Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Transkript

1 Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen 1994 Vi är alla genier tills vi fyllt tio år Aldous Huxley Det vi hör glömmer vi. Det vi ser minns vi. Det vi gör förstår vi. Okänd Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid 104 De allmänna syften för teknikämnet som anges i Lgr11 stämmer så väl överens med vårt arbetssätt i Hallsta skola att de i stora delar tycks hämtade direkt ur Snilleblixtmaterialet. Vi har sammanfattat de syften för teknikämnet som anges i Lgr11 och redovisar hur dessa syften infrias i Hallsta skolas Snilleblixtarbete. ALLMÄNT SYFTE Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Detta syfte styr Snilleblixtarbetet som helhet. Samtliga teman och arbetet med U-kort och tidslinjer ökar år efter år elevernas uppmärksamhet på tekniken vi har omkring oss och förståelsen av hur den fungerar. Utveckla intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt Snilleblixtarna är uppbyggt för att väcka flickors och pojkars intresse för teknik, naturvetenskap, uppfinningar och entreprenörskap.

2 Alla temaarbeten är ett innovativt sätt att skapa engagemang och intresse för detta hos eleverna. Utveckla kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik Snilleblixtarnas grundkoncept innehåller momentet Upptäcka, som går ut på att identifiera uppfinningar vi har omkring oss. Med hjälp av U-kort och tidslinjer analyserar vi uppfinningarna för att se hur de används.. Ge förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar Snilleblixtarnas grundkoncept innehåller momenten Klura och Bygga. Där får eleverna identifiera problem och sedan uppfinna tekniska lösningar på problemen. Många av de teman eleverna arbetar med ger också förutsättningar för eleverna att finna egna tekniska idéer och lösningar. Ge förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling Bedömningen av tekniska lösningar görs kontinuerligt med U-korten och tidslinjer som vägledning. Uppfinningar/tekniska lösningar diskuteras utifrån deras för- och nackdelar för olika grupper av människor, för samhället och för miljön. Kunskap om teknikens historiska utveckling för att förstå dagens tekniska företeelser och sammanhang Tidslinjerna placerar in tekniska lösningar i sitt historiska sammanhang.

3 Förståelse för hur tekniken har påverkat och påverkar samhällsutvecklingen Vid arbetet med tidslinjer kan eleverna på ett visuellt sätt koppla samman teknik med de aspekter på samhällsutvecklingen som ingår i läroplanen för andra ämnen än teknik. Bidra till förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter Genom att koppla tidslinjer för teknik till vad som hänt inom andra vetenskaper och konstarter kan eleverna få en översiktlig bild av hur detta samspel ser ut. SAMMANFATTNING Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Momentet Upptäcka i Snilleblixtarnas grundmaterial innebär att identifiera tekniska lösningar i elevernas omgivning och analysera dem. Frågeställningar finns för olika åldersnivåer. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Under momenten Klura och Bygga i Snilleblixtarnas grundmaterial identifierar eleverna problem och skapar egna lösningar på problemen. Flera teman bygger också på att eleverna ska analysera ett problem och lösa det med hjälp av teknik.

4 Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer I teknikundervisningen använder lärare och guider vid studiebesök adekvata termer. En utveckling av terminologikunskapen, som vi ännu inte hunnit införa, är att varje klass gör en enkel teknikparlör, som följer klassen och byggs på år efter år. Se flik Extra teman/projekt. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Dessa värderingar görs vid upprättandet av U-kort och tidslinjer eller i samband med användning av redan befintliga U-kort och tidslinjer. Under momentet Upptäcka i Snilleblixtarnas grundmaterial ägnas särskilt stort intresse åt detta moment. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken förändrats över tid Tidslinjer och U-kort med tillhörande frågeställningar är grunden för dessa analyser. CENTRALT INNEHÅLL/Sid 105 Årskurs 1-3 Tekniska lösningar Enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå viss funktion, t.ex. leksaker/redskap, husgeråd, skolmaterial. I årskurs 2 arbetar eleverna med de fem stora (kilen, lutande planet, skruven, hjulet och hävstången) och på Pythagoras Industrimuseum ser

5 man dessa, talja och block, stånggång, remdrift m.m. i verklig tillämpning. Tekniska lösningar där människan härmar naturen -kupad hand, förvaringskärl m.m. I förskoleklassen går man igenom tidslinjen från hand till plastskål. Man utgår också från tipspromenaden Djur-teknik. Se flik Extra teman/projekt. Material för eget konstruktionsarbete. Egenskaper och sammanfogning I samtliga årskurser ingår konstruktionsarbeten som kräver materialkännedom och förmåga att sammanfoga valt material till t.ex. minisar, bostäder, samhällsmodeller och båtar. Enkla ord och begrepp för att tala om tekniska lösningar Lärare och guider använder adekvata begrepp i sin undervisning. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras Detta är själva grundbulten i Snilleblixtarnas grundkoncept. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer I årskurs 2 fokuseras arbetet kring enkel mekanik och kraftförstärkning. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller Skisser och prototyper görs i samtliga årskurser.

6 Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov Eleverna tar själva med vardagsföremål vars användning diskuteras. Även uppfinningar som upptäcks under steg 3 i Snilleblixtarnas grundkoncept studeras utifrån sin användning. Hur föremålen i elevens vardag förändrats över tid Inför föremål eleverna tar med för att pilla sönder ställer vi frågan: Hur gjorde människor innan denna apparat fanns? Hur kommer man att göra i framtiden? Säkerhet vid teknikanvändning, t.ex. hur man hanterar elektricitet Snilleblixtarnas Tänk på! - rutor och samarbetet med Kemikalieinspektionen, bidrar till säkerhetsmedvetandet. Årskurs 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter Detta demonstreras i stor skala på Pythagoras industrimuseum. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, t.ex. hus och broar På Pythagoras Industrimuseum kan broar, skapade av Leonardo da Vinci,

7 studeras. I årskurs fem bygger eleverna en prototyp till en bro över en ravin. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, t.ex. larm och belysning Detta är målet för tema 12 i årskurs 6. Se flik Så gjorde vi Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, t.ex. i ficklampor Detta täcks in av tema 12. Se flik Så gjorde vi Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar I teknikundervisningen använder läraren och guider vid studiebesök adekvata termer. En utveckling av terminologikunskapen, som vi ännu inte hunnit införa, är att varje klass gör en enkel teknikparlör, som följer klassen och byggs på år efter år. Se flik Extra teman. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar/ sid 106 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösning, konstruktion och utprövning Snilleblixtarnas grundkoncept i kombination med Hemliga vännerna - en modell för konstruktivt kreativ tänkande täcker detta teoretiska syfte. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasthet och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar Konstauktioner av detta slag tillverkas i årskurs 5 och 6.

8 Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller Ingår i Snilleblixtarnas hela grundkoncept. Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmen och samhället, t.ex. trafiksystem, vatten och avloppssystem, system för återvinning Sophanteringssystemet och återvinning blir belyst i tema 6 och i steget sortera i Snilleblixtarnas grundmaterial. Se flik Arbeta med Hur tekniska system i hemmen och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta Upplysningen från öppen eld till lågenergilampor är en tidslinje som tas upp i årskurs 6. Olika sätt att hushålla med energi i hemmen Under steget sortera diskuteras återanvändning, återuppfinning och destruktion av överblivet Snilleblixtmaterial. Särskild tyngdpunkt läggs på detta i årskurs 4. Konsekvenser av olika teknikval, t.ex. fördelar och nackdelar med olika tekniska lösningar Redan i förskoleklassen skolas eleverna in i tänkande där konsekvenserna av olika lösningar värderas. Detta förhållningssätt utvecklas kontinuerligt under hela Snilleblixtarbetet. December 2013