ARENASTADEN TRAFIK Trafikutredning till Detaljplan 1 - Utställningshandling Ver 0.92c Stockholm 2008-10-30 SWECO VBB AB Trafikplanering Sverker Hanson Uppdragsnummer 2125169 SWECO VBB TRANSPORT & ANLÄGGNING Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10
Förord Denna trafikutredning har tagits fram under vintern och våren 2008 som underlag för, och konsekvensbeskrivning av, den detaljplan som utarbetats för Arenastaden i Solna med ny nationalarena för fotboll och handelsanläggningen Mall of Scandinavia samt nya bostäder, kontor och hotell. Utredningen bygger till väsentliga delar på den trafikutredning som togs fram 2006-2007 för den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde (med lokalisering av ny nationalarena för fotboll). Den aktuella detaljplanen skiljer sig från den fördjupade översiktsplanen främst genom att inslaget av handel mer än fördubblats. Det har föranlett vissa omarbetningar av bebyggelse- och trafikstrukturen inom detaljplaneområdet samt rest krav på vissa förstärkningsåtgärder i vägnätet utanför detaljplaneområdet. Arbetet har utförts av SWECO genom Sverker Hanson trafikplanering (uppdragsledare), Linda Persliden vägtrafikanalyser, Janis Orbe persontrafikanalyser, Jenny Carlsson planering för oskyddade trafikanter, Michael Stjärnekull kollektivtrafik, Rikard Norstedt vägutformning, Anna Bergenstrand illustrationer. För persontrafiksimuleringar har anlitats Crowd Dynamics Ltd (UK). Beställare av utredningen är Råsta projektutveckling AB genom Sten Hultquist och Jennie Kastengren. Samråd har kontinuerligt skett med Solna Stad genom planarkitekt Ann-Christine Källeskog, trafikplanerare Allan Hedman och gatuingenjör Tomas Andersson. Planarbetet har skett i nära samarbete med BAU genom arkitekt Peter Walker och med Andersson & Jönsson genom landskapsarkitekt Thomas Andersson. I en referensgrupp för detaljplanearbetet har deltagit representanter för bland andra Banverket, SL, Polisen, Räddningstjänsten, Fabege, PEAB och Svenska Fotbollförbundet. Marieberg, oktober 2008 Sverker Hanson 1 (69)
Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Beskrivning av Arenastaden 6 2.1 Nulägesbeskrivning 6 2.2 Omvärldsbeskrivning 7 2.3 Verksamheter 9 2.4 Infrastrukturåtgärder inom detaljplaneområdet 10 2.5 Infrastrukturåtgärder utanför detaljplaneområdet 15 2.6 Beredskap för framtida utbyggnad av infrastruktur 24 3 Målsättning för trafiksystemet 24 3.1 Stadskaraktär 25 3.2 Resebehov 25 3.3 Tillgänglighet 25 3.4 Trygghet 26 3.5 Trafiksäkerhet 26 3.6 Trafikens miljöeffekter 26 3.7 Ekonomi 27 3.8 Ett långsiktigt hållbart transportsystem 27 4 Gångtrafik 27 4.1 Målpunkter 27 4.2 Nät för gångtrafik 28 4.3 Säkerhet vid evenemang 29 5 Cykeltrafik 30 5.1 Målpunkter 30 5.2 Nät för cykeltrafiken 31 5.3 Parkering 32 6 Spårtrafik 33 6.1 Målpunkter 33 6.2 Trafik 34 7 Busstrafik 35 7.1 Målpunkter 35 7.2 Nät för busstrafiken 36 7.3 Parkering och angöring 36 7.4 Trafik 37 8 Biltrafik 40 8.1 Målpunkter 40 8.2 Nät för biltrafiken 41 2 (69)
8.3 Parkering 42 9 Godstrafik 44 9.1 Målpunkter 44 9.2 Nät för godstrafiken 45 10 Räddningstrafik 45 10.1 Målpunkter 45 10.2 Nät för räddningstrafiken 46 10.3 Uppställning 47 11 Prognoser för gångtrafik 47 12 Prognoser för biltrafik 47 12.1 Dagens trafiksituation 47 12.2 Beräkningsförutsättningar 50 12.3 Trafikflöden 52 12.4 Kapacitetsberäkningar 53 12.5 Framkomlighet för buss 63 12.6 Slutsatser 63 13 Måluppfyllelse för trafiksystemet 64 13.1 Stadskaraktär 65 13.2 Resebehov 65 13.3 Tillgänglighet 66 13.4 Trygghet 67 13.5 Trafiksäkerhet 67 13.6 Trafikens miljöeffekter 68 13.7 Ekonomi 68 13.8 Ett långsiktigt hållbart transportsystem 68 14 Källförteckning 69 3 (69)
1 Sammanfattning Arenastaden kommer att locka många besökare till de nya verksamheter som planeras med arena och handelsanläggning som de stora målpunkterna. Det ställer stora krav på trafiksystemet när det gäller att erbjuda en god tillgänglighet och kapacitet. Vid vissa tillfällen kommer belastningen vara mycket hög medan det i vardagslag är måttliga trafikmängder som ska hanteras. Stadsdelen har goda förutsättningar att klara den framtida trafikbelastningen. En nyckelfaktor är att utnyttja och utveckla de kollektiva trafikslagen för att klara trafiktopparna och för att anpassa trafiken till en hållbar samhällsutveckling. Vissa förstärkningsåtgärder såväl inom som utanför detaljplaneområdet har konstaterats komma att krävas, där de viktigaste är: Ny nordlig stationsentré till Solna station med gångbro till Arenastaden Ny vägbro över järnvägsområdet mellan Arenstaden och Kolonnvägen Ny väg norr om Råstasjön Ny koppling mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen Tvärbanan, som för närvarande planeras för utbyggnad mellan Alvik och Solna station, kommer att innebära ett viktigt tillskott till kollektivtrafiken. I samband med att den dras fram till Solna station byggs även korsningen mellan Frösundaleden, Råsundavägen och Dalvägen om så att kapaciteten förbättras för trafik till och från Arenastaden. Cykeltrafiken ges hög prioritet inne i stadsdelen och goda kopplingar till omgivande cykelvägnät. Gående ges hög tillgänglighet och trygghet. 4 (69)
Säkerhetsaspekter vid evenemang på arenan har behandlats ingående med avseende på räddningsinsatser och möjlighet att styra besökargrupper på olika sätt. Biltrafiken som alstras av området kommer att bli omfattande, med högst belastning vid veckosluten då många kunder förväntas besöka den planerade handelsanläggningen Mall of Scandinavia. Vissa förstärkningsåtgärder har utpekats i omkringliggande vägnät som nödvändiga för att klara erforderlig kapacitet. Även viss kapacitetsminskning föreslås för Frösundaleden mellan Kolonnvägen och Råsundavägen samt mellan Ankdammsrondellen och Huvudstagatan för att dämpa genomfartstrafiken genom den centrala delen av kommunen. En konsekvens av det är att det därmed frigörs kapacitet för trafik mot Arenastaden. Olika evenemang ser olika ut beträffande på vilket sätt besökare reser till och från arenan. Vissa evenemang har en klar majoritet besökare som åker kollektivt medan andra har betydligt större inslag av bilburna besökare. Extra insatser inom kollektivtrafiken är möjlighet till skyttelbusstrafik, extra insatståg på pendeltåg och tunnelbana samt abonnerade tåg till en separat pendeltågsplattform i anslutning till arenan. Allmän parkering inom Arenstaden planeras för att täcka behovet från handelsanläggningen. Parkering för arenan kan ske i samma parkeringsanläggning i mån av plats. Beräkningar har gjorts för gångtrafikflöden i samband med stora evenemang i syfte att rätt dimensionera ytorna kring arenan så att avveckling av besökare kan ske på utsatt tid, både vid normala förhållanden och vid olika incidenter. Trafikprognos har tagits fram för 2015 då detaljplanen förutsätts vara genomförd. Prognoserna har legat till grund för beräkning av kapacitet i bilvägnätet. De har också legat till grund för beräkningar av buller och luftkvalitet. Konsekvenser av trafiken på verksamheter inom detaljplanens influensområde beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen. 5 (69)
2 Beskrivning av Arenastaden 2.1 Nulägesbeskrivning Bild 1. Detaljplaneområdets läge i Solna. Arenastaden är belägen mellan Solna station och Råstasjön. Det finns bara två vägar för biltrafik in i området; Dalvägen och Vintervägen. Övriga vägar är Pyramidvägen, Magasinsvägen och Lokvägen. Vägnätet präglas av områdets gamla karaktär av industriområde med breda gator, väl tilltagna korsningar och otydliga möten mellan fastigheter och gata. Fastigheterna har ofta öppna lastplatser mot gatan eller tvärställd parkering mot fasad. Mellan vissa fastigheter finns passager genom kvarteren. 6 (69)
All cykeltrafik sker idag blandat med biltrafiken. Gångbanor finns på Dalvägen och delar av Pyramidvägen och Magasinsvägen. Den enda kollektivtrafiken i området är busslinje 505X som trafikerar Dalvägen vissa tider. I övrigt når man området med pendeltåg från Solna station eller bussar från Frösundaleden. 2.2 Omvärldsbeskrivning 2.2.1 Nya bostäder och verksamheter Nedan beskrivs större planerade utbyggnader i Arenastadens närhet. Järvastaden en ny stadsdel i Solna och Sundbyberg som planeras för 4 500 bostäder, kontor och verksamheter. Byggnation pågår och de första delarna blev klara 2007. Beräknas vara fullt utbyggt om ca 10 år. Ulriksdal en ny stadsdel med 1 500 bostäder och 125 000 kvm kontor och andra verksamheter. Första detaljplan antagen i mars 2008. Frösunda sista utbyggnadsetapperna pågår med bostäder och kontor i den norra delen. Haga Norra nytt kontorshus (30 000 kvm) med inlyttning under 2008. Solna City förtätning med bostäder, kontor och andra verksamheter, bostadsbeyggelse på nuvarande Råsunda stadion. Program togs fram i oktober 2007. 2.2.2 Nya spår Nedan beskrivs större spårprojekt som berör tillgängligheten till Arenastaden. Tvärbanan utbyggnad av den norra grenen genom Sundbyberg och Solna i en första etapp från Alvik till Solna station. Arbetet med detaljplan och järnvägsplan pågår för närvarande. Möjlig byggstart 2009. Citybanan ny järnvägstunnel för pendeltågstrafiken mellan Stockholm södra och Karlberg med nya stationer vid Centralen och 7 (69)
Odenplan. Järnvägsplan väntar för närvarande på fastställelse. Beräknad trafikstart 2017. Projektet är en förutsättning för att man ska kunna utöka turtätheten i pendeltågssystemet. Mälarbanan Utredning pågår för ny sträckning av Mälarbanan. Två korridorer utvärderas av Banverket, där den ena innebär utbyggnad i befintlig sträckning (genom Sundbyberg) och den andra innebär utbyggnad i sträckning via Solna och Kista med möjlighet till anhalt vid Solna station. Järnvägsutredning beräknas vara klar årsskiftet 2008/2009 med beslut om inriktning våren 2009. Tunnelbana ny linje till Karolinska och Norra stationsområdet studeras för närvarande av SL i en förstudie. En förlängning till Solna station är möjlig och angelägen. Roslagspilen ny pendeltågsgren mellan Stockholm och Täby, förstudie pågår. 2.2.3 Nya vägar Nedan beskrivs större vägprojekt som berör tillgängligheten till Arenastaden. Norrortsleden Ny led mellan Häggvik och Rosenkälla. Öppnades för trafik i oktober 2008. Norra Länken Byggs för närvarande ut mellan Norrtull och Värtan. Beräknas öppnas för trafik 2015. E18/Kymlingelänken utbyggnad av motorväg mellan Hjulsta och Kista med omläggning av E18 till Kymlingelänken. Projektering pågår för närvarande. Möjlig byggstart hösten 2008. Projektet innebär att nuvarande E18 flyttas från Enköpingsvägen, som övergår i kommunal ägo. Förbifart Stockholm ny motorväg mellan Kungens Kurva och Häggvik. Framtagande av arbetsplan pågår för närvarande. Möjlig byggstart tidigast 2012. Öppnas för trafik tidigast 2020 E4 Norrtull - Kista Vägverket genomför för närvarande en förstudie avseende kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att förstärka kapaciteten på sträckan. 8 (69)
E4-länken och Huvudstaleden Vägverket avser att göra en systemstudie under 2088-2009 där E4-länken och Huvudstaleden ingår. 2.3 Verksamheter 2.3.1 Bostäder I Arenastaden som helhet planeras ca 200 000 kvm BTA bostäder (motsvarande ca 2 000 lgh) i flerfamiljshus. Av dessa ingår 80 000 kvm BTA (ca 800 lgh) i detaljplan 1. 2.3.2 Verksamheter I Arenastaden som helhet (utöver handelsanläggningen) planeras ca 140 000 kvm kontor där ca 95 000 utgör nybyggnad, ca 10 000 kvm kommersiella ytor och ett hotell om ca 17 000 kvm (motsvarar ca 400 rum). I detaljplan 1 ingår ca 40 000 kvm kontor, 7 000 kvm övriga kommersiella ytor samt hotellet. 2.3.3 Idrott Den nya nationalarenan byggs för fotboll och andra evenemang såsom konserter, mässor mm. Öppningsbart tak på arenan gör att den kan nyttjas året runt. Den dimensioneras för ca 50 000 besökare vid fotboll och som för som mest ca 65 000 besökare vid konserter. 2.3.4 Handel Mall of Scandinavia planeras för ca 120 000 kvm BTA handel och service i en samlad inomhusgalleria. 9 (69)
2.4 Infrastrukturåtgärder inom detaljplaneområdet Bild 2. Åtgärder i infrastrukturen inom detaljplaneområdet. 2.4.1 Väg längs spårområdet Ny väg byggs utmed spårområdet från Pyramidvägen öster och norr om arenan. Vägen byggs med två körfält och enkel gångbana. Vägen 10 (69)
blir en viktig försörjningsväg för transporter till och från arenan samt för parkeringstrafik till Mall of Scandinavia. Ramper byggs parallellt med vägen öster om Mall of Scandinavia och arenan för att förbinda vägen med den nya bron över järnvägen. Ramper byggs både norrifrån och söderifrån. Två alternativa lösningar har studerats. I den ena förläggs ramperna centralt i vägen mellan körbanorna. Fördelar med den lösningen är att man (från ena körbanan) kan angöra fastigheterna på markplanet utmed hela vägen, att man enklare åstadkommer en komprimerad korsningspunkt med bron, en lägre anläggningskostnad. Huvudsaklig nackdel är att man inte kan nå parkeringsinfart på nivå +6 m. Bild 3.Alternativ med ramper förlagda i mitten av vägen. I det andra alternativet förläggs ramper på ömse sidor om vägen. Fördelar med den lösningen är att infarter till parkeringshuset under Mall of Scandinavia kan ordnas enkelt till alla nivåer (+9, +6 och +3). 11 (69)
Bild 4.Alternativ med ramper förlagda på ömse sidor om vägen. 2.4.2 Vägbro Ny bro byggs över järnvägen mellan arenan och Kolonnvägen. Bron byggs med fyra körfält och med en gång- och cykelbana på den norra sidan. I väster kopplas bron till den övre nivån (ca +12 m) framför arenan och hotellet och med ramper norr- och söderut ner till den nya vägen som löper utmed spårområdet. GC-banan ansluter endast till den övre nivån. I öster leds bron i en svängd ramp ner till Kolonnvägen där den ansluter med en signalreglerad T-korsning. En separat ramp byggs för trafik som ska söderut på Kolonnvägen. Två alternativ för anslutning i väster har studerats; cirkulationsplats eller signalreglerad korsning. 12 (69)
Bild 5.Anslutning med cirkulationsplats. Bild 6. Anslutning med signalreglerad korsning. Bron byggs helt rak över spårområdet med stöd i ändarna och två stöd emellan. Den östra rampen upptar större delen av kv Signalen 1. 13 (69)
Bron får en mycket viktig funktion för att försörja Arenastaden, och särskilt handelsanläggningen, med trafik österifrån från E4 och E18. 2.4.3 Gång- och cykelbro Bron byggs från nivå +12 över järnvägen till den nya pendeltågsentrén för i första hand resenärer med pendeltåget. Bron dimensioneras för att klara fotgängarflöden mellan arenan och pendeltåget. I ett första skede leder endast trappor och hiss ned på den östra sidan mot Kolonnvägen och Gårdsvägen. I ett senare skede kan bron förlängas så att cykling möjliggörs över Kolonnvägen och vidare mot Frösunda. 2.4.4 Pendeltågsentré Ny pendeltågsentré byggs i norra delen av Solna station. Perrongen förlängs norrut och ansluts med rulltrappor och hiss till den nya GCbron. Befintlig gångtunnel österut mot Gårdsvägen stängs, då utrymmet på perrongen inte räcker till för den. 2.4.5 GC-ramper/räddningsvägar GC-ramp byggs i Lokvägens förlängning österut från Magasinsvägen till den nya GC-bron. Rampen blir en viktig entré för GC-trafik österifrån in i Arenastaden. GC-ramp byggs från nivå +12 norr om arenan ner till den nya plattformen för pendeltåg och buss. Rampen leder fotgängare från arenan mot nordväst och den blir också en viktig länk i cykelnätet. 2.4.6 Lokvägen Lokvägen byggs om med ny gatusektion och nya ledningsstråk i sin nuvarande sträckning samt förlängs norrut väster om arenan. Det rör sig om rätt omfattande grundförstärkningsåtgärder och ledningsarbeten för att åstadkomma den nya gatan. Befintliga fastigheter anpassas beträffande angöring och hur man når lika våningsplan. 14 (69)
2.5 Infrastrukturåtgärder utanför detaljplaneområdet Bild 7. Åtgärder i infrastrukturen utanför detaljplaneområdet. 2.5.1 Väg norr om Råstasjön Ny väg byggs längs verkstadsområdet norr om Råstasjön från arenan till Sjövägen. Vägen byggs med två körfält, uppställningsfält för buss samt gång- och cykelbanor. Vägen byggs i ett inledande skede för att kunna nyttjas för byggtrafik under byggtiden. Vägen ges en provisorisk dragning förbi sporthallarna vid Sjövägen. På sikt planeras ny bebyggelse i området och vägen anpassas då efter de nya planerna. Idag utgör Sjövägen en viktig länk, främst för trafik mellan centrala Solna och områdena utmed Enköpingsvägen. Den nya vägen skulle i framtiden kunna ersätta Sjövägen, som då skulle kunna stängas för allmän biltrafik. 15 (69)
Bild 8. Ny väg norr om Råstasjön. 2.5.2 Korsningen Sjövägen / Enköpingsvägen Korsningen föreslås förstärkas genom kapacitetshöjande åtgärder. Det gäller i första hand förlängning av de två svängfälten från Sjövägen och ett påfartsfält på Enköpingsvägen österut för att öka det möjliga trafikflödet ut från området. 16 (69)
Bild 9. Möjliga förstärkningsåtgärder i korsningen Enköpingsvägen/Sjövägen. 2.5.3 Koppling mellan Enköpingsvägen och Kolonnvägen Planer på att bygga en ny koppling mellan Enköpingsvägen och Kolonnvägen finns sedan tidigare fastlagd i detaljplan. Denna koppling kommer att behöva byggas ut både med hänsyn till den nya exploateringen i Ulriksdal och utbyggnaden i Arenastaden. En ramp byggs från Fläderstigen i en båge ner till Kolonnvägen. Kopplingen föreslås kompletteras med en ramp söderifrån för trafik från Kolonnvägen som ska svänga höger på Enköpingsvägen. Rampen byggs i kanten av Regementsgatan och tar en grönremsa och några parkeringsplatser i anspråk. Bullerskärm föreslås flyttas österut så att bostadsbebyggelsen skärmas av från den nya rampen. GC-vägen leds planskilt under den nya rampen och in i befintligt läge under Enköpingsvägen. 17 (69)
Bild 10. Koppling mellan Enköpingsvägen och Kolonnvägen, utbyggnad enligt gällande detaljplan. Ett alternativ som studerats är att lyfta Kolonnvägen både norr och söder om Enköpingsvägen och ansluta den i en signalreglerad 4- vägskorsning. Med tillägg av två vänstersvängskörfält på Enköpingsvägen skulle en kapacitet motsvarande ovanstående förslag kunna erhållas för trafik till och från Arenastaden medan kapaciteten för genomgående trafik österut på Enköpingsvägen skulle minska något. Alternativet ger ett minskat markintrång, framförallt 18 (69)
norr om Enköpingsvägen. De gamla trävillorna skulle också kunna behållas. Bild 11. Koppling mellan Enköpingsvägen och Kolonnvägen, utbyggnadtill signalreglerad fyrvägskorsning. 2.5.4 Norra korsningen mellan Gustaf III Boulevard och Kolonnvägen Korsningen har tidigare projekterats för en cirkulationsplats. I samband med att den nya bron ansluts strax söder om Gustav III 19 (69)
Boulevard i en signalkorsning föreslås att även den aktuella korsningen utformas med signal. Bild 12. Den nya brons anslutning mot Kolonnvägen och Gustaf III Boulevard. Olika alternativ för hur GC-trafiken leds genom området har studerats. Ovan redovisas en GC-korsning i plan, men olika varianter på planskilda korsningar bör studeras i det fortsatta arbetet. 2.5.5 Utbyggnad till fyra körfält på Kolonnvägen På sträckan Frösundaleden bron till Arenastaden byggs Kolonnvägen ut till fyra körfält med en karaktär av stadsgata. Korsningarna på vägen anpassas till utbyggnaden. 20 (69)
2.5.6 Korsningen Kolonnvägen / Frösundaleden Här föreslås vissa förändringar för att prioritera trafik från E4 mot Kolonnvägen samt trafik från Kolonnvägen mot E4 samt även i viss mån minska genomfartstrafiken på Frösundaleden. Följande förändringar föreslås: Ett tillägg av högerkörfält från Frösundaleden emot Kolonnvägen. Flytt av busshållplats till nytt läge öster om in-/utfart till Bilia. En trafiksignal som placeras över de två körfälten på väg in i cirkulationen för Frösundaleden österifrån. Bild 13. Korsningen Kolonnvägen / Frösundaleden. 2.5.7 Åtgärder längs Frösundaleden Frösundaleden öster om Kolonnvägen anpassas för ett fortsatt omfattande trafikflöde. Framförallt föreslås kapacitetshöjande åtgärder i korsningen med ramperna i trafikplats Haga Norra för att underlätta flödet ut från Frösundaleden. Ytterligare förstärkningar för kollektivtrafiken är vidare önskvärt. 21 (69)
Väster om Kolonnvägen vidtas framkomlighetsreducerande åtgärder för genomgående trafik. I västlig riktning reserveras höger körfält för högersvängande trafik (vid Dalvägen) och buss. Ytterligare åtgärder för att framförallt öka busstrafikens framkomlighet kan komma ifråga. 2.5.8 Omdaning av området runt Solna station I samband med att Tvärbanan byggs fram till Solna station krävs en ny lösning av trafik och bytesfunktion. Arbete pågår för närvarande med att hitta en utformning som klarar en planskild korsning mellan vägar och Tvärbana och som ger en integrerad bytespunkt mellan pendeltåg, Tvärbana och buss. Ett huvudförslag till ny utformning utgörs av en stor cirkulationsplats som innebär att Dalvägens anslutning mot Frösundaleden stängs när trafikplatsen byggs om. Istället byggs en ny vägramp från Frösundaleden ner i Arenastaden mellan kv Kairo 1 och järnvägen som anpassas i höjd och lutning. Tvärbanan korsar Frösundaleden planskilt. Bild 15. Korsningen Frösundaleden/Råsundavägen/Ny väg mot Arenastaden. Tvärbanan illustrerad i blått. Olika alternativ för bussangöring har studerats. I ovanstående bild förläggs hållplatser till kanterna på Frösundaleden ungefär som idag, men med åtgärder för förhöjd komfort för trafikanterna. 22 (69)
2.5.9 Korsningen Dalvägen / Pyramidvägen I en inledande etapp om den nya vägrampen från Frösundaleden dröjer kan Dalvägen och Pyramidvägen komma att utgöra huvudinfart till Arenastaden och Mall of Scandinavia. Det betyder att korsningen Dalvägen/Pyramidvägen kommer att behöva byggas om med prioritet för relationen Dalvägen söderut Pyramidvägen. Ombyggnaden föreslås innefatta en uträtning av den primära vägen och en trafiksignal. Bild 15. Eventuell ombyggnad av korsningen Dalvägen/Pyramidvägen. 2.5.10 GC-bana längs Dalvägen GC-bana byggs längs Dalvägen från Råsundavägen till Vintervägen för att leda huvudcykelstråket in i Arenastaden och vidare mot Rpstasjön och Enkpingsvägen. Cykelbana längs Dalvägen kan förläggas antingen till vägens östra eller västra sida. Dragning på vägens östra sida (redovisad ovan) ger god tillgänglighet till fastigheterna men medför ökad risk för konflikter mellan cyklister och gående. Dragning av enkelriktade cykelbanor på ömse sidor om gatan är också tänkbart. 23 (69)
2.5.11 GC-väg mellan Solna centrum och Arenastaden Vid stora evenemang på arenan kommer många besökare att åka med tunnelbana. Närmaste T-banestationer är Solna centrum och Näckrosen. Ett huvudstråk för gångtrafiken behöver etableras i första hand mellan Solna centrum och arenan. Det föreslås ske genom att en GC-väg byggs utmed Vintervägen Östervägen och vidare fram till T-bana Solna centrum vid nuvarande Råsunda stadion.beredskap för framtida utbyggnad av infrastruktur 2.6 Beredskap för framtida utbyggnad av infrastruktur En eventuell utbyggnad av Mälarbanan via Kista skulle få stora konsekvenser för området runt Solna station och Arenastaden. Två nya spår krävs och om tågen ska göra uppehåll en ny plattform. Detta innebär att järnvägsområdet behöver utvidgas. Detaljplanen har, efter samråd med Banverket, anpassats för att medge utvidgning västerut. Om utvidgning sker österut måste Kolonnvägen anpassas/flyttas. Detta kan lösas med den nya bron genom dess utformning med svängd ramp. Kolonnvägen måste dock höjas för att anpassas till den högre anslutningspunkten. Huvuddelen av rampen för trafik söderut måste ersättas av ny ramp i ett östligare läge. 3 Målsättning för trafiksystemet Trafiken samspelar med bebyggelsestrukturen och stadsdelens verksamheter och utgör på många sätt ett positivt inslag i stadsdelen, men den innebär också ibland problem. Trafikfrågan kräver en omsorgsfull behandling för att man i framtiden ska uppnå en fungerande och attraktiv stadsdel. Nedan listas målsättningar inom olika aspekter som beskriver önskvärda och rimliga målsättningar vilka kan tjäna som ledstjärnor i det fortsatta arbetet och som kan användas för avstämning av om framlagt förslag motsvarar de krav och önskemål som olika aktörer och framtida brukare kan ställa. Listan är indelad i följande sju aspekter; Stadskaraktär, Resebehov, Tillgänglighet, Trygghet, Trafiksäkerhet, Trafikens miljöeffekter, Ekonomi och slutligen som en sammanfattning En långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I kap 13 förs ett resonemang om och görs 24 (69)
en bedömning av i vilken grad målsättningarna kommer att kunna uppfyllas. 3.1 Stadskaraktär Den nya stadsdelen planeras som en urban och unik stadsdel med besöksmål i världsklass, och med attraktiva kontors- och bostadslägen. Många besökare kommer att lockas till arenan och Mall of Scandinavia och de ska erbjudas en välkomnande miljö dit det är enkelt att ta sig och där det är lätt att hitta. Samtidigt ska stadsdelen erbjuda en trygg och attraktiv miljö för boende och anställda som lever sitt dagliga liv i stadsdelen. Det ska finnas faciliteter för dessa grupper som bidrar till en levande stadsmiljö under årets alla dagar. Särskilt beaktas barnens miljö och rörelsemöjligheter. 3.2 Resebehov Resandet till och inom stadsdelen ska ske effektivt och med minsta möjliga inverkan på miljön. Det gäller att förutsättningarna för effektivt och miljövänligt resande stöds i den fysiska planeringen så att resebehovet kan minimeras och inriktas mot miljövänliga transporter. Mål för det fortsatta arbetet bör vara att skapa förutsättningar så att resa med gång, cykel eller kollektivtrafik alltid ska utgöra ett alternativ till bil. 3.3 Tillgänglighet Befintlig infrastruktur sammantaget med de åtgärder som förslås bidrar till en mycket god tillgänglighet med samtliga trafikslag. Mål för tillgängligheten bör dels rikta in sig på hög servicegrad i transportsystemen och på tillgänglighet för alla trafikantgrupper. Det ska vara lätt att nå det utbud och de aktiviteter som finns inom området. Man ska kunna röra ta sig till sin destination utan större uppoffringar i restid på grund av hinder, otrygghet och tillgång till färdmedel. 25 (69)
Användargrupper som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ställer särskilda krav för att uppnå god tillgänglighet och särskild hänsyn ska tas till de grupperna. 3.4 Trygghet Målet för trygghet är att människor ska kunna röra sig inom området utan att känna oro för att drabbas av brott eller olyckor. Att skapa trygga miljöer för folk att röra sig är en utmaning i detta område med så skiftande verksamheter tätt ihop. Men just tätheten och blandningen av verksamheter är också en nyckelfaktor för att kunna skapa trygghet. Genom att bygga bostäder i direkt anslutning till arena och handelsanläggning befolkas gaturummen och det ökar chansen att man alltid är sedd när man passerar på gatan. I samband med evenemang med stora besökarskaror och rivaliserande supportergrupper kommer det att krävas särskilda insatser för att skapa trygga och säkra förhållanden. 3.5 Trafiksäkerhet Trafiknäten utformas så att trafiksäkra förhållanden erhålls. Särskilt handlar det om att studera konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och bil, buss och spårtrafik. Även konflikter mellan fotgängare och cyklister behöver beaktas. Lämplig grad av separation mellan trafikslagen skapas, beroende på vilken typ av konflikter och vilken typ av trafikmiljö det är. Särskilt viktigt är att stänga alla möjligheter för obehöriga att röra sig i järnvägsområdet eller komma åt kontaktledningar. 3.6 Trafikens miljöeffekter De lokala miljöeffekterna av trafiken utgörs i första hand av buller och luftföroreningar. Järnvägstrafiken skapar mycket buller. Bebyggelsen grupperas så att en skärm skapas längs järnvägen vilket minimerar konsekvenserna inne i stadsdelen. Järnvägsbullret (både från de trafikerade spåren och industribullret från verkstäderna) medför ändå vissa begränsningar för bostadsbebyggelsens utbredning i stadsdelen. 26 (69)
Biltrafiken leds huvudsakligen i östra delen av området längs den nya vägen och via den nya bron direkt till parkeringsinfarter och lastintag under Mall of Scandinavia och arenan. Därigenom minimeras buller och luftpåverkan inne i kvartersbebyggelsen. 3.7 Ekonomi Investeringarna i infrastruktur ska vara motiverade och effektiva. Anläggningarna ska vara konstruerade för effektiv drift och minimalt underhåll. 3.8 Ett långsiktigt hållbart transportsystem Transportsystemen som ska försörja Arenastaden ska tjäna under många år. Det ska ge en god service och transportkvalitet, det ska vara flexibelt för att kunna tjäna framtida transportbehov, det ska vara resurssnålt i anläggning och drift och det ska stödja ett miljövänligt resande. 4 Gångtrafik 4.1 Målpunkter Målpunkter för gångtrafiken är spridda över hela stadsdelen och i omgivande stadsdelar. De stora målpunkterna ofta med besökande i tiotusental per dag är arenan, Mall of Scandinavia och pendeltågsstation. Arenan nås huvudsakligen från åtta entréer på nivå +12. Vid vissa evenemang nyttjas även entréer på nivå +3. Mall of Scandinavia har två entréer på nivå +12 och en entré från Lokvägen på nivå +3. Området runt Råstasjön nyttjas för friluftsliv och rekreation och är en viktig målpunkt för gående både från Arenastaden och från omgivande områden. 27 (69)
4.2 Nät för gångtrafik Bild 16. Primära och sekundära gångstråk. Nätet för gångtrafik görs finmaskigt och med hög kvalitet i hela området. Gatusektionerna förses med gångbanor på båda sidor av gatan. Ramper överbryggar nivåskillnader med uppfyllande av krav på tillgänglighet med hänsyn till maximal lutning och vilplan med 28 (69)
jämna mellanrum. Flera trappor förbinder också den övre nivån med den nedre nivån. Lokvägen kommer att utgöra ett huvudstråk för gångtrafiken inom Arenastaden och blir en viktig förbindelse mellan pendeltåget och de västra delarna av stadsdelen. Inomhusgallerian i Mall of Scandinavia utgör en länk i gångnätet och förväntas vara väl frekventerad under större delen av dygnet. De tider då Mall of Scandinavia är stängt blir Lokvägen och gången öster om Mall of Scandinavia viktiga länkar för fotgängare från arenan till pendeltåget. Västerut längs Vintervägen skapas en GC-bana för fotgängare mot T- banan i Solna centrum och Näckrosen. Denna väg blir ett mycket viktigt stråk för besökare till arenan. Stor omsorg behöver läggas på att annonsera och skylta stråket och på att skapa en trygg och säker miljö genom belysning och andra miljöåtgärder. 4.3 Säkerhet vid evenemang I samband med stora evenemang kommer det att röra sig mycket stora folkmängder runt arenan. Kraven är mycket högt ställda när det gäller att undvika farliga situationer till följd av trängsel eller störande beteende hos vissa individer. Olika supportergrupper kommer att kunna separeras både före, efter och under evenemang. Separering sker både i plan och i olika nivåer. En mindre supporterskara kan också köras från området separerat antingen i bussar eller i extrainsatta pendeltåg. En särskilt belastad situation är när arenan behöver nödevakueras och när vissa utgångar kanske är blockerade. Beräkningar har gjorts för att dimensionera ytorna runt arenan för att flaskhalsar inte ska uppstå utan att området kan evakueras utan onödig fördröjning. Stora krav kommer att ställas på skyltsystem både i Arenastaden och i områdets omland. Även mer avancerade system för övervakning och styrning kommer att nyttjas. 29 (69)
5 Cykeltrafik 5.1 Målpunkter Målpunkterna för cykeltrafik är i huvudsak desamma som för gångtrafik, kanske med viss övervikt mot pendeltågsentréerna för arbetspendlare som cyklar till pendeltåget från Råsunda och angränsande stadsdelar. Resvaneundersökningar utförda vid Råsunda stadion visar att ett fåtal (ca 1 %) av besökare till fotbollsmatch tar cykel. En viss andel av cykeltrafiken kan förmodas vara genomgående, dvs varken ha start eller mål inom Arenastaden. Längs Kolonnvägen löper ett regionalt cykelstråk som utgör en viktig cykelväg mellan de centrala och de norra regiondelarna. 30 (69)
5.2 Nät för cykeltrafiken Bild 17. Cykelstråk. Huvuddelen av cykelnätet inom Arenastaden går som cykelväg eller cykelbanor utmed trafikerade vägar. Det har varit en ambition att samla de olika trafikslagen där det varit möjligt för att skapa bästa förutsättningar för orientering i området och för etablering av entréer och publika verksamheter/service. 31 (69)
Vägsystemet öster om Mall of Scandinavia och öster och norr om arenan har inte ansetts som lämpligt för cykeltrafik. Istället leds cykeltrafiken på den övre nivån i de relationerna. Vägbron över spåren ges en dubbelriktad cykelbana och gångbana längs brons norra sida. Det blir ett viktigt stråk, både för nytto -trafik och för fritidscyklister som rör sig exempelvis mellan Råsunda/Sundbyberg och Hagaparken. 5.3 Parkering Cykelparkering ordnas dels spritt över området i mindre grupper, dels i anslutning till de större målpunkterna i större samlade grupper med hög kvalitet; väderskyddade, låsbara, väl belysta och med god uppsikt. Cyklister som besöker arenan förutsätts kunna parkera ett stycke ifrån entréerna och promenera sista biten. Det är, med hänsyn till trängsel och säkerhet, olämpligt att cyklar parkeras alltför nära arenan. 32 (69)
6 Spårtrafik 6.1 Målpunkter Bild 18. Stationsentréer för spårtrafiken; pendeltåg (J) och Tvärbanan (S). Spårtrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet i regionen. Med sin höga kapacitet, stora upptagning, snabba förbindelser och höga 33 (69)
turtäthet är spårtrafiken en naturlig del i många kollektivresor både när det gäller arbetspendling och annat resande. Som resenär är man beredd att gå förhållandevis långt för att nå en hållplats för spårtrafik. Beroende på årstid och väderlek samt på individuella förutsättningar och preferenser, kan det variera mellan ca 500 och 1000 m för arbetspendling. Det innebär att pendeltåget, med den nya norra entrén, väl täcker in Arenastaden med gångavstånd mellan 200 och 800 m. Tvärbanan, som har lägre effektivitet än pendeltåget, täcker in de södra delarna av Arenastaden för gående till stationen. Tunnelbanan, med hållplatser i Solna centrum och Näckrosen, ligger lite för långt bort för att nyttjas av arbetspendlare i någon större omfattning. Vid evenemang däremot är gångavståndet (drygt 1 km) fullt rimligt för besökande till arenan. Förutsättningarna för att anlägga en pendeltågsplattform för extra insatståg norr om arenan har prövats och befunnits möjliga. 6.2 Trafik 6.2.1 Pendeltåg Pendeltåget vid Solna station är linje 36 mellan Märsta och Södertälje. Linjen trafikeras med fyra tåg per timme och riktning under normaltrafiktid. Under högtrafik sätts insatståg in vilket ger som mest sex tåg per timme och riktning. Pendeltåget är den mest frekventerade kollektivtrafiken för boende, arbetande och besökare till Arenastaden. Förutsättningarna att sätta in extratåg i samband med evenemang prövas av SL och Banverket. Trafikering av en plattform norr om arenan har begränsningar, då det kräver anpassning till tågverkstädernas trafik. Det kan därför bara bli fråga om några enstaka tågset per evenemang. 34 (69)
6.2.2 Tvärbana Tvärbanan till Solna station utgör en förlängning av linjen Sickla udde Alvik. Banan trafikeras med 6 tåg per timme och riktning under normaltrafiktid. Tvärbanan blir betydelsefull för resandet till och från Arenastaden då den ger snabb förbindelse till andra spårtrafiksystem och även passerar stora arbetsområden och centra. 6.2.3 Tunnelbana Solna centrum och Näckrosen ligger längs den blå linjen mellan Kungsträdgården och Akalla. Den ger snabba förbindelser med Stockholms centrum och med de stora arbets- och bostadsområdena runt Kista. 7 Busstrafik 7.1 Målpunkter Målpunkter i Arenastaden för bussresenärer är sannolikt till största delen bostäder och arbetsplatser i området. Kollektivresande besökare till arenan och Mall of Scandinavia nyttjar sannolikt till allra största del spårburna transportmedel. De flesta linjerna trafikerar Solna stations södra entré. Huvuddelen av bussresenärer med målpunkt i Arenastaden kommer att nyttja denna hållplats och gå resterande sträcka. Resenärer med målpunkt arenan och Mall of Scandinavia kommer att ha måttlig gångväg från busshållplatserna på Kolonnvägen i anslutning till vägbron och gångbron. De linjer som trafikerar Sjövägen och Enköpingsvägen går för långt bort för att tjäna till dagligt resande till Arenastaden, men för besök till evenemang på arenan är det rimliga avstånd att gå. I Arenastaden förutsätts en till två linjer trafikera dagligen med möjliga hållplatslägen vid hotellet på nivå +12 och på Lokvägen på nivå +3 mellan Vintervägen och Magasinsvägen. 35 (69)
7.2 Nät för busstrafiken Hela huvudvägnätet dimensioneras för dubbelriktad busstrafik. Gator som idag trafikeras med buss förutsätts göra det även framgent; Frösundaleden, Kolonnvägen, Råsundavägen, Enköpingsvägen, Dalvägen och Vintervägen. Nya vägar som tänks ingå i busslinjenätet är den nya vägbron över spåren, den nya vägen norr om Råstasjön samt Lokvägen och Pyramidvägen. För att möjliggöra busstrafik i en gen sträckning mellan Arenastaden och Hallonbergen föreslås att en bussgata byggs mellan Örsvängen och Sjövägen på en sträcka av ca 50 m. Sträckningen ligger inom Sundbybergs kommun. Sjövägen kan ligga kvar som bussgata även om den stängs för biltrafik. 7.3 Parkering och angöring Vid vissa stora evenemang kommer en betydande del av besökarna med chartrade bussar. I extrema fall kan det röra sig om så mycket som 200 bussar. Parkering för några tiotal bussar kan ordnas inom Arenastaden, i första hand utmed den nya vägen norr om Råstasjön. Idag används Råstasjöns idrottsplats för bussparkering vid evenemang på Råsunda stadion en resurs som bör kunna nyttjas även för evenemang på den nya nationalarenan. För att klara ett större antal bussar måste ytor längre från arenan sökas. Detta blir en uppgift för den kommande driftsorganisationen vid arenan. Nordväst om arenan anläggs en bussangöring där charterbussar och insatsbussar kan lämna och hämta resenärer. Angöringen dimensioneras för 3-4 bussar. Läget bedöms som lämpligt med hänsyn till att belastningen på den nya vägen norr om Råstasjön förväntas vara lägre än på övriga infarter till området, varför bussarna kan åtnjuta relativt fritt flöde även vid stora evenemang. För charterbussar är det dock att föredra att bussen lämnar, parkerar och hämtar på ett och samma ställe även om det innebär längre gångavstånd för resenärerna. 36 (69)
7.4 Trafik 7.4.1 Linjebuss Ett tiotal SL-linjer kommer att trafikera Arenastaden och dess närområde. Det kommer, liksom idag, att vara ett gott utbud av linjer med stor variation alltifrån stomlinjer som snabbt och med hög turtäthet knyter samman större centra och radiella spårsystem, till lokala linjer som går mer sällan och långsammare men med bättre yttäckning. Relationer som kommer att förstärkas är åt väst och nordväst mot Hallonbergen/Rissne/Rinkeby och Järvastaden. Följande linjer som passerar genom eller i anslutning till Arenastaden, planeras för när arenan tas i drift och Tvärbanan påbörjat trafik mellan Alvik och Solna: 70 Frösundavik - Solna C - Odenplan - Universitetet 118 Vällingby - Spånga - Rissne - Hallonbergen förlängs från Hallonbergen till Solna centrum via Arenastaden 156 Ulvsunda ind.-omr. - Vreten - Solna stn - Danderyds sjh 157 (Danderyds sjh -) Spånga stn - Lunda industri / Godsterminalen 176/177 Mörby stn - Danderyds sjh - Solna stn - Solna C norra - Brommaplan - Ekerö / Färingsö 197 Nattlinje: Centralen (Vasag.) - Fridhemsplan - Solna C - Hallonbergen - Kista C - Akalla - Sollentuna stn 505 Solna C - Trappgränd - Ulriksdals stn (- Ulriksdals begr.- plats - Polishögskolan) 505X Solna C - Pyramidvägen - Ulriksdals stn (- Ulriksdals begr.-plats - Polishögskolan) 508 Danderyds sjh - Bergshamra C - Frösunda - Solna stn - 37 (69)
Karolinska sjukhuset 509 Djursholms torg - Danderyds sjh - Bergshamra - Ulriksdals stn - Solna stn - Solna C - Sundbybergs torg - Brommaplan (510) Ny linje: Järvastaden - Ulriksdal - Arenastaden - Solna C 513 Solna C Hagalund - Solna C 515 Odenplan - Norrtull - Solna stn - Råsunda - Sundbybergs stn 540 Tensta C - Rinkeby - Hallonbergen - Ulriksdals stn - Bergshamra - Universitetet 595 Nattlinje: Odenplan - Norrtull - Solna stn - Råsunda - Sundbybergs stn En möjlig förlängning av stombuss från innerstaden (linje 3) via Solnavägen till Solna station har diskuterats. Det ställer dock krav på framkomlighet längs de aktuella sträckorna samt vänd- och reglermöjlighet vid Solna station. 38 (69)
Bild 19. Möjlig busslinjesträckning och hållplatslägen i Arenastaden. 7.4.2 Flygbuss Flygbuss mellan Stockholm City och Arlanda trafikerar E4 med hållplatser vid Haga Norra, Frösunda och Järva Krog. Möjligheten att i framtiden leda in vissa turer via Kolonnvägen utreds. 39 (69)
Flygbuss mellan Brommaplan och Arlanda angör Bromma flygplats, Rissne och Kista (linjen mellan Brommaplan Solna C Arlanda upphörde i februari 2008). 7.4.3 Charterbuss Charterbussar kan förväntas besöka Arenastaden med några fordon dagligen för grupper av besökare till arenan eller boende på hotellet. Angöring till arenan och hotellet kan ske vid vändslingan framför hotellet. Vid evenemang kan det förekomma alltifrån en handfull upp till ca 200 charterbussar, både för besökare och för arrangörer och idrottsutövare. I så gott som samtliga fall är det samma buss och samma förare som ska hämta ett sällskap efter evenemang som lämnat före. Vid stora mängder charterbussar behöver mottagandet organiseras så att merparten av förarna blir hänvisade till parkeringsplats och körväg och eventuellt även tidsintervall för när ankomst ska ske. 7.4.4 Skyttelbuss vid evenemang Vid stora evenemang kan det bli aktuellt att sätta in insatstrafik för att avlasta ordinarie linjer eller för att erbjuda resrelationer som inte täcks in av det ordinarie linjenätet. Det kan röra sig om att sätta in direktlinjer till andra spårsystem, exempelvis pendeltågslinjen mot nordväst via Sundbyberg eller till T-bana och bussar åt nordost via Bergshamra eller Danderyds sjukhus. Det kan också röra sig om att underlätta för bilburna besökare som parkerat på större parkeringar ett stycke ifrån arenan genom att sätta in direktlinjer eller busslingor för att nå dessa parkeringar. 8 Biltrafik 8.1 Målpunkter Målpunkter för biltrafiken är de olika parkeringsanläggningarna eller gatuplatserna i stadsdelen. Allmän parkering finns framförallt samlad i den stora parkeringsanläggningen under Mall of Scandinavia. Därifrån nås arenan och Mall of Scandinavia samt anslutande kvarter bekvämt. Gatuparkering kommer att finnas spritt i hela området vilket ger god tillgänglighet för besökande till olika verksamheter. 40 (69)
8.2 Nät för biltrafiken Bild 20. Bilvägnät indelat i huvudgator och lokalgator. Bilvägnätet inom detaljplaneområdet indelas i två kategorier; Huvudgata där de stora trafikflödena går (referenshastighet 50 km/tim), Lokalgata som leder trafik in i och igenom stadsdelen (referenshastighet 30 km/tim). 41 (69)
8.3 Parkering Bild 21. Parkeringsanläggningar med in- och utfarter. Parkeringsanläggning för allmänna besökare ordnas under Mall of Scandinavia i en anläggning med tre parkeringsplan och ca 4 000 parkeringsplatser. Parkering för kontor och bostäder längs Lokvägen bereds plats i den stora parkeringsanläggningen eller i en mindre anläggning väster om arenan. Parkering för bostäder och kontor 42 (69)
lämpar sig väl för samnyttjande, vilket förutsätts ske i parkeringsanläggningarna. Gatuparkering anläggs längs med gatorna i området. 8.3.1 Taxi/Färdtjänst För taxi och färdtjänst ordnas angöringsplatser i anslutning till arenan och hotellet. 43 (69)
9 Godstrafik 9.1 Målpunkter Bild 22. Vägnät och angöring för godstrafik. 44 (69)
9.1.1 Arenan Godsmottagning för arenan ordnas på plan +3. Ett lastfar löper runt hela planen. In- och utfarter sker mot öster och norr. Inför stora evenemang framförallt konserter är det mycket stora mängder gods som ska föras in på arenan. Så mycket som 40 lastbilar är inte ovanligt vid sådana tillfällen. Det ställer krav på inre och yttre logistik och kräver ytor för väntan och parkering under evenemang. 9.1.2 Mall of Scandinavia Tre godsmottagningar för Mall of Scandinavia ordnas på plan +3. Samtliga har infart österifrån. De dimensioneras för sammanlagt 10 samtidigt angörande 12-metersfordon. 9.1.3 Hotellet Hotellet delar godsmottagning med Mall of Scandinavia. 9.2 Nät för godstrafiken Godstrafiken nyttjar i första hand huvudgatunätet. De stora godsmottagningarna nås på nivå + 3 från vägen öster om arenan och Mall of Scandinavia. Den vägsträcka nås enklast norr eller söderifrån. Trafik som kommer österifrån, över bron, måste ta sig ned för en av ramperna från nivå +12 till nivå +3 och där vända om i en av cirkulationerna. 10 Räddningstrafik 10.1 Målpunkter De huvudsakliga målpunkterna för räddningsinsatser och utryckningsfordon är arenan och Mall of Scandinavia. 45 (69)
10.2 Nät för räddningstrafiken Bild 23. Vägar för räddningstrafik till Arenastaden. Räddningsfordon har möjlighet till tre angreppsvägar till nivå +3 och tre angreppsvägar till nivå +12. 46 (69)
10.3 Uppställning Brytpunkter för uppställning av fordon och materiel vid större insatser planeras utanför detaljplanerområdet. 11 Prognoser för gångtrafik Beräkning av gångtrafikflöden till och från arenan har gjorts för olika typer av evenemang. Syftet har varit att dimensionera ytorna runt arenan så att påfyllning och evakuering ska kunna ske smidigt och utan onödig fördröjning. Tre scenarier har tagits fram för olika situationer när arenan har maximalt antal besökare. De tre scenarierna är fotbollsderby, landslagsmatch och konsert. Scenarierna skiljer åt avseende antal besökare (ca 50 000 vid fotboll, ca 65 000 vid konsert), vilka in- och utgångar som nyttjas samt resandefördelning mellan olika trafikslag. Utöver dessa basscenarier har vissa specialscenarier för nörevakuering studerats där incidenter av olika slag gjort att evakuering inte kan ske med genom alla entréer. Analyserna har bland annat visat hur lång tid fyllning och tömning tar, var köer och trängsel uppstår och vilka gångstråk som nyttjas mest frekvent. Analyserna har stämts av mot simuleringar som utförts inom ramen för arenaprojektet där persontrafikflödena inne i själva arenabyggnaden studerats. Resultaten har givit att området med föreslagen utformning klarar de krav som ställs av internationella fotbollsorgan och av räddningstjänst och polis. 12 Prognoser för biltrafik 12.1 Dagens trafiksituation Uppgifter om aktuella trafikflöden bygger på kommunens trafikflödeskarta för åren 1995, 2000, 2005 och 2007 kompletterat med resultat från trafikräkningar utförda i maj 2006 samt manuella räkningar och korsningsstudier 2007. Flödena på Frösundaleden och de flesta mindre huvudvägarna har legat tämligen konstant under den senaste tioårsperioden. På de stora lederna Uppsalavägen och 47 (69)
Bergshamraleden har trafiken ökat drygt 15% mellan 1995 och 2005. Enköpingsvägen har under samma period ökat sin trafik med närmare 30%. Trafikflödet på Kolonnvägen (mätpunkt mellan Frösundaleden och Gårdsvägen) har gått från 7 000 till 12 000 fordon/vmd vilket till största delen beror på att Frösundaområdet byggts ut under perioden. En ökning av genomfartstrafiken på Kolonnvägen mellan Järva Krog och Frösundaleden har också kunnat konstateras till följd av den allt mer ansträngda trafiksituationen på Uppsalavägen. Maxtimmetrafikens andel av dygnsflödet ser olika ut för olika vägar. Frösundaleden har ett relativt jämnt flöde under dagen maxtimmetrafiken (såväl fm som em) utgör ca 9% av dygnstrafiken. De mindre vägarna har en något högre andel maxtimmetrafik, mellan 10 och 15%. Den tunga trafiken utgör ca 8% av den totala fordonsmängden i huvudvägnätet. Ett undantag är Dalvägen med en andel tung trafik på ca 15%. 48 (69)
Bild 24. Trafikflödeskarta. Siffrorna avser uppmätt trafikflöde [frd/vmd x 1000] för fyra årtal; 1995 (överst), 2000, 2005 och 2007 (underst). Generellt kan man förvänta en fortsatt ekonomisk tillväxt och befolkningsökning i Stockholmsregionen vilket medför ökat bilinnehav och ökat bilresande och transportbehov. Regionens centrala delar närmar sig dock redan kapacitetstaket och åtgärder i form av förbifartsleder och ekonomiska styrmedel bidrar till att sprida trafiktillväxten till regionens mer perifera delar. Andelen genomfartstrafik, d v s trafik som har start- och målpunkt utanför Solna uppgår till mellan 50 och 65% på huvudgatorna. I planeringen av de centrala delarna av Solna finns som förslag att reducera kapaciteten på de stora trafiklederna då man har konstaterat att man inte förmår uppnå de stadsbyggnadsvärden som eftersträvas med bibehållen eller ökad trafik. Åtgärderna syftar i första hand till att förbättra miljön och öka framkomligheten för kollektivtrafiken. Det gäller framförallt vägnätet i Huvudsta och Frösundaleden där vägarna planeras att ges en snävare utformning 49 (69)
genom att bilkörfält omvandlas till busskörfält. Följande åtgärder planeras att genomföras under den kommande femårsperioden: Ett körfält för bil + ett körfält för kollektivtrafik i nordostlig riktning på Frösundaleden mellan nuvarande anslutning till Huvudstabron förbi Ankdamsrondellen till Huvudstagatan Ett körfält för bil + ett körfält för kollektivtrafik i västlig riktning på Frösundaleden förbi Solna station, d.v.s. mellan Kolonnvägen och Dalvägen Ett körfält i båda riktningar på Solnavägen söder om Solna centrum mellan Sundbybergsvägen och Centralvägen. Hastighetsreducering på huvudgatorna i Huvdsta. De planerade åtgärderna förväntas sammantaget reducera trafikflödet på Frösundaleden med som mest 25-30%. Trafik styrs i första hand om till det regionala vägnätet (E4, E18, Tranebergsbron). Med de åtgärder som planeras i det regionala vägnätet bedöms det rimligt att en sådan effekt kan bli bestående. Förbättringar för busstrafiken som följer av åtgärderna samt Tvärbanan och andra planerade kollektivtrafikprojekt förväntas dessutom leda till ett ökat resande med kollektivtrafik och minskat resande med bil. Det framtida trafikflödet genom centrala Solna kan därför förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå som idag eller minska. 12.2 Beräkningsförutsättningar Den trafik som alstras i Arenastaden antas fördelas på målpunkter i nätverkets utkant enligt procentsatserna i bilden nedan. Siffrorna i rött visar fördelningen för trafiken från bostäder och kontor, medan siffrorna i blått visar hur trafiken som alstras av handel fördelar sig i området. 50 (69)