Lärande för hållbar utveckling i grundskolan
Dagens upplägg Presenta(on Vad är hållbar utveckling? Vad är lärande för hållbar utveckling? Olika exempel på teman, verktyg och material Avrundning / mer informa(on / support Alla bilder som jag visar kommer a6 läggas upp som pdf!
Mathias Sundin Inte lärare utan byggnadsingenjör Jobbat med skolutveckling sedan 1997 Ung Företagsamhet Snilleblixtar & FinnUpp Pilotlän för ungt entreprenörskap Samverkan skola arbetsliv åt Svenskt Näringsliv Olika EU- projekt inom lärarfortbildning & ungdomsutbyten Projektledare för skolak(viteter inom BioFuel Region/ KNUT sedan 2009
BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen (ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
KNUT- projektet Vad? E" na3onellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a" integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling <ll läroplaner och kursplaner. Sy>e A" öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden.
Vad kan KNUT- projektet erbjuda? Stöd (ll utvecklingsprocesser (skolor & skolhuvudmän) Lärarfortbildning Lärarnätverk Studieresor och utbyten Samverkan med samhälle / näringsliv Informa(on & inspira(on (ll elever
Vad är hållbar utveckling?
Hållbar utveckling är en utveckling som (llfredställer dagens behov utan a\ äventyra kommande genera(oners möjligheter a\ (llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987
Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)
Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)
Sociala dimensionen (rä6visa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)
Sociala dimensionen (rä6visa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)
Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)
Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)
Det globala perspek(vet 15 a\ påverka och bli påverkad
The global perspecove!
Mer kunskap Fyrhörnsövning Mer grön teknik Vad är vikogast för a6 vi ska bli mer hållbara i vår vardag? Poli(k lags(bning och beska\ning Värderingar och beteenden
Vad är lärande för hållbar utveckling?
DefiniOonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a\ få barn, ungdomar och vuxna a\ förstå förutsä\ningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e\ sä\ som förbereder eleverna på e\ ak(vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a\ ta e\ personligt ansvar för si\ handlande. E\ lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra(ska arbetssä\. kri(ska förhållningssä\. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak(ghet och inflytande.
Skolan har e6 tydligt uppdrag Den Globala Skolans sammanställning av hur lärande för hållbar utveckling finns beskrivet i skolans styrdokument visar a\ de\a är e\ tydligt uppdrag på alla nivåer. Finns a\ ladda ned på www.denglobalaskolan.com
Utdrag ur Lgr11: PerspekOv: ü Undervisningen ska belysa hur samhällets funk(oner och vårt sä\ a\ leva och arbeta kan anpassas för a\ skapa hållbar utveckling. Genom e\ miljöperspekov får det möjligheter både a\ ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och a\ skaffa sig e\ personligt förhållningssä\ (ll övergripande och globala miljöfrågor. ü Det eoska perspekovet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspek(vet ska prägla skolans verksamhet för a\ ge grund för och främja elevernas förmåga a\ göra personliga ställningstaganden.
Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska (llägna sig kunskaper om förutsä\ningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e6 vidare perspekov ü Eleven ska få möjligheter (ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a\ få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad de\a innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker (ll och konsekvenser av välstånd och faigdom (samhällskunskap)
Hållbart lärande? Nya kunskaper och nya metoder
Lever vi som vi lär? Måste vi det?
Vad lär vi ut? Har kunskap e6 bäst- före- datum?
Varför e6 hållbart lärande?
Vårt klot är en utmaning Klimajörändring 159 % (Sverige dubbelt upp) World overshoot day 2014: 19 auguso Aerosoler (ännu ej uppmä\) Ozonlagret Kväve Färskva\en
Vår livssol är också en utmaning 20/80 (1/23)
Vårt ekonomiska system börjar också bli en utmaning
Vi måste ge våra barn & ungdomar de bästa förutsä6ningarna för a6 skapa sig en bra framod (socialt- yrkesmässigt- miljö- ekonomiskt) Undervisning som bygger på aktuella och relevanta kunskaper Undervisning som relaterar (ll deras perspek(v och intresseområden Undervisning som skapar goda möten mellan elever, lärare och det omgivande samhället Undervisning som skapar handlingskompetens Undervisning som gör a\ barnen och ungdomarna får inflytande i skolan och i samhället
Ingångsvärden
Det är vikogt a6 hela Oden ha en posiov ingång i arbetet med hållbar utveckling även om det handlar om allvarliga utmaningar!
Jobba med alla dimensionerna De går in i varandra! Värdera dem mot varandra! Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
Arbeta med resurser Va6en Kapital Naturresurser Energi
Tänk kretslopp! Koppla in det i olika teman
Låt hela samhället bli undervisningsarena!
Bejaka drivkra>en! Utveckla entreprenöriella förmågor och låt dem verka i hållbar riktning Gör en uppfinnartävling Driv projekt där eleverna får ta eget ansvar Uppmana (ll samhällsengagemang ex. Futurize
Teman
Hur tar vi oss Oll och från skolan? Hur långt har jag (ll min skola? Hur tar jag mig dit och därifrån? Vilka olika alterna(v finns det för mig a\ ta mig (ll skolan? Vad är fördelarna och nackdelarna med de olika alterna(ven? SO- frågor: Hur påverkas min hälsa av de olika alterna(ven? Hur påverkas människor i närområdet av trafikslagen? NO- frågor: Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs? Ma\efrågor: Besparing, andelar, resursåtgång etc. Bild: Illustrera transportalterna(ven och vägar/gångvägar Svenska: Skriva en rapport om elevernas skoltransporter
Koldioxidutsläpp per person Kg CO2 Per gång Per år (220) Cykla eller gå (ll skolan/jobbet 0 0 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Nissan Leaf el (1 pers) 0,04 8,8 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Fiat Punto biogas* (1 pers) 0,27 59 Dieselbuss (ll skolan/jobbet (10 km t&r) (2/3 fylld) 0,33 73 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Volvo V40 Diesel 2014 (1 pers) 0,95 209 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Volvo V70 Bensin 2004 (1 pers) 2,5 550 Tåg Göteborg- Stockholm (elmix Sverige) Flyg Göteborg- Stockholm Tåg Sverige- Kroa(en (elmix resp land) Flyg Sverige- Kroa(en Flyg Sverige- Thailand 1,5 80 160 450 2200 *Biogasanvändning reducerar utsläppen med 82% (Källa: Naturvårdsverket)
Is it too late to
Mat - jorden vi äter Maten står för ¼ av Sveriges klimatutsläpp!
Hur påverkar min mat mig och världen? Vad äter jag under en dag? Vilken påverkan orsakar den maten? Vad kan jag göra för a\ minska min påverkan? Odling/produkOon markanvändning, kemikalier, va\enförbrukning, energiförbrukning, djurhållning, arbetsförhållanden etc. Transporter utsläpp, resursanvändning etc. KonsumOon hälsa, näringsinnehåll, matsvinn, återvinning, kretslopp etc. Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs?
Uppdrag: Skapa den klimatvärsta middagen! Diskutera i 5 minuter med din bordsgranne och skriv ned en 3- rä\ers middag som är så klimajörstörande som ni kan komma på!
Maten
Vilka val kan jag göra? Vad innebär de?
KonsumOon
Uppdrag: Handla hållbart! Hur påverkar våra val i bu(ken? Gör dina val och försök a\ få så många poäng som möjligt! www.wwf.se/ avtryck
Teknik: Tekniska system T- shirtens väg (Energifallet) SO: Vem får pengarna som jag betalar för min t- shirt?
Kunskaps & värderingsövning Hur många liter vatten går det åt att för att göra ett par jeans. ( 8000-10000 liter, o,5 kg kemikalier och e\ hundratal bekämpningsmedel ) Hur många jeans säljs i Sverige varje år? ( ca 12 miljoner par) Det krävs alltså ca 100 Mdr liter va\en bara för a\ försörja Sverige med jeans under e\ år.
Aralsjöns utveckling 1960-2009 Beva\ning av främst bomullsfält har gjort a\ (llflödet har minskat och sjön har nästan försvunnit. Var (digare jordens tärde största sjö.
Vad händer med skräpet?
NedbrytningsOder för olika material
NedbrytningsOder för olika material Bananskal 2-5 veckor Tidningspapper 3-12 månader Mjölkkartong upp (ll 2 år Cigareuimp 1-5 år Tuggummi upp (ll 5 år Nylonmaterial 30-40 år Plasjörpackningar upp (ll 500 år Aluminium upp (ll 500 år Glas upp (ll 1.000.000 år.
Återvinning Lär mer om hur! Ordna sortering på skolan Skräpplockardagar Tävlingar för a\ samla in vissa frak(oner Samla pant för en rolig ak(vitet
Några verktyg
A6 mäta si6 ekologiska fotavtryck! 1. Gå in på: h6p://skola.klimatsmartcommunity.net 2. Välj elevkalkylator
Vad är ekologiskt fotavtryck? Vårt ekologiska fotavtryck är e" må" på hur stor biologiskt produk3v land- och havsyta som krävs för a" ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar u3från aktuell teknikanvändning. Enheten är glha (globala hektar) Land: Sni"värde: USA 9,4 Sverige 5,1 Världssni" 2,7 Hållbar gräns* 2,1 Bangladesh 0,5 *Minskar ju fler människor vi blir!
Grön Flagg - cerofiering
Grön Flagg Teman a6 arbeta med: Livss(l och hälsa Klimat och energi Närmiljö Konsum(on Va\enresurser Kretslopp Alla ska vara med: pedagoger skolledare övrig personal barn/elever föräldrar Kontaktpoli(ker www.hsr.se/gronflagg
Ämnesövergripande kostnadsfri\ material från Naturskyddsföreningen. Övningar som är uppdelade för F- 3, 4-6 samt 7-9. Filmer och andra verktyg. Laddas ned från webben. www.energifallet.se
Panda Planet - WWF
Vi har det ganska bra i Sverige Chansen a\ födas här är dock 0,08% www.livetslo\eri.se Lär dig om utmaningarna du ställs inför om du föds i e\ annat land
Exempel på böcker, material & filmer
InformaOon från olika organisaooner
Vill du veta mer om KNUT eller de exempel som jag har ge6 er? Läs på vår webb eller kontakta oss! www.knutprojektet.se