LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet. Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs
|
|
- Axel Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs
2 Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Packa Design för hållbarhet Primär målgrupp: Åk 1-9 Centralt tema: Materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning Ämnen: och matematik Vad kul att ni har bokat det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet! Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I Packa Design för hållbarhet tittar vi närmre på papper som förpacknings- och konstruktionsmaterial och dess egenskaper och funktioner, idag och i framtiden. Eleverna får utveckla egna smarta och hållbara förpackningsprototyper av papper.
3 I detta program får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper inom materiallära och teknisk konstruktion, med papper och förpackningar som exempel. Arbetet leds av en museipedagog i en inspirerande lärmiljö med hjälp av exempel, material och redskap som används i den verkliga pappers- och förpackningsindustrin. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat materiallära inför det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet på Tekniska museet. Övning 1: Pappersfibrer Rekommenderad för årskurs 1-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för papprets sammansättning och begreppet pappersfibrer. Tid: Ca 45 minuter Tema: Papper och materiallära Material: Förstoringsglas, tejp, pipett med vatten, svart papper, olika sorters papper t ex kopieringspapper, tidningspapper, toapapper och kartong Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper och dela ut förstoringsglas, tejp och pappersprover till alla grupper. Gå igenom och skriv ner de olika stegen i undersökningsprocessen på tavlan och berätta om begreppet pappersfibrer. Låt grupperna undersöka samtliga papperssorter utifrån följande steg: 1. Dra bort ett hörn 2. Gnugga hörnet 3. Titta med förstoringsglas 4. Sätt fast en tejpbit och dra bort, placera tejpbiten på ett svart papper och titta med förstoringsglas 5. Droppa vatten på pappret och titta med förstoringsglas Uppmana eleverna att skriva och/eller rita hur pappersfibrerna ser ut hos de olika papperssorterna när de använt tejp respektive vatten. Diskutera resultat och skillnader i helklass.
4 Övning 2: Papperscollage Rekommenderad för årskurs 1-6. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika typer av pappersmaterial- och produkter. Denna övning kräver att eleverna är bekanta hur papper framställs samt begreppet pappersfibrer. Tid: Ca 60 minuter och hemuppgift Tema: Papper och materiallära Material: Post-it-lappar, pennor, stora pappersark och lim eller tejp Instruktioner: 1. Dela in klassen i mindre grupper och låt de fundera på vad de kan komma på för produkter som är gjorda av papper. Låt varje grupp presentera sina svar muntligen eller genom att sätta upp post-it-lappar med sina svar på en vägg eller stort papper. 2. Ge grupperna i uppdrag att leta upp och ta med pappersprodukter och förpackningar från hemmet och/eller skolan (OBS! Endast mindre exempelbitar av pappersmaterialet/produkten). 3. Låt grupperna göra collage av de olika papperssorterna de hittat på ett stort pappersark. Undersök tillsammans hur många olika sorters papper klassen hittade och de olika papperssorternas taktila egenskaper, t ex hur de känns, luktar, ser ut och varför. Diskutera för- och nackdelar med de olika pappersprodukterna. Exempel på papper: Bakplåtspapper, omslagspapper, äggkartong, frimärken, toalettpapper, toalettrulle, tapet, kvittopapper, skrivpapper, tidningspapper, godispapper, pizzakartong, sedlar, mjölkkartong och servetter Övning 3: Papper och vatten Rekommenderas för årskurs 4-9.Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika papperssorters egenskaper kopplat till vätska. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med hur papper skapas och begreppet pappersfibrer. Tid: 45 minuter Tema: Papper och materiallära Material: Olika slags papper t ex hushållspapper, skrivpapper, reklambroschyrer, mjölkkartong, kartong, pipet med vatten, klocka med tidtagarur. Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper och låt eleverna formulera hypoteser kring vad de tror händer när olika pappersmaterial utsätts för vatten. Låt de droppa lika mycket vatten på varje pappers prov och undersöka hur lång tid det tar för vattnet att sugas upp i papperet. Låt eleverna muntligen och/eller skriftligen redovisa sitt resultat, om de olika papperssorternas syfte är att stöta bort eller suga upp vatten samt varför de olika papperssorterna har varierande förmåga att suga upp eller stöta ifrån sig vatten.
5 Övning 4: Material i din vardag Rekommenderas för årskurs 1-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika typer av material, dess egenskaper och användningsområde i vardagen. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med de övergripande materialkategorierna plast, papper, trä och metall. Tid: ca min Tema: Materiallära Material: Materialprover t ex bakplåtspapper, frigolit, tapet, glas, konservburk, kartong, bambu, pet-falska, plastpåse, folie, trä, tidningspapper etc. Instruktioner: 1. Dela in klassen i mindre grupper. Låt eleverna blunda eller sätta på sig en ögonbindel. Låt de sedan undersöka olika materialprover med hjälp av att lukta, känna, knacka och lyssna på dem. Låt de beskriva hur de upplever materialen (t ex kallt, hårt etc) och vilka känslor de olika materialen ger. 2. Låt eleverna titta på materialen. Vilka kunde de känna igen utan att titta? Hur kände de igen materialen? Vad heter materialen? 3. Undersök olika ytor och föremål på skolan (t ex väggar, möbler, utrustning i t ex matsal och/eller gympasal). Be de anteckna eller fota av de olika material de hittar. Vad heter materialen? Vilka användningsområden har de? 4. Diskutera i helklass vilka material bidrar till en behaglig atmosfär och vilka som inte gör det. Varför? Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat förpackningskonstruktion, materiallära och återvinning till det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Förpackningar & Geometriska figurer Rekommenderas för årskurs 1-6. Denna uppgift syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika förpackningsformer och geometriska figurer. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med olika typer av geometriska figurer som t ex kub och tetra. Tid: ca 60 min Tema: Förpackningskonstruktion, geometri och matematik Material: Olika förpackningar, mallar för t ex olika platonska former (t ex från sax, lim.
6 Instruktioner: Undersök tillsammans vilka geometriska figurer som eleverna kan se i de olika förpackningar som ni exemplifierar med. Låt sedan eleverna själva bygga olika tredimensionella geometriska figurer utifrån mallar. Låt eleverna komma med förslag på vad de skulle förvara i dessa former. Äldre elever kan även få diskutera och räkna ut t ex volymen hos de olika formerna. Tips! För att spara tid och/eller anpassa uppgiften efter grupper med t ex finmotoriska funktionshinder kan mallarna klippas i förväg. För grupper med synskadade elever kan man känna på olika förpackningar och geometriska figurer, och diskutera vilka former de känner igen. Fördjupningsuppgift 2: Förpackningar i din vardag Rekommenderas för årskurs 1-9. Denna uppgift syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika förpackningars syfte, egenskaper och konstruktion. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med olika typer av material och dess egenskaper, samt några vanliga parametrar att förhålla sig till vid förpackningskonstruktion. Tid: ca min Tema: Förpackningskonstruktion, materiallära och återvinning Instruktioner för årskurs 1-5 Material: Olika typer av förpackningar t ex tuber, äggkartonger, mjölkkartonger, påsar, kryddburkar, mjukplast, hårdplast, konservburkar etc. Samla ihop en rad olika mängd olika förpackningar, förberett av pedagog och/eller genom att eleverna tar med sig förpackningar hemifrån. Låt eleverna sortera förpackningarna utifrån olika kriterier som t ex material, användningsområde, form, stabilitet, skydd, lockande att köpa, funktioner etc. Diskutera vad eleverna anser vara viktiga egenskaper hos en förpackning. Diskutera även vad som händer när man inte längre vill ha eller kan använda förpackningarna. Finns det några av förpackningarna man skulle kunna återanvända till något annat? Vad är källsortering och hur gör man? Berätta vad man gjorde med sopor innan vi började källsortera. Sortera de förpackningar som ni har och lämna de vid ett studiebesök på en återvinningscentral. Instruktioner för årskurs 6-9 Material: Anteckningsmaterial, kamera t ex smartphone Dela upp klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att undersöka och beskriva olika typer av förpackningar för olika typer av produkter genom att besöka t ex en stormarknad i skolans närhet. Anpassa antalet produkttyper och dess förpackningar som ska undersökas utifrån hur mycket tid ni har. Exempel på produkttyper att undersöka: färskvaror, torrvaror, fryst, dryck, godis, elektronik, hygien, städ, medicin, kläder, leksaker etc. Var kommer alla smarta idéer irån?
7 Beskrivningarna bör innehålla: En lista över produkterna som undersöks med bild på förpackningen En beskrivning förpackningskonstruktionen t ex storlek, material, funktioner. En bedömning vad förpackningens primära syfte, t ex skydda, sälja, särskild funktion etc. En bedömning om produkten är lämpligt, otillräckligt eller överdrivet förpackad. Motivera! Fördjupning i klassrummet (muntligt och/eller skriftligt) Spelar förpackningen någon roll vid val av inköp? Vilka är de vanligaste produktområdena att förpackas i glas, plast och papper? Varför används dessa material inom respektive område? Vilka fördelar och nackdelar finns ur miljösynpunkt för respektive förpackningsmaterial? Vilka rekommendationer skulle du vilja ge producenter, distributörer och konsumenter rörande val av material och utformning av förpackningar utifrån ditt undersökningsresultat? Fördjupning 3: Vad händer med våra sopor? Rekommenderad för årskurs 1-9. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika vardagliga föremål och materials förmultningsoch återvinningsförmåga. Tid: ca 30 min Tema: Återvinning och materiallära Material: Rep, planka, årtalslappar, exempelsopor som t ex matrester, tidningar, tuggummi, läder, aluminiumburk, plastpåse, glasflaska, batteri (Obs! ej om ni gräver ner föremålet i jorden). Instruktioner för årskurs 1-3 Diskutera med eleverna vad de tror händer med skräp om vi inte återvinner det. Undersök detta tillsammans genom att välja ut några vanliga sopor som ni gräver ner fastsatta på en planka. Ta en bild på föremålen innan ni gräver dem. Undersök föremålen med jämna mellanrum eller gräv upp de efter t ex 1 år och undersök vad som hänt. Instruktioner för årskurs 4-9 Lägg ut ett långt rep som en tidslinje. Placera en tidsangivelse i början och slutet av repet, t ex två veckor och 1 miljon år. Dela in klassen i mindre grupper och dela ut ett eller flera föremål per grupp. De ska placera föremålen utmed tidslinjen beroende på hur lång tid de tror att det tar för föremålen att brytas ner. Låt grupperna motivera sitt val och gå igenom rätt svar. Avsluta genom att diskutera följande frågor: Varför försvinner vissa saker fortare än andra? Hur kan vi minska den mängd sopor som vi skapar? Rätt svar: Matrester: 2 veckor, Tidningar: 3 12 månader, Tuggummi: 5 år, Läderföremål: 50 år, Aluminiumburkar: år, Plastpåsar: 400 år, Glasflaska: 1 miljon år, Batterier: mer än 1 miljon år.
8 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7-9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda i förpackningar Pappersmaterial och dess egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner som förpackningar Ord och begrepp för att benämna och samtala kring material och förpackningskonstruktion. Vanliga system för återvinning av förpackningar. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet kopplat till papper och förpackningar Miljökonsekvenser av olika förpacknings- och materialval Eleven kan beskriva och ge exempel på förpackningslösningar. Eleven kan ge exempel på pappersförpackningars sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan beskriva och ge exempel på vad hos pappersförpackningar som ger hållfasthet och funktion. Eleven kan genomföra förpackningsutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar och utforma fysiska modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring hur papper och förpackningar har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
9 Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt kopplat till förpackningar. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos förpackningar. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån ett förpackningsproblem. Eleven beskriver tillvägagångssätt och för resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen och kan föreslå alternativa tillvägagångssätt. Eleven har kunskaper om begrepp inom geometri och skala, och visar det genom att använda dom i förpackningsutvecklingsprocessen. Eleven kan välja matematiska metoder anpassade till sammanhanget för att göra beräkningar inom geometri. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda bilder, symboler och modeller. Gymma din hjärna för att bli ännu påhittigare!
10 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda i förpackningar Pappersmaterial och dess egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner som förpackningar Ord och begrepp för att benämna och samtala kring material och förpackningskonstruktion. Vanliga system för återvinning av förpackningar. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet kopplat till papper och förpackningar Miljökonsekvenser av olika förpacknings- och materialval Eleven kan beskriva och ge exempel på förpackningslösningar. Eleven kan ge exempel på pappersförpackningars sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan beskriva och ge exempel på vad hos pappersförpackningar som ger hållfasthet och funktion. Eleven kan genomföra förpackningsutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar och utforma enkla fysiska modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring hur papper och förpackningar har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
11 Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Grundläggande geometriska begrepp kopplat till olika förpackningar. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym med vanliga måttenheter. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån ett förpackningsproblem. Eleven kan lösa problem inom förpackningsproduktion på ett fungerande sätt genom att välja att använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och för resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen och kan föreslå alternativa tillvägagångssätt. Eleven har kunskaper om begrepp inom geometri och skala, och visar det genom att använda dom i förpackningsutvecklingsprocessen. Eleven kan välja matematiska metoder anpassade till sammanhanget för att göra beräkningar inom geometri. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda bilder, symboler och modeller. Packa Design för hållbarhet
12 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 1-3 Förmågor Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Centralt innehåll Papper för eget konstruktionsarbete. Dess egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om material och förpackningskonstruktion. Dokumentation i form av enkla fysiska modeller. Hur vanliga förpackningar är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Hur pappersmaterial och förpackningar är anpassade efter människans behov och har förändrats över tid. Förstoring och förminskning. Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Grundläggande geometriska egenskaper kopplat till olika förpackningar. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, volym med vanliga måttenheter. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Packa Design för hållbarhet med MegaMind och BillerudKorsnäs
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King
LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den
LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa
LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Kursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Centralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
MATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem
Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun
Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun (mariann.kuusivuori@huddinge.se) Linda Sjöblom NT-utvecklare i Huddinge kommun (linda.sjoblom@huddinge.se) Händer under workshopen LGR11 Konstruktionsarbete
ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Arbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
8A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
En produkts livscykel
En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig
Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik
prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
Göteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8
Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Arbetsområde Geometri kap. 3 PRIO Syfte http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/sameskola/matematik#anchor2 formulera och
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Arbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Extramaterial till Matematik Y
LIBR PROGRAMMRING OCH DIGITAL KOMPTNS xtramaterial till Matematik Y NIVÅ TT Geometri LÄRAR Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och göra
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN
LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN 01 LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: MA KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med
Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Förslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Rymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Algebra och Ekvationer År 7
Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom
Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E
Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.
Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F
På jakt efter förmågor i undervisningen Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F Aktivitetens namn: Triangelmatte Syfte Undervisningen ska
LPP att bygga och konstruera
LPP att bygga och konstruera Varför skall vi bygga? Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Marie Svensson och Camilla Sjöberg
VÄLKOMNA! Marie Svensson och Camilla Sjöberg Björkhagaskolan, Söderköping Teknikuppdrag för elever på mellanstadiet Genom teknikuppdrag får vi eleverna att pröva och ompröva sina idéer utifrån givna yttre
Lokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan
Ämnet matematik 2011 i grundskolan Förmågor som skall utvecklas i matematik 2011 - gr Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK
Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25 m 2 och 4 m i takhöjd.
Pedagogiskt café. Problemlösning
Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt
Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp och samband
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.
Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock
Geometri Matematik åk 4-6 - Centralt innehåll Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock Konstruktion av geometriska objekt Skala Symmetri
PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning
strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag Innehållsförteckning Vad är problemlösning? 2 Lärarsida - Problem för pedagoger 3 Att läsa och lösa problem 4 Självskattning 5 Strategier Innehåll,
Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-13 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp 15 högskolepoäng Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 TentamensKod: Tentamensdatum: 17-05-12 Tid:
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
8B Ma: Procent och bråk
8B Ma: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Ma7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17
Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 5 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges
Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner
Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner Makeriet Om programserien Makeriet är en programserie med åtta program där respektive avsnitt är femton minuter långt. I serien besöker barn programledarna Arantxa
Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.
Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra
Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt
Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet
8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:
BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp
Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18
Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18 Syfte/Förmågor identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger
Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11
Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
48 p G: 29 p VG: 38 p
11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:
9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera
Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.
Ma7-Per: Algebra Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Extramaterial till Matematik X
LIBER PROGRMMERING OCH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TRE Programmering LÄRRE I den här uppgiften får du och dina elever en introduktion till programmering. Uppgiften vänder sig först
Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk