LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

2 Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Var kommer alla smarta idéer från? Primär målgrupp: åk 1 9 Centralt tema: materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning Ämnen: teknik, matematik Vad kul att ni har bokat uppdraget Var kommer alla smarta idéer från?. Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet i science centret MegaMind. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? får eleverna med hjälp av ett antal uppgifter och stationer i MegaMind undersöka hur en idé skapas från

3 sinnesintryck till innovativt avtryck. De får testa andras smarta lösningar och fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden. I detta uppdrag får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper kring hjärnans funktion när det kommer till idéskapande, och vilken roll nya idéer och innovationer spelar nu och i framtiden. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat idéskapande och entreprenörskap inför uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? i science centret MegaMind på Tekniska museet. Övning 1: Var kommer idéer från? Rekommenderad för årskurs 4-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för hur idéer skapas. Övningen kräver grundläggande förförståelse för hur hjärnan och våra sinnen fungerar. Tid: ca min Tema: hjärnan, idéskapande, bild & form Material: Papper, färgpennor, tidningar och/eller dator med skrivare för bildinsamling, sax, lim Instruktioner: Förklara för eleverna idéprocessen i förhållande till deras hjärna att det börjar med sinnesintryck som hjärnan tolkar och kopplar ihop med tidigare erfarenheter och problem den stött på. Resultatet blir tankar och idéer! Låt eleverna fundera hur, var och när de får en idé och vilken som är deras bästa idé någonsin. Låt de göra collage över sin egen idéskaparprocess t ex miljöer, färger, intryck som inspirerar dem till nya idéer.

4 Övning 2: Vad kan man göra med en tegelsten? Rekommenderad från årskurs 1. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse för metoder för att stimulera idéskapande. Tid: cirka minuter Tema: Problemlösning Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en tegelsten eller en riktig tegelsten Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten. De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras förmåga att kunna skapa nya idéer. Övning 3: Vad är en innovatör? Rekommenderad för årskurs 4 gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp som idé, uppfinning, innovation och innovatör. Tid: cirka min Tema: Innovationsprocessen Material: Whiteboard-tavla och pennor Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé, uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam? Kan ni ge förslag på några kända innovatörer? Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken, Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande, Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd, Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk, Lyhörd och så vidare.

5 Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat innovation och entreprenörskap efter uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg Rekommenderad för årskurs 4 gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé ska bli till en verklig produkt. Tid: cirka 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap Material: Papper och penna Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen dvs från att konceptidén är färdig och nu skall produceras och vilka roller som (yrken) behövs i produktionsteamet. Förklara och rita upp de fem stegen i produktutvecklingsfasen: 1. Behov vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen? 2. Funktion vilka är produktens egenskaper och funktion? 3. Design hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda? 4. Produktion prototypbygge, tester och justeringar efter tester. 5. Marknadsföring var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer? Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika produktionsstegen och frågeställningarna: 1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen? 2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet uppfylls? 3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc. 5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den? Fördjupningsuppgift 2: Produktutveckling då, nu och i framtiden Rekommenderas för årskurs 4 gymnasiet. Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen och teknik- och produktutveckling över tid. Uppgiften kan med fördel kombineras med Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg.

6 Tid: ca min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Låt eleverna göra en tidslinje med bilder och kortare text om föremålets utveckling - från att den uppfanns till idag, och med fokus hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden. Förslag på frågeställningar för den historiska delen: Varför tror du att föremålet uppfanns? Hur gjorde man innan föremålet fanns? När uppfanns det? Av vem? Hur såg det ut? Några centrala utvecklingssteg. Hur ser det ut idag? Förslag på frågeställningar för framtidsdelen: Vad är bra och vad är dåligt med föremålet? Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna fungera bättre, t ex lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är mer individuellt anpassningsbar, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper. Hur ser den ut i framtiden? Material, design etc. Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning? I så fall varför och fungerar den nya uppfinningen? Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller muntligen. Vad är en idé?

7 Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Kunskaper om innovationsprocessen och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den. Förmåga att analysera och värdera innovationer med hänsyn tagen till samhället. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling. Naturvetenskap Förmåga att använda kunskaper om hjärnans funktion för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Kunskaper om hur t ex stress, sjukdomar etc påverkar hjärnans funktion. Kunskaper om hjärnans uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen. Innovationsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning. Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. ens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle. ens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden. Naturvetenskap Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer och experiment. Eleven kan redogöra för sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocessen. Eleven kan analysera och värdera tekniska lösningar. Eleven beskriver hur samhälle och teknik samspelar. Dessutom värderar eleven utifrån ett etiskt förhållningssätt, teknikens funktion, användning och tillgänglighet i samhället. Naturvetenskap Eleven kan diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. Eleven använder kunskaper om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara handlingsalternativ samt ger argument för dessa. Eleven kan redogöra för hur hjärnan är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen.

8 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7 9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med hjälp av tekniska innovationer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur det har förändrats över tid. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör vår hjärna. Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i hjärnan. Innovationsprocessens olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Konsekvenser av teknikval utifrån t ex ekologiska och sociala aspekter. Hur tekniska innovationer kan bidra till hållbar utveckling. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur hjärnan påverkas av t ex sömn, kost, motion och miljö. Hjärnans uppbyggnad och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen. Eleven kan föra resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar då på identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Var kommer alla smarta idéer från?

9 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera några tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera några problem och behov som kan lösas med teknik. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hjärnan. Använda biologins begrepp för att beskriva och förklara samband i hjärnan. Hur vanliga tekniska hjälpmedel är uppbyggda och fungerar. Vanliga tekniska innovationer i hemmet och samhället. Hur tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur människans hjärna fungerar och samverkar. Eleven kan beskriva och ge exempel på några tekniska innovationer. Eleven kan ge exempel på tekniska innovationers sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan föra resonemang kring hur tekniska innovationer har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ och samhälle. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hjärnans funktion. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven har kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.