Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Transkript

1 Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort, balansera en budget eller att anställa rätt person för en arbetsuppgift är exempel på problemlösning. Problemlösning behövs på livets alla områden och din förmåga att lösa problem kommer från en rad olika källor. Den kan komma från din erfarenhet på olika områden, din formella utbildning, din förmåga att tänka och resonera och din kapacitet för känslomässig självkontroll. På vilket sätt hänger då problemlösning samman med stresshantering? Även om dysfunktionell stress orsakas av hur vi värderar saker och ting snarare än från problemen i sig, så är det så mycket bättre för oss, om vi kan minska problemens påverkan på våra liv, så att vi får ut mer av det vi vill ha i livet. Problemlösningsprocessen Ibland stöter vi på problem som är svåra att lösa och som kräver en strukturerad metod. Detta innebär att man steg för steg närmar sig lösningen. Först definierar man problemet, skaffar sig information, utvecklar handlingsplaner, realiserar dessa och utvärderar resultatet. Den problemlösningsmodell som beskrivs nedan kan du använda för situationer som kräver viktiga beslut eller när det saknas en uppenbar handlingsplan. Det är inte alla problem som kräver att du går igenom alla steg. En del frågor kan du ta itu med rätt snabbt. Andra, i synnerhet de som gäller stora förändringar i ditt liv, kan kräva att du sprider processen över flera dagar och ibland veckor. När du ställs inför ett svårt problem stanna upp! Få inte panik och gör det första bästa som dyker upp i ditt sinne. Om dina känslor löper amok, försök att tänka klart och gör en ABCanalys. Steg 1: Formulera problemet Formulera problemet i konkreta termer. Var specifik: Vår genomsnittliga månadskostnad ligger 1000 kronor över våra inkomster är bättre än Vi klarar inte den här ekonomiska situationen. Viktigt är också att du bryter ner problemet i mindre delar. Detta hjälper dig att se mer klart och att du kan arbeta med problemet i mindre beståndsdelar. Var klar över vad det är du upplever som problematiskt. Steg 2: Samla information För att utveckla en effektiv lösning så behöver du information. Här beskrivs en sådan process som kan hjälpa dig att samla relevant information. Identifiera vilken typ av information som du behöver. Efter att du definierat problemet så fråga dig: Vad behöver jag för att uppnå en lösning? Identifiera möjliga informationskällor din egen erfarenhet, andra personer, organisationer, böcker, tidningar, videoinspelningar, internet, etc. Skaffa tillgång till de informationskällor som du identifierat. Extrahera informationen. Var selektiv och försök spara bara den information som är relevant. Sammanfatta den så att du inte blir översvämmad av fakta. Sammanställ informationen. Sätt samman olika delar och forma en ny kombination som kan relateras till ditt problem. 1

2 Steg 3: Konkretisera dina mål Formulera olika delar av problemet som mål. Var noggrann med att de är realistiska och utvärderingsbara. Hålla utgifterna inom ramen för inkomsterna och spara 3000 kronor per år, är ett mål som objektivt kan mätas. Bestäm dig inte för dina mål förrän du har övervägt allting som du önskar dig, även om det kan verka fantasifullt ibland. Jag önskar att alla långivare skulle försvinna är kanske att önska det omöjliga, men det kan leda till lite kreativt tänkande som kunde leda till: Kanske kan vi bli av med en del långivare genom att öka våra inteckningar. Steg 4: Utveckla alternativa strategier Lista först en rad möjliga strategier för att nå de mål du har satt upp. Använd dig av brainstorming, dvs. skriv ner alla möjliga lösningar som du kommer att tänka på, utan att ta hänsyn till hur vrickade de verkar. Tanken är att du skall producera så många olika förslag som möjligt. Kritisera inga av förslagen och försök inte att analysera dem i det här läget. Just nu skall du inrikta dig på kvantitet och inte kvalitet. Ibland kan en del opraktiska förslag ge inspiration till andra mer realistiska förslag. Efter brainstormingen skall du bestämma dig för vilken strategi du skall använda. Gå noggrant igenom alla de förslag som du har skrivit ner. Ställ tre frågor när du utvärderar förslagen: 1. Vilka är de sannolika konsekvenserna av att välja detta förslag, både positiva och negativa, för mig själv och för dem som är viktiga för mig, både på kort- och lång sikt? 2. Hur överensstämmer detta med mina personliga värderingar? 3. Hur användbart är förslaget för att jag skall nå de mål jag har satt upp? En enda strategi kan vara tillräcklig för att nå ett mål, men ibland kan det vara nödvändigt att agera utefter flera spår för att nå dit du vill. Ibland kan det också vara så att det helt enkelt inte finns någon lösning som är önskvärd, utan du får helt enkelt välja den som ger minst oönskade effekter. Steg 5: Identifiera hinder för dina strategier Finns det någonting som kan utgöra ett hinder för att du skall kunna tillämpa den strategi som du har valt. Identifiera det nu. Om dina barn är vana vid att få en viss summa i månadspeng, som du inte längre har råd med, så försök finna ett sätt att få dem att samarbeta för att hålla den nya budgeten. Steg 6: Utveckla din taktik Nu har du valt en eller flera strategier för att nå dina mål. Du kan beskriva dessa mål som delmål. Nu skall du generera din taktik, dvs. specifika ageranden för att tillämpa dina strategier (för att nå dina delmål). Taktik är vad du gör. Låt oss ta ett exempel. Din strategi är att få budgethjälp. Då kan din taktik bestå av: 1. Ringa kommunen för att få upplysningar om vilken hjälp som finns att få. 2. Prata med bekanta som du vet har haft hjälp med budgetarbete. Återigen, använd dig av brainstorming för att. Försök generera så många förslag som möjligt. Du kan kanske överväga att kontakta olika organisationer, byråer, internet, tidskrifter, biblioteket eller prata med banken. 2

3 Välj nu ut den taktik som du tror på. Använd dig av samma riktlinjer i utväljandet som beskrevs under steg 4. Steg 7: Börja agera Tillämpa den taktik du valt. Steg 8: Utvärdera resultaten Om du inte uppnår de resultat som du önskar dig, så ge inte upp. Gå tillbaka till ett tidigare steg och starta processen om igen. Hur du fattar beslut En viktig del av problemlösningsprocessen är att välja mellan olika alternativ. Här nedan finner du en metod beskriven som ger dig en struktur för det som annars kan kännas som en skrämmande procedur. Ta ett pappersark och rita en figur som den här nedan. Under varje alternativ så listar du både fördelar och nackdelar. Skatta varje alternativ utifrån hur viktig den känns för dig: 1 för den minst viktiga och 10 för den viktigaste. Räkna fram totalsumman för varje alternativ genom att addera summan för fördelarna och minska med nackdelarnas. Alt. 1 Gå i konkurs Alt. 2 Skaffa en ekonomisk rådgivare Skulle eliminera all skulder så att jag kunde Jag skulle kunna betala alla skulder få en nystart 9 även om det skulle ta tid 9 Ingen press från långivare 8 Jag skulle kunna lära mig att sköta Jag skulle förmodligen få problem med att starta ett nytt företag -7 Mina långivare skulle inte få tillbaka några pengar vilket skulle bli problematiskt för en del av dem -8 Jag skulle inte lära mig nåt om hur man sköter sin ekonomi -9 ekonomin och inte hamna i skuldfällan 10 Det skulle ta lång tid att betala tillbaka alla lån -7 Jag skulle tvingas att visa att jag inte kan handskas med pengar -6 Total - 7 Total + 6 Lägg märke till att både fördelarna och nackdelarna inkluderar konsekvenser som är både praktiska (t ex vill lära mig hantera ekonomin) och emotionella (t ex det blir uppenbart att jag inte kan sköta ekonomin). Genom att summera varje kolumn och sedan jämföra resultaten så får du hjälp att bestämma dig för vilket alternativ du skall ta. Ibland kan det dock vara en bra idé att se bortom resultaten och känna efter vilket som känns bäst i magen. Om din intuition talar ett annat språk än siffrorna, så fråga dig om du varit totalt uppriktig när du poängsatte de olika alternativen. 3

4 Några problemlösningsförslag Vanligtvis är det bäst att handskas med problem genom att först ta itu med det du behöver mest först. Tillfredsställelse av önskningar på en högre behovsnivå är rätt osannolik om du inte först tagit hand om mer basala behov. Sociala behov och förväntningar blir troligtvis inte det första du önskar dig om du inte har mat. Att utveckla en talang kommer förmodligen inte före din önskan att ha någonstans att bo. Bilden nedan illustrerar Maslows så kallade behovstrappa: Att försöka lösa fler än ett problem i taget kan lätt göra att du känner dig överväldigad. Om du handskas med dina problem ett i taget, så har du en bättre chans att ta itu med dem på ett effektivt sätt. Separera och prioritera problemen så att du börjar med de viktigaste först. Om du är orolig för att glömma bort ett problem, så skriv ner dem på en lista. Skaffa dig information för att underlätta problemlösningen För att utveckla effektiva lösningar så behöver du information. Se steg 2. Öva dig på mindre svåra problem Vänta inte på att ett riktigt knepigt problem skall komma i din väg, utan välj ut ett mindre problem att öva på. Kontrollera hur de föreslagna metoderna fungerar för dig, modifiera dem för att de skall passa dig själv och dina preferenser. Besegra hinder för problemlösning Se upp för ödet! Om du tror att du kontrolleras av yttre krafter, så kan det verka logiskt att du själv inte förmår förändra något i ditt liv. Du kan då ha nytta av att läsa avsnitten om objektivt tänkande, känslo- och beteendemässigt ansvar och självkontroll. 4

5 Överge magiskt tänkande som får dig att undvika verkligheten och förlita dig på mystiska krafter och ödet. Det spelar ingen roll vilken orsaken är till ett problem, kom ihåg att det är du själv som ansvarar för vad du gör åt det hela. Denna insikt hjälper dig att sluta skylla på andra och istället ta ansvar för hur du känner dig. Se inte på dig själv som ett offer. Istället för att bara sitta passivt och skylla på andra för hur du mår eller att någon annan skall rädda dig, börja leta efter möjliga lösningar. Fråga andra om råd och stöd, men ta i slutändan dina egna beslut om vad som skall göras. Ibland kan det dock finnas goda skäl för att någon annan skall utföra en del saker, men det är du som bestämmer när. Var klar över dina värderingar Om dina beslut och lösningar skall bli bra, så bör de överensstämma med dina värderingar. Du kan läsa mer om detta i avsnittet som handlar om självmedvetande. Identifiera dina mål och dina värderingar. Det kommer att hjälpa dig att ta beslut som du kan leva med. Skilj krav från preferenser Du kommer att få problem med att fatta beslut om det finns en konflikt mellan det du vill och det du tror att du borde göra. En vilja att göra något kommer inte att försvinna bara för att du tror att du borde göra något annat. Läs mer om sunt självintresse för att reda ut denna konflikt. Bedöm dina lösningsförslag utefter hur du tror att de kommer att gagna dig och dina intressen, men väg också in andras intressen och hur dina lösningar kommer att påverka dem. Undvik perfektionism Svart-vitt tänkande och krävande kan leda till att du inbillar dig att dina lösningsförslag är antingen helt riktiga eller helt felaktiga och att du i slutändan helt enkelt måste finna den perfekta lösningen. Men det finns ingen helt perfekt lösning och ditt krävande om att finna denna kan istället komma att paralysera dig och leda till passivitet. Om du hamnar i den här situationen har du god hjälp av avsnittet om flexibilitet. Kom ihåg att det inte finns några perfekta svar. Bedöm dina lösningsförslag utifrån deras användbarhet, inte riktighet. Försök vara öppen för en rad olika lösningar. I en värld med snabba förändringar kan det vara bra att försöka se lite bakom beprövade lösningar. Öka din tolerans för obehag och frustrationer Att väga en sak mot en annan kan skapa en inre konflikt. Det kan kännas frestande att undvika detta obehag genom att skjuta upp dina beslut eller ditt agerande. Det finns alltid en viss risk med att besluta sig för något och sedan agera för att det skall genomföras. Du kanske startar upp något som du inte kan slutföra eller så kan det hela gå snett. På grund av detta kan det vara frestande att välja den säkra vägen, det vill säga att undvika. Att välja ett alternativ innebär ju också att man överger ett annat. En låg frustrationstolerans kan innebära att du försöker hålla dig kvar vid allesammans och därmed inte välja någon. 5

6 Utmana idén om att du skall kunna leva ett liv fritt från problem och att du inte skall behöva fatta några svåra beslut eller behöva utföra några obehagliga handlingar. När du är förberedd på frustrationer och obehag, så är de lättare att hantera. Försäkra dig om att dina lösningsförslag tar hänsyn till dina långsiktiga intressen istället för att bara ge en kortsiktig andhämtning. Pröva varje förslag och försök se om de kommer att leda till en förbättring eller försämring på lite längre sikt. Acceptera att det finns en viss risk med att ta ett beslut och sedan agera utifrån det. Fråga dig själv om möjligheten att göra fel är värre än att inte göra något alls. Det kommer alltid att finnas problem som inte går att lösa. Om du förändrar det du kan förändra och accepterar det som inte låter sig förändras, så undviker du att förlama dig själv med bitterhet och hopplöshet. Acceptera dig själv Om du kopplar ihop ditt eget värde med att göra saker rätt och aldrig begå misstag, så kommer du att frestas att undvika agerande på grund av att din självbild står på spel. Om du oroar dig över att andra skall ogilla det du gör, så kommer sannolikheten för att du skall göra någonting ytterligare att minska. Om du dessutom betraktar dig som mindre värd än andra, så är det sannolikt att du prioriterar deras åsikter och intressen före dina egna. Ge upp idén om att du måste vara värdefull och att din värdefullhet som människa är en direkt produkt av vad du lyckas prestera och i vilken grad du får uppskattning och bekräftelse av andra. Fråga dig själv hur det kan komma sig att andras intressen är viktigare än dina egna. Litar du på din egen bedömningsförmåga? Om du inte tror på dig själv och din egen uppfattning, så kan du lätt bli förlamad när du skall fatta ett beslut om vad du skall göra, alternativt frestad att lämna över beslutet till någon annan. Fråga andra om deras åsikter, men fatta i slutändan besluten själv utifrån vad som är bäst för dig själv. Erkänn att det aldrig finns några hundraprocentiga garantier för något och att det är nödvändigt att ta vissa risker för att komma någonstans över huvud taget. Gör en förtjänstkalkyl för att kontrollera risker och förtjänster med dina förslag. 6