Budget 2014. Med ekonomisk plan för 2015-2016. Beslutad kommunfullmäktige 2013-10-31, 92

Budget 2014 Med ekonomisk plan för 2015-2016 Beslutad kommunfullmäktige -10-31, 92 0

Innehållsförteckning 1. Förslag till beslut... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar... 4 3.1. Samhällsekonomisk utveckling... 4 3. 2. Skatteunderlaget... 4 3. 3. Arbetsmarknaden i Bjuvs kommun... 6 3. 4. Befolkningsutveckling... 6 3. 4. Finansiell analys... 8 4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag... 9 4.1. Kommunstyrelsen... 9 4.2. Barn- och utbildningsnämnden... 10 4.3. Kultur- och fritidsnämnden... 10 4.4. Vård- och omsorgsnämnden... 10 4.5. Byggnadsnämnden... 11 5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål)... 12 5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2014-2016... 12 5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning... 12 5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning... 12 6. Ekonomiska ramar/ budget 2014 och plan 2015-16... 14 6.1. Kommunfullmäktige... 15 6.2. Kommunstyrelsen... 16 6.2.1. Stödfunktioner inom kommunstyrelsens förvaltning... 16 6.2.2. Räddningstjänsten (KS)... 17 6.2.3. Avdelningen för arbete och tillväxt (KS)... 17 6.2.4. Drift- och fastighetsavdelningen (KS)... 18 6.2.5. Finansförvaltning... 18 6.3. Byggnadsnämnd... 20 6.4. Barn- och utbildningsnämnd... 21 6.5. Kultur- och fritidsnämnd... 22 6.6. Vård- och omsorgsnämnd... 23 6.7. Avgiftsfinansierad verksamhet... 25 6.8. Investeringsbudget... 26 7. Ekonomisk sammanställning... 27 7.1. Driftbudgetramar 2014-2016... 27 7.2. Resultaträkningar 2014-2016... 28 7.3. Balansräkning 2014-2016... 29 7.4. Investeringsbudget för 2014 och plan 2015-2016... 30 7.5. Kassaflödesanalys 2014-2016... 32 1

1. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna mål för god ekonomisk hushållning att anta kommunens övergripande verksamhetsmål att fastställa skattesatsen till 20,89 (oförändrad) att godkänna driftbudget för år 2014 och plan för 2015-2016 i enlighet med föreliggande förslag till skattefinansiering och resultatkrav för respektive nämnd och verksamhet att fastställa resultatet i 2014 års driftbudget till totalt 13 578 tkr varav 10 078 tkr i den skattefinansierade delen att med hänsyn till förlusterna under år 2010-2011 fastställa resultatkravet i den avgiftsfinansierade delen (va-verksamheten) till 3 500 tkr år 2014 att godkänna resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2014 och plan för 2015-2016 i enlighet med föreliggande förslag att godkänna investeringsbudget för år 2014 och plan för 2015-2016 i enlighet med föreliggande förslag att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera investeringsprojekt upp till 2 000 tkr att godkänna ny upplåning under 2014 om högst 15 miljoner kronor om detta av likviditetsskäl skulle bli nödvändigt att fastställa internräntan för år 2014 till 3,3 % (oförändrad) att bevilja kostenheten att höja de interna måltidspriserna med maximalt 0,5 % med hänsyn till ökade kapitalkostnader som en följd av investeringar att städenhetens interna priser är oförändrade jämfört med att nämnder och styrelse senast den 31 december ska fastställa internbudget att uppdra åt ekonomichefen att, vid behov, återkomma till kommunfullmäktige med förslag till reviderade budgetramar som en följd av att internhyrorna revideras att uppdra åt barn- och utbildningschefen och den tekniske chefen att utreda det framtida behovet av skollokaler i Bjuvs kommun och särskilt beskriva olika alternativ för Brogårdaskolan att konkurrensutsättningen i kommundel Ekeby utvärderas på ett sådant sätt att det är fullt jämförbart med den verksamhet som sker i egen regi. att LOV, lagen om valfrihetssystem, införs under 2014 (omfattning utreds), gärna i samverkan med närliggande kommuner att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett förslag till att under planperioden uppföra ett attraktivt trygghetsboende i samverkan med externa eller interna aktörer att ge barn- och utbildningschefen i uppdrag att till BUN ta fram ett förslag till projektplan för digitalisering av undervisningen i skolan att ge kommunchefen i uppdrag att se till att öppna nätverk (wi-fi) på olika publika platser i kommunen införs att det ska finnas möjlighet att under hösten 2014 ta i anspråk en del av de 4 600 kkr som budgeterats 2015 för inventarier till nytt bibliotek. 2

2. Sammanfattning Under inflytande av den svaga internationella konjunkturen utvecklas den svenska ekonomin utvecklas fortfarande trögt. Produktion och sysselsättning växer endast långsamt och under 2014 väntas den höga arbetslösheten bestå i Sverige. Konjunkturen bedöms sedan ta fart under 2015 och 2016. För Bjuvs kommun innebär det att skatteunderlaget beräknas öka relativt svagt under 2014, för att sedan stiga snabbare. Bjuvs kommuns eget utgångsläge för budget 2014 är inte optimalt, eftersom prognosen i delårsrapporten för visade på en budgetavvikelse i de skattefinansierade verksamheterna på sammanlagt ca 20 mkr. Risken är stor att en del av detta följer med in i det nya budgetåret. Resultatbudgeten för 2014 visar ett resultat på 10 078 tkr i den skattefinansierade delen och 13 578 tkr inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Det senare motsvarar 1,9 % av de samlade skatteintäkterna och generella statsbidragen. Förslaget till driftbudget 2014 och plan för 2015-2016 för de olika verksamheterna framgår av tabellen nedan. Tabell 1: Driftbudgetramar 2014 (tkr) Budget Budget 2015 2016 2014 Kommunfullmäktige -1 944-2 257-1 957-1 957 Byggnadsnämnden -2 353-2 234-2 234-2 234 Barn- och utbildningsnämnden -343 203-354 244-353 744-353 744 Kultur- och fritidsnämnden -13 500-13 331-15 331-15 331 Vård- och omsorgsnämnden -179 686-196 916-207 516-207 516 Kommunstyrelsen -126 131-124 648-124 648-124 648 Löneökningar -6 131-7 078-18 878-31 978 Finansförvaltning exkl skatter, finansnetto och löneökningar -2 080-229 -229-229 Summa skattefinansierat -675 028-700 937-724 537-736 637 Va-verksamheten 3 500 3 500 0 0 Total verksamhet -671 528-697 437-724 537-736 637 Kostnad för löneökningar 2014 och framåt budgeteras på finansförvaltningen i avvaktan på senare omfördelning. Förslaget till investeringsbudget för 2014 omfattar totalt 43 521 tkr, varav 15 000 tkr avser vaverksamheten och 28 521 tkr den skattefinansierade verksamheten. Det är en klar minskning jämfört med (totalbudget 59 602 tkr), vilket bland annat beror på ett budgeterat investeringsbidrag från Trafikverket 2014 på 9 mkr. 3

3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar 3.1. Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt bygger till stor del på cirkulär 13:40 från Sveriges kommuner och landsting (SKL), 16 augusti. SKL bedömer att svensk bruttonationalprodukt, BNP, i år växer med 1,1 procent, medan tillväxten nästa år beräknas bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Först åren 2015-2016 bedöms skatteunderlag, sysselsättning och efterfrågan komma igång på allvar. Förändringen i BNP i år väntas stanna på 1,1 %, enligt SKL, vilket är samma nivå som 2012, men klar nedgång jämfört med utfallet 2011 (3,7 %). Först 2015 är BNP-tillväxten uppe kring 3,5 %. Arbetslösheten bedöms ligga kvar kring 8 % i år och nästa år innan de kan börja sjunka år 2015. Även sysselsättningsökningen mätt i antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas trögt under -2014. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Bedömningen är att skatteunderlaget växer i år med 2,0 % realt och 3,3 % nominellt. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner och ökningen mattas av. Tabell 2: Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL Procentuell förändring 2011 2012 2014 2015 2016 2017 BNP 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar 2,0 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, nationalräkenskaper 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 (Källa: Cirkulär 13:40, SKL) Sammanfattningsvis väntas alltså den ekonomiska utvecklingen vara fortsatt trög under -2014, för att ta fart 2015-2016. Den fortsatt svaga konjunkturen den närmaste framtiden är i första hand ett resultat av att utvecklingen i omvärlden, främst Europa, präglas av svag tillväxt, skuldproblem och hög arbetslöshet. 3. 2. Skatteunderlaget Prognosen för skatteintäkterna i Bjuvs kommun kommer alltså från SKL och grundar sig på antaganden om sysselsättning, tillväxt, löneökningar m.m. SKL har under hösten kommit med två rapporter, dels den 16 augusti och dels den 1 oktober, vilka ligger till grund för bedömningen av hur skatteunderlaget utvecklas. I augustirapporten gör SKL bedömningen att skatteunderlaget i Sverige kommer att växa i ungefär samma takt som tidigare beräknat för -2014, men att det sedan 2015-2016 blir betydligt bättre. Som framgår av tabell 3 nedan är SKL:s prognos från augusti reviderad i jämförelse med prognosen från april. För 2015 är den senaste prognosen klart mer positiv, en halv procentenhet högre. I rapporten från den 1 oktober reviderades ökningen för 2014 ned till 2,7 % för att ta hänsyn till det grundavdrag för pensionärer som regeringen föreslog i sin budgetproposition i september. 4

Tabell 3: Olika skatteunderlagsprognoser Proc förändring 2012 2014 2015 2016 SKL, aug 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 ESV, jun 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 SKL, apr 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 Reg, apr 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 Reg, sep 2014 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 (Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV), Regeringen (VP, BP), Sveriges Kommuner och Landsting.) De beräkningar som Bjuvs kommun baserar sin intäktssida på är SKL:s senaste prognos för skatter och bidrag från den 1 oktober. Utvecklingen för Bjuvs kommuns del under perioden -2017 framgår av tabell 4. Tabell 4: Skatter och bidrag för Bjuvs kommun, prognos (SKL -10-01) (tkr) 2014 2015 2016 2017 Skatteintäkter 496 833 511 408 531 336 559 496 586 352 Inkomstutjämning 184 892 181 499 188 579 198 592 208 122 Kostnadsutjämning -5 507 16 350 16 526 16 695 16 865 Regleringsbidrag 6 782 3 154 2 267-1 949-6 116 Strukturbidrag 1 547 1 564 1 580 1 596 LSS-utjämning -19 858-20 062-20 278-20 486-20 695 Slutavräkningar -2 337-3 481 0 0 0 S:a intäkter 660 805 690 416 719 993 753 928 786 125 Fastighetsavgift 27 015 27 015 27 015 27 015 27 015 Summa intäkter 687 820 717 431 747 008 780 944 813 141 Budgeterade skatter och statsbidrag 683 025 714 445 742 317 768 784 Utdebiteringen för Bjuvs kommun uppgår till 20:89. För åren 2014-16 beräknas oförändrad utdebitering. En förändring av utdebiteringen med en krona skulle betyda att skatteintäkterna förändrades med 24,4 mkr. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från den 1 oktober. Eftersom det befolkningsantal som SKL har räknat med bedöms vara för högt i förhållande till den befolkningsprognos som kommunen tagit fram särskilt för Bjuv, har en nedjustering av skatteintäkterna gjorts med ca 3,0 mkr år 2014, 4,7 mkr 2015 och 12,2 mkr år 2016. Därutöver har effekten av omläggningen av kostnadsutjämningen vägts in. Totala skatter och statsbidrag för år 2014 beräknas därför till 714 445 tkr. Från och med 2005 garanterar den statliga inkomstutjämningen kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Kostnadsutjämningen baseras på faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen ska inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Bjuv har, jämfört med riket, något mer ogynnsamma strukturella förhållanden i de flesta delmodeller vilket innebär att kommunen från och med 2014 erhåller ett bidrag. Regeringen väntas under hösten lägga ett förslag till riksdagen avseende en sådan omläggning av kostnadsutjämning och Bjuvs kommun har valt att i sin budget utgå från att den träder i kraft den 1 januari 2014. Beräkningarna av den ekonomiska effekten av omläggning har gjorts av SKL i den 5

prognos som kom den 1 oktober. Bedömningen från SKL är också att förslaget kommer att antas av riksdagen senare i år. 3. 3. Arbetsmarknaden i Bjuvs kommun Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för Bjuvs kommun (16-64 år) är den öppna arbetslösheten i dagsläget något lägre (-3,8 %) än för ett år sedan, och även antalet i program med aktivitetsstöd har minskat (-11,8 %). Sammantaget är därför antalet arbetslösa klart färre än ett år tidigare, -57 personer eller -7,5 %. Även antalet långtidsarbetslösa (mer än sex månader) har minskat (-8,1 %). Det tycks således ha skett en ganska stadig förbättring på arbetsmarknaden i Bjuv det senaste året. I takt med att konjunkturen troligen ljusnar finns det möjligheter att arbetslösheten kan sjunka ytterligare i Bjuv. Tabell: Arbetsmarknadsstatistik 2011- för Bjuvs kommun (Arbetsförmedlingen) Juni 2011 Juni 2012 Juni Öppet arbetslösa 429 416 400 varav mer än 6 mån (173) (136) (125) Sökande i program med aktivitetsstöd 295 346 305 Summa 724 762 705 3. 4. Befolkningsutveckling Den 30 juni fanns det enligt officiell statistik (SCB) 14 813 invånare i kommunen. Det är en minskning med 53 personer sedan årsskiftet. Förklaringen ligger främst i en nettoutflyttning på 41 personer. Antalet döda har också överstigit antalet födda. Under det första halvåret 2012 däremot ökade befolkningen i kommunen något. Detta är en oroande tendens, för om den håller i sig innebär den lägre skatteintäkter inför nästa år. Under 2012 ökade befolkningen i kommunen med 15 personer. Flyttningsnettot var negativt, medan födelseöverskott var positivt (+29). Tabell: Befolkningsstatistik 2007-2012 (SCB) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Folkmängd, 31 dec 14 470 14 613 14 813 14 841 14 851 14 866 Andel 0-17 år 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 % 22,4 % Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 % 18,1 % Andel utländsk bakgrund 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 % 25,2 % Vid årsskiftet var 50,3 % av befolkningen i kommunen män och 49,7 % kvinnor. I riket som helhet var det däremot någon tiondels procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor än riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 18,1 %, vilket var något lägre än riket (19,1 %). Medelåldern i Bjuv var 40,6 år, i riket 41,2 år. Ungefär en fjärdedel, 25,2 %, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 20,1 %. Bortsett från det första halvårets minskning av befolkningen finns det två andra tendenser som går att utläsa ur de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel äldre i befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,7 procentenheter sedan 2007. Det är en utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen från april 2012 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. Redan de senaste två åren har hemtjänsten märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar i inledningen av 2012. Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga. För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006, från en femtedel av befolkningen till drygt en fjärdedel. Det medför förändrade behov inom förskola och skola, t.ex. i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål. Bjuvs kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som ett led i att planera den kommunala verksamheten, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. De uppgifter som presenteras här nedan i 6

tabellen är en del av den prognos, som stod klar i februari. Förutsättningarna för prognosen är bland annat det planerade bostadsbyggandet och kommunens befolkningsstruktur. Kommunens befolkning förväntas öka från 14 866 personer i slutet av år 2012 till 14 888 i slutet av och 15 001 i december 2017. Först i slutet av 2017 väntas alltså kommunen passera 15 000 personer. För åldersgruppen 1-5 år, d.v.s. förskolebarnen, väntas en minskning på 58 barn över hela perioden 2012-2017. För budgetåret 2014 är prognosen en genomsnittlig minskning på 15 barn. Åldersgruppen 6-15 är de som finns i skolans verksamhet f-9. I slutet av 2017 väntas de vara 104 fler än i periodens inledning. väntas antalet vara i stort sett oförändrat för att börja öka under 2014. För åldersgruppen i gymnasieskolan (16-18 år) kommer det att ske en markant nedgång till slutet av 2016. Tabell: Befolkningsutveckling 2012-2017, Bjuvs kommun Tidpunkt 0 år 1-5 år 6-15 år 16-18 år 19-64 år 65-79 år 80- år Totalt 2012-12-31 164 944 1 790 632 8 641 1 993 702 14 866-12-31 172 939 1 792 618 8 604 2 072 691 14 888 2014-12-31 175 915 1 854 539 8 677 2 090 692 14 942 2015-12-31 174 895 1 877 512 8 668 2 136 682 14 944 2016-12-31 173 890 1 892 508 8 686 2 163 671 14 983 2017-12-31 175 886 1 894 543 8 646 2 177 680 15 001 2017-2012 11-48 104-89 5 184-22 135 Prognosen förutsäger en kommande ökning i åldersgruppen 65-79 på 184 personer över perioden. För budgetåret är uppgången 79. Den äldsta gruppen, 80 år och uppåt, minskar något över femårsperioden, -11 för budgetåret. Prognosen visar också utvecklingen för de tre kommundelarna, vilket framgår av diagrammet ovan. I kommundelen Bjuv väntas befolkningen öka med 91 över perioden. Även i Ekeby ökar befolkningen, medan Billesholm minskar marginellt. Diagram: Prognostiserad befolkningsutveckling 2012-2017 för de tre kommundelarna Det bör framhållas att den befolkningsprognos som är redovisad ovan inte har tagit i beaktande den minskning av befolkningen totalt som skett under det första halvåret. Med den som bakgrund framstår det inte som sannolikt att Bjuvs kommun har 14 888 invånare vid årsskiftet. Befolkningsminskningen under det första halvåret är bekymmersam, inte minst ur intäktssynpunkt. Skatteintäkterna för ett visst år bestäms bl.a. av befolkningsantalet så som det 7

fastställs den 1 november året innan. Eftersom den faktiska befolkningen enligt SCB inte motsvarar den prognos som SKL har för avräkningsdatumet den 1/11 har en nedjustering av skatteprognosen gjorts. 3. 4. Finansiell analys Nettokostnadernas utveckling För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar på sikt bör inte verksamhetens nettokostnader öka mer än vad skatteintäkter och statsbidrag (skattenettot) ökar. Skattenettot beräknas enligt SKL:s prognos växa stadigt över perioden 2014-2016. I förhållande till det prognostiserade utfallet väntas skattenettot bli 3,9 % större 2014. Ökningen mellan 2014 och 2015 är 3,2 % och för 2016 är förändringen +2,6 %. Verksamhetens nettokostnader för den samlade verksamheten enligt den budget som lagts visar en annan utveckling. Den prognostiserade ökningen för är 6,2 %, vilket är långt mer än vad skattenettot beräknas stiga, 3,5 %. För 2014 växer sedan nettokostnaderna, enligt denna budget, endast med 0,8 % jämfört med prognosen för. För att budgeten ska vara realistisk måste det alltså ske en rejäl nedväxling av kostnadsutvecklingen. Det måste till besparingar. Kostnadsutvecklingen för 2015 beräknas bli +3,2 % och för 2016 +0,6 %. (Observera att resultatet för 2016 ligger på en långt högre nivå än tidigare.) Tittar vi endast på den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader blir skillnaderna i ökningstakt mellan åren ännu större: +6,6 %, 2014: +0,6 %, 2015: +2,7 % och 2016: +0,7 %. De skattefinansierade verksamheternas nettokostnader som andel av skattenettot budgeteras till 98,6 % år 2014, 98,1 % 2015 och 96,2 % 2016. Investeringsvolym Investeringsvolymen kommer att vara hög under bland annat p.g.a. det stora projektet planskild korsning och kraftigt ökade va-investeringar. För 2014 beräknas investeringsvolymen sjunka något, för att sedan stiga igen 2015. Den lite lägre nivån 2014 beror på att statsbidragen för planskild korsning väntas komma då. Va-investeringarna väntas ligga kvar på en hög nivå. Andra större projekt 2014 är exploateringen av Billesholms gård och ny gatubelysning. Tabell 7: Investeringsvolym, 2010-2016 2010 2011 2012 Prog Bu 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar (mkr) 32,8 28,8 18,9 59,8 43,5 49,5 40,2 Investeringars andel av nettokostnader 5,2 % 4,6 % 2,9 % 8,7 % 6,2 % 6,8 % 5,5 % Finansiering av investeringar För 2014 ligger budgeten på skattefinansierade investeringar inkl exploatering på 28,5 mkr och på avgiftsfinansierade på 15,0 mkr, totalt 43,5 mkr. Inom den skattefinansierade verksamheten väntas det finnas ett utrymme på 23,0 mkr i avskrivningar och 10,1 mkr i resultat, sammanlagt 34,1 mkr. De planerade investeringarna i skattefinansierad verksamhet håller sig alltså inom utrymmet och är självfinansierade. Utrymmet på va-sidan däremot är lägre än de planerade investeringarna. Avskrivningarna beräknas till 4,7 mkr och resultatet till 3,5 mkr, sammanlagt 8,2 mkr. För den kommunala verksamheten sammantagen, skattefinansierat och avgiftsfinansierat, uppgår de planerade investeringarna 2014 till 43,5 mkr. Utrymmet är något mindre i form av 27,6 mkr i avskrivningar och 13,6 mkr i resultat, summa 41,2 mkr. Tillgångar och skulder Tabell 8: Soliditet, 2010-2016 Komplettering kommer inför kommunstyrelsens sammanträde. 8

4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag Som ett inledande skede i budgetprocessen inför 2014 fick förvaltnings- och enhetschefer under våren i uppdrag att lämna underlag till budgetberedningen. Uppdraget inkluderade huvudsakligen bedömningar av verksamheternas utveckling och behov, möjligheterna till effektiviseringar samt beskrivning av ekonomiska och andra konsekvenser av föreslagna förändringar. Dessa budgetskrivelser har behandlats i kommunstyrelsen och nämnderna. Nedan följer en sammanfattning av redovisade verksamhetsförändringar och ekonomiska konsekvenser för det närmaste budgetåret. 4.1. Kommunstyrelsen Enheten för arbete och tillväxt I enhetens skrivelse pekas på följande verksamhetsförändringar: ökade kostnader för ett treårsprojekt Ut i jobb, insatser med särskilt anställningsstöd; fem OSA-platser (offentligt skyddad anställning) inrättas; satsning på missbruksvård; samt införande av boendestödjare. Sammantaget skulle dessa innebära kostnadsökningar för 2014 om 1,4 mkr. Som effektivisering framhålls minskade lokalkostnader (0,5 mkr) genom flyttning från Kummingatan. Vidare framför enheten sin bedömning att kostnaderna för försörjningsstödet kan minska under med 1,0 mkr. De investeringsbehov som tas upp är datorer, projektorer och lärplattform för sammanlagt 80 tkr. Samhällsutvecklingsenheten Enheten har i sin skrivelse avseende kommunstyrelsens ansvarsområden fört fram endast en tvingande förändring, nämligen obudgeterade personalkostnader för år om 450 tkr. Vidare redovisas i skrivelsen en satsning på social hållbarhet (0,4 mkr) i enlighet med kommunfullmäktiges policy. På investerings- och exploateringssidan framförs följande projekt som bl.a. är av vikt för att öka befolkningen och förverkliga visionen: Billesholms gård (beslutad); Valleberga 3:247 (beslutad); centrumplanering; gång- och cykelväg i Ekeby; samt Bjuv 3:3 vid tennishallen. De sammantagna utgifterna för 2014 är beräknade till 9,7 mkr. Driftenheten Enheten har i sin skrivelse fört fram följande tvingande förändringar: asfaltering om 4,5 mkr för att hålla en rimlig förnyelsetakt; lagstiftning om obligatorisk ventilationskontroll; ökade drifts- och underhållsbehov på gata/park; dagvattenavgift; samt ändrade krav på inomhusmiljön. Totalt omfattar dessa kostnader på 5,4 mkr. Andra önskvärda förändringar är: maskinkostnader för gata/park; översyn av lekplatser; trafiksäkerhetsåtgärder; generella utredningar; skadegörelse gata/park; ökad hyreskostnad för ny förskola i Ekeby; samt ökat planerat underhåll på fastigheterna. Den samlade ekonomiska konsekvensen år 2014 bedöms till 1,1 mkr. Driftenheten aviserar också prishöjning på 3-4 %. Enheten listar slutligen de olika investeringsbehov som framkommit, bland annat i maskiner och fordon, i kommunens fastigheter och i lekutrustning och trafiksäkerhetsåtgärder. Investeringsutgifterna summeras till 11,9 mkr för 2014. Räddningstjänsten I skrivelsen lyfts en tvingande förändringar fram, nämligen att det statliga bidraget för krisberedskap förändras. Den ekonomiska effekten är ännu inte känd. 9

Vad gäller investeringsbehov lyfter Räddningstjänsten inför 2014 fram behovet av reinvesteringar till följd av sliten utrustning samt den redan beslutade ledningsplatsen för krisledningsorganisationen. Sammantaget är det utgifter på 1,6 mkr. Inför 2015 äskas en ny skumkanon för 0,4 mkr. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret för i sin budgetskrivelse fram följande tvingande förändringar: personalenheten behöver ett lönekartläggningsverktyg (MIA; 100 tkr); från upphandlingsansvarig aviseras ökad arbetsbelastning som en följd av nya direktiv från EU respektive staten. Andra önskvärda förändringar som framhålls från kommunledningskontoret är: att fortsätta Qlikviewprojektet, att höja friskvårdsbidraget med ytterligare 225 kr till 900 kr, samverkan p itområdet inom 6K; samt att utveckla upphandlingen genom inköp av nya moduler. Sammantaget skulle kapitalkostnaderna inklusive nya ärendehanteringssystem öka med 0,6 mkr och friskvårdsbidraget kosta ytterligare 0,2 mkr. På investeringssidan framhålls behovet av att fortsätta Qlikviewprojektet, LAN-controller för trådlöst nät, och moduler till upphandlingssystem resp e-handelsportal. Sammantaget uppgår investeringsutgifterna till 450 tkr. 4.2. Barn- och utbildningsnämnden De tvingande verksamhetsförändringar som nämnden har framfört är: färre barn i förskolan; pris- och volymförändringar i gymnasieskolan; ökning av elevantalet i förskoleklass, grundskola och fritidshem; samt ökade lokalkostnader för den nya förskolan i Ekeby samt en ny modul på Brogårdaskolan. Den sammanlagda kostnadsförändringen av dessa år 2014 bedömdes bli kostnadsminskningar på 1,2 mkr. (Det bör noteras här att bedömningen av de tvingande förändringarna reviderades till presentationen den 3 september och då var beräkningen att BUN:s kostnader skulle öka med 3,7 mkr, främst som en följd av en annan bedömning av gymnasieskolan och tillkomna kostnader för institutionsplaceringar.) BUN för också fram andra önskvärda förändringar: studiehandledning på modersmål; ökade vikariekostnader i förskolan; barnomsorg på nätter och helger; utökat grundbidrag årskurs 1-9; förstärkning av familjerätten (fler ärenden); breddning av musikskolan; IKT-samordnare för lärplattform och pedagogik; samt satsningar på utemiljön i förskolor och skolor. Den sammantagna kostnadsökningen av dessa förslag är beräknad till 12,8 mkr år 2014. BUN framhåller också behovet av investeringsmedel, totalt 2,2 mkr år 2014, till inventarier, datorer och smartboards. Ombyggnad av slöjdsalarna på Varagårdsskolan aviseras, men är inte utgiftsberäknad. 4.3. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har inte fört fram några tvingande förändringar inför 2014. Andra önskvärda förändringar finns däremot: ökade lokalkostnader när biblioteket i Bjuv flyttar; ökat öppethållande på biblioteken för bl a studerande; och en ökning av assistenttjänst med 37,5 %. De summerade ekonomiska konsekvenserna för år av dessa förändringar är 220 tkr i ökade driftkostnader exklusive den ökade lokalkostnaden för nytt bibliotek. (Det senare har klarnat efter sommaren och det finns i dag en beräknad kostnadsökning på 2,4 mkr varav 0,4 mkr ska kunna täckas av intäkter från andra.) Därutöver rapporteras ett investeringsbehov på 0,8 mkr för att införa självbetjäning på alla bibliotek. Tekniken heter RFID och finns i andra kommuner i Skåne nordväst. Vidare tillkommer behov av inventarieinköp för 3,5 mkr till det nya biblioteket. 4.4. Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämnden har i sin skrivelse tagit upp följande tvingande verksamhetsförändringar: volymökningar inom hemtjänsten; åtta nya platser inom särskilt boende; förstärkt bemanning och biståndsbedömning inom demensboende som en följd av Socialstyrelsens föreskrifter; behovet av 10

uppsökande verksamhet; kompensation för uteblivna intäkter inom korttidsenheten; ökande behov inom hemsjukvården; volymökningar inom rehabilitering och hjälpmedel; prisökning för färdtjänsten; hemtagningsteam; delning av gruppboende inom LSS; volymökningar inom daglig verksamhet; helårseffekt av ny tjänst som enhetschef; volymökningar inom personlig assistans; volymökningar inom socialpsykiatrin; samt kontorshyra för ny chef. Den sammanlagda kostnadsökningen av dessa förändringar år 2014 uppgår till 18,7 mkr. Andra önskvärda förändringar som VON för fram är en satsning på utbildning och handledning för personliga assistenter. Inför 2015 aviseras behovet av en ny gruppbostad, sex platser, inom LSS. Kostenheten redogör i sin skrivelse för volymökningar som sker dels på skolorna och dels som en följd av en ny förskola och fler platser på Varagårdens äldreboende. Dessa leder till ökade kostnader, bl.a. för 25 % ekonomibiträde. Nämnden för också fram en del investeringsbehov: sängar, möbler och andra inventarier till nya platser på särskilt boende; nytt digitalt trygghetslarm i hemtjänsten; nyckelhanteringssystem; bemanningsverktyg; inventarier till nya lokaler för hemtjänsten och för LSS; samt inventarier och utrustning. Totalt summerar dessa förslag till 5,25 mkr. Utöver detta finns inom kostenheten investeringsbehov av att köpa in inventarier och maskiner för 0,35 mkr år 2014. 4.5. Byggnadsnämnden Det finns, enligt nämnden, inga kända tvingande förändringar, genom lagstiftning, för Byggnadsnämndens verksamhet under aktuell planperiod. Den nya PBL:en är under översyn/utvärdering, men om och i så fall hur detta kommer att påverka nämnden är inte känt. Under planperioden kommer nämndens verksamhetsprogram, Byggreda, att fasas ut och ersättas av Vision. Under 2014 kommer en konvertering till det nya programmet att kosta ca 150 tkr (investering). Byggreda kommer att fasas ut under 2015 och 2016, därefter kommer också supporten att försvinna. Från 2015 kommer konverteringen att öka i pris, prisuppgift saknas. Kapitaltjänstkostnaden för det nya programmet är beräknad till 34 tkr under det första året. De utvecklingsområden som nämnden lyfter fram gäller samarbetet inom 6K, där man arbetar på att tillsätta en samordnare för Geosecma (nytt kartsystem) i syfte att öka driftsäkerheten och minska sårbarheten. Denna samordning är kostnadsneutral för Bjuv. 11

5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål) 5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2014-2016 Boende, omsorg och trygghet I ett 20 25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska ha 5 000 fler invånare. Kvaliteten på gator och gång- & cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012. Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer. Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med 2012. En kvalitetshöjning för utskrivningsklara och demenssjuka personer ska ske 2014 jämfört med 2012. Fler boendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och 2015. Näringsliv och utbildning I ett 20 25-årsperspektiv är målsättningen att andelen invånare i Bjuvs kommuns befolkning som har eftergymnasial utbildning ska motsvara riksgenomsnittet samt att det ska ske en nettoökning av företag i kommunen på 15 %. Mer än 90 % av föräldrarna ska uppleva att verksamheten i förskolan stimulerar till utveckling och lärande för deras barn. Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 3 % årligen. Inom ramen för energiförsörjningsområdet ska kommunen stödja och främja minst två projekt som syftar till ett hållbarare samhälle, 2014 16. Miljö, hälsa och natur I ett 20 25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska vara ett miljö- och klimatsmart boendealternativ och ett gott exempel på en kommun som har skapat långsiktigt hållbara lösningar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka årligen jämfört med resultaten i 2012 års levnadsvaneundersökning. Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med 2012. Den upplevda tryggheten för kommuninvånarna när man vistas i kommunens parker och grönområden ska öka. Personalen i Bjuvs kommun ska uppleva en ökad grad av samverkan och delaktighet. Sjukfrånvaron för anställda i Bjuvs kommun ska understiga 6 % av ordinarie arbetstid. 5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Resultaträkningens resultat ska i genomsnitt under perioden 2014-2016 uppgå till 2 % av det s.k. skattenettot (totala skatteintäkter och statsbidrag inklusive konjunkturstöd och fastighetsavgift). Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över planperioden (2014-16). 5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget. Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. 12

Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa. Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning. 13

6. Ekonomiska ramar/ budget 2014 och plan 2015-16 Utgångspunkt för budgeten år 2014 och planen för 2015-2016 är innevarande års () budget. Hänsyn har tagits till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2012 och de utfallsprognoser som gjorts under innevarande år. Delårsrapporten innehöll en utfallsprognos som pekade på ett negativt resultat för på -7,3 mkr, varav den skattefinansierade verksamheten stod för -13,0 mkr och vaverksamheten +5,7 mkr. Detta prognostiserade resultat inkluderade inte den engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring på 10,7 mkr som kommer att betalas ut senare i år. Helårsprognosen inklusive denna post skulle ge ett resultat på +3,4 mkr totalt. Personalkostnaderna, som för 2012 beräknas uppgå till ca 515 mkr, utgör den tyngsta utgiftsposten i kommunens samlade budget och svarar för ca 63 % av bruttokostnaden. Beräkningarna för 2014-2016 bygger på årliga avtalsenliga löneökningar med ca 2,5 procent per år. Medlen för att täcka löneökningarna budgeteras på finansförvaltningen (kommunstyrelsen) och när utfallen är kända kommer det att göras en ramjustering. Kompensation för års löneöversyn är utlagd i nämndernas och avdelningarnas ramar. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren 2014-2016 grundar sig på löner i års nivå. Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta den i sina internbudgetar. De interna hyrorna har inte reviderats, men eventuellt föreligger behov av att göra det. Det skulle då kunna leda till att ramarna behöver justeras inför 2014. Därför ges ekonomichefen i uppdrag att vid behov skriva fram ett ärende om sådana justeringar av ramarna till följd av ändrade internhyror. Styrelsen/nämnderna tilldelas en budgetram (skattefinansiering) som fastställs av kommunfullmäktige för styrelse/nämnd, vilket således är anslagsbindningsnivån om inte annat uttryckligen anges i fullmäktiges budget. I skattefinansieringen inkluderas kapitalkostnader (avskrivningar och intern ränta). Eventuella överskott på kapitalkostnaderna får inte användas till andra ändamål. Den tilldelade skattefinansieringen är likvärdig med de nettokostnader som styrelsen/nämnden förväntas redovisa vid varje årsslut. Nämnderna ska tillämpa bruttobudgetering och bruttoredovisning för att uppnå jämförbarhet mellan budget och bokslut. Kommunfullmäktige beslutar om vilka verksamheter som ska bedrivas i nämnder och styrelser då detta är en principiell fråga. Det innebär att nämnderna inte kan inrätta eller dra in hela verksamheter utan beslut av kommunfullmäktige. Även andra principiella frågor beslutas av fullmäktige. Kommunfullmäktiges mål (avsnitt 5) är överordnade och preciseras här vad gäller respektive nämnds verksamhet. Nedan anges nettokostnader (summan av bruttointäkter och bruttokostnader) med minustecken före beloppen. En negativ ramförändring innebär alltså en ökad nettokostnad, en positiv att nettokostnaderna minskar. 14

6.1. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller bl a budget, skatt, taxor och avgifter. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas och vad nämnderna ska göra samt utser ledamöter till nämnderna. Fullmäktige sammanträder en gång i månaden förutom i juli. Utöver kommunfullmäktige redovisas här valnämnden, revisionsnämnden och överförmyndarnämnden. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten däremot redovisas under kommunstyrelsen. Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats och som inkluderar kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndarnämnd och kommunrevision. Tabell 9: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Rambudget -1 944-1 944-1 944 Allmänna val -300 0 0 Löneöversyn -13-13 -13 Ny ram -2 257-1 957-1 957 År 2012 kostade kommunfullmäktige och de tre nämnderna 1 925 tkr. Prognosen för är ett utfall på hela året på 1 944 tkr. År 2014 kommer det att hållas allmänna val och därför finns ett tillskott på 300 tkr. 15

6.2. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (KS) ska samordna och leda förvaltningen av kommunens angelägenheter. KS bereder ärenden till kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. KS ska ha uppsikt över samtliga verksamheter samt ansvar för kommunens utveckling och ekonomi. Enligt den nya organisationen som gäller från och med den 1 oktober är kommunstyrelsens förvaltning indelad i tre operativa avdelningar arbete & tillväxt, räddningstjänsten och drift- och fastighetsavdelningen. Utöver det finns olika stödfunktioner, som vi här redovisar gemensamt. Om det i någon av kommunstyrelsens enheter när internbudgetarna ska utformas uppkommer ett väsentligt budgetutrymme till följd av att förutsättningarna ändrats får detta utrymme inte förbrukas för annan verksamhet inom enheten, utan ska budgeteras centralt inom kommunstyrelsen för oförutsedda utgifter. 6.2.1. Stödfunktioner inom kommunstyrelsens förvaltning Enligt den nya organisationen som gäller från och med den 1 oktober består kommunstyrelsens förvaltning bland annat av olika stödfunktioner personalavdelningen, ekonomiavdelningen, itavdelningen, administrativa avdelningen samt en stab. Det innebär att det tidigare kommunledningskontoret slås ihop med större delen av kommunstyrelsens del av samhällsutvecklingsenheten. Administrativa avdelningen svarar för ärendeberedning och sekreterarskap i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt valnämnden. Under denna avdelning sorterar också växel/reception, vaktmästeri och arkiv. Ekonomiavdelningen arbetar med budget och ekonomisk planering, bokslut och årsredovisning, in- och utbetalningar, debiteringar och kravverksamhet m.m. Personalavdelningen ansvarar för personaladministrativa strategier, organisationsfrågor, personal- och lönepolitik, rekrytering, personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor. It-avdelningen svarar för kommunens nätverk, datorer, telefoni, it-strategi m.m. I staben handläggs ärenden som rör överförmyndarverksamheten, upphandlingar, exploateringar, samhällsplanering, näringsliv, turism, kommunikation, marknadsföring och hållbarhetsfrågor. Kostnaderna för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott ingår också. Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats och som alltså inkluderar kommunledningskontoret och samhällsutvecklingsenheten. Tabell 10: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Ram kommunledningskontoret -29 435-29 435-29 435 Ram samhällsutvecklingsenheten -8 254-8 254-8 254 Ökade kapitalkostnader -116-116 -116 Löneöversyn -491-491 -491 Förändring av ny organisation 351 351 351 Minskad ram 950 950 950 Ny ram -36 995-36 995-36 995 Nettokostnaderna i 2012 års bokslut var för kommunledningskontoret 26 442 tkr och för samhällsutvecklingsenheten 8 348 tkr. Det prognostiserade underskott för är enligt delårsrapporten 225 tkr på samhällsutvecklingsenheten. Inför 2014 tillförs stödfunktionerna kompensation för löneöversyn samt ökade kapitalkostnader. Förändringarna av den nya organisationen är att ramen minskas med 351 tkr som en följd av att tre befattningar flyttas. Slutligen minskas ramen med 950 tkr. 16

6.2.2. Räddningstjänsten (KS) Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering enligt Lag om skydd mot olyckor och Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Räddningstjänsten har ansvaret för att samordna detta arbete direkt under kommunstyrelsen. Räddningstjänstens ansvarsområde är sotnings-, tillstånds-, tillsyns-, utrycknings-, samt förebyggande, rådgivande, och skadeavhjälpande verksamhet. Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats. Tabell 11: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Rambudget -6 771-6 771-6 771 Minskade kapitalkostnader 62 62 62 Löneöversyn -98-98 -98 Minskad ram 170 170 170 Ny ram -6 637-6 637-6 637 Nettokostnaderna 2012 uppgick till 6 715 tkr. Prognosen för är, enligt delårsrapporten, att budgeten på 6 771 tkr hålls. Räddningstjänsten föreslås få kompensation för löneöversynen, avdrag för minskade kapitalkostnader samt i övrigt en minskad ram med 170 tkr. 6.2.3. Avdelningen för arbete och tillväxt (KS) Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknads- och integrationsfrågor samt vuxenutbildning. Avdelningen för arbete och tillväxt ligger således under kommunstyrelsen och rapporterar till dess utskott för arbete och tillväxt. Avdelningens/utskottets verksamheter är: vuxen- och försörjningsstöd, som arbetar med stöd till vuxna, framför allt missbrukare och ekonomiskt bistånd till enskilda och familjer, integrationsfrågor, gemensam administration för tre förvaltningar på Almliden, Futurum, som arbetar med vuxenstudier, yrkesvux, svenska för invandrare, särvux och viss uppdragsutbildning samt på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden verkställer gymnasieskolans individuella program. Arbetsmarknadsenheten, som har till uppdrag att stödja deltagare från arbetsförmedlingen och socialtjänsten att så snabbt som möjligt bli självförsörjande genom arbete eller studier, samordningsansvar för kommunens insatser inom Bjuvsam. Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats. Tabell 12: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Rambudget -46 492-46 492-46 492 Ökade kapitalkostnader -19-19 -19 Löneöversyn -663-663 -663 Förändring av ny organisation -526-526 -526 17

Minskad ram 1 170 1 170 1 170 Ny ram -46 530-46 530-46 530 Nettokostnaderna i bokslutet 2012 slutade på 46 871 tkr. Enligt delårsrapporten väntas året sluta enligt budget. Inför föreslås några förändringar. Avdelningen tillförs kompensation för ökade kapitalkostnader, löneöversynen och förändringar som en följd av den nya organisationen från den 1 oktober. Utöver det minskas ramen med 1 170 tkr. 6.2.4. Drift- och fastighetsavdelningen (KS) Inom kommunstyrelsens ansvarsområde ligger även de tekniska frågorna som t ex kommunens vattenoch avloppsverk, gator, parker, trafik, och fastigheter. Drift- och fastighetsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala vägar, gator och gångoch cykelvägar; drift och underhåll av allmän platsmark; den kommunala städverksamheten; drift och underhåll av kommunala fastigheter samt de avtal som kommunen har med andra fastighetsägare, t ex Bjuvsbostäder; drift och underhåll av bad- och sportanläggningar; samt va-verksamheten (beställarfunktion mot NSVA). Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats. Tabell 14: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Rambudget -35 179-35 179-35 179 Ökade kapitalkostnader - 918-918 -918 Löneöversyn -269-269 -269 Minskat anslag för asfaltering 1 500 1 500 1 500 Minskad ram -380-380 -380 Ny ram -34 486-34 486-34 486 I bokslutet för 2012 redovisade dåvarande driftenheten nettokostnader på 43 047 tkr. Av det stod fastighetsenheten för nettokostnader på 3 050 tkr. Städenheten gjorde ett resultat på +62 tkr. Inför gjordes internhyrorna om och ramförändringar genomfördes så att fastighetsenheten exklusive idrottsanläggningarna har nollbudget. Prognosen för fastighetsenheten år är enligt budget, d.v.s. ett nollresultat. Även städenheten räknar med ett resultat i balans. Hela avdelningen har en prognos på -1,2 mkr, vilket huvudsakligen hänför sig till gator och vägar. Inför 2014 kompenseras avdelningen för löneöversynen samt ökade kapitalkostnader, vilket främst är en följd av att den planskilda korsningen aktiveras. Avskrivningarna för denna uppgår till 713 tkr årligen och 2014 är räntekostnaden 777 tkr. Asfalteringsanslaget minskas med 1,5 mkr. Generellt minskas ramen med ytterligare 380 tkr. Beräkningarna av kapitalkostnaderna pekar på att internhyrorna kan behöva revideras inför 2014. Därför ges ekonomichefen i uppdrag att vid behov återkomma med ett förslag till ramförändringar som en följd av att internhyrorna revideras. 6.2.5. Finansförvaltning I finansförvaltningen ingår för det första den samlade statliga intäktssidan för kommunen, d.v.s. skatteintäkter, statsbidrag och avgifter inom utjämningssystemet samt kommunal fastighetsavgift. I tabellen nedan framgår de budgeterade intäkterna för åren -2016. 18

De i tabellen nedan redovisade beloppen är enligt de prognoser som SKL lämnat för Bjuvs kommun i oktober med justering av skatteintäkterna för befolkningsantalet. I tabellen ingår således effekten, enligt SKL, av det förslag till ny kostnadsutjämning som riksdagen väntas besluta om i slutet av. Den budget som lagts utgår från att förslaget blir antaget av riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2014. Tabell 15: Budgeterade skatteintäkter, statsbidrag och fastighetsavgift, -16 (tkr) 2014 2015 2016 Skatteintäkter 487 046 504 942 526 644 547 337 Inkomstutjämning 187 227 181 499 188 579 198 592 Kostnadsutjämning inkl nytt förslag -4 979 16 350 16 526 16 695 Regleringsbidrag 6 882 3 154 2 267-1 949 Strukturbidrag 1 547 1 564 1 580 LSS-utjämning -20 079-20 062-20 278-20 486 Kommunal fastighetsavgift 26 928 27 015 27 015 27 015 Summa statliga intäkter 683 025 714 445 742 317 768 784 Det är viktigt att komma ihåg att den samlade intäktssidan är en prognos, som troligen kommer att förändras och att förändringen kan bli både negativ och positiv. Om konjunkturutvecklingen det närmaste 1-1,5 året blir markant sämre än vad som antas i prognosen från SKL finns det risk att intäkterna till kommunen också hamnar en bit lägre än vad som budgeterats. För det andra ingår i finansförvaltningen det s.k. finansnettot, d.v.s. de externa räntekostnader och - intäkter som kommunen betalar, huvudsakligen på sina lån. Räntekostnaderna har sjunkit under 2012 och som en följd av lägre räntor och inför 2014 kommer därför kostnaderna att ligga lägre än tidigare. En viss ökning är beräknad för 2015 och 2016 mot bakgrund av omfattningen på investeringsbudgeten. Med i beräkningen finns också borgensavgift och utdelning från Bjuvsbostäder AB. Resten av finansförvaltningen är huvudsakligen pensionskostnader, löneökningar och den interna intäktsränta som utgör en del av kapitalkostnaden för kommunens verksamheter. Tabell 16: Övrig budget för finansförvaltningen, -2016 (tkr) 2014 2015 2016 Pensionskostnader -13 891-13 600-13 600-13 600 Internränta 13 492 14 174 14 174 14 174 Övrigt -1 681-803 -803-803 Finansnetto -4 800-3 430-3 880-4 330 S:a exkl löneökning -6 880-3 659-4 109-4 559 Löneökningar (ackumulerat) -6 131-7 078-18 878-30 978 S:a finansförvaltningen övrigt -13 011-10 737-22 987-35 537 De löneökningar som budgeteras på finansförvaltningen ska sedan fördelas i verksamheternas ramar. Löneöversynen är avslutad och kompensationen för dessa löneökningar läggs ut i ramen för de olika förvaltningarna och avdelningarna. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren 2014-2016 grundar sig på löner i års nivå. Fördelningen av 2014 års löneökningar kommer att skrivas fram för nytt beslut när utfallet av löneöversynen föreligger. 19

6.3. Byggnadsnämnd Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om byggande och fastighetsbildning, planfrågor samt övervakar efterlevnaden av plan- och bygglagen, föreskrifter och beslut. Byggnadsnämnden prövar vidare ansökningar om bygg-, rivnings- och marklov samt ansvarar även för kommunens kart- och mätverksamhet. Bevarandefrågor, kulturminnesvård och namngivning ingår också i nämndens ansvar. Från och med den 1 oktober har byggnadsnämnden en egen förvaltning, byggnadsförvaltningen. Nämnden har åter ansvar för planfrågorna, som tidigare handlades av samhällsutvecklingsenhetens åt kommunstyrelsen. Budgetram Budget för 2014 och planen för 2015-16 utgår från den rambudget för som beslutats för nämnden. Tabell 17: Förslag till budget (tkr) Budget 2014 2015 2016 Rambudget -2 353-2 353-2 353 Ökade kapitalkostnader -58-58 -58 Löneöversyn -58-58 -58 Förändringar av ny organisation 175 175 175 Minskad ram 60 60 60 Ny ram -2 234-2 234-2 234 Nettokostnaderna 2012 uppgick enligt bokslutet till 2 627 tkr. Enligt delårsrapporten prognostiseras ett mindre överskott på 137 tkr. Inför 2014 kompenseras nämnden för ökade kapitalkostnader och löneöversynen. Den nya organisationen innebär att befattningen som planarkitekt ingår i byggnadsförvaltningen, medan en befattning med inriktning mot samhällsplanering övergår till staben inom kommunstyrelsens förvaltning. 20