Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013



Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Lokal anvisning

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Hygienombudsutbildning Välkommen

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Hygienombudsutbildning

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier

MRB Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

VRI Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Från mätning till åtgärd

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Lokal anvisning

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Hygienombudsutbildning

Clostridium Difficile

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Infektionsambassadör. Vad är det?

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Virusorsakad gastroenterit

Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Transkript:

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013 12.30 Välkommen och hemsida Hygienronder/ Lena Nyheter och förändringar kring Multiresistenta bakterier, vinterkräksjuka /Lena VRI - mätning av basala hygienrutiner/mari 14.00 Kaffe 14.30 Instrumenthantering, Stefan Dannelöv, kvalitetskonsulent 15.30 På städfronten - finns nåt nytt?/mari 16.00 Utvärdering, synpunkter och avslut

Vårdhygien arbetar för att förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risk för smittspridning inom vård och omsorg Vi övervakar infektionsläget och medverkar vid utveckling av rutiner Vi är rådgivande i bygg- och inköpsärenden samt medverkar i utbildningar till olika personalgrupper inom kommun och landsting

HYGIENROND

Inventering av vårdhygienisk standard på avdelning resp mottagning Sjukvården är skyldig att på ett systematiskt sätt säkerställa en god vårdhygienisk standard som ska förhindra smittspridning inom hälso- och sjukvården. Som ett led i verksamheternas eget kvalitetsarbete erbjuder Vårdhygien i Västerbotten stöd till ett systematiskt vårdhygieniskt arbete. En grund för detta är den så kallade vårdhygienronden. Vårdhygienronden initieras av verksamhetens ledning.

Syfte Syftet med inventeringen (vårdhygienronden) är att avdelningschef och utsedd personal ska dokumentera verksamhetens aktuella vårdhygieniska standard samt identifiera vårdhygieniska förbättringsområden.

Förr: Hygienrond Hygiensjuksköterskor, avdelningschef och hygienombud träffades och vi gick igenom hela avdelningen. Tittade på hur lokaler var utrustade, finns förutsättningar för basala hygienrutiner, hur fungerar rengöringsrutiner kring allmänna hjälpmedel, Punktdesinfektion/Städning både där städpersonal städade och där vårdpersonal städade osv osv Hygienssk förde anteckningar och gick sedan tillbaka och skrev ihop ett protokoll till föreslagna åtgärder och skickade till avdelningschefen. Vad hände sen.?

Hur går det till praktiskt? Ringer och bokar tid Hygienssk skickar ut inventeringsprotokollet via mejl. Avdelningschef och hygienombud går igenom protokollet och skickar tillbaka till vårdhygien innan ronden så att vi hinner göra en bedömning. Vi träffas avtalad tid och pratar om hur den vårdhygieniska inventeringen gått och går igenom var det ev kan behövas vårdhygieniska åtgärder. Hygienssk fyller i detta i protokollet och mejlar detta till avd.chefen Avdelningen/enheten åtgärdar!

Övrigt Toaletter Förråd Läkemedelsrum Städning Personalutrymmen Övriga lokaler : expeditioner, väntrum, återvinningsrum, träningslokaler, korridor

Ja och nej frågor Vårdhygieniska riktlinjer och förebyggande smittspridning Ex: Känner ni till landstingets gällande riktlinjer kring MRB? Basala hygienrutiner Ex: Finns förutsättningar att byta arbetsdräkt dagligen Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner Ex: Journalförs indikation och förväntad behandlingstid för kvarliggande urinvägskateter, KAD

Vårdhygienisk indelning på Lasarettet Mari Lena Ambulans Operation Akutmottagning Kirurg- och ortopedkliniken IVA/UVA Kvinnokliniken Medicin och geriatriska kliniken AHS/VIOOL Barnkliniken Ögonkliniken, Bemanningsservice Synrehabiliteringen, hörselhabiliteringen Rehabkliniken Öronkliniken, Tandvården Hörcentralen Röntgen Psykiatriska kliniken Kem. Lab Allmän service Medicinsk teknik

Vårdhygienisk indelning hälsocentraler Mari Lena Anderstorp Boliden Erikslid Byske Heimdall Jörn Morö Backe Bureå Kåge Skelleftehamn Burträsk Norsjö Lövånger

MRB Multiresistenta bakterier 23

Återkommande frågor Vad är MRB? Vad står bokstavskombinationer för? Vilka patienter ska vi screena? Var (på kroppen) ska det screenas? Hur ska de placeras på avdelningen? Kan man bli smittfriförklarad?

MRB MultiResistenta Bakterier Bakteriestam som är motståndskraftig mot ett flertal antibiotika Resistensutvecklingen går fortare än utvecklingen av antibiotika Var generös med odlingar Hålla nere antibiotikaanvändningen Arbeta enligt BASALA HYGIENRUTINER

MRSA Meticillinresistena Staphylococcus aureus Staphylococcus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg. Screening: Vårdtagare som vårdats utomlands senaste 6 månaderna ska screenas Alla utlandsfödda patienter som vistats mindre än 12 månader i Sverige som inläggs för slutenvård ska screeningodlas för MRSA om det inte gjorts tidigare. Personal/studerande som arbetat eller vårdats utomlands senaste 6 månaderna ska screenas

VRE Vancomycinresistenta enterokocker Enterokocker tillhör vår normala tarmflora Screening: Vårdtagare som vårdats utomlands senaste 6 månaderna ska screenas Personal som arbetat eller vårdats utomlands senaste 6 månaderna och har kvarstående sår provtas för VRE

ESBL och ESBLcarba Extended spectrum betalactamase Enzymer som medför nedbrytning av betalaktamantibiotika och gör dessa verkningslösa ESBLcarba inklusive karbapenemer Kan förekomma hos flera tarmbakterier (E.coli, Klebseilla pneumonie) som tillhör normala tarmfloran. Screening: Vårdtagare som vårdats utomlands senaste 6 månaderna ska screenas Personal som arbetat eller vårdats utomlands senaste 6 månaderna och har kvarstående sår provtas för ESBL

Resistenta superbakterier (bokstavsbakterier) MRSA den gamla superbakterien =resistenta gula stafylokocker hudbakterie ESBL, ESBLcarba, VRE, de nya superbakterierna tarmbakterier

Provtagning, multiresistenta bakterier(mrb) MRSA gäller patient och personal ESBL och VRE gäller patient näsöppning Faeces/Rectum svalg KAD-urin (urin vid RIK) perineum alternativt ljumske omläggningskrävande sår sår eller hudförändringar (inkl eksem) dränage/trachealsekret insticksställe och kanyl/infart KAD-urin ESBL och VRE gäller personal Sår odlas för ESBL och VRE efter vård eller tjänstgöring utomlands. Se även provtagningsanvisningar www.vll.se/provtagningsanvisningar

Vårdrumsplacering MRSA, ESBLcarba alltid enkelrum och isoleras VRE alltid enkelrum, men kan röra sig på avdelning om patienten ej har riskfaktorer

Läggs tvätt från patient med MRB i gul plastsäck? -------------------------------------------------------------------------------Smutstvätt smittförande och cytostatika Smittförande Blodig blodsmittad och TBC Läggs i tvättsäck inne på vårdrummet Tvättsäcken försluts inte Byt minst dagligen Placera tvättsäcken i gul plastsäck som försluts

Journal märkning Vårdhygien (infektion, medicinklinik, barnklinik) märker under röd OBS- knapp. Ska INTE skrivas in under blodsmitta. Alla ESBL skrivs dock inte in under OBS-knappen ALLA måste läsa under röd OBS-knapp BASALA HYGIENRUTINER

Anmälnings- och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen MRSA VRE ESBLcarba -------------------------------------------------------------------ESBL anmäls från laboratoriet (inte smittspårningsskyldig)

MRSA+ESBL+VRE i Västerbotten 180 160 140 120 MRSA 100 ESBL 80 VRE 60 40 20 20 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 02 20 01 20 00 0

KOM IHÅG! Det är ingen sjukdom utan ett bärarskap Alla vårdtagare har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av en multiresistent bakterie Smittfrihet? Individuell bedömning görs

MRSA-team Sjuksköterska Infektionsmott Infektionsläkare Samarbete: Infektion, Smittskyddsenheten och Vårdhygien Förbättra omhändertagande, uppföljningen, minska risken för smittspridning Avskriva

Calici - Vinterkräksjukan Smittskyddsinstitutets kunskapsunderlag Utkom våren 2013 Uppdaterad lokal anvisning av calici för landstinget och för kommunerna i Västerbotten

Uppdaterat dokument virusorsakad magsjuka - calici Provtagning med olika möjligheter Virustransportrör torrt i fecesburk (burk med sked) Tomt sterilt plaströr (urinodling) Kontrollprover behöver inte tas från symtomfria patienter Notera i pluto Sätt upp skylt på entrédörr Magsjuka kontakta sjuksköterska Tvätta händerna (besök)

Forts Uppdaterat dokument virusorsakad magsjuka - calici Magsjuk patient isolerad 48 timmar efter symtomfrihet, gäller även hela salen Tidigare isolerad 72 timmar efter symtomfrihet Personal kan som tidigare gå tillbaka till jobbet när denne varit stabilt symtomfri i ett dygn. Kohort vård så långt det är möjligt Städning. Slutstädning görs med allrengöringsmedel, vatten och noggrann mekanisk bearbetning. Patientnära ytor, sängar och hygienutrymmen desinfekteras därefter med Virkon 1 % eller Perform.

ck a ck a ck a ck a ck a ck a 51 50 49 48 47 ve 52 ck a ve 1 ck a ve 2 ck a ve 3 ck a ve 4 ck a ve 5 ck a ve 6 ck a ve 7 ck a ve 8 ck ve a 9 ck a ve 10 ck a ve 11 ck a ve 12 ck a ve 13 ck a ve 14 ck a ve 15 ck a ve 16 ck a ve 17 ck a ve 18 ck a ve 19 ck a ve 20 ck a 21 ve ve ve ve ve ve Antal Calicivirus delar av VLL 2012-2013 14 12 10 8 Umeå Skellefteå 6 Södra Lappland 4 2 0 Vecka

Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner

Data rapporteras in av respektive avdelning via inmatningsprogrammet BHKreg. Den som ska registrera i programmet ska vara inloggad med sitt personliga användarnamn och lösenord i Windows Landstingets avdelningar/enheter går in via Start välj Vårdsystem och BHKreg. Externa enheter går in via samma mapp som Systeam Cross och väljer BHKreg.

Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner Nästa mätning är v.42 v.43 Årets sista mätning är v.49 v.50 Resultatet från mätningen v.42 43 kommer att skickas till SKL (Sveriges kommuner och landsting)

Västerbottens läns landsting

Skellefteå

Mätning av vårdrelaterade infektioner Nästa mättning är den 16 oktober Årets sista mätning är den 4 december Resultaten från mätningarna den 16 oktober kommer att skickas till SKL (Sveriges kommuner och Landsting)

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner Alla patienter inneliggande kl. 08.00 registreras Information, instruktion och blankett finns på: LINDA-Ämnesområde-Vård-Vårdhygien/Smittskydd-Mätningar Sjuksköterska och läkare registrerar tillsammans, förslagsvis vid ronden Protokollet skickas med lokalpost eller hämtas av Vårdhygien

Vad ska vi då ha alla mätningar till?? Att få beskrivande data på hur det ser ut i den egna verksamheten är en välkänd drivkraft i allt utvecklings- och förbättrings-arbete! Viktigt med återkoppling!

Infektionsverktyget Nationellt program (SKL) Vid antibiotikaordination i SYSteam Cross måste orsaken till ordination anges Profylax Samhällsförvärvad infektion (8 diagnosgrupper) Vårdrelaterad infektion (8 olika grupper) Har införts på prov på Medicinkliniken Lycksele och Neurocentrum NUS Skall införas i hela VLL under 2014 På sikt även registrera katetrar (via in och utfarter)

städfronten finns nå t nytt? 56

Städning i vårdlokaler är ett ämne som diskuteras mycket i media liksom bland patienter och personal Har städning någon betydelse för att förhindra smittspridning? När, var och hur ofta ska städning göras? Av vem? vilken metod? Vilka medel ska användas?

Riktlinjer för städning inom Västerbottens läns landsting

Varför förändring av riktlinjerna för städning? Synpunkter från vården Granskning av revisionen 2010 Införande av INSTA 800 Kvalitetsförbättring Patientsäkerhet

Vårdhygiens mål - att säkerställa att städningen inom landstinget är av god vårdhygienisk standard Städning av patient-toaletter 7 dagar/veckan Rena toaletter är allas ansvar Förbättra storstädningen på sikt

Städning viktig för patientsäkerheten Den brittiska artikeln Hospital Cleaning in the 21st century pekar på alltfler studier som styrker vikten av god basal städning och rengöring på sjukhus riktade och omfattande rengöring minskar risken att patienten förvärvar sjukhus-patogener vilket även medför en minskad spridning av antibiotikaresistens

Hur kan städningen förbättras kostnadseffektivt? Vissa patientnära ytor kan utgöra en särskilt stor risk för smittspridning. Stärkt fokus på högriskplatser som tagställen (ytor som ofta berörs med händer) Det är också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan vård- och städpersonal.

http://www.sfvh.se/dokument/stadning_av_vardlokaler_siv

Städning i vårdlokaler - SIV Av Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) ger riktlinjer och rekommendationer för hur städning ska utföras, både för städ - och vårdpersonal avser att vara vägledande för vårdgivarens kvalitetssystem avseende städning är ett hjälpmedel för att definiera vad som ingår i patientnära städning och vilken yrkesgrupp som har ansvar för denna

Tänk om vi kunde se Bakterier och virus?! Tack för oss! Mari Lena Maria och Stefan

Vårdhygien Mari Stenlund Hygiensjuksköterska Lena Lindberg Hygiensjuksköterska