Budget Med ekonomisk plan för Beslutad i kommunfullmäktige

Transkript

1 2013 Med ekonomisk plan för Beslutad i kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1. Förslag till beslut Sammanfattning Ekonomiska och demografiska förutsättningar Samhällsekonomisk utveckling Skatteunderlaget Befolkningsutveckling Finansiell analys Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Byggnadsnämnden Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål) Verksamhetsmål för Bjuvs kommun Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Ekonomiska ramar/ budget 2013 och plan Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret (KS) Räddningstjänsten (KS) Enheten för arbete och tillväxt (KS) Samhällsutvecklingsenheten (KS) Driftenheten (KS) Finansförvaltning Byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringsbudget Ekonomisk sammanställning Driftbudgetramar Resultaträkningar Balansräkning Investeringsbudget för 2013 och plan Kassaflödesanalys

3 1. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna mål för god ekonomisk hushållning att anta kommunens övergripande verksamhetsmål att godkänna driftbudget för år 2013 och plan för i enlighet med föreliggande förslag till skattefinansiering och resultatkrav för respektive nämnd och verksamhet att fastställa resultatet i 2013 års driftbudget till totalt tkr varav tkr i den skattefinansierade delen att med hänsyn till förlusterna under år fastställa resultatkravet i den avgiftsfinansierade delen (va-verksamheten) till tkr år 2013 att godkänna resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2013 och plan för i enlighet med föreliggande förslag att godkänna investeringsbudget för år 2013 och plan för i enlighet med föreliggande förslag att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera investeringsprojekt upp till tkr att godkänna ny upplåning under 2013 om högst 15 miljoner kronor om detta av likviditetsskäl skulle bli nödvändigt att fastställa internräntan för år 2013 till 3,3 % (oförändrad) att bevilja kostenheten höja det interna måltidspriset med 1 % för att täcka de förväntade kostnadsökningarna inom enheten att bevilja städenheten höja det interna priset med 2,1 % för att täcka de förväntade kostnadsökningarna inom enheten att nämnder och styrelse senast den 31 januari ska fastställa internbudget att uppdra åt chefen för samhällsutvecklingsenheten och den tekniske chefen att utreda olika alternativ för ett nytt bibliotek alternativt kulturhus i kommundel Bjuv att uppdra åt barn- och utbildningschefen och den tekniske chefen att utreda det framtida behovet av skollokaler i kommundel Bjuv och särskilt beskriva olika alternativ för Brogårdaskolan att entreprenadutsättning i kommundel Ekeby fullföljs och utvärderas. Utvärdering skall ske årligen och på sådant sätt att det är fullt jämförbart med den verksamhet som sker i egen regi och att det ges ett underlag för framtida beslut. att utreda möjligheten till stimulansbidrag för införande av LOV, lagen om valfrihetssystem (inom vård och omsorg), samt genomföra LOV senast 2014, gärna i samverkan med närliggande kommuner att ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra barnomsorgspeng för eget barn : föräldrar startar familjedaghem med möjlighet till mottagande av fler barn alternativt bildande av familjedaghemskooperativ med ersättning enligt lagen om fristående förskola att utreda möjligheterna till och att verka för att ta fram ett attraktivt trygghetsboende i kommunen att under 2013 utvärdera genomförda organisationsförändringar, särskilt med inriktning på Kultur & fritid, Samhällsutvecklingsenheten och Arbete och tillväxt. att flytta tennisbanorna från nuvarande område vid badet till tennishallen samt iordningställa området till grönområde. Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober att fastställa skattesatsen till 20,89 (oförändrad) för år

4 2. Sammanfattning Under inflytande av den vikande internationella konjunkturen och den finansiella oron i världen utvecklas den svenska ekonomin utvecklas för närvarande negativt. En avmattning av produktion och sysselsättning sker och under 2013 väntas en svagare produktionsökning och högre arbetslöshet. För Bjuvs kommun innebär det att skatteunderlaget beräknas öka långsammare under planperioden än tidigare beräknat. Bjuvs kommuns eget utgångsläge för budget 2013 är inte helt optimalt, eftersom prognosen i delårsrapporten för visade på en budgetavvikelse i verksamheterna på sammanlagt 12,5 mkr. Risken är stor att en del av detta följer med in i det nya budgetåret. Resultatbudgeten för 2013 visar ett resultat på tkr i den skattefinansierade delen och tkr inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Det senare motsvarar 1,0 % av de samlade skatteintäkterna och generella statsbidragen. Förslaget till driftbudget 2013 och plan för för de olika verksamheterna framgår av tabellen nedan. Tabell 1: Driftbudgetramar 2013 (tkr) Kommunfullmäktige Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Arbete och tillväxt Samhällsutv.enheten Driftenheten Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Löneökningar Finansförvaltning exkl skatter, finansnetto och löneökningar Summa skattefinansierat Va-verksamheten Total verksamhet ramen för nämnderna och kommunstyrelsens olika enheter har justerats för att de interna lokalhyrorna har reviderats. För de nämnder och enheter som fått höjda hyror har kompensation utgått i form av ökad ram, medan Fastighetsenhetens skattefinansiering ersatts av ökade intäkter i form av högre internhyror. Kostnad för löneökningar budgeteras på finansförvaltningen i avvaktan på senare omfördelning. Förslaget till investeringsbudget för 2013 omfattar totalt tkr, varav tkr avser vaverksamheten och tkr den skattefinansierade verksamheten. Det är en betydande minskning jämfört med (totalbudget tkr), vilket beror på bortfallet av de stora utgifterna för den planskilda korsningen. 3

5 3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar 3.1. Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt bygger till stor del på cirkulär 12:46 från Sveriges kommuner och landsting (SKL), 11 oktober. Trots att skuldkrisen i euroområdet har förvärrats och att konjunkturen på flera håll i världen har försvagats har Sveriges ekonomi fortsatt att växa ganska snabbt hittills under. Konsumtion och framför allt investeringar har växt i god takt, och även exporten har, trots starkare krona, ökat. Sammantaget har tillväxten varit bättre än många bedömare väntade sig. Under våren och sommaren har det emellertid kommit allt fler varningssignaler i omvärlden för att tillväxten viker globalt. SKL:s bedömning av tillväxtutsikterna är förhållandevis dyster för svensk del. Bruttonationalprodukt (BNP) och sysselsättning kommer att under det andra halvåret i år utvecklas betydligt svagare än under det första. En effekt av det är att arbetslösheten bedöms stiga under senare delen av året, vilket kommer att hålla tillbaka löneökningarna. Förändringen i BNP för väntas stanna på 1,3 %, enligt SKL, vilket är en klar nedgång jämfört med utfallet 2011 (3,9 %), och även lite sämre än vad SKL prognostiserade i december Bedömningen inför 2013 är en något högre tillväxttakt (1,8 %). Arbetslösheten bedöms ligga på 7,7 % för att sedan öka nästa år. Bedömningen är att den svenska ekonomin långsamt går mot bättre tider. Euroområdets skuldproblem, finansiella obalanser i USA och Storbritannien samt sackande tillväxt i en rad utvecklingsländer, t.ex. Kina, är de hinder som på kort sikt hämmar tillväxttakten i Sverige. Det finns uppenbara risker att utvecklingen kan bli mer negativ än så, eftersom dessa bedömningar bygger på att skuldkrisen i Europa löser sig under någorlunda ordnade former. Ett hastigt, oplanerat uttåg ur eurosamarbetet för ett flertal länder skulle riskera leda till ett sammanbrott på de finansiella marknaderna. Då påverkas givetvis även tillväxt och sysselsättning negativt. Vad gäller den offentliga ekonomin i Sverige är finanserna i relativt gott skick överlag, trots lågkonjunkturen. Det bedöms inte finnas några behov av besparingar, som i så många andra länder. Prognosen för skatteintäkterna i Bjuvs kommun kommer alltså från SKL och grundar sig på antaganden om sysselsättning, tillväxt, löneökningar m.m. SKL gör i sin senaste rapport (11 oktober) bedömningen att skatteunderlaget i Sverige kommer att växa lite långsammare än tidigare beräknat för och SKL har alltså reviderat upp sin ökningstakt för skatteunderlaget från 3,7 % i april till 3,9 % i oktober. Detta medför för Bjuvs del att prognosen för års avräkning av skatteintäkterna blir positiv med 519 kr per invånare, eller sammanlagt 7,7 mkr. Det är en förbättring även i jämförelse med prognosen från april med ca 1,7 mkr, men sämre jämfört med augustiprognosen. Slutavräkningen för 2011 påverkar resultatet för. Den avräkningen som bokades upp i bokslutet 2011 var endast preliminär och nu gör SKL bedömningen att skatteunderlaget för 2011 ökade med 0,3 procentenheter mer än vad man antog i december. Det innebär 73 kr per invånare, eller ca 1,1 mkr för Bjuvs kommuns del. Det är 0,5 mkr sämre än bedömning i augusti. Tabell 2: Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL Procentuell förändring BNP 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Sysselsättning, timmar 2,5 2,3 0,2-0,2 1,2 1,4 1,0 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Timlön, nationalräkenskaper 0,4 2,5 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6 (Källa: Cirkulär 12:46, SKL) 4

6 3. 2. Skatteunderlaget De dystrare utsikterna för samhällsekonomin medför att skatteunderlaget (de samlade taxerade inkomsterna) väntas öka långsammare än de tidigare prognoserna från i våras. Dels blir ökningen av sysselsättningen betydligt lägre, och dels väntas lönerna inte stiga lika mycket. Den sammantagna effekten på skatteunderlaget är en lägre tillväxt än tidigare beräknat. Tabell 3: Olika skatteunderlagsprognoser Proc förändring SKL, okt 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 4,6 Reg, sep 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 ESV, sep 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 SKL, aug 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 SKL, apr 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 (Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV), Regeringen (VP, BP), Sveriges Kommuner och Landsting.) Som framgår av tabell 3 är SKL:s prognos från oktober reviderad i jämförelse med prognoserna från augusti respektive april. Tillväxten under 2013 bedöms nu till 3,42 %, medan prognosen i april låg på 3,8 %. För 2014 är den senaste prognosen ungefär på samma nivå. Regeringens uppfattning den ekonomiska tillväxten framöver är mer optimistisk än andra bedömare, inkl SKL. Därför är regeringens utvecklingstal för skatteunderlaget högre. De beräkningar som Bjuvs kommun baserar sin intäktssida på är SKL:s senaste prognos för skatter och bidrag från den 11 oktober. Utvecklingen för Bjuvs kommuns del under perioden framgår av tabell 4. Tabell 4: Skatter och bidrag för Bjuvs kommun, prognos (SKL ) (tkr) Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Slutavräkningar S:a intäkter Fastighetsavgift Summa intäkter erade skatter och statsbidrag Utdebiteringen för Bjuvs kommun uppgår till 20:89. För åren beräknas oförändrad utdebitering. En förändring av utdebiteringen med en krona skulle betyda att skatteintäkterna förändrades med 23,7 mkr. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från den 11 oktober. Eftersom det befolkningsantal som SKL har räknat med bedöms vara något för högt i förhållande till den befolkningsprognos som kommunen tagit fram särskilt för Bjuv, har en nedjustering av skatteintäkterna gjorts med ca 4,2 mkr år 2013, 7,6 mkr 2014 och 12,5 mkr år Utöver detta har en försiktig uppräkning gjorts av fastighetsavgiften; med 0,2 mkr 2013, och 0,5 mkr per år Totala skatter och statsbidrag för år 2013 beräknas därför till tkr. 5

7 Från och med 2005 garanterar den statliga inkomstutjämningen kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Kostnadsutjämningen baseras på faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen skall inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Bjuv har, jämfört med riket, gynnsamma strukturella förhållanden i de flesta delmodeller vilket innebär att kommunen betalar en avgift. Avgiften beräknas uppgå till 5,0 mkr Regeringen väntas under hösten lägga ett förslag till förändringar i kostnadsutjämningen, vilket förhoppningsvis kan påverka Bjuvs kommun positivt från år Befolkningsutveckling Den 2 juli fanns det enligt officiell statistik (KIR) invånare i kommunen. Det är en ökning med 21 personer sedan årsskiftet, men 30 personer färre än vid samma tid Ökningen under det första halvåret 2011 var således större än samma period och därefter minskade befolkningen under det andra halvåret 2011 med ca 50 invånare. Under 2011 ökade befolkningen i kommunen med 10 personer. Flyttningsnettot var negativt, medan födelseöverskott var positivt. Tabell 5: Befolkningsstatistik (SCB) Folkmängd, 31 dec Andel 0-17 år 23,8 % 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 % Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 % Andel utländsk bakgrund 20,8 % 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 % Vid årsskiftet var 50,2 % av befolkningen i kommunen män och 49,8 % kvinnor. I riket som helhet var det däremot ett par tiondelars procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor än riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 17,8 %, vilket var något lägre än riket (18,8 %). Medelåldern i Bjuv var 40,3 år, knappt ett år lägre än i riket. Ungefär en fjärdedel, 25,1 %, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 19,6 %. Den nuvarande ökningen av kommunens totala befolkning ställer knappast några större krav på anpassningar av den kommunala servicen. Däremot finns det två andra tendenser som går att utläsa ur de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel äldre i befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,4 procentenheter sedan Det är en utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen från april 2011 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. Redan de senaste två åren har hemtjänsten märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar i inledningen av. Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga. För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006, från en femtedel av befolkningen till en fjärdedel. Det medför förändrade behov inom förskola och skola, t.ex. i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål. Bjuvs kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som ett led i att planera den kommunala verksamheten, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. De uppgifter som presenteras här nedan i tabellen är en del av den prognos, som stod klar i april. Förutsättningarna för prognosen är bland annat det planerade bostadsbyggandet och kommunens befolkningsstruktur. Kommunens befolkning förväntas öka från personer i slutet av år 2011 till i slutet av och i december Först i slutet av 2016 väntas alltså kommunen passera personer. För åldersgruppen 1-5 år, d.v.s. förskolebarnen, väntas en marginell minskning över hela perioden För budgetåret är prognosen en genomsnittlig minskning på 4 barn. Åldersgruppen 6-15 är de som finns i skolans verksamhet f-9. I slutet av 2016 väntas de vara 87 fler än i periodens 6

8 inledning. För budgetåret innebär prognosen emellertid en minskning med 12 personer. Först 2014 väntas befolkningsgruppen åter öka. För åldersgruppen i gymnasieskolan (16-18 år) kommer det att ske en markant nedgång efter För budgetåret är minskningen 28 individer. Tabell 6: Befolkningsutveckling , Bjuvs kommun Tidpunkt 0 år 1-5 år 6-15 år år år år 80- år Totalt Prognosen förutsäger en kommande ökning i åldersgruppen på 161 personer över perioden. För budgetåret är uppgången 17. Den äldsta gruppen, 80 år och uppåt, minskar något över femårsperioden, men ökar (+16) budgetåret. Diagram 1: Prognostiserad befolkningsutveckling för de tre kommundelarna Bjuv Billesholm Ekeby Prognosen visar också utvecklingen för de tre kommundelarna, vilket framgår av diagram 1 ovan. I kommundelen Bjuv väntas befolkningen öka med 93 över perioden. Uppgången sker främst bland dem över 65 år. För Billesholm beräknas en uppgång med 7 individer. Det är gymnasieungdomar och unga vuxna som går ned, medan antalet äldre växer. I Ekeby väntas befolkningen öka med 53 personer över femårsperioden. Ökningar sker främst bland skolbarn 6-15 år och i gruppen år, medan minskningar sker i gymnasieålder och bland 80 år och uppåt. Befolkningsutvecklingen påverkar också hur skatteintäkterna förändras. Eftersom den faktiska befolkningen enligt KIR och prognosen från KAAB inte motsvarar den prognos som SKL/SCB har för avräkningsdatumet den 1/11 har en nedjustering av skatteprognosen gjorts. 7

9 3. 4. Finansiell analys Nettokostnadernas utveckling För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar på sikt bör inte verksamhetens nettokostnader öka mer än vad skatteintäkter och statsbidrag (skattenettot) ökar. Skattenettot beräknas enligt SKL:s prognos växa stadigt över perioden I förhållande till det prognostiserade utfallet väntas skattenettot bli 2,2 % större Ökningen mellan 2013 och 2014 är 2,5 % och för 2015 är förändringen +3,1 %. Verksamhetens nettokostnader för den samlade verksamheten enligt den budget som lagts håller sig också kring dessa värden. I förhållande till delårsprognosen stiger nettokostnaderna 2013 med 2,4 % enligt den budget som föreslå här. Ökningen 2014 är 2,6 % och för 2015 blir den 2,9 %. Tittar vi däremot endast på den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader blir ökningstakten högre det första året stiger nettokostnaderna med 2,8 %, år 2014 med 2,6 % och 2015 med 2,9 %. Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader håller sig alla tre åren på drygt 99 % av skattenettot. Investeringsvolym Investeringsvolymen kommer att vara hög under p.g.a. det stora projektet planskild korsning. För beräknas investeringsvolymen sjunka avsevärt beror den låga nivån på att statsbidragen för planskild väntas inkomma då. Det finns även utrymme avsatt i investeringsbudgeten för tre större projekt: bibliotek/kulturhus, skolor i kommundel Bjuv och vision 2020 (d.v.s. Storgatans förlängning). Dessa projekt väntas komma igång de närmaste åren, men utgifter och kostnader är ännu inte beräknade. Tabell 7: Investeringsvolym, Prog Bu Nettoinvesteringar (mkr) 56,1 32,8 28,8 49,2 32,8 9,9 22,0 Investeringars andel av nettokostnader 9,5 % 5,2 % 4,6 % 7,5 % 4,9 % 1,4 % 3,1 % Finansiering av investeringar För 2013 ligger budgeten på skattefinansierade investeringar inkl exploatering på 22,5 mkr och på avgiftsfinansierade på 10,3 mkr, totalt 32,8 mkr. Inom den skattefinansierade verksamheten väntas det finnas ett utrymme på 21,8 mkr i avskrivningar och 3,3 mkr i resultat, sammanlagt 25,2 mkr. De planerade investeringarna i skattefinansierad verksamhet håller sig alltså inom utrymmet och är självfinansierade. Utrymmet på va-sidan däremot är något lägre än de planerade investeringarna. Avskrivningarna beräknas till 5,5 mkr och resultatet till 3,5 mkr, sammanlagt 9,0 mkr. För den kommunala verksamheten sammantagen, skattefinansierat och avgiftsfinansierat, uppgår de planerade investeringarna 2013 till 32,8 mkr. Utrymmet är något större i form av 27,3 mkr i avskrivningar och 6,8 mkr i resultat, summa 34,1 mkr. Kassaflödet för 2013 väntas bli svagt negativt (se punkt 7.5). Kommunens likviditet är redan i dagsläget beroende av att checkkrediten utnyttjas. Ett negativt kassaflöde under 2013 kan därför innebära att ny upplåning måste genomföras. Tillgångar och skulder Tabell 8: Soliditet, (procent) Prog Bu Eget kapital som andel av totala tillgångar 30,6 29,7 32,2 34,4 35,1 37,2 38,8 De totala skulderna i balansräkningen (inklusive vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder) var vid ingången till ca 441 mkr. De väntas under minska till 436 mkr som en följd av 8

10 amorteringar av lån och minskning av kortfristiga skulder beräknas de totala skulderna ligga kvar på samma nivå. Den beräknade upplåningen uppgår till 5-10 mkr. Om det budgeterade resultatet blir verklighet väntas emellertid det egna kapitalet öka mer procentuellt sett än de samlade tillgångarna, varför soliditeten därför förbättras något. År väntas den totala skulden åter kunna minska. Merparten av skulden utgörs av långfristiga banklån, som vid slutet av väntas uppgå till 338 mkr. 9

11 4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag Som ett inledande skede i budgetprocessen inför 2013 fick förvaltnings- och enhetschefer under våren i uppdrag att lämna underlag till budgetberedningen. Uppdraget inkluderade huvudsakligen bedömningar av verksamheternas utveckling och behov, möjligheterna till effektiviseringar samt beskrivning av ekonomiska och andra konsekvenser av föreslagna förändringar. Dessa budgetskrivelser har behandlats i kommunstyrelsen och nämnderna. Nedan följer en sammanfattning av redovisade verksamhetsförändringar och ekonomiska konsekvenser för det närmaste budgetåret Kommunstyrelsen Enheten för arbete och tillväxt I enhetens skrivelse pekas på följande tvingande verksamhetsförändringar: ny skollag och ny förordning ställer ökade krav på vuxenutbildningen; en stigande andel unga medborgare i åldern 19-24, vilket kan väntas leda till ökad arbetslöshet och behov av försörjningsstöd; de balanserade medlen från tidigare statsbidrag till flyktingar är slut; finansieringen av kommunens medlemskap i Bjuvsam faller bort. De ekonomiska konsekvenserna för 2013 av ovanstående beräknas av enheten till 5,1 mkr i förhållande till budget. Vidare framför enheten sin bedömning att kostnaderna för försörjningsstödet kan minska under 2013 med 0,5 mkr. De investeringsbehov som tas upp är ett program för läs- och skrivinlärning inom särvux och inköp av datorer. De sammanlagda utgifterna uppgår till 270 tkr. Samhällsutvecklingsenheten Enheten har i sin skrivelse avseende kommunstyrelsens ansvarsområden inte fört fram några tvingande förändringar. Däremot redovisas i skrivelsen en rad satsningar som enheten menar följer av kommunfullmäktiges befolkningsmål om fler invånare år Målet innebär att det tillförs ca 350 bostäder varje år. Det kräver följande resurstillskott 2013: 1,0 exploateringsingenjör, motsvarande 2,0 planarkitekter, samt utredningsmedel. Den sammanlagda kostnadsökningen blir 1,9 mkr. Vidare framhåller enheten det viktiga att satsa på socialt hållbar utveckling och föreslår att det avsätts 0,4 mkr årligen. Slutligen behöver kommunens hemsida utvecklas och göras mer tillgänglig och användarvänlig till en kostnad av 100 tkr. Driftenheten Enheten har i sin skrivelse fört fram följande tvingande förändringar: att kostnadsindexet för asfaltering har gått upp ca 10 % det senaste året; att dagvattenavgift för gator och allmän platsmark blir lagstadgat; ökad befolkning kräver nybyggnation och ökade kostnader för underhåll; att lagstiftning väntas om obligatorisk ventilationskontroll; ändrade krav på inomhusmiljön väntas; att exploatering av nya områden medför kostsamma investeringar för vatten och avlopp och ökat underhåll; högre krav på rening av dag- och spillvatten väntas. Den samlade ekonomiska effekten av detta är ,6 mkr. Andra önskvärda förändringar är: höjd asfaltsbudget med 2 mkr; underhållet av gångbanor behöver förstärkas; maskinparken är i behov av förnyelse; en översyn av antalet lekplatser bör göras; inventeringar av gatubelysningen samt gatu- och parkytorna behöver göras; en större centralt placerad upplevelsepark bör utredas; medlen till trafiksäkerhetsåtgärder behöver höjas; kommunens grönytor behöver kvalitetshöjas; samt att fastighetsbeståndet måste inventeras och underhållsplanen uppdateras. Den samlade ekonomiska konsekvensen år 2013 bedöms till 4,1 mkr. Enheten listar också de olika investeringsbehov som framkommit, bland annat i maskiner och fordon, i kommunens fastigheter och i lekutrustning och trafiksäkerhetsåtgärder. Investeringsutgifterna summeras till 8,1 mkr för

12 Räddningstjänsten I skrivelsen lyfts en tvingande förändringar fram, nämligen införandet av en kriskommunikatör inom Skåne Nordväst på prov Bjuvs kostnad bedöms till 25 tkr. Andra förändringar är att det förebyggande arbetet utvecklas enligt målprogram samt att det finns behov av att utföra årliga kontroller på handbrandsläckare. Tjänsten har också behov av att utöka den administrativa resursen med 20 % till en kostnad av 85 tkr. Vad gäller investeringsbehov lyfter Räddningstjänsten fram en ny skumbil, som det i dag inte finns någon inom Bjuvs Räddningstjänst. Vidare nämns investering i ledningsstöd. Totalt redovisas 0,5 mkr i investeringsbehov. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret för i sin budgetskrivelse fram en rad tvingande förändringar: ökad itsamverkan inom Skåne NV; ökade kostnader för programlicenser; ökad kompetensutveckling; helårseffekt av ny ekonom; driftkostnader av ett nytt ärendehanteringssystem; traineeverksamhet; turismsatsning inom Skåne NV; samt underskott i överförmyndarverksamheten. Totalt uppgår dessa kostnadsökningar till 1,9 mkr. Andra önskvärda förändringar som framhålls från kommunledningskontoret är: 1,0 tjänst förstärkning av it-enheten; jurist- och utredarkompetens motsvarande 1,0 tjänst; marknadsföring av varumärket; höjt friskvårdsbidrag; inköp av modul för digitala anställningsavtal; samt medel till jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Sammanlagt skulle det handla om kostnadsökningar 2013 på 1,5 mkr. På investeringssidan framhålls behovet av att renovera i och kring kommunhuset (0,5 mkr) samt projektering och genomförande av etapp 2 av Bjuvs centrum Barn- och utbildningsnämnden De tvingande verksamhetsförändringar som nämnden har framfört är: fler barn i förskolan (främst Ekeby); pris- och volymförändringar i gymnasieskolan; större barngrupper i förskolan; ökning av elevantalet i grundskolan; studiehandledning på modersmålet; en eventuell höjning av det externa grundbidraget p.g.a. ändrad hyressättning; en ny avdelning på Valleberga förskola; samt fler ärenden inom familjerätten. Den sammanlagda kostnadsökningen av dessa år 2013 är 2,6 mkr. BUN för också fram andra önskvärda förändringar: utveckling av förskolans pedagogiska utemiljö; ersättning för statsbidrag till två projekt inom matematik respektive läsa-skriva-räkna; höjt grundbidrag för skolår 7-9; förstärkt specialpedagogisk resurs i skolår f-6; en IKT-samordnare för lärplattform och pedagogik; metodutveckling för barn som utsatts för misshandel; samt ökade driftkostnader på Grävlingen och Brogårdskolans modul. Den sammantagna kostnadsökningen av dessa förslag är 5,4 mkr år BUN framhåller också behovet av investeringsmedel, totalt 3,5 mkr år 2013, till inventarier, ombyggnad av slöjdsalarna på Varagårdsskolan, nya lokaler för Grävlingens uteförskola, modul till Brogårdaskolan, uteförråd till förskolan, samt datorer och smartboards Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har inte fört fram några tvingande förändringar inför Andra önskvärda förändringar finns däremot: ett tillskott till gruvmuséet för att täcka verksamhetens underskott; samt ett anslag för olika arrangemang i kommunen. De summerade ekonomiska konsekvenserna för år 2013 av dessa förändringar är ca 140 tkr i ökade driftkostnader. Nämnden framhåller också att lokalfrågan för Bjuvs bibliotek måste lösas under Därutöver rapporteras ett investeringsbehov på 0,7 mkr för att införa självbetjäning på alla bibliotek. Tekniken heter RFID och finns i andra kommuner i Skåne nordväst. 11

13 4.4. Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämnden har i sin skrivelse tagit upp följande tvingande verksamhetsförändringar: skärpta krav på bemanning i demensboenden; en förstärkning i Socialtjänstlagen av den äldres rätt till värdighet och välbefinnande; volymökningar inom hemtjänsten; behovet av uppsökande verksamhet; en utökning av åtta platser i särskilt boende; delning av gruppboende i två mindre enheter; att antalet personer inom LSS-kretsen ökar och ställer större krav på boenden; fler personer med behov av daglig verksamhet inom LSS, behov av förstärkning av 1,0 enhetschef inom LSS; samt delning av ett särskilt boende för personer med psykiska funktionshinder (Ekoxen). Den sammanlagda kostnadsökningen av dessa förändringar år 2013 uppgår till 7,7 mkr. Andra önskvärda förändringar som VON för fram är: en satsning på dagverksamhet för personer med minnesproblem och demenssjukdom; hemtagningsteam (från sjukhus); förstärkning av rehabiliteringen med 1,0 tjänst arbetsterapeut; Silviacertifiering (kompetensutveckling); samt medel för kompetens- och uppdragsutveckling för samtliga personalkategorier. Kostnaden 2013 för dessa förslag summerar till 2,7 mkr. Kostenheten redogör i sin skrivelse för behovet att förstärka enhetens administration med en halvtidstjänst assistent, när nuvarande kostchefen går i pension. Ett annat önskemål är att stegvis öka andelen ekologiska livsmedel, vilket förts fram i arbetet med det kostpolitiska programmet. Nämnden för också fram en del investeringsbehov: sängar, möbler och andra inventarier till nya platser på särskilt boende; nytt larm till Varagården; inventarier till nya lokaler inom daglig verksamhet; samt inventarier och utrustning. Totalt summerar dessa förslag till 2,2 mkr. Utöver detta finns inom kostenheten behov av att köpa in inventarier och maskiner för 0,6 mkr år Byggnadsnämnden En tvingande verksamhetsförändring som tagits upp av Byggnadsnämnden är en förstärkning med 1,0 bygglovshandläggare för tillsyn enligt de skärpta kraven i - och bygglagen. Med hänsyn till kommunfullmäktiges befolkningsmål för nämnden fram andra förslag: dels ytterligare förstärkning med bygglovshandläggare , och dels 0,5 tjänst GIS-ingenjör och 0,5 tjänst administratör inom kart- och mätningsverksamheten år 2013 samt medel till inköp av data och mätning. Dessa förslag summerar till 0,8 mkr år På investeringssidan finns det behov av att satsa 250 tkr på ett nytt kartsystem (GIS), vilket handlas upp gemensamt inom 6K. 12

14 5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål) De verksamhetsmål som fanns i budgeten för håller på att arbetas om och ett förslag till nya och reviderade verksamhetsmål kommer att presenteras till kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 oktober Verksamhetsmål för Bjuvs kommun Boende, omsorg och trygghet I ett årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska ha fler invånare. Tillgängligheten inom barnomsorgen ska öka under 2013 och Kvaliteten på gator och gång- & cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år. Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer. Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med. En kvalitetshöjning för medicinskt färdigbehandlade och demenssjuka personer ska ske 2013 jmf med. Fler boendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och Näringsliv och utbildning I ett årsperspektiv är målsättningen att andelen invånare i Bjuvs kommuns befolkning som har eftergymnasial utbildning ska motsvara riksgenomsnittet samt att det ska ske en nettoökning av företag i kommunen på 15 %. Den sammantagna utbildningsnivån i Bjuvs kommun ska öka med 1 % om året. Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 5 % årligen. Inom ramen för energiförsörjningsområdet ska kommunen stödja och främja minst två projekt som syftar till ett hållbarare samhälle, Miljö, hälsa och natur I ett årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska vara ett miljö- och klimatsmart boendealternativ och ett gott exempel på en kommun som har skapat långsiktigt hållbara lösningar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka med 5 % årligen. Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med och det ska bli tryggare för kommuninvånarna att vistas på dessa platser. Personalen i Bjuvs kommun ska uppleda en ökad grad av samverkan och delaktighet Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Resultaträkningens resultat ska årligen uppgå till minst 1 % av det s.k. skattenettot (totala skatteintäkter och statsbidrag inklusive konjunkturstöd och fastighetsavgift) under perioden Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över planperioden ( ). 13

15 5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Styrelse och nämnder skall hålla budget. Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder genomförs samt redovisa resultatet av dessa. Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning. 14

16 6. Ekonomiska ramar/ budget 2013 och plan Utgångspunkt för budgeten år 2013 och planen för är innevarande års () budget. Hänsyn har tagits till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2011 och de utfallsprognoser som gjorts under innevarande år. Delårsrapporten innehöll en utfallsprognos som pekade på ett positivt resultat för på 19,2 mkr, varav den skattefinansierade verksamheten stod för 18,4 mkr och vaverksamheten 0,7 mkr. Detta prognostiserade resultat inkluderade en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring på 11,3 mkr. Helårsprognosen exklusive denna post visade på ett resultat på +7,8 mkr totalt. Personalkostnaderna, som för beräknas uppgå till ca 450 mkr, utgör den tyngsta utgiftsposten i kommunens samlade budget och svarar för ca 60 % av bruttokostnaden. Beräkningarna för bygger på årliga avtalsenliga löneökningar med mellan 2,0 och 3,0 procent per år. Medlen för att täcka löneökningarna budgeteras på finansförvaltningen (kommunstyrelsen) och när utfallen är kända kommer det att göras en ramjustering. Eftersom fördelningen av års löneöversyn inte är beslutad och genomförd följer även det årets pengar med till 2013 och vidare. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren grundar sig på löner i 2011 års nivå. Fördelningen av respektive års löneökningar kommer att skrivas fram för nya beslut när utfallen av löneöversynerna föreligger. Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta den i sina internbudgetar. ramen för nämnderna och kommunstyrelsens olika enheter har justerats för att de interna lokalhyrorna har reviderats. Utifrån en ny beräkningsmodell har hyrorna ändrats, vilket medfört att hyreskostnaden för en del verksamheter kommer att öka. ramarna har då höjts för att kompensera kostnadsökningen. Summan av ökningarna är lika med minskningarna, som främst fallit ut på Fastighetsenheten, vars skattefinansiering i budget är borta i budget 2013 och alltså ersatt med höjda internhyror. Styrelsen/nämnderna tilldelas en budgetram (skattefinansiering) som fastställs av kommunfullmäktige för styrelse/nämnd, vilket således är anslagsbindningsnivån om inte annat uttryckligen anges i fullmäktiges budget. I skattefinansieringen inkluderas kapitalkostnader (avskrivningar och intern ränta). Eventuella överskott på kapitalkostnaderna får inte användas till andra ändamål. Den tilldelade skattefinansieringen är likvärdig med de nettokostnader som styrelsen/nämnden förväntas redovisa vid varje årsslut. Nämnderna ska tillämpa bruttobudgetering och bruttoredovisning för att uppnå jämförbarhet mellan budget och bokslut. Kommunfullmäktige beslutar om vilka verksamheter som ska bedrivas i nämnder och styrelser då detta är en principiell fråga. Det innebär att nämnderna inte kan inrätta eller dra in hela verksamheter utan beslut av kommunfullmäktige. Även andra principiella frågor beslutas av fullmäktige. Kommunfullmäktiges mål (avsnitt 5) är överordnade och preciseras här vad gäller respektive nämnds verksamhet. Nedan anges nettokostnader (summan av bruttointäkter och bruttokostnader) med minustecken före beloppen. En negativ ramförändring innebär alltså en ökad nettokostnad, en positiv att nettokostnaderna minskar. 15

17 6.1. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller bl a budget, skatt, taxor och avgifter. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas och vad nämnderna ska göra samt utser ledamöter till nämnderna. Fullmäktige sammanträder en gång i månaden förutom i juli. Utöver kommunfullmäktige redovisas här valnämnden, revisionsnämnden och överförmyndarnämnden. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten däremot redovisas under kommunstyrelsen. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats och som inkluderar kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndarnämnd och kommunrevision. Tabell 9: Förslag till budget (tkr) Rambudget Allmänna val Kommunrevisionen Ny ram År 2011 kostade kommunfullmäktige och de tre nämnderna tkr. Prognosen för är ett utfall på hela året på tkr. Kommunrevisionens kostnader beräknas öka med 15 tkr från och med Denna post fanns inte med i det förslag som behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott. År 2014 kommer det att hållas allmänna val och därför finns ett tillskott på 200 tkr. 16

18 6.2. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (KS) ska samordna och leda förvaltningen av kommunens angelägenheter. KS bereder ärenden till kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. KS ska ha uppsikt över samtliga verksamheter samt ansvar för kommunens utveckling och ekonomi. Om det i någon av kommunstyrelsens enheter när internbudgetarna ska utformas uppkommer ett väsentligt budgetutrymme till följd av att förutsättningarna ändrats får detta utrymme inte förbrukas för annan verksamhet inom enheten, utan ska budgeteras centralt inom kommunstyrelsen för oförutsedda utgifter Kommunledningskontoret (KS) Kommunens kansli svarar för ärendeberedning och sekreterarskap i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt valnämnden. Inom kommunledningskontoret handläggs även ärenden som rör överförmyndarverksamheten, upphandlingar och it. Under kommunkontoret sorterar också växel/reception, vaktmästeri och arkiv. Ekonomienheten arbetar med budget och ekonomisk planering, bokslut och årsredovisning, in- och utbetalningar, debiteringar och kravverksamhet m.m. Personalenheten ansvarar för personaladministrativa strategier, organisationsfrågor, personal- och lönepolitik, rekrytering, personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor. Kostnaderna för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott ingår också i kommunledningskontoret. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats och som alltså inkluderar kommunledningskontoret, ekonomienheten och personalenheten. Tabell 10: Förslag till budget (tkr) Rambudget Överförmyndarverksamheten Kommunstyrelsen Visionsarbetet Friskvårdsbidrag Utvecklingsprojekt och marknadsföring Kompensation för höjda internhyror Ny ram Nettokostnaderna i 2011 års bokslut var för kommunledningskontoret tkr. I samband med omorganisationen i början av 2011 flyttades verksamheter med budget på 6,5 mkr till samhällsutvecklingsenheten. Det prognostiserade underskott för är enligt delårsrapporten 1,4 mkr. Överförmyndarverksamheten är i års budget underfinansierad och måste förstärkas med 600 tkr. Även kommunstyrelsens politiska verksamhet är underfinansierad och förstärks med 500 tkr. Medel för att driva visionsarbetet vidare tillförs med 100 tkr. Friskvårdsbidraget (i dag 450 kr per anställd) höjs i två steg till den dubbla nivån år Som alternativ till penningbidraget ska de anställda kunna få ett årskort på våra bad i Bjuv och Billesholm. För utvecklingsprojekt och marknadsföring tillförs 700 tkr (posten är ändrad från det förslag som behandlades i ksau). Kompensation föreslås också med tkr för ökade lokalkostnader till följd av omläggningen av internhyrorna. 17

19 Räddningstjänsten (KS) Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering enligt Lag om skydd mot olyckor och Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Räddningstjänsten har ansvaret för att samordna detta arbete direkt under kommunstyrelsen. Räddningstjänstens ansvarsområde är sotnings-, tillstånds-, tillsyns-, utrycknings-, samt förebyggande, rådgivande, och skadeavhjälpande verksamhet. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats. Tabell 11: Förslag till budget (tkr) Rambudget Kompensation för höjda internhyror Ny ram Nettokostnaderna 2011 uppgick till tkr. Prognosen för är, enligt delårsrapporten, att budgeten hålls. Räddningstjänsten föreslås få kompensation för ökade lokalkostnaderna som en följd av omläggningen av internhyrorna. I övrigt är ramen oförändrad Enheten för arbete och tillväxt (KS) Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknads- och integrationsfrågor samt vuxenutbildning. Enheten för arbete och tillväxt ligger således under kommunstyrelsen och rapporterar till dess utskott för arbete och tillväxt. Enhetens/utskottets verksamheter är: vuxen- och försörjningsstöd, som arbetar med stöd till vuxna, framför allt missbrukare och ekonomiskt bistånd till enskilda och familjer, integrationsfrågor, Navet, en plattform för bl.a. samarbete över myndighetsgränser och för möten med bland andra medborgare och näringslivet Futurum, som arbetar med vuxenstudier, yrkesvux, svenska för invandrare, särvux och viss uppdragsutbildning samt på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden verkställer gymnasieskolans individuella program. Arbetsmarknadsenheten, som har till uppdrag att stödja deltagare från arbetsförmedlingen och socialtjänsten att så snabbt som möjligt bli självförsörjande genom arbete eller studier. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats för enheten. Tabell 12: Förslag till budget (tkr) Rambudget Intäkter från statsbidrag slut Försörjningsstöd Kompensation för höjda internhyror Ny ram Nettokostnaderna i bokslutet 2011 slutade på tkr. I samband med omorganisationen i början av flyttades verksamheter med 1,6 mkr i budget till andra enheter/nämnder, främst 18

20 samhällsutvecklingsenheten. Enligt delårsrapporten väntas året sluta med ett underskott på 1,3 mkr. Inför 2013 sker några förändringar. Dels förstärks budgeten med anledning av det bortfall av intäkter som balanserats från tidigare statsbidrag, vilka nu tagit slut. Dels är bedömningen att kostnaderna för försörjningsstödet kommer att minska med 300 tkr. Dels föreslås kompensation för ökade lokalkostnader med tkr som en följd av omläggningen av internhyrorna. Vad gäller försörjningsstödet har det under skett en klar minskning av kostnaderna i jämförelse med förra året uppgick de totala kostnaderna till 19,7 mkr och för är prognosen 17,5 mkr. Statistiken visar både något färre hushåll, men framför allt lägre kostnader per hushåll. Enhetens bedömning är därför att man med aktiva insatser ska kunna bringa ner kostnaderna ytterligare under de kommande åren. Utskottets målsättning för försörjningsstödet är att under mandatperioden (senast 2014) ha minskat de årliga kostnaderna med 8,0 mkr Samhällsutvecklingsenheten (KS) Den 1 april bildades den nya samhällsutvecklingsenheten dit delar av kommunledningskontorets ansvar överförts tillsammans med planfrågor och hållbarhetsfrågor. Enheten fungerar även som förvaltning åt byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden (KoF). Kommunstyrelsen ansvarar genom samhällsutvecklingsenheten för ett antal olika verksamhetsområden: planfrågor mark och exploatering näringslivsfrågor, turism och evenemang information och marknadsföring hållbarhetsfrågor (inklusive budget-, konsument-, och energirådgivning) projekt ungdomsintegration i samverkan med KoF. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats för enheten. Tabell 13: Förslag till budget (tkr) Rambudget Avgift till Skånetrafiken upphör Våtmarker -70 Social hållbarhet Ny ram Eftersom enheten är nybildad under finns inget utfall för 2011 att jämföra med. Enligt prognosen i delårsrapporten väntas sluta med ett mindre överskott (ca 100 tkr). Förändringarna i budgeten är tre: dels upphör en avgift som kommunen erlagt till Skånetrafiken, vilket minskar ramen med 228 tkr; dels budgeteras ett bidrag på 70 tkr till ett våtmarksprojekt; och dels satsas 400 tkr på social hållbarhet från och med Driftenheten (KS) Inom kommunstyrelsens ansvarsområde ligger även de tekniska frågorna som t ex kommunens vattenoch avloppsverk, gator, parker, trafik, och fastigheter. Driftenheten ansvarar för drift och underhåll av kommunala vägar, gator och gång- och cykelvägar; drift och underhåll av allmän platsmark; den kommunala städverksamheten; drift och underhåll av kommunala fastigheter samt de avtal som kommunen har med andra fastighetsägare, t ex 19

21 Bjuvsbostäder; drift och underhåll av bad- och sportanläggningar; samt va-verksamheten (beställarfunktion mot NSVA). I den organisationsöversyn som kommunen genomfört och som trädde i kraft den 1 april inrättades driftenheten som en sammanslagning av tidigare projekt- och utförarenheten och fastighetsenheten. Syftet var att skapa förutsättning för en driftorganisation som kan utnyttja gemensamma resurser optimalt. I och med att ansvaret för den operativa delen av va-verksamheten övergått till NSVA som även hanterar debiteringen av abonnenterna, minimeras samverkan mellan gata/park och va. ram för 2013 och planen för utgår från den rambudget för som beslutats för enheten. Tabell 14: Förslag till budget (tkr) Rambudget Asfaltering Generell ramökning Ungdomstaxa på friluftsbadet Ökade kapitalkostnader Förändrad internhyresberäkning Ny ram I bokslutet för 2011 redovisade fastighetsenheten nettokostnader på tkr och projekt- och utförarenheten på tkr, sammanlagt tkr. I samband med omorganisationen i början av tillfördes driftenheten verksamheter med budget på 9,1 mkr (i huvudsak bad och idrottsanläggningar från KOF). Enligt delårsrapporten prognostiseras ett underskott vid årets slut på 1,1 mkr. Inför 2013 förstärks Driftenhetens budget med tkr för asfaltering, med 500 tkr i generell ramökning, samt med 100 tkr för merkostnader som en följd av lägre taxa på badet. Enheten tillförs också kompensation för de ökade kapitalkostnaderna, som främst är en följd av att den planskilda korsningen aktiveras. Avskrivningarna för denna uppgår till 718 tkr årligen och 2013 är räntekostnaden 782 tkr. Som en följd av att en ny beräkningsmodell för internhyrorna tagits fram höjs hyrorna, vilket gör att Fastighetsenheten, som ingår i Driftenheten, kommer att få kraftigt ökade interna intäkter. Detta neutraliseras genom att skattefinansieringen för Fastighetsenheten tas bort. Därför minskar Driftenhetens ram med tkr Finansförvaltning I finansförvaltningen ingår för det första den samlade statliga intäktssidan för kommunen, d.v.s. skatteintäkter, statsbidrag och avgifter inom utjämningssystemet samt kommunal fastighetsavgift. I tabellen nedan framgår de budgeterade intäkterna för åren Tabell 15: erade skatteintäkter, statsbidrag och fastighetsavgift, -15 (tkr) Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning