Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Transkript

1 Information Datum Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff Info-ärende på BUN Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige till samtliga nämnder Kommunfullmäktige har i samband med beslut om budget lämnat ett antal uppdrag till nämnderna. Redovisning av uppdragen görs i årsredovisningen. Fortsätta arbetet med lokaleffektivisering. Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden Redovisa vilka långsiktiga effekter den planerade finansieringen av en till en projektet får på gymnasieskolans ekonomi. Ekonomisk ram 2011 Den budget som Kommunfullmäktige har beslutat om är volymbaserad. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden erhåller ekonomiska ramar utifrån bedömda volymförändringar i verksamheterna. Basen utgörs av 2010-års verksamhet. Den budgetram som barn- och utbildningsnämnden erhållit utgörs av följande poster; Tkr Budgetram Volymförändring, grundskola Volymförändring, förskola Volymförändring, gymnasieskola Volymförändring vuxenutbildning 510 Övrig förändring förskola Volymförändring obligatorisk särskola 520 Övrig förändring grundskola Förändring ofördelat

2 Övrig förändring gymnasieskola Kompensation för prishöjningar Löneökning Justering PO-pålägg Justering internhyror Justering kapitalkostnader -618 Summa budgetram Ramförändringen Demografiska faktorer påverkar volymförändringarna i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Även förändringar i särskolan samt på vuxenutbildningen påverkar nämndens ram. Nämnden har kompenserats med tkr för prisökningar för nämndens kostnader exklusive löner. Nämnden har fått kompensation för lönerevisionen Nämndens ram justeras för kapitaltjänstkostnader utifrån gjorda investeringar samt ett lägre personalomkostnadspålägg 2011 än under Löneökning Kompensation för löneökningar 2011 saknas i ramen. Kommunfullmäktige har avsatt medel för löneökningar under 2011, dessa ligger centralt i kommunen i avvaktan på att lönerörelsen avslutas. Volymförändringar 2011 Följande volymförändringar bedöms inträffa under 2011 Det finns flera aktörer inblandade i verksamheten som rör gymnasieskolan och förskoleverksamheten. I grundskolan finns för närvarande två andra huvudmän förutom kommunala grundskolor. Följande förändring bedöms ske inom dessa verksamheter. BU 2010 BU 2011 Förändr. Antal elever, grundskolan Antal barn, fritidshem Antal elever, gymnasieskolan Antal barn i förskola och familjedaghem Gymnasieverksamheten BU 2010 BU 2011 Förändr.

3 Antal elever, Falkenbergs gymnasium Antal elever, övriga gymnasium Summa I gymnasieverksamheten har andelen elever som väljer en skola utanför Falkenbergs gymnasieskola ökat marginellt med 1,9 procent. Den totala andelen som väljer annan gymnasieskola ökar från 24,2% till 26,1%. Inom förskoleverksamheten ser vi en fortsatt efterfrågan på platser då det är en volymökning pga demografiska faktorer. Totalt sett ökar antalet barn med 104 över åren. Inom fritidshemsverksamheten är volymantalet oförändrat. Grundskolans volym minskar på grund av demografiska faktorer. Budgetförändringar 2011 Organisation En ny organisation har infördes Tre verksamheter har ledningsansvaret för rektorerna i de olika skolformerna. En ny administrativ organisation med en ny ansvars nivå har inneburit stora förändringar i internbudgeten jämfört med förut. Tidigare var budgeten organiserad efter de geografiska skolområdena medan de nu är budgeterade direkt ned på varje kostnadsställe under respektive ansvarig rektor för respektive verksamhetschef. Det innebär att internbudgeten följer den nya organisationen. Ofördelad verksamhet har i årets internbudget så långt det är möjligt fördelats ut på respektive skolform. Detta för att underlätta framtagandet av beräkningsregler i budgetprocessen samt korrekt kostnadsstatistik till statistiska central byrån (SCB). Internbudgetens personalkostnader periodiseras efter utfallet föregående år vilket innebär att budgeten inte är linjär. Semesterkostnaden bokförs när personalen är i arbete vilket innebär att personalkostanden sjunker kraftigt under sommarperioden. Övriga kostnader periodiseras inte. Där kommer en periodisering i stället att ske inför tertialrapporternas prognosarbete. Som underlag för internbudgetarbetet har de beräkningsregler som används vid framtagandet av a- priser enligt lagen om bidrag på lika villkor, vilket beslutades av BUN i december 2010 använts som underlag. Vidare är det ytterst den ram som beslutats av kommunfullmäktige i november 2010 som internbudgeten har att rätta sig efter. Gymnasieskolan/Vuxenutbildning Inom gymnasieverksamheten tas det varje år fram kostnader per program enligt en gemensam framtagen modell i region hallands regi. Detta har inneburit att budgeten lagts om för att passa denna modell. Ett kostnadsställe per program samt minimerad bokföring på gemensam verksamhet. Budgeten för vuxenverksamheten är i så hög grad som möjligt separerad från gymnasiebudgeten. Resurserna fördelas efter samma modell som ramtilldelningen och korrigeras ej under innevarande budgetår. Utifrån att verksamhetschefen för de fria skolformerna samt särskolan är sjukskriven är internbudgeten i skrivande stund ej klar på detaljnivå. Grundskolan

4 Grundskolans fördelningssystem reviderades Det är inga större förändringar jämfört med tidigare. Den sociala faktorn är kvar. En ny modell vid köp av plats på Lotsen och Kompassen har infördes år 2010 och är oförändrad under detta budgetår. Tidigare fick hemskolan behålla hela elevpengen medan eleven gick på Lotsen/Kompassen. Idag får hemskolan betala en överenskommen summa varje månad för en plats på Lotsen/ Kompassen. Det sjunkande elevantalet på grund av demografiska orsaker innebär att budgetmedel minskar i förhållande till föregående budgetår. En större andel av budgeten går till friskolor då Vesterhavsskolans elevtal ökar medan elevantalet totalt sett minskar i kommunen. Fördelningssystemet förändrar efter avläsningar budgettilldelningen till de olika kostnadsställena fyra gånger under året. En pågående utredning om ett differentierat elevbidrag F-5 kontra 6-9 presenteras för BUN i april. Förskolan Ett nytt fördelningssystem togs i bruk Fördelningen innebär att resursfördelningen baserar sig både på barnets ålder samt hur många timmar som barnet vistas i förskolan. Det är inga förändringar i fördelningssystemet inför Volymökningen inom förskolan innebär att verksamheten tillskjutits nya medel inför Ny tillfälliga förskolor bokförs separat. I ramen ingår inte ersättning för lokalkostnaderna för dessa. Det finns en särskild budget för lokalhyra avseende Barnens bikupas nya lokal i Ringsegård. Fördelningssystemet förändrar efter avläsningar budgettilldelningen till de olika kostnadsställena tolv gånger under året. Kulturskolan På grund av beslutad neddragning av ramen har budgeten till kulturskolan minskat till år Internbudget 2011, driftbudgeten Fördelning av den ekonomiska ramen i tkr. Verksamhet Kostnader Intäkter Netto 2011 Barn- och utbildningsnämnden Kulturskolan Öppen förskola Förskola Dagbarnvårdare/Familjedaghem Fritidshem Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola/Kompetenscentrum Ofördelad verksamhet Internbudget I ofördelad verksamhet ingår huvudsakligen budget för ledningen och förvaltningskansliet. Internbudgeten fördelad efter ansvarsområde 2011, netto i tkr.

5 Ansvar Årsbudget 50 Barn-och utbildningskansliet Verksamhetschef Förskolan Verksamhetschef Grundskolan Verksamhetschef Gy/Sär/Kompetenscentr/Kultur Internbudget Gymnasiet/Kulturskolan/Särskolan Budget är inte klar i detalj pga sjukdom och nettobudget är utlagd på en rad/verksamhet i denna handling. Internbudget investeringsanslag I kommunfullmäktiges budgetförslag för 2011 redovisas följande poster för barn- och utbildningsnämnden i tkr. Investeringsbudget År 2011 Långaveka förskola, inventarier Skrea förskola tre avdelningar Tullbroskolan förskolepaviljong 3 avd inkl inventarier Gymnasieskolan ospecificerat, inventarier Reinvesteringar inventarier barn- och utbildningsnämnden inkl arbetsmiljöåtgärder Inför 2011 har varje rektor äskat medel enligt en egen prioritetslista till sin verksamhetschef. En process där verksamhetscheferna tillsammans med personal på kansliet tar fram ett förslag till förvaltningschefen pågår. Det är ytterst förvaltningschefen som fattar beslut om hur reinvesteringsanslaget och medel för arbetmiljöåtgärder ska användas för år Stefan Bergdoff Ekonomistrateg