ilska Överträdelse av regel Rationell Moraliskt misslyckande, Irrationell Skuld såra andra Moraliskt misslyckande, Rationell såra andra Oförtjänt dåligt behandlad Irrationell Sårad av andra Oförtjänt dåligt behandlad Rationell av andra Överträdelse av egna ideal Irrationell Skam Överträdelse av egna ideal Rationell Hälsosam negativ känsla Bekymmer Ledsenhet Hälsosam ilska Ånger Sorg Besvikelse Hot mot relation Irrationell Ohälsosam svartsjuka Hot mot relation Rationell Hälsosam svartsjuka Begär efter något någon annan har Begär efter något någon annan har Irrationell Rationell Ohälsosam avund Hälsosam avund Figur 1:1. Slutsatstema, värderande föreställningar och negativa känslor. 2
3 Känslo- och beteendemässigt ansvar Många av oss har en tendens att betrakta olika omständigheter eller andra människors beteenden som det som orsakar oss upprördhet eller känslomässiga problem. Inom REBT kallas detta för A-C-tänkande, dvs. det är det som händer (A) som leder till mina känslomässiga och beteendemässiga reaktioner (C) Denna uppfattning leder lätt till slutsatsen att om inte omständigheterna förändras eller andra inte ändrar sina beteenden, så kommer jag att fortsätta att uppröra mig. Det innebär naturligtvis även att ansvaret för min upprördhet ligger hos andra eller i omständigheterna. REBT argumenterar för ett annat synsätt. Vi menar att vi alla har ett eget känslomässigt och beteendemässigt ansvar och att det är våra värderande föreställningar om det som händer som orsakar oss ohälsosamma negativa känslor, t ex depressiva känslor, ångest, bitterhet, skuld, skam, avund, svartsjuka och fientlig ilska (kallas inom REBT för B-C-tänkande). Vi är väl medvetna om att detta kan uppfattas som provocerande och många drar slutsatsen att vi menar att den som utsätts för exempelvis svek, lögner, otrohet, olyckor, smärta, utnyttjande, våld, manipulation, etc., inte skulle ha rätt att reagera med negativa känslor inför det som så entydigt är obehagligt och smärtsamt. Så är inte fallet. Det vi menar med emotionellt ansvar är följande. Att acceptera emotionellt ansvar innebär ett skifte från uppfattningen att andra bär ansvaret för att jag blir arg eller ångestfylld till uppfattningen att jag på grund av mina värderande föreställningar erfar antingen negativa hälsosamma känslor eller negativa ohälsosamma känslor. Hur kan detta vara fallet? Vägen till emotionellt ansvar går över insikten om hur våra grundläggande föreställningar, om oss själva, andra och livet, påtagligt avgör vilken typ av känslor vi kommer att uppleva. Låt oss ta ett exempel: Krävande, som beskrivs nedan, är en grundläggande form av värderande irrationella föreställningar. Men vad är det den värderar? I exemplet nedan skall vi försöka visa på detta. 1) Situation: Nästan inga av mina arbetskamrater frågar om jag har lust att följa med på lunch eller gör några försök att umgås med mig 2) Slutsats: Jag tror att ingen av dem gillar mig 3) Värderande föreställning: Dom måste bjuda med mig, det är taskigt av dem och det är fruktansvärt och hemskt att ingen tycker om mig. 4) Känslomässig konsekvens: Jag känner mig sårad och deprimerad 5) Beteendemässig konsekvens: Drar mig undan och undviker kontakt. Lägg märke till att varken situationen eller slutsatsen i sig inte ger upphov till de känslomässiga eller beteendemässiga konsekvenserna. Det är först när jag ger situationen eller min slutsats en personlig betydelse, det vill säga när jag värderar den som hemsk eller fruktansvärd, som känslorna uppstår och i det här fallet att jag blir sårad och att jag deprimerar mig. Om det vore så att jag inte hade något som helst intresse av att äta eller umgås med mina arbetskamrater, så skulle jag inte värdera deras beteende eller deras eventuella åsikter om mig på samma sätt. Situationen som jag beskrivit ovan skulle alltså inte aktivera krävande- eller svartmålningsföreställningar hos mig. Om jag blev berörd av att inte bli medbjuden på lunch eller inviterad till umgänge, men inte hemföll åt krävande eller svartmålning, utan baserade mina önskningar på preferenser, så skulle min inre dialog kunna se ut så här: Jag skulle gärna vilja att de bjöd med mig på lunch och att de ville umgås mer med mig, men bara för att jag vill detta, så finns det ingen lag i universum som tvingar dem att bete sig i 3
4 enlighet med mina önskningar. Det är trist och jag känner mig ledsen och irriterad över det faktum att dom beter sig som dom gör. Denna tankegång baseras på en preferens och den rymmer i sig ett accepterande av fakta, i det här fallet att verkligheten är att jag inte blir medbjuden när de andra går på lunch. Ett krävande om att det inte får vara så leder oftast till det vi kalla negativa ohälsosamma känslor. I det här fallet att jag blir sårad och deprimerad och dessa känslor bidrar inte till att jag på ett konstruktivt och självbejakande sätt skall kunna förändra det som går att förändra i min relation till mina arbetskamrater. Snarare får dessa känslor av depression mig att bli än mer passiv och undvikande. Preferensen och förmågan att acceptera att mina arbetskamrater väljer att bete sig de vill, om än jag ogillar det, leder till hälsosamma negativa känslor, i det här fallet ledsenhet och kanske irritation. Dessa känslor kan motivera mig att prata ut med mina arbetskamrater och de ökar mina förutsättningar att göra det jag kan för att jag skall uppnå mina önskningar och preferenser. Med detta exempel vill vi understryka att vi inte på något sätt menar att vi stoiskt skall förbli oberörda av livets bekymmer eller obehag, men också att det inte finns någon automatik i att vi blir rasande över andras åsikter, beteenden eller känslor. Beroende på mina värderande föreställningar, om de är rationella eller irrationella, så hamnar jag antigen i negativa hälsosamma känslotillstånd och beteenden eller i negativa ohälsosamma känslor och beteenden. Förutsättningen för att jag skall kunna ta emotionellt ansvar är naturligtvis att jag har denna insikt och ingen kan begära att jag skall kunna göra det om jag inte förstått skillnaden mellan A-C-tänkande och B-C-tänkande. Att gå från A-C-tänkande till B-Ctänkande och verkligen uppnå en genuin förändring fordrar engagemang och träning. Att endast ha en intellektuell insikt om skillnaden mellan de olika tänkesätten och vad de logiskt leder innebär oftast ingen tillräcklig jordmån för förändring. Många av våra klienter erfar rätt snabbt denna intellektuella insikt, men som de säger; Jag förstår det här (pekar på huvudet), men det känns inte här (pekar på magen). Målet är att gå från intellektuell insikt till emotionell insikt. Känslomässigt ansvar Människor som i högre grad upplever kontroll över sina känslor och beteenden är mindre benägna att stressa än människor som upplever sig styrda av yttre faktorer. Principerna för emotionellt och beteendemässigt ansvar kan hjälpa dig att i högre grad ta kontroll över dina känslor, dina beteenden och ditt liv. Det innebär att du tar ansvar för (1) vad du känner, och (2) hur du beter dig. Att vara emotionellt ansvarsfull är att inse att du till stor del själv framkallar dina känsloreaktioner på livets olika händelser och omständigheter. Du undviker därmed att skylla dina känslor på andra människor, dina föräldrar, din partner, din chef eller någon annan. Beteendemässigt ansvar innebär att du accepterar att du själv är den som orsakar dina handlingar och beteenden, och att du inte måste bete dig på ett specifikt sätt. Den inifrånstyrda personen Den inifrånstyrda personen kan identifieras genom följande karakteristika: Använder sig av Jag -budskap Jag tror att eller Jag skulle vilja istället för Alla vet att eller Du borde. Tenderar att vara självbejakande när de umgås med andra människor, snarare än passivt eller aggressivt. 4
5 Lever i nuet istället för att vara upptagen av det förflutna eller passivt drömma om framtiden utan att göra vidta aktiva åtgärder. Kan ta en förlust eller ett bakslag utan att svartmåla eller tappa tillförsikten. Har en problemlösningsattityd och söker hela tiden olika lösningar om något går fel. Tror inte på tur utan tror att framgång snarare beror på handling och färdigheter. Begränsningar i emotionellt och beteendemässigt ansvar Även om emotioner till den största delen orsakas av vad vi tänker, så finns det undantag. Biokemiska förändringar kan leda till emotionella förändringar (hur du reagerar på dessa förändringar beror dock fortfarande till stor del på hur du tolkar det som händer i din kropp). Även om du till stor del kan kontrollera dina tankar, så är det orealistiskt att göra detta perfekt eller till 100 %. Att förvänta sig att klara detta felfritt leder bara till besvikelser och självnedvärdering. Även om du till stor del är ansvarig för dina handlingar och dess konsekvenser, så är vissa följder ändå utom din kontroll. Om du till exempel säger nej till en förfrågan från en annan person, så kan denne reagera med besvikelse. Du är till en del ansvarig för denna reaktion eftersom ditt nej utgjorde en trigger för dennes föreställningar och känslor. Men om personen blir deprimerad, så är det ändå personens ansvar, inte ditt. Du har ingen kontroll över om människor väljer att tolka dina handlingar på ett sätt som är rationellt eller irrationellt. Fall inte i fällan att anklaga dig själv för att du är ansvarig för vad du känner eller gör. Skuld och ansvar är inte samma sak. Skuld är en moralistisk attityd. Då försöker man inte endast finna svaret på vem som eventuellt är orsaken till ett problem, utan framför allt vem som skall fördömas. Ansvar å andra sidan, är praktiskt. Det innebär att man försöker identifiera både orsaken till problemet, så det kan tas om hand; och att man försöker identifiera vem som behöver agera för att problemet skall kunna lösas, oavsett vem eller vad som orsakade det. Ansvar innebär att man försöker finna lösningar, inte att man moraliserar. Varför ansvar är viktigt vid stresshantering Suzanne Kobasa har forskat i det hon kallar härdighet. En del människor tycks snarare trivas med stress istället för att bli sjuka av den. Karakteristiskt för dessa människor är deras upplevelse av att de har kontroll över sina liv. Enligt Kobasa forskning har härdiga personer i regel bättre fysisk och mental hälsa de är mindre påverkade av åldersprocessen, tillfrisknar snabbare från medicinska episoder som hjärtinfarkt eller kirurgi och de är mindre drabbade av depression och ångest. Om du tar ansvar för dina känslor och dina beteenden, så kan du i högre grad undvika att bli ett offer för överreaktioner inför vad människor säger eller gör. Du kan i högre grad förändra dina känslor även om din omvärld inte förändras för att passa dig. Du får också i högre grad en tillit till dina färdigheter och din förmåga att hantera dina känslor. Utveckla ansvar Använd ABC-analys för att identifiera och bestrida irrationellt tänkande. Gör upp en lista över sådana saker du gör som pekar på bristande ansvar, t ex i självförnekelse, självnedvärdering, svartmålning, att du lever i det förgångna och förblir passiv inför problem som behöver lösas. Läs om emotionellt och beteendemässigt ansvar i REBT -litteraturen. Använd tekniken paradoxalt beteende för att agera annorlunda på dessa områden och ta därmed ansvar för dina känslor och beteenden. 5
6 6
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merVad innebär en uppskjutandeproblematik?
Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTa kontrollen över dina tankar
Ta kontrollen över dina tankar Vi vill alla må bra, känna lycka och nå våra mål. Men vi lägger ofta krokben för oss själva genom skuldkänslor, självförakt, oro eller svartsjuka. Genom att ändra ditt sätt
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson
ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merHur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merLivet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs mer43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se
43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merMeningen med livet av Serge Kahili King
Meningen med livet av Serge Kahili King (översättning av Alexandra Telluselle) I en av mina artiklar berättar jag om historien där en man ägnar hela sitt liv åt att hitta någon som kan ge honom svaret
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMaria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27
- Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merLivskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.
Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs mero jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig
Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merLEDARVERKSTAN. Dag 3 O UTMANINGEN
LEDARVERKSTAN Dag 3 5. O UTMANINGEN Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merVägen till en NY RelationsBlueprint...
Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merVad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merLed dig själv med visioner
Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling
Läs merProblemlösning. Problemlösningsprocessen
Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs mer1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session
Datum: 1. Sammanfatta kortfattat föregående session 2. Summera Session 6 kortfattat hur veckan varit 3. Hemuppgiften Finns det fler alternativa tankar som du kommer på nu när du ser schemat på avstånd?
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merHäremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi
Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs mer