VÄXA OCH HA DET BRA!

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 4-5 -åriga bar och deras föräldrar

Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie Översättig till sveska: Caria Loma Bilder: Atoia Rigbom Grafi sk utformig: Helea Sadma Utgivare: Helsigfors hälsovårdscetral ISBN 952-473-723-X Tryckig: F.G. Löberg, 2006 Filädska experter som deltagit i utformige av hadbokes iehåll: Ergoterapeut Hae Ala-Prikkilä, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barpsykiater Marja Auvie, barpsykiatriska bedömigspolikliike; psykolog Maija vo Fieadt, barpsykiatriska bedömigspolikliike; barläkare Elia Hermaso, Befolkigsförbudet; hälsovårdare Maj-Britt Hietala, Nordsjö hälsostatio; psykolog Kaaria Hästbacka, västra familjerådgivige; hälsovårdare Kirsti Isopahkala, Degerö hälsostatio; europsykolog Päivi Kotiola, barpsykiatriska bedömigspolikliike; PM Ylva Krokfors, stiftelse för rehabiliterig; hälsovårdare Leea Melasiemi, Degerö hälsostatio; talterapeut Sari Parvamo, specialehete för bar; barmorska, hälsovårdsmagister Nia Peräe, Mellersta Filads cetralsjukhus; psykolog Katja Ratala, Måsas hälsostatio; plaerare Päivi Rouvie-Wileius, Cetret för hälsofrämjade; hälsovårdare Maarit Sigh, Nordsjö hälsostatio; psykolog Ulla Suomie, polikliike för öro-, tal- och röststörigar; läkare Samuli Suutarla, HUCS; psykiater Hau Säävälä, Uleåborgs mödra- och skyddshem; psykolog Haele Törröe, Förbudet för mödra- och skyddshem samt utvärderigsgruppe för material för hälsofostra vid Cetret för hälsofrämjade. Dessutom har hadboke testats av tjugo helsigforsföräldrar uder våre 2003. Deras respos har också påverkat utformige av hadboke.

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 4-5 -åriga bar och deras föräldrar

UPPGIFTSSIDOR FÖR 4-5 -ÅRINGAR Det här uppgiftspaketet är plaerat för 4-5 -åriga bar. Det är det adra av tre uppgiftspaket som du får på barrådgivige är ditt bar är 2-7 år. Uppgiftssidora kompletterar Växa och ha det bra! -hadboke, som du fi ck av di hälsovårdare då ditt bar var 2 år. Gå igeom uppgiftera tillsammas med ditt bar. Meige med dem är att hjälpa dig att stöda och utveckla ditt bars metala hälsa geom positiv växelverka. Hoppas i tycker det är roligt att gå igeom dem tillsammas! Er geomgåg av uppgiftera ka hjälpa dig att komma överes med ditt bar äu bättre ä förr. Du får också tips för svåra situatioer. Di hälsovårdare hjälper dig att få ytta av materialet. Du ka vid behov ta till återavädig uppgiftssidora som är meade för 2-3 -årigar. Där hittar du till exempel råd om hur du ka hjälpa det äldre baret då det föds e y baby till familje. MÅL Att hjälpa dig och ditt bar att käa ige olika siesstämigar och deras växligar. Att lära ditt bar att dela och turas om, till exempel i lekar och diskussioer. Att hjälpa ditt bar att vid behov ifrågasätta adras beteede, om detta käs oroade eller skrämmade för baret. Att lära ditt bar att käa ige och beakta adras käslor. Att hjälpa ditt bar att uttrycka sia käslor och diskutera adras. 2

TYPISKA DRAG I UTVECKLINGEN Följade listor beskriver drag som hör till utvecklige hos ett ormalt 4-5-årigt bar. Drage på listora är sammaställda eligt medeltal; bar är emellertid idivider och utvecklas olika i olika åldrar. Utvecklige ka alltså vara helt ormal, också om de avviker frå medeltalet. Idé med listora är att hjälpa förälder att rikta rimliga förvätigar på sitt bar. Om du har frågor om ditt bars utvecklig ka du alltid väda dig till di hälsovårdare. 3

ETT BARN I FYRA ÅRS ÅLDERN verkar rätt så självsäkert, förhåller sig fortfarade ofta egativt till mycket, prövar hela tide sia ega talager, börjar käa asvar och skuld, är stolt över sia prestatioer och tar gära emot beröm, leker iblad med e fatasivä, är beäge att skryta och spela boss, har mycket livlig fatasi, vill vara viktig och framträdade, vill ha väer och juter av gemesamma lekar, ka iblad vara aggressiv, börjar lära sig att turas om och att dela, och juter av såda verksamhet (spel, lekar, samarbete) där ma ka öva dessa förmågor, frågar mycket, särskilt vad och varför, är mycket pratsam, aväder iblad i sitt tal skojiga eller uppfi igsrika ord, börjar tycka om allvarliga diskussioer, förstår att dyget består av morgo, dag, kväll och att. 4

ETT BARN I FEM ÅRS ÅLDERN är äu självsäkrare ä förr, är hemcetrerad, klarar av självkritik i viss må, juter av lekar och spel som kräver deltagade och grupparbete, börjar tycka om sådaa ekla brädspel som kräver att ma turas om och följer regler, är ivrig att geomföra e del asvarsfulla uppgifter, behöver mer och mer tillfälle att käa sig självstädig och fri, tycker om att härma viktiga mäiskor: leker pappa, mamma, vårdare, läkare eller polis, börjar få särskilt viktiga väer, börjar bli samvetsgra, börjar bli itresserad av kläder och vara stolt över fi a klädesplagg, ka beskriva vad valiga föremål aväds till (till exempel mössa, sko, stol). 5

ATT ANVÄNDA UPPGIFTSSIDORNA Vid varje uppgift berättas om idé och måle med uppgifte. Ni får mest ytta av uppgiftera om du går igeom dem tillsammas med ditt bar. Fast bildera är plaerade för 4-5-åriga bar kräver utföradet av uppgiftera hjälp av e vuxe, som ka beskriva olika situatioer och resoera om dem tillsammas med baret. Varje situatiosbild ger e möjlighet att tala om saker som aars kude vara svåra att ta upp eller lägga märke till trevliga, positiva studer och situatioer då det är särskilt viktigt att uttrycka positiva käslor. Låt ditt bar titta på bildera och diskutera dem: fråga vad baret tror att det häder på bilde och hur situatioe bäst kude lösas tillsammas. Uppmutra baret att tillsammas med dig hitta på lösigar och fatta beslut. Låt baret färglägga bildera. 6

UPPGIFT 1 På hurudat humör är du i dag? Uppmutra ditt bar att fudera på hur det käer sig i dag, och att rita e bild av det på de tomma sidora. Här ka ma också hjälpa baret att förstå och beakta adras käslor: du ka be baret att också rita e bild av ett aat bar. Baret ka också tycka att det är itressat att fudera på vad adra ka ha trott om dess humör. 7

8

9

UPPGIFT 2 Att turas om Med hjälp av de här tre bildera ka i tillsammas fudera på varför det är viktigt att lära sig turas om till exempel är ma spelar spel eller diskuterar med väer. För att bli godkäd i grupper med jämåriga behöver baret lära sig att få och ge i sociala situatioer. Dessutom hjälper förmåga att turas om baret att respektera adra mäiskors behov och käslor. Då baret lär sig väta och turas om utvecklas också självbehärskige, vilket i si tur hjälper baret att tåla sia ega käslor av frustratio och besvikelse och att väta på att få vad det vill eller behöver. 10

11

12

13

UPPGIFT 3 Jag och adra I de här ålder börjar bar allt oftare ifrågasätta och grubbla på adras beteede och på hur de själva käer sig i vissa situatioer - särskilt i sådaa som de ite helt förstår. På de här bildera fis olika situatioer, som du och ditt bar ka resoera om, för att bättre klara av likade situatioer om i råkar ut för dem. Mobbig Att diskutera mobbig ka vara mycket käsligt för baret, om baret själv blir mobbat. På bilde tar ma upp sake geom att täka sig e situatio där barets kamrat blir mobbad. Sådat som i särskilt ka tala om vid de här bilde är blad aat: ditt bars evetuella käslor av rädsla, ågest, utaförskap, aggressivitet eller hat på grud av hur väe behadlas och hur du som förälder ka hjälpa ditt bar att fudera på och ställa frågor som rör ämet, såsom varför sådat här häder och vad baret kude göra åt sake (försvara si vä eller sig själv). 14

15

Vad skulle jag göra om jag visste att mi vä gjort ågot orätt? Med hjälp av de här bildera ka i tillsammas begruda ditt bars evetuella käslor av rädsla och skuld i e motsvarade situatio, moralisk plikt och asvar - skulle ditt bar berätta för dig att väe är skyldig och tror baret att väe skulle erkäa det, grupptryck - varför väe sprag si väg och hur du skulle hadla om ditt bar berättade för dig vad som hät. Udvik att säga att du skulle bli arg, att du skulle berätta för det adra barets föräldrar, att du skulle beskylla ditt eget bar för att ha sprugit si väg o.s.v. 16

17

Hur käer jag mig är mia föräldrar grälar med vara? Det är viktigt att föräldrara vet hur mycket deras beteede påverkar bare. Med hjälp av de här bildera ka i tillsammas ärma er det här ämet och fudera på till exempel vad baret täker om ert familjeliv och relatioera i er familj, om ditt bar käer oro över oväskap eller hat mella dig och ågo aa vuxe och hur du och ditt bar kude klara situatioe och käa ige de valigaste orosmomete och probleme samt hur du ka hjälpa ditt bar så det ite käer sig utaför och blir esamt. 18

Varför är ho arg på mig? Ditt bar ka råka ut för situatioer då det ite förstår varför ågo är arg på det - särskilt om det ite är barets förälder. Med hjälp av bilde ka du uppmutra ditt bar att tala om sake, försöka hjälpa baret att förstå varför det ka gå så här, och fudera hur ma kude förhålla sig till situatioe och hur baret kude hadla. Ni ka diskutera hur du kude hjälpa ditt bar att uppföra sig så, att de där mäiska ite blev så irriterad. 19

UPPGIFT 4 Hjälp e vä i öde - me hur? Meige med de här uppgifte är att hjälpa dig att förklara för ditt bar hur adra mäiskor ka käa sig. På sidora kocetrerar ma sig särskilt på käslor av isolerig och esamhet. Med hjälp av sidora ka i gå igeom hur ditt bar ka idetifi era och förstå adra mäiskors käslor, visa empati för adra och beakta deras behov och käslor, hjälpa adra på ett positivt och kreativt sätt. 20

Baret ka, om det vill, fylla i historie geom att rita i de tomma rutora. Baret ka också utveckla sia takar om ämet geom att skriva e historia om bildera eller om si väskap med främlige som behöver hjälp - baret ka diktera och de vuxa skriver. Baret och fatasifrämlige ka också bli brevväer och skriva åt vara, till exempel om hur de har det, eller baret ka beskriva sitt besök på väes hemplaet och de käslor det väcker. Om ditt bar reda har e fatasivä, ka i kaske aväda de som e vä i öde. 21

22

UPPGIFT 5 Att hitta käslospråket - att tala om sia ega och adras käslor Det är viktigt att hitta sätt på vilka du ka hjälpa ditt bar att tala om sia käslor och om hurudaa käslor baret tror att adra har, till exempel du. Uppmutra ditt bar att sätta sig i i temat på varje bild i uppgifte och att bearbeta temaa vidare geom att rita eller skriva i de tomma utrymmea - baret ka diktera och du skriva. Baret ka rita till exempel e bild om att få ett ytt keldjur eller räka upp sätt att hjälpa si vä att bli glad ige. 23

Någo är ledse Här får baret själv fylla i och avsluta berättelse slut. Berättelse hjälper dig och ditt bar att idetifi era saker som gör er själva eller era ärmaste ledsa, förstå hur ma ka klara sig i situatioer där ma blir ledse och hur ma kude stärka si motstådskraft mot livets motgågar och hitta på positiva sätt att hjälpa, är i blir mer medveta om era ega och adras käslor. 24

25

Någo ärståede dör När ågo eller ågot som står ditt bar ära dör, stiger måga frågor upp i barets sie. Baret ka till exempel fudera på vart de döda gått. När du ger ditt bar av di tid och svarar så ärligt du ka på barets frågor, hjälper du ditt bar att utveckla positiva sätt att klara av också de svåra sakera i livet, som att tala om e ärståedes död, märka att förlust och sakad, till exempel ett keldjurs död, ka drabba vem som helst, förstå att det är helt ormalt och acceptabelt att sörja och fortsätta med de ormala vardagsrutiera fast det fi s problem - trots förluste fortsätter livet. 26

27

28