Instruktion för Försvarsmakten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5. 1 Grunder

Instruktion för Försvrsmkten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 1 Grunder

FÖRSVARSMAKTEN 2012 10 30 09 831:64733 Högkvrteret Instruktion för Försvrsmkten Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5 (Unibest 2009 v.1.5), M7739 350014 fstställs för tillämpning från och med 2012 12 01. Beslut Följnde bestämmelser upphävs vid smm tidpunkt: Uniformsbestämmelser för Försvrsmkten 2009, version 1.4 Dett beslut hr fttts v överste Lrs Hmmrlund. I ärendets beredning hr deltgit kpten Ptrik Lestdius och överstelöjtnnt Olle Strid, PROD UTB, den sistnämnde tillik föredrgnde. Lrs Hmmrlund, Chef PROD UTB Olle Strid 2012 Försvrsmkten, Stockholm Boken är producerd i smrbete med Citec Informtion AB. Att mångfldig innehållet i denn publiktion, helt eller delvis, utn medgivnde v Försvrsmkten, är förbjudet enligt upphovsrättslgen. Inom Försvrsmkten får bild och textmterilet nvänds, t ex kopiers, vid utbildning eller nnn verksmhet. På lämpligt sätt skll källn nges. M7739 350014 Unibest FM 2009 Centrl lgerhållning: Försvrets bok och blnkettförråd

Innehållsförteckning 1 Grunder... 5 1.1 Grunder... 5 1.1.1 Förordningr och instruktioner... 5 1.1.2 Teknisk specifiktioner... 6 1.1.3 Instruktionens tillämpning... 6 1.1.4 Försöksmodeller... 7 1.1.5 Anbeflld klädsel... 7 1.1.6 Civil skyddshjälm, smycken och hår... 7 1.1.7 Begränsningr i nvändning v uniform... 7 1.1.8 Nyttjnde v väskor och prply... 7 1.2 Klädsel i tjänsten... 7 1.2.1 Grunder... 7 1.2.2 Chef för orgnistionsenhets bemyndignde... 8 1.2.3 Uniform vid tjänstgöring utnför Försvrsmkten... 8 1.2.4 Uniformsdräkterns utnyttjnde i tjänsten... 8 1.2.5 Civil rbetstgre... 8 1.2.6 Uniform vid fälttjänst och för instruktörer... 9 1.2.7 Uniform för förbndsinstruktör... 9 1.2.8 Uniform för lärre vid frivillig försvrsutbildning... 9 1.2.9 Överdrgskläder och skyddskläder... 9 1.2.10 Chef och förmns bemyndignde om lättnder i klädseln... 9 1.2.11 Generell regler för lättnder iklädseln... 9 1.2.12 Tillåtn persedlr... 10 1.2.13 Klädsel vid tjänsteres... 10 1.2.14 Uniform utnför riket... 11 1.2.15 Uniform vid interntionell insts och vid utlndstjänstgöring... 11 1.3 Klädsel utom tjänsten... 11 1.3.1 Uniforms bärnde utnför tjänsten... 11 1.3.2 Uniforms bärnde v pensionerd och förtidsvgången yrkes eller reservofficer... 12 1.4 Bärnde v viss försvrsgrens eller viss orgnistionsenhets uniform... 12 1.4.1 Försvrsgrens uniform... 12 1.4.2 Personlplnernde chefs nsvr... 12 1.4.3 Historisk uniformer... 12 1.4.4 Uniform för totlförsvrspliktig och rekryt... 13 1.5 Frivilligpersonl... 13 1.5.1 Uniform vid frivillig försvrsorgnistion... 13 1.5.2 Uniform för elev vid frivillig försvrsorgnistions kursverksmhet... 13 1.5.3 Överdrgsklädsel för frivillig ungdomsutbildning och yrkesprktik... 13 1.6 Vård v utrustning... 13 1.6.1 Den enskildes nsvr för uniformens vård... 13 1.6.2 Montering v tjänstetecken... 14 1.6.3 Utbildning i uniformens smmnsättning och vård... 14 1.7 Vård v viss uniformspersedlr... 14 1.7.1 Skodon... 14 1.7.2 Metlldelr... 14 1.7.3 Sidogevär och bjonetter... 14 1.7.4 Huvudbonder... 15 1.7.5 Pressning... 15 1.7.6 Tillpssning v persedlr... 15 1.7.7 Kontroll v uniform och personligt tilldeld utrustning... 15 1.8 Uniformsmodeller benämningr och nvändning... 16 3

1.8.1 Benämningr på uniformsdräkter... 16 1.9 Tilldelning v uniformer... 18 1.10 Benämningr på svensk och engelsk... 19 2 Historik... 21 2.1 Den svensk rméuniformstrditionen... 21 2.1.1 1600 tlet... 21 2.1.2 1700 tlet... 22 2.1.3 1800 tlet... 23 2.1.4 1900 tlet... 24 2.2 Den svensk mrin uniformstrditionen... 24 2.2.1 Flottn... 24 2.2.2 Amfibiekåren... 27 2.3 Den svensk flyguniformstrditionen... 27 4

1 Grunder 1 Grunder Dett kpitel behndlr 1.1 Grunder... 5 1.2 Klädsel i tjänsten... 7 1.3 Klädsel utom tjänsten... 11 1.4 Bärnde v viss försvrsgrens eller viss orgnistionsenhets uniform... 12 1.5 Frivilligpersonl... 13 1.6 Vård v utrustning... 13 1.7 Vård v viss uniformspersedlr... 14 1.8 Uniformsmodeller benämningr och nvändning... 16 1.9 Tilldelning v uniformer... 18 1.10 Benämningr på svensk och engelsk... 19 1.1 Grunder Försvrsmktens olik uniformer sätts smmn och bärs i enlighet med bestämmelsern i denn instruktion, teknisk nvisningr för olik speciluniformer smt flygopertionell mnul (FOM). Anvisningrn gäller för försvrsmktens personl som enligt förordning är skyldig tt bär uniform i tjänsten. Försvrsmktens uniformer utgör de yttre tecknen på tillhörighet till Försvrsmkten och dess olik orgnistionsenheter. Det är därför viktigt, som en del i Försvrsmktens gemensmm värdegrund, tt håll uniformen i helgd. Allmänn krv på en vårdd och korrekt klädsel sk därför iktts v försvrsmktens uniformerde personl. Att vr rätt klädd i smbnd med olik tjänsteuppdrg är en självklrhet. Uniformen sk vr hel, ren, försedd med korrekt tjänstetecken och i övrigt vr välvårdd. Skodon sk vr putsde, skjortor och byxor välstrukn, knppr sk vr knäppt och drgkedjor drgn om inte nnt nges. Självfllet bärs huvudbond påtgen utomhus men även ombord på kommunl färdmedel, på perronger, i vänthllr och butiker. Det är inte förenligt med god stil tt håll händern i byxfickorn. Avsteg från denn instruktion får endst ske efter HKV medgivnde. En uniform utgörs v fstställd uniformpersedlr med tillhörnde tjänstetecken. 1.1.1 Förordningr och instruktioner Följnde förordningr utgör grunden till Försvrsmktens uniformering och reglerr den militär personlens skyldighet tt bär uniform: SFS 1996:927, FFS 1997:2, 1997:3 och 1998:1. Försvrsmktens personlförsörjningsinstruktion (FMPersI) definierr Försvrsmktens personlstruktur. I Försvrsmkten finns militär och civil personl. Den militär personlen indels i befäl och menig. Den militär personlen består v elv personlgrupper där personlgruppern yrkesofficerre, reservofficerre smt nställd gruppbefäl, soldter och sjömän dessutom indels i personlktegorier. Personl, civil och militär tjänstemän, som är nställd v Försvrsmkten benämns rbetstgre. 5

1 Grunder Viss yrkes och reservofficerre hr en civil yrkesexmen (exempelvis civilingenjör, läkre, sjukskötersk eller meteorolog) och kn tjänstgör i särskild befttningr. Sådn yrkes och reservofficerre benämns officer med särskild kompetens respektive specilistofficer med särskild kompetens. I Försvrsmktens instsorgnistion finns militär personl som hr tjänstegrd motsvrnde officer eller specilistofficer utn tt vr nställd som yrkes eller reservofficer. Sådn personl benämns officers vederlike respektive specilistofficers vederlike. (Till exempel hemvärnsmn med förordnnde i tjänstegrd över 1.e sergent.) På befttningr i Försvrsmktens instsorgnistion tjänstgör endst militär personl. Med militär personl mens personl som tillhör någon v de elv personlgrupper som är förtecknde i 2 kp. 2 i förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvrsmktens personl. Tbell 1:1 Militär personlgrupper Personlgrupp Förklring Förkortning 1 Yrkesofficer 2 Reservofficer 3 Anställd gruppbefäl, soldter och sjömän 4 Officersspirnter 5 Rekryter 6 Totlförsvrspliktig personl 7 Krigsfrivillig personl 8 Hemvärnsmän 9 Frivillig personl 10 Tjänstepliktig personl 11 Personl i Försvrsmktens interntionell militär instser 1.1.2 Teknisk specifiktioner Försvrsmktens uniformspersedlr och tjänstetecken beskrivs i Försvrets mterielverk (FMV) teknisk beskrivningr och i olik mterielktloger, (bl. CD FREJ). Uniformspersedlr som nskffs privt sk ovillkorligen vr utformde i enlighet med FMV:s teknisk beskrivningr. Civil persedlr som inte uppfyller FMV teknisk specifiktioner får inte bärs i tjänsten bl.. med hänsyn till personlens säkerhet. Civil underkläder får bärs i dglig tjänst om inte brndsäkerhet ställer ndr krv t.ex. vid tjänst i fält och till sjöss. Vid flygning gäller ovillkorligen nvisningrn i flygopertionell mnul (FOM). 1.1.3 Instruktionens tillämpning Endst de persedlr och tjänstetecken som nges i denn instruktion och FM/FMV mtrielktloger får bärs, vrvid ngivn bärndebestämmelser tillämps. Egenmäktig förändringr v fstställd mteriel får inte görs. Endst sådn persedlr som tillhör respektive uniform får bärs synlig. 6

1 Grunder Persedlr som tillhör olik uniformer/uniformssystem får endst kombiners såsom nges i bestämmelser för respektive uniformsdräkt. Plgg från olik uniformssystem får inte blnds utn mterielsystemnsvrig (MSA) MS 571 vid HKV PROD LOG, skriftlig medgivnde. 1.1.4 Försöksmodeller Uniformer/persedlr v försöksmodell får endst bärs under ngiven försöksperiod, v särskilt beordrd personl och under kontroll v utsedd försöksledre. 1.1.5 Anbeflld klädsel Uniformspersedlr kn nbeflls till nvändning endst i den utsträckning Försvrsmkten tillhndhåller dem. 1.1.6 Civil skyddshjälm, smycken och hår Vid frmförnde v motorcykel, fyrhjuling eller skoter får civil skyddshjälm bärs, om möjligt i till uniformen npssd färg. Fingerringr, hlskedjor, örhängen och hårbnd i diskret utförnde får bärs till uniform men vläggs när tjänsten ställer särskild krv på enhetlighet eller risk för skd föreligger. När långt hår når över uniformskrgen och kn innebär en säkerhetsrisk sk det smls ihop i flät, hästsvns eller hårknut vilken vid behov förstärks med hårnät och diskret hårnålr. Vid prd sk hårknut förstärkt med hårnät och diskret hårnålr bärs om håret fller över krgen. 1.1.7 Begränsningr i nvändning v uniform Den som deltr i en politisk demonstrtion, är frihetsberövd eller är vstängd från rbetet får inte bär uniform. Uniform får inte bärs i smbnd med mrkndsföring utn tillstånd v chef för orgnistionsenhet. I tveksmm fll sk juridisk vdelningen vid HKV kontkts för råd. 1.1.8 Nyttjnde v väskor och prply Civil ryggsäck, xelremsväsk, hndväsk och portfölj, utn reklmtryck i till uniformen lämplig färg (svrt, mörkgrön, mörkblå eller mörkbrun), får bärs till strids och rbetsuniformer vid enskilt uppträdnde. Kvinnlig personl får, när kjol bärs, vid enskilt uppträdnde även bär diskret hndväsk (i till uniformen lämplig färg). Fstställd regnplgg sk lltid vr försthndslterntivet vid otjänlig väderlek. Prply i till uniformen överensstämmnde färg, får bärs vid enskilt uppträdnde till rbetsuniformer (dock inte till rbetsdräkt m/87 93), högtidsdräkt smt till sällskpsuniformer. Prply får i förekommnde fll inte vr försett med märken, reklmtext eller dylikt. 1.2 Klädsel i tjänsten 1.2.1 Grunder Militär personl sk under tjänstgöring vid Försvrsmkten bär uniform. När viss uniform nbeflls, frmgår i tbellverk för respektive uniform vilk uniformsplgg som ingår. 7

1 Grunder Civil rbetstgre vid tjänst i befttning vid krigsförbnd eller på befttning i förbnd för interntionell tjänstgöring inräkns som militär personl. Civil rbetstgre som tjänstgör i vkt eller bevkningstjänst sk bär uniform i tjänsten. Hemvärnsmn bär uniform enligt denn instruktion vid tillfällen enligt bestämmelsern i Hemvärnshndboken. Frivillig i frivillig försvrsorgnistion som inte hr nställningsförhållnde till Försvrsmkten eller tjänstgöringsvtl med hemvärnet bär uniform vid ordinrie kursverksmhet ordnd på uppdrg v Försvrsmkten. Militärmusiker bär uniform vid ll tjänstgöring i Försvrsmkten och inräkns som militär personl ovsett om denne är civil eller militär rbetstgre. 1.2.2 Chef för orgnistionsenhets bemyndignde Chef för orgnistionsenhet får för särskilt fll, när omständighetern så kräver, tillåt tt civil klädsel bärs v militär personl. 1.2.3 Uniform vid tjänstgöring utnför Försvrsmkten Militär personl som tjänstgör vid ndr myndigheter än Försvrsmkten, bär uniform enligt överenskommelse melln Försvrsmkten och ktuell myndighet vid del v eller under hel tjänstgöringen. 1.2.4 Uniformsdräkterns utnyttjnde i tjänsten Under fälttjänst, tjänst till sjöss och i flygtjänst sk i regel stridsuniform bärs. Under stbs och kontorstjänst smt vid skolor och besök vid civil inrättningr bör dglig dräkt eller vrdgsdräkt bärs. Arbetsdräkt m/87 93 bärs när tjänsten så medger, i grnisonsort, på militärt område eller ombord (motsv.). 1.2.5 Civil rbetstgre Civil rbetstgre i bsorgnistionen bär i regel civil kläder vid tjänstgöring vid Försvrsmkten. Försvrsmkten tillhndhåller vid behov nödvändig skyddsutrustning enligt gällnde lgstiftning. Vid Försvrsmkten nställd civil rbetstgre som tjänstgör i vkt eller bevkningstjänst sk bär uniform vid tjänstgöring. Civil rbetstgre som inte tjänstgör som skyddsvkt sk på order, respektive får efter tillstånd v chef för orgnistionsenhet, bär civil tjänstedräkt om tjänsten så kräver, t.ex. som förre v militär fordon, vid representtion eller vid besök v övningr och instsområden. Till civil tjänstedräkt bärs tjänstegruppsbeteckningr för tt utvis i vilken motsvrnde tjänsteställning den enskilde är nställd. Nyttjnde v civil tjänstedräkt (med Försvrsmktstecken och tjänstegruppsbeteckningr) sk medges restriktivt och bärs tillsvidre endst v civil rbetstgre i bsorgnistionen. Civil rbetstgre med plcering i befttning i instsorgnistionen sk som inräknd i den militär personlen bär uniform för sitt förbnd och befttning kompletterd med yrkesbnd när tjänsten så kräver. 8

1 Grunder 1.2.6 Uniform vid fälttjänst och för instruktörer Militär personl som tjänstgör som truppförre, övningsledre eller instruktör sk bär smm uniformssystem (stridsuniform, rbetsuniform, prduniform m.m.) som truppen. Militär personl som tjänstgör som instruktör eller övningsledre får vid inre tjänst och lektioner (inomhusövningr) bär för tjänsten lämpd rbetsdräkt även om truppen bär stridsuniform eller skyddsbeklädnd. Klädseln sk dock vr sådn tt befälet kn uppträd fullt ändmålsenligt när övningen kräver det. 1.2.7 Uniform för förbndsinstruktör Militär personl som tjänstgör som förbndsinstruktör sk bär smm uniformssystem som det övde förbndet smt beteckningr för förbndsinstruktör. 1.2.8 Uniform för lärre vid frivillig försvrsutbildning Militär personl som tjänstgör som lärre och/eller instruktör vid utbildningskurser som nordns för frivillig försvrsorgnistioner sk bär egen ordinrie uniform såvid chef för kursnordnnde orgnistionsenhet inte hr bestämt något nnt. 1.2.9 Överdrgskläder och skyddskläder Överdrgskläder och skyddskläder (motsv.) sk bärs när tjänsten så kräver och enligt gällnde föreskrifter för respektive verksmhetsområde. 1.2.10 Chef och förmns bemyndignde om lättnder i klädseln Vid tjänst med trupp utgör gällnde beredskpsgrd, verksmhet och väderlek grund för chef/förmns beslut om lättnder i, respektive förstärkning v klädseln. 1.2.11 Generell regler för lättnder iklädseln Lättnder i klädseln får görs för viss uniformer enligt respektive kpitel. Chef/förmn nger lltid vilken klädsel som sk bruks och vilk lättnder i klädseln som underlydnde trupp sk vidt med hänsyn till verksmhetens krv och miljöfktorer. Det är skillnd på vilk krv som bärnde v uniform ställer i olik smmnhng. Att bär t tröj som ytterst plgg vid strk värme under rbete, eller tt bär värmemöss 07 som ett förstärkningsplgg (ute i terrängen), eller tt hängslen bärs synlig till fältbyx 90P (när en soldt vists inne i sin ksern) får betrkts som ndmålsenligt. Att däremot bär t tröj som ytterst plgg vid besök på mässr eller mtslr eller vid besök utnför ksernområdet såväl som tt nyttj värmemöss 07 som en huvudbond inne på ksernområde eller när mn vists ute blnd llmänheten får betrkts som dålig stil och är därför förbjudet. Följnde lättnder och förändringr i klädseln är generellt tillåtn: 1 Vpenrock, innerkvj, bussrong, jck och tröj får läggs v till stridsuniformer, rbetsuniformer och civil tjänstedräkter om tempertur och/eller tjänstgöringsförhållnden förnleder dett (betänk tt dglig dräkt blir vrdgsdräkt när livplgget ts v). 2 Till vrdgsdräkt bör skjort med kort ärm bärs utn slips och med överst krgknppen uppknäppt när livplgg eller tröj hr tgits v. 9

1 Grunder 3 Skjort med lång ärm bärs lltid med slips, skjortärmrn får härvid viks upp i jämn slg så skjortärmen slutr omedelbrt ovnför rmbågrn. 4 Kpp m/87(a) får bärs hängnde över xlrn till prd och sällskpsdräkt. 5 På skinnjck 90 sk löpren vr uppdrgen till minst 2/3 v blixtlåset. 6 T tröj som bärs till skjort med motsvrnde färg får syns i hlsen när överst krgknppen på skjortn är uppknäppt. 7 På fältjck 90 (P, L, TR GR, TR BE, Adyk, Hkp), värmejck 90 och sjörock 93 bör överst knppen vr oknäppt och blixtlåset neddrgen så tt krgen kn viks ut symmetriskt när väderleken så medger. 8 Arbetsskjort m/48, fältskjort m/59, skjort m/78 (blå), skjort m/93 och skjort m/98 bärs utn slips och bärs med överst knppen uppknäppt. Skjort med lång ärm får viks upp i jämn slg så skjortärmen slutr omedelbrt ovnför rmbågrn. 9 Bsker, båtmöss m/48 och flygmöss m/30 får, när den är vtgen, bärs rulld eller vikt och instoppd under vänster xelklff. Mössmärket sk härvid vr vänt uppåt/frmåt. 10 När väderleken så kräver får kvinnlig personl från 1.e sergents grd i stället för svrt dmskor (pumps) bär diskret utformde svrt vinterstövlr till kjol. 11 T tröj grön och blå får bärs som ytterst plgg som en lättnd i klädseln till stridsuniformer och rbetsuniform m/87 93 i nslutning vid rbete som kräver sådn lättnd i klädseln. Vid tjänst inom ksernområde (motsv.) får t tröj med fstsydd grd eller tjänstegruppsbeteckning (för menig: Försvrsmkts, försvrsgrens, vpenslgs, eller truppslgstecken) bärs enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde. 12 Bsker får bärs i dglig tjänst till stridsuniformer enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde. 13 Hjälmunderlg 90 får bärs som hlsduk till stridsuniformer. Följnde är förbjudet: 1 Underkläder (t tröj, skjort 90 och tröj 90) burn som ytterst plgg, vid besök i mässr och mtslr smt vid vistelse utnför ksernområde (motsv.). 2 Avläggnde v livplgg i formell smmnhng (som en llmän regel om god etikett). 3 Värmemöss 07 nyttjd som uniformsplgg vid nnn tjänst än fälttjänst (som ett förstärkningsplgg). Värmemöss 07 är vsedd tt nyttjs i fält i likhet med hjälmunderlg 90. 4 Hjälmunderlg 90 brukd som huvudbond vid ndr tillfällen än tjänst i stridsutrustning. Följnde är generellt olämpligt: 1 Bsker buren till stridsutrustning. 2 Hängslen burn synlig. 3 Nedsmutsnde tjänst (vård) i stridsuniform. 1.2.12 Tillåtn persedlr Grå skjort m/87 får vid enskilt uppträdnde ersätt vit skjort m/78 till vrdgsdräkt i rmén. Skjort m/87 bärs med virkd grå slips m/87. Skjort och slips m/87 nynskffs inte v FM. Trenchcot m/84 och skinnjck m/90 nskffs på egen bekostnd. 1.2.13 Klädsel vid tjänsteres Civil klädsel får bärs under enskild tjänsteres om inte uniform hr beordrts. När sådn tjänsteres förets med llmänn kommuniktioner och uniform utnyttjs, sk i först hnd C 1, dglig dräkt eller C 2, vrdgsdräkt nyttjs. 10

1 Grunder 1.2.14 Uniform utnför riket Vid utrikes tjänstgöring/tjänsteres får uniform endst bärs efter tillstånd v HKV. För tt bär uniform vid enskilt uppträdnde utomlnds eller på utländskt hndelsfrtyg krävs tt ntionen i fråg gett sitt tillstånd. Sådnt tillstånd söks vi HKV i god tid (veckor till månder beroende på ntion) i förväg. 1.2.15 Uniform vid interntionell insts och vid utlndstjänstgöring Vid tjänstgöring bärs normlt ordinrie uniformer för respektive försvrsgren. Uniform m/90 TR BE, m/90 TR GR, m/87k och m/87v tilldels med hänsyn till instsområde och tjänstgöringens krv. Dess uniformer och därtill hörnde persedlr hr i denn instruktion försetts med beteckningen ʺIʺ för interntionell tjänst och är belgd med särskild restriktioner för utlämning. Armé, mrin och flygförbnd bär respektive försvrsgrens uniformer smt eventuellt nbefllt tillläggstecken. Förbnd i interntionell tjänst kn v HKV beordrs bär försvrsmktstecken. Smmnstt förbnd, bär i regel ntionlitetsbeteckning i form v förbndstecken ʺSWEDEN tre kronorʺ i textil. Civil rbetstgre kn med nledning v HKV INS utfärdde restriktioner beordrs bär uniform vid tjänsteres till instsområde. Enskild militär personl behåller vnligen ordinrie uniform och tjänstetecken smt nlägger v HKV nbeflld tjänstetecken beroende på tjänstgöringens krv. 1.3 Klädsel utom tjänsten 1.3.1 Uniforms bärnde utnför tjänsten Militär rbetstgre får inom riket, efter eget vl bär uniform eller civil klädsel utom tjänsten. En uniformpersedel med tjänstetecken inte får bärs till civil klädsel. Uniform bör bärs: Vid deltgnde i llmän högtidlighet vid vilken H.M. Konungen eller nnn person ur det kunglig huset vänts vr närvrnde i uniform, om inte civil klädsel särskilt hr ngivits. Härvid bekts tt uniform m/87(a) och m/48 (dglig dräkt om inte nnn klädsel påbjuds) bruks vid offentlig smmnkomst och tt sällskpsuniformer endst nvänds i det fll personlig inbjudn till smkväm nbefller frck eller smoking. Vid deltgnde i en smmnkomst eller liknnde (regementets dg, jubileer m.m.) som nordns v orgnistionsenhet eller en frivillig försvrsorgnistion. Vid bevistnde v en militärbegrvning. Det är inte lltid lämpligt tt ersätt civil högtidsdräkt med uniform utn tt det ktuell sällskpet tillfrågs. 11

1 Grunder 1.3.2 Uniforms bärnde v pensionerd och förtidsvgången yrkeseller reservofficer Pensionerd eller förtidsvgången yrkes eller reservofficer får endst bär uniform vid tillfällen som nges nedn smt nyttj sällskpsdräkt som högtidsdräkt. Härvid får de bestämmelser för uniformer, tjänstetecken m.m. som gällde vid vgångstidpunkten tillämps. Uniform får bärs: Vid deltgnde i llmän högtidlighet vid vilken H.M. Konungen eller nnn person ur det kunglig huset vänts vr närvrnde i uniform, om inte civil klädsel särskilt hr ngivits. Härvid bekts tt uniform m/87(a) och m/48 (dglig dräkt om inte nnn klädsel påbjuds) bruks vid offentlig smmnkomst och tt sällskpsuniformer endst nvänds i det fll personlig inbjudn till smkväm nbefller frck eller smoking. Vid deltgnde i en smmnkomst eller liknnde (regementets dg, jubileer m.m.) som nordns v orgnistionsenhet eller en frivillig försvrsorgnistion. Vid bevistnde v en militärbegrvning. Det är inte lltid lämpligt tt ersätt civil högtidsdräkt med uniform utn tt det ktuell sällskpet tillfrågs. Den som bär uniform efter tt en nställning vid Försvrsmkten hr upphört bör särskilt överväg lämpligheten i tt representer Försvrsmkten vid tillfället ifråg. 1.4 Bärnde v viss försvrsgrens eller viss orgnistionsenhets uniform 1.4.1 Försvrsgrens uniform Med försvrsgrens eller orgnistionsenhets uniform vses uniform vrs uniformspersedlr och tjänstetecken utmärker viss försvrsgren, vpenslg och orgnistionsenhet. 1.4.2 Personlplnernde chefs nsvr Militär personl sk, om inte nnt bestäms v personlplcernde chef, bär den försvrsgrens uniform som är bestämd för respektive orgnistionsenhet. Vid tidsbegränsd plcering (motsv.) sk militär personl, bibehåll egen försvrsgrens/egen orgnistionsenhets uniform och nlägg tjänstgöringspltstecken på höger bröstfick under tiden för den tidsbegränsde plceringen. På stridsuniform nläggs förbndstecken och/eller tilläggsbåge på vänster ärm enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde. Chef och stbschef vid orgnistionsenhet sk, om inte nnt bestäms v personlplnernde chef, nlägg orgnistionsenhetens uniform ovsett nställningsform. 1.4.3 Historisk uniformer Uniformer v utgångn modeller benämns historisk uniformer. 12

1 Grunder Historisk uniformer får tillfälligt bärs enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde v personl i tjänst vid trditionsrum, museer, vid jubileer och övrig motsvrnde tillfällen. Försvrsmktens personl får inte utför nnn tjänsteutövning än den tjänst som förnlett tt historisk uniform bärs. Militär personl får inte ersätt försvrsmktens sällskps och prduniformer med historisk uniform för viss orgnistionsenhet och härvid representer Försvrsmkten vid t.ex. ceremonier, högtidssmmnkomster, fester m.m. 1.4.4 Uniform för totlförsvrspliktig och rekryt Totlförsvrspliktig och rekryt under militär grundutbildning (GMU och KMU) bär utbildningsnsvrig orgnistionsenhets uniform med försvrsgrenstecken. Tilldeld uniform behålls vid kommenderingr till yrkeskurser (motsv.) vid nnn orgnistionsenhet. Vid omplcering eller nställning nläggs uniform för ktuell orgnistionsenhet. 1.5 Frivilligpersonl 1.5.1 Uniform vid frivillig försvrsorgnistion Personl som tillhör frivillig försvrsorgnistion bär vid vtlsenlig tjänstgöring inom Försvrsmkten den uniform som tilldelts v Försvrsmkten. Frivilligpersonl bär i regel FM tecken lterntivt försvrsgrenstecken på krgspeglr och xelklffr. Frivilligtecken eller föreningsmärke sk i förekommnde fll bärs på höger bröstfick (motsv.). På stridsuniformer bärs frivilligtecken på höger bröst smt föreningsemblem som förbndstecken på vänster ärm. 1.5.2 Uniform för elev vid frivillig försvrsorgnistions kursverksmhet Deltgre (elever) i utbildningskurser som nordns för frivillig försvrsorgnistioner får bär uniform enligt chef för kursnordnnde orgnistionsenhets bestämmnde under kursen. Uniformen sk härvid vr försedd med tjänstetecken för ktuell frivillig försvrsorgnistion. 1.5.3 Överdrgsklädsel för frivillig ungdomsutbildning och yrkesprktik Ungdom (under 18 år) under ungdomsverksmhet får tilldels uniformsplgg utn militär tjänstetecken (förenings och ungdomsdekl bärs vid frivilligorgnistions och hemvärnets ungdomsverksmhet). Sådn klädsel är tt betrkt som överdrgsklädsel och utgör inte uniform. 1.6 Vård v utrustning 1.6.1 Den enskildes nsvr för uniformens vård All personl som bär uniform är personligen nsvrig för tt uniformen hålls ren och vårdd. Det åligger förmn tt påtl brister i utrustningens vård. Vid nedsmutsnde tjänst sk överdrgsklädsel nvänds. 13

1 Grunder På orgnistionsenhet sk nednstående vårdutrustning hålls tillgänglig genom Försvrsmktens försorg: skovårdsmteriel klädborste sömndsmteriel strykjärn och strykbräde. Kontroll v beklädndsvård sk genomförs v chef. 1.6.2 Montering v tjänstetecken Tjänstetecken utn egen fästnordning sk sys fst på uniformen. Lim, häftpprt eller liknnde får inte nvänds. 1.6.3 Utbildning i uniformens smmnsättning och vård Vid grundutbildning sk tidigt och under kvlificert befäl utbildning i tjänstetecken och persedlrs smmnsättning till uniform smt hur persedlr vårds och tvätts genomförs. 1.7 Vård v viss uniformspersedlr 1.7.1 Skodon Mrschskodon vårds enligt nvisningr i SoldR Mtrl P. Skodon för prdbruk polers till högglns med skokräm. Skokrämen pplicers med fuktd och väl urvriden putstrs eller bomull i cirkulär rörelser. Skokrämen inrbets efterhnd i fler tunn lger intill erforderlig glns uppnåtts. Uppstår repor i putsytn ts en ren del v putstrsn och ny skokräm rbets in över det repde och ngränsnde området. Putsningen kn vsluts med en skokräm med mörkt röd eller blå ton för tt förstärk intrycket v djup i glnsen. 1.7.2 Metlldelr Vid prd polers exponerde metllytor med putsmedel med så liten slipnde effekt som möjligt. Artiklr med ytbehndling polers endst med sämskskinn. Oxiderde tjänstetecken byts i regel ut till ny. Polermedel kn skd metllytor. Den erfrenhet som finns vid förbnden sk tillvrts så tt skdor på mtrl. undviks. 1.7.3 Sidogevär och bjonetter Sidogevär förvrs med vpnet drget ur bljn och med bljn hängnde så tt luft kn cirkuler. Sbelkling vtorks med sämskskinn och vårds i övrigt enligt teknisk nvisningr för respektive vpen. Prerplåt (motsv.) putss vid behov med polermedel. Vid otjänlig väderlek sk sbelkling vtorks och bljn lufttorks OMEDELBART efter nvändndet. 14

1 Grunder 1.7.4 Huvudbonder Bsker tillpsss i vått tillstånd genom tt den forms efter bärrens huvudform. Bskermöss förvrs hoprulld med bskertecknet synligt för tt behåll sin form. Ksk m/1887 vtorks med sämskskinn. Metlldelr är i regel ytbehndlde och polers inte med putsmedel. Äldre metlldelr eller delr som tidigre polerts hålls fri från oxidering på skonsmmst möjlig sätt. Ksk förvrs luftigt så tt den får en långsm torkning efter nvändning. Inlägg i ksken för tt kompenser vritioner i storlek eller nnt får endst ske med vikt tidningsppper (motsv.). Klister, tejp eller nnt får inte nyttjs i ksken eller på dess metlldelr. Hjälm m/1879 1900 putss enligt lokl föreskrifter för vård och hntering v hjälm. Felktig hntering kn skd hjälmen. Plym till ksk och hjälm tvätts vid behov med milt schmpo och ljummet vtten. Plym kmms ut med mnkm (gles km). Pälsglns pplicers med spryflsk vrefter plymen skks ut och försiktigt kmms. Björnskinnsmössn m/1823 är tillverkd v konstpäls och vårds genom tt mössn skks vrefter pälsen pltts till något längs sidorn och stryks ned så tt en ʺluggʺ bilds i mössns frmknt. Bnderoll med kordong hängs över mössn när den ts v för tt kordongen inte sk smutss ned. Bnderoll med kordong i silver och gulddrgeri förvrs lufttätt (i plstpåse) och i mörker för tt undvik oxidtion. Plymer behndls vrsmt och förvrs i därför vsedd ppprör. Särskild vikt läggs vid tt plymer får lufttork innn förvring. 1.7.5 Pressning Byxor och vpenrockr presss med fuktig pressduk melln tyget och strykjärnet. Byxor sk h oklnderlig pressveck. Vpenrock m/1886 och m/1895 får enhetligt förses med pressveck på ärmrn. 1.7.6 Tillpssning v persedlr Byxor tillpsss så tt pressvecken frmtill fller rkt över skodonen. Långbyxor är skurn vid foten så tt längden vid klcken är något längre än vid frmdelen. Byxor bör förses med hängslen vid prder. Byxbälte sk bärs när vpenrock vläggs. Ridbyxor tillpsss tillsmmns med ridstövlr. Vpenrockr tillpsss så tt ärmrns längd är tillräcklig för den verksmhet som genomförs. Vpenrockens storlek väljs så tt nederst knppen är i höjd med nveln (inte tillämpligt för äldre vrinter v vpenrock m/87) och tt så lite tyg som möjligt vecks vid sidorn när livrem (skärp) bärs. Vid utprovning v kppor bekts nog tt längden på kppn är tillräcklig (särskilt för beriden personl). Ofodrde hndskr töjer sig ordentligt vid nvändning vrför utprovning v ny hndske bör ske så tt hndsken känns trång (på gränsen till obekväm). Skodon tillpsss med de lös sulor som vses nyttjs till skorn. 1.7.7 Kontroll v uniform och personligt tilldeld utrustning Kontroll v sttus och befintlighet v den personlig utrustningen genomförs kontinuerligt v den enskilde och förluster reglers snrst. Inventering v utrustning tilldeld militär personl (persedelkont 15

1 Grunder roll) sk genomförs regelbundet genom chefs försorg. För totlförsvrspliktig, rekryter, spirnter och övrig personl inmönstrde i förbnd, sker sådn kontroll i regel kollektivt. Vid mottgnde v persedlr försedd med blixtlås som i drgänden är försedd med drgsko i textil, sk kontroll ske vseende frnsning. Om drgskon är frnsig sk den försiktigt elds i nederknt så tt knten smälter smmn och därmed får ökd livslängd. 1.8 Uniformsmodeller benämningr och nvändning 1.8.1 Benämningr på uniformsdräkter Gemensmm benämningr på uniformsdräkter inom Försvrsmkten. Uniformsdräkt Uniformsmodell Används vid/som Stridsuniformer Fältstridsdräkt Fältuniform 90 Fältuniform 90 Pnsr Fältuniform 02 A-dyk Fältuniform 02 FJS Fältuniform 90 Lätt Fältuniform 90 TR GR (tropik grön) Fältuniform 90 TR BE (tropik beige) b c Tjänstgöring under fältförhållnden om inte nnn uniformsdräkt (klädsel) nges eller medges v vederbörnde chef. Övningr enligt vederbörnde övningsledres bestämmnde. Vkttjänst vid inpsseringsställe till militärt område om inte nnn uniformsdräkt (klädsel) nges v vederbörnde chef. Sjöstridsdräkt Sjöstridsuniform 93 Tjänstgöring till sjöss om inte nnn uniformsdräkt (klädsel) nges eller medges v vederbörnde chef. b Övningr enligt vederbörnde övningsledres bestämmnde. Flygstridsdräkt Flygstridsuniform m/97 Flygstridsuniform m/87 Flygstridsuniform 04 TP Flygstridsuniform 04 Fältuniform 90 HKP Arbetsuniformer b Av flygnde personl vid flygtjänst. Övningr enligt vederbörnde övningsledres bestämmnde. C 1, Dglig dräkt och dglig musikdräkt Uniform m/87a (kv.) Uniform m/87 (kv.) Uniform m/87k (kv.) Uniform m/87v (kv.) Uniform m/48 (kv.) b c d Personlig nmäln. Militärbegrvning såvid inte nnn klädsel hr beordrts. Representtion och tillfällen när krv ställs på formell klädsel. Tillfällen enligt chefs bestämmnde. e Bärs som smoking vid tillfällen när sådn bärs enligt civilt bruk. f Av militärmusiker. C 2, Vrdgsdräkt Uniform m/87a (kv.) Uniform m/87 (kv.) Uniform m/87k (kv.) b Stbs- och nnn kontors- och inomhustjänst smt vid skolor. Tillfällen enligt chefs bestämmnde. Uniform m/87v (kv.) C 3, Grön rbetsdräkt Arbetsuniform m/87-93 grön Inom- och utomhusrbete som inte kräver fältuniform. 16

1 Grunder Uniformsdräkt Uniformsmodell Används vid/som C 3, Blå rbetsdräkt Arbetsuniform m/87-93 blå Inom- och utomhusrbete som inte kräver sjöstridsdräkt. C 3, Vit rbetsdräkt Arbetsuniform m/93 EU vit Inom- och utomhusrbete som inte kräver fältuniform. Prduniformer A 1, Högtidsdräkt Uniform m/87a (kv.) Uniform m/48 (kv.) Uniform m/87 (kv.) Uniform m/87k (kv.) Vid personlig nmäln hos Konungen eller nnn medlem v det kunglig huset, utländskt sttsöverhuvud eller medlem v ett utländskt regernde hus. Uniform m/87v (kv.) b Vid sttsceremonier. Uniform m/1886 typ II (LG/inf och LG/fömus)* Uniform m/1895 (LG/kv och LG/fömus)* Uniform m/1878 (Vsorden)* Uniform m/93* Uniform m/92* c d e f Prd och ndr liknnde tillfällen. Tillfällen i övrigt enligt lägst förbndschefs (motsv.) bestämmnde. Som högtidsdräkt när frck bärs enligt civilt bruk. *Endst vid Livgrdet och för officer kommenderd till prdslupen Vsorden. Bärs som stor- och liten prddräkt smt vid viss tjänst även som dglig dräkt. A 2, Trupprddräkt och truppmusikdräkt Uniform m/87a (kv.) Uniform m/48( kv) Uniform m/87 (kv.) Uniform m/87k (kv.) Uniform m/87v (kv.) b c d Prdering i trupp. Högvktstjänstgöring. Vkttjänst vid särskild tillfällen. På order för musikkår vid sttsceremonier. A 2b, Fältprddräkt och fältmusikdräkt Fältuniform 90 Fältuniform 90 Lätt Fältuniform 90 TR GR (tropik grön) Fältuniform 90 TR BE (tropik beige) b Prdering i trupp vid fältförhållnden. Tillfällen i övrigt enligt lägst chef för orgnistionsenhets bestämmnde. A 2b, Sjöprddräkt och sjömusikdräkt Sjöstridsuniform 93 Prdering ombord. b Tillfällen i övrigt enligt lägst frtygschefs bestämmnde. Sällskpsuniformer B 1, Stor mässdräkt (tillåten uniform) Uniform m/1986 (kv.) Uniform m/1878 (kv.) Uniform m/1938 (kv.) I festsmmnhng när frck bärs enligt civilt bruk. B 2, Liten mässdräkt (tillåten uniform) Uniform m/1986 (kv.) Uniform m/1878 (kv.) I festsmmnhng när smoking bärs enligt civilt bruk. Uniform m/1938 (kv.) Speciluniformer Brnddräkt Brnddräkt 97 Brnddräkt 2000 Brnddräkt 2002 När tjänsten så kräver. A 1-C 2, Mmmdräkt Klänning och tunik m/87(a) Stbs- och nnn kontors- och inomhustjänst smt vid skolor under grviditet. Drbntdräkt Drbntuniform m/1860 (Krl XI) Drbntuniform m/1860 (Krl XII) Vid sttsceremonier enligt sttschefens bestämmnde. Motorcykeldräkt MC-dräkt När tjänsten så kräver. 17

1 Grunder Uniformsdräkt Uniformsmodell Används vid/som Sjöräddningsdräkter Sjöräddningsdräkt 1 tim När tjänsten så kräver. Termisk skyddsdräkt Skyddsdräkter mot C-stridsmedel C-stridsdräkt 90 Skyddsdräkt 97 C-underställ 98 När tjänsten så kräver. Snödräkt Snödräkt 90 När tjänsten så kräver. Överdrgskläder Meknikerdräkt Överdrgsdräkt Mekniker- och nedsmutsnde tjänst. Civil tjänstedräkt A 1, Civil högtidsdräkt Uniformspersedlr i m/87 (kv.) systemet med tjänstetecken för civil tjänstedräkt komplettert med vit hndskr och vit hlsduk till kpp Av civil rbetstgre förordnd som skyddsvkt vid vkttjänst när högtidsdräkt beordrs v vederbörnde chef. b Av civil rbetstgre vid behov som högtidsdräkt enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde. C 1, Civil dglig dräkt Uniformspersedlr i m/87 (kv.) systemet med tjänstetecken för civil tjänstedräkt Av civil rbetstgre förordnd som skyddsvkt vid vkttjänst om inte nnn tjänstedräkt nbeflls v vederbörnde chef. b Av civil rbetstgre vid behov som dglig dräkt enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde. C 2, Civil vrdgsdräkt Uniformspersedlr i m/87 (kv.) systemet med tjänstetecken för civil tjänstedräkt Av civil rbetstgre förordnd som skyddsvkt vid vkttjänst om inte nnn tjänstedräkt nbeflls v vederbörnde chef. Grön civil rbetsdräkt Motsvrr fältuniform 90 med tjänstetecken för civil tjänstedräkt Av förordnd skyddsvkt vid vkttjänst om inte nnn tjänstedräkt nbeflls v vederbörnde chef. b Bärs enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde om tjänsten så kräver, t.ex. besök vid övningr, instser eller motsv. Blå civil rbetsdräkt Motsvrr sjöstridsdräkt 93 med tjänstetecken för civil tjänstedräkt Av förordnd skyddsvkt vid vkttjänst ombord om inte nnn tjänstedräkt nbeflls v vederbörnde chef. b Bärs enligt chef för orgnistionsenhets bestämmnde om tjänsten så kräver, t.ex. besök vid övningr eller instser. 1.9 Tilldelning v uniformer Försvrsmkten tillhndhåller som lån, förutom sällskpsuniformer (stor och liten mässdräkt), smtlig persedlr och tjänstetecken för uniformer och civil tjänstedräkter för totlförsvrspliktig och nställd i Försvrsmkten. Viss tillåtn, men inte i uniformsdräkten obligtorisk persedlr får på egen bekostnd, nskffs och bärs v nställd militär personl. Militär personl under grundutbildning (rekryter) och personl vid förbnd under förberedelser för och vid insts hr tillgång till tvättbyte. 18

1 Grunder Militär personl tilldels uniformer som lån enligt utrustnings och tilläggskort för respektive befttningshvre och personlktegori. Civil rbetstgre som beordrs bär civil tjänstedräkt tilldels uniformspersedlr och tjänstetecken som lån. Försvrsmkten tillhndhåller enklre sömndstjänster som uppläggning v byxor och kjol, montering v tjänstetecken m.m. Tjänstetecken till sällskpsuniformer köps och monters genom den enskildes försorg. 1.10 Benämningr på svensk och engelsk Med hänsyn till tt Sverige i förhållnde till Storbritnnien och USA hr olik trditioner och olik nvändningsområden v uniformssystemen, är det inte lltid möjligt tt hitt en direkt täcknde översättning. Nednstående benämningr måste därför npsss efter syftet med uniformen ifråg. Svensk Stridsuniformer Fältstridsdräkt - Sjöstridsdräkt Flygstridsdräkt Arbetsuniformer Dglig dräkt Vrdgsdräkt Grön rbetsdräkt Blå rbetsdräkt Dglig dräkt m/87 Vit /Kki Prduniformer Högtidsdräkt (oft med sidogevär för officer interntionellt) Trupprddräkt Fältprddräkt Sjöprddräkt Sällskpsuniformer Stor mässdräkt Liten mässdräkt Engelsk Field uniforms (GB), Field service uniforms (US) Bttle dress (GB) Combt uniform (US) Nvl combt dress Flight suit Service dress/duty uniform Service dress/no 2 dress, no lethers (GB) Service dress uniform (US) Brrck dress (GB), Duty uniform Field service dress (GB), Duty uniform, Dily working rig (GB), Duty uniform (US) Tropicl dress uniform (khki) Ceremonil uniforms Service dress uniform/no 1 dress (GB) Service dress blues (US) Regimentl uniform with lether (No 2 dress) Bttle dress with lether Nvl combt dress with lether Mess dress, mess kit Mess dress Mess undress (GB), Mess dress, blues (US) Svensk - Civil klädsel Svensk - Uniform Engelsk - Civil klädsel Högtidsdräkt/frck Högtidsdräkt/stor mässdräkt White tie Aftondräkt/smoking Dgligdräkt/liten mässdräkt Blck tie Dinner jcket (GB) Tuxedo (US) Kvj = mörk kostym (svrt/ blå) Dglig dräkt Drk lounge suit, drk suit 19

1 Grunder Svensk - Civil klädsel Svensk - Uniform Engelsk - Civil klädsel Kostym Dglig dräkt Informl Bättre fritidskläder Vrdgsdräkt Csul (wer) 20

2 Historik 2 Historik Dett kpitel behndlr 2.1 Den svensk rméuniformstrditionen... 21 2.2 Den svensk mrin uniformstrditionen... 24 2.3 Den svensk flyguniformstrditionen... 27 Bärndet v uniform, dvs likformig dräkt, hr stor betydelse för Försvrsmkten. Förutom tt uniformen vser tt vr en för yrket och verksmheten lämplig beklädnd är den, genom tt bygg på vår uniformstrditioner, ett medel för tt skp smmnhållning och stolthet för förbndet och Försvrsmkten. Uniformen sk ge ett prydligt intryck och inge förtroende och respekt. Bärndet v uniform finns reglert i interntionell överenskommelser blnd nnt gällnde krigets lgr. 2.1 Den svensk rméuniformstrditionen 2.1.1 1600-tlet Uniformer v mer enhetlig krktär infördes i Sverige på mitten v 1600 tlet. Tidigre hde endst viss elitförbnd burit enhetlig klädsel medn övrig förbnd brukde igenkänningstecken v olik slg, t ex bindlr, skärp och plymer v bestämd färg. Som exempel på sådnt igenkänningstecken kn nförs, hur Erik XIV vid ett pr tillfällen för rmén lät nskff gult tyg efter det kors, som fördelr vårt vpen och är gult. Gult är den gml svensk färgen, och den gul kokrd som fortfrnde bruks på rméns huvudbonder är en reminiscens v Erik XIV:s gul fälttecken. Vid strid stte svenskrn t.ex. hlmknippen i huvudbondern som igenkänningstecken. Hlmkrnsen under mössknppen i huvudbonden för Livgrdets drgoner (LG/kv), hemvärnet i Örebro området (som för f.d. Livregementets grendjärers trditioner) och Livregementets husrer (K 3) är en kvrlev v dett bruk. Allmänt infördes uniformer i Sverige när rmén 1654 1655 kort efter Krl X Gustfs trontillträde utrustdes för kriget i Polen. Regementen tilldeldes härvid olik färger och färgen på jckn vrierde melln rött, blått, grönt smt brunt. År 1675 fstställde Krl XI en ny förordning om färgern på regementens uniformer och fnor. Färgern på uniformern fördelde sig på grått, rött, gult, blått och grönt. Även i uniformsförordningen från 1683 bibehålls i stort de i förordningen från 1675 ngivn färgern för de olik regementen. 21

2 Historik Bild 2:1 Lndskpsuniformer omkring år 1675 Först i och med ett kungligt brev år 1687 infördes en enhetsuniform, den krolinsk enhetsuniformen, för rmén, vrvid mellnblått fstställdes som färg på uniformsrocken. 2.1.2 1700-tlet Snittet på den krolinsk enhetsuniformen stod sig, med viss modifieringr (1756 och 1765) i nästn hundr år, till 1779, då Gustf III genomförde en genomgripnde uniformsförändring och uniformen npssdes i överensstämmelse med den smtid borgerlig dräkten, dvs. den v Gustf III lnserde, svensk dräkten. Färgen på uniformsrocken vr lltjämt mellnblå under det tt benklädern vr vit/ gul Nu infördes även fullt ut särskild uniformsknppr för de olik regementen till de uniformer som brs v officerre, ett bruk som lever kvr i dgens rméuniform från 1:e sergents grd. Grdbeteckningr för officerre utgjordes v olik utformning v ringkrgen (dgbrickns föregångre) med kungens nmnchiffer smt v gloner på rocken. 22

2 Historik 2.1.3 1800-tlet Bild 2:2 Uniformer omkring 1830, Oljemålning v C.F. Kiörboe År 1802 infördes efter utländskt mönster en uniform som bestod v en uniformsfrck som livplgg och en svrt cylinderhtt som huvudbond, färgkombintionen vr smm som på uniform m/1779, dvs. mellnblå respektive vitt/gult. Med erfrenhet från kriget mot Npoleon i Pommern 1805 1807 beslöts tt inför en grå enhetsuniform m/1807 för den indelt rmén. Liv och hustruppern behöll den mellnblå färgen. I börjn v 1800 tlet infördes även grdbeteckningr i form v gloner och broderde knpphål: Tbell 2:1 Exempel på grdbeteckningr och uniformsttribut, 1800-tlet överste tre broderde knpphål överstelöjtnnt och överfältläkre mjor och fältläkre kpten och regementsläkre fänrik och btljonsläkre fnjunkre och underläkre två broderde knpphål ett broderde knpphål tre gloner två gloner en glon Frm till år 1845 gjordes ett flertl modifieringr och ändringr v uniformstypern för rmén men grunden vr fortfrnde den mellnblå uniformsfrcken och benkläder i vitt/gult. År 1845 genomfördes återigen en genomgripnde förändring då vpenrock och ksk infördes efter preussisk och rysk förebild. Denn uniform följdes v vritioner m/1860, m/1872 och slutligen m/1886 och m/1895 vrvid de senre fortfrnde bruks vid Livgrdet. Utmärknde för den svensk infnteriuniformen under 1800 tlets senre del är tt den gml svensk mellnblå färgen fått vik för en mörkblå nyns. 23

2 Historik 2.1.4 1900-tlet Redn 1903 och 1906 togs det frm försöksmodeller på grå brun grön respektive grå uniformer till rmén, och 1910 fstställdes en grå enhetsuniform (m/10), 103 år efter det först försöket med grå uniform år 1807 och med införndet v uniform m/10 nvändes m/ä som gemensm beteckning för de senste äldre modellern v de blå uniformern. Uniform m/1910 ersttes 1923 v en gråbrungrön enhetsuniform, m/23, som i sin tur ersttes v uniform m/39 v grått tyg. Uniform m/39 vr den sist uniformen som både vr fältuniform och dglig dräkt/ permissionsuniform. När uniform m/52 (grå uniformsrock och mörkgrå brun byxor) infördes som dglig dräkt/permissionsuniform bibehölls uniform m/39 som fältuniform för tt 1958 ersätts v fältuniform m/58 (grå) sedermer kompletterd med fältuniform m/59 (grön). År 1960 infördes uniform m/60 som dglig dräkt. Uniformen vr stålgrå liksom sin efterföljre uniform m/87a. Under åren 1968 till 1994 fnns även en grön uniform m/68 tt tillgå som rbetsdräkt för befäl. När fältuniformssystem 90 infördes i börjn v 1990 tlet, för tt efterhnd ersätt fältuniform m/58 och m/59, fick det svensk försvret sin först kmouflgemönstrde uniform. I glppet melln uniform m/ 60 och m/87a tilldeldes under någr år soldter under grundutbildning inte särskild permissionsuniform (m/87a eller m/60). Sedn 2002 utrusts ll soldter vid behov och till prd med uniform m/87a. Arméns uniformstrditioner hämmde länge utvecklndet v en särskild mässdräkt eftersom vpenrock kombinerd med prdskärp sedn 1800 tlet nvänts som prddräkt. 1986 infördes efter omfttnde remissrbete en mörklå mässdräkt med i huvudsk smm snitt som mrinens och flygvpnets men med fst xelklffr. Från 2003 får dessutom mässjckn utrusts med lös xelklffr v en modifierd m/ä typ för tt ytterligre återkoppl till rméns mörkblå uniformstrdition. 2.2 Den svensk mrin uniformstrditionen 2.2.1 Flottn De först nstsern till uniformering v den svensk örlogsflottn möter vi i och med införndet v båtsmnshållet i börjn på 1600 tlet. Då föreskrevs, tt båtsmännen skulle förses med jck och knäbyxor i smm tyg, företrädesvis blått kläde. Mot slutet v dett århundrde hde bestämmelsern utökts till tt omftt även filthtt, vdmlströj med nkrknppr, strumpor och skor. Hur officerrn såg ut på denn tid vet vi inte så mycket om förmodligen på ungefär smm sätt som vid rmén, dvs. jck, knäbyxor, htt, strumpor och skor, llt utfört enligt gällnde militärt mode. Mn kn förmod tt flottns officerre under den krolinsk tiden br en uniform som påminde om rméns. Först från 1730 tlet hr vi dokumenterde belägg för en sådn enhetlig officersuniform. Den byggde, liksom rméuniformen vid denn tid, på den krolinsk uniformsmodellen med trekntig htt, blå vpenrock med gult foder, väst och knäbyxor i gult skinn. Båtsmännen kläddes ungefär som tidigre. År 1778 införde Gustv III en ny befälsuniform, som byggde på den svensk dräkten (jfr ovn beträffnde rmén). För flottns officerre innebr dett en uniform med mörkblå, rikt guldglonerd vpenrock, knäbyxor med vit strumpor smt kängor; på huvudet en htt med plym. Tjänstegrden ngvs bl. med gloner v olik ntl och bredd på ärmuppslgen. På inititiv v hertig Krl infördes år 1788 för dgligt bruk en s k liten uniform, som bestod v mörkblå jck med två knpprder, åtsittnde mörkblå långbyxor och hlvstövlr. Tjänstegrden ngvs med på olik sätt utförd epåletter för fänrikr och kdetter endst på en xeln. 1788 års uniform kn sägs vr örlogsflottns först egn officersuniform. 24

2 Historik Även båtsmännen utrustdes, i vrje fll i teorin, med en uniform påminnnde om svensk dräkten med rundkullig filthtt, blå rock, blå väst med gul knter och blå kort byxor med lårhög dmsker. I prktiken torde oft uniformeringen, i likhet med tidigre, h inskränkt sig till blå eller grå vdmlskläder. Även långbyxor i segelduk lär h burits tämligen llmänt. Det bör nmärks, tt beskrivningen ovn v det sen 1700 tlets uniformer vser örlogsflottn/stor flottn. Skärgårdsflottn/rméns flott hde egn uniformsmodeller. Dess officerre br en uniform v rmésnitt med mörkblå enkelknäppt jck och kort byxor smt lårhög vit dmsker och kängor. I bilden nedn hr hertigen i stridens hett sedermer kung Krl XIII kstt uniformsjckn över trummn närmst till vänster och uppträder i vit uniformsväst, vit skjort med svrt hlsduk smt ordensdekortioner (serfimerorden och svärdsorden). Liksom de omgivnde officerrn bär hn den ny uniformen m/1788. Till uniformen hör ett brett blågult skärp. Den vit rmbindeln bärs till minne v Gustv III:s sttskupp 1772. (Uniform m/1788 fstställdes formellt först någr månder efter slget.) I krutröken skymtr båtsmän iförd grå vdmlskläder, skjort, hlsduk och htt. I msten en skeppsgosse. Lägg märke till infnteristen i bkgrunden till vänster. Ett linjeskepp hde normlt ett hundrtl soldter ombord för tjänstgöring som mrininfnteri. Viss detljer i målningen kn ifrågsätts. Enligt reglementet nvändes de vit långbyxorn till m/1788 endst utom tjänsten och jckn skulle sommrtid bärs uppknäppt. Bild 2:3 Hertig Krl i slget vid Hoglnd 1788 (17juli). Oljemålning v Per Krfft d. y. 1810. Redn år 1802 kom, liksom vid rmén, näst förändring v officersuniformen: jckn ersttes då, även vid örlogsflottn, v en mörkblå frckliknnde rock v ungefär knälängd, med uppvikt slg. Denn typ v uniform bibehölls, med smärre förändringr, under 1800 tlets först hälft. Under de följnde decenniern genomgick såväl officers som mnskpsuniformern en successiv npssning till interntionellt mrint bruk främst efter brittisk förebild. Denn npssning kn sägs h vrit vslutd på 1880 tlet. 25

2 Historik Ungefär vid denn tid vr också officerrns grdbeteckningssystem med guldgloner på ärmrn i princip helt genomfört, även om ntlet gloner för olik tjänstegrder vriert över tiden. Den överst glonen försågs från 1866 med en rund ögl. 1948 fstställdes en ny dubbelknäppt innerkvj för flottns officerre med knppr från 1878. Till mässbruk nvänds fortfrnde mässjck m/1878 vilket är en frckskuren jck utn frckskört. Underofficerrn br ursprungligen chevronger ( vinklr ) på ärmrn, men fick så småningom sml gloner. Yrkesbeteckningr brs v underofficerre och mnskp i nslutning till grdbeteckningen. Vinklrn återinfördes 2009 som grdbeteckning för gruppbefäl (vicekorprl, korprl och sergent) och bruks lltjämt tillsmmns med skoltecken som grdbeteckning för kdetter. Den blnk svrt htten med flddrnde bnd bärs ännu, medn blåkrgen och råbndshlsduken börjr få sin nuvrnde utformning. För mnskpet utveckldes under smm tid den trditionell sjömnsuniformen med rundmöss med mössbnd, blåkrge med vit ränder, råbndshlsduk, bussrong och långbyxor som änd in på 1930 tlet vr försedd med luck frmtill i stället för gylf. Långbyxorns vidd hr vriert över tiden i tkt med modets växlingr. Blåkrgen vr ursprungligen v mer blygsm storlek och täckte enbrt krgen på livplgget men växte så småningom till nuvrnde storlek. 1948 fstställdes nuvrnde utformning v uniform för sjömän och gruppbefäl vilken lltjämt bärs i mörkblå respektive vit modell. Bilden visr från vänster en båtsmn (indelt), en mtros (värvd) smt en soldt ur mrinregementet. 26

2 Historik Bild 2:4 Mnskpsuniformer år 1863 2.2.2 Amfibiekåren Kustrtilleriets uniformer vr ursprungligen snrlik flottns men officerrns ögl på överst glonen vr utdrgen till en spets ( grnt ) och tt mnskpets yrkes och grdbeteckningr utfördes i rött kläde i stället för i gult. Ett exempel på uniformering under kustrtilleriets först tid återfinns på bilden nedn. På bilden ser vi främst underofficerre i vpenrock och mnskp i bussrong, blåkrgd skjort och rundmöss. Underofficerrns grdbeteckningr på ärmrn, chevrongern, och mnskpets redgrnsgloner, som visr tt de är underofficerskorprler, nvändes även vid flottn. Bild 2:5 Exempel på tidig kustrtilleriuniformer Eftersom dess uniformer nsågs mindre lämpde för fältbruk, infördes år 1942 i stället en uniform v rmémodell, men utn xelklffr. Grdbeteckningrn nbrgtes på krmosinröd mttor på krgspeglrn. Denn princip, med grdbeteckningrn på krgen, bibehölls i kustrtilleriet i uniformssystemen m/60 och m/68. 1987 infördes för kustrtilleriet en enkelknäppt, mörkblå vpenrock (m/87) och grdbeteckningrn återfick sitt ursprunglig utseende. Någr år senre infördes den dubbelknäppt kvjen m/48 för kustrtilleriets befäl från kdetts grd. I och med övergången från kustrtilleri till mfibiekår är uniformstrditionern därmed hopknutn melln den mrin uniformstrditionen och det mrininfnteri med sjömålbekämpningskpcitet som kåren idg utgör. Avslutningsvis kn nämns, tt särskild uniformer under tidens lopp hr burits v olik typer v mrin förbnd, till exempel mrinregementet och sjörtillerister. 2.3 Den svensk flyguniformstrditionen Flygvpnet är en ung försvrsgren. Det vr genom ett riksdgsbeslut 1925 som rméns och mrinens flygväsenden slogs smmn till det ny vpnet, som börjde verk 1926. I beslutet 1925 stdgdes 27