Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys



Relevanta dokument
Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Bemötande och beteendeanalys

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

SMART Utbildningscentrum

Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

Vad är psykisk ohälsa?

Varför gör de inte som jag säger?

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

En halv tusendels sekund!

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

Emotioner: aversion, belöning

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Om autism information för föräldrar

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Vuxna/unga vuxna med ADHD

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Trauma och återhämtning

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Transkript:

Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception Fysiologi Emotioner Motoriska beteenden Vad är beteende? Definition: Beteende är alla de händelser och processer som har sitt ursprung hos eller i organismen (människan i vårt fall). Olles bok Viljestyrda beteenden motoriska handlingar och tankar som vi kan starta och stoppa. De är styrda av konsekvenser och de startas av situationsfaktorer. R 1

Vad är beteende? Motivation den drivkraft eller den dragkraft som gör att vi beter oss på ett visst sätt. De omedelbara konsekvenserna är vanligen de viktigaste. K Det som föregår beteendet är den situation jag är i, vilka stimuli är närvarande och som bidrar till att väcka beteendet. S S R K Hur lär vi oss att använda ett beteende eller sluta använda ett Vi lär in och det vidmakthålls beroende av det som omedelbart följer Vi ska gå igenom fyra olika begrepp: Positiv förstärkning K+ Negativ förstärkning ------K-, K- Utsläckning ------ K+ Bestraffning ------ K- Positiv förstärkning Det som är närvarande eller tillkommer och följer omedelbart på ett beteende och som bidrar till att beteendet ökar och/eller vidmakthålls Individuellt!!! Oftast är man inte medveten om förstärkningen det sker automatiskt, att jämföra med belöning, muta 2

Negativ förstärkning Att undvika eller ta sig ur/slippa obehag. Vi vill slippa obehag och vi agerar (R) för att undvika eller få bort obehaget. Den negativa förstärkningen dvs. att obehaget undviks eller slutar gör att sannolikheten att beteendet upprepas ökar Individuellt och mycket vanligt förekommande Olika sorters förstärkning Påtagliga, konkreta, aktiviteter Gabriel, godis Slippa undan krav Sociala Vi är ett flockdjur!!!! Uppmärksamhet Inre Tankar (det blev rätt, äcklig, vidrig, tjock nu blir jag smal/lyckad) Känslor (intresse, lugn, ilska) Flera förstärkningar samtidigt Självskadebeteende Situation, sammanhang Funktion, neg. Förstärkning dvs. bort med inre obehag (känsla, dömande tankar) och/eller positiv förstärkning i form av social uppmärksamhet, omhändertagande, oro hos andra. Positiv förstärkning genom att pojkvän säger vi ska fixa det här ej gör slut och lämnar relationen, vilket negativ förstärker beteendet att ta itu med sitt liv. 3

Etablerande omständigheter Hur man för tillfället har det påverkar effekten, värdet hos förstärkaren. Gabriel varit på kalas. Följer mor till affären Hålla föreläsning få respons före och efter Ljud trött, stressad Brist på mat, dryck, sömn, närhet, uppskattning osv. Intermittent förstärkning fortlöpande eller gles förstärkning När vi lär in behöver vi kontinuerlig förstärkning sedan kan den glesas ut. Vi kan sakta vänja oss vid intermittent förstärkning Den intermittenta förstärkningen är effektivare i att öka och/eller vidmakthålla beteendet OCH det gör beteendet motståndskraftigt mot påverkan ( obs! viktigt att komma ihåg när vi senare gör beteende analys) Utsläckning När den förväntade konsekvensen uteblir då upphör beteendet. Beteendet har släckts ut. Men innan det sker ökar oftast beteendet innan det minskar och slutar. Gabriel och godiset Försäkrings frågor oros person 4

Bestraffning En aversiv (obehaglig) konsekvens på ett beteende som gör att beteendet omedelbart slutar/minskar Den omedelbara effekten är den som lurar oss att använda den. Makt Social djur Hur blir man deprimerad? Brist på beteenden dvs. passivitet och brist på initiativ är utmärkande för depression. Det kan vara resultat av en långt gången en generaliserad utsläckningsprocess = inlärd hjälplöshet Förstärkningar uteblir och beteendet, livet styrs av slumpen, tillfälligheter, bortskämd Det är viktigt att se till situationen, förhållanden, sammanhang osv. Behandling av depression, Martell Beteendeaktivering Uppgift att göra det man slutat göra Ta reda på vad man slutat göra, både beteenden som man mår bra av och som man tycker är roliga att göra. Vara observant på vad man ej längre vågar eller inte orkar göra. Utlösande händelser för nedtrappningen kan vara: sorg, sjukdomsbesked, stress, uppbrott, flytt, pensionering Vara observant på önskan om att bli frisk från depressionen sen så ska jag istället återerövra livet! 5

Regelstyrt beteende När tankar styr beteendet När vi lär nya beteenden (instruktionsinlärning) spelar tänkandet en viktig roll. När vi följer en manual, föräldrars instruktioner då styr det ett beteende som du än ej behärskar det beteendet blir regelstyrt. Senare blir oftast beteendet styrt av dess kontingenser, dvs. förstärkningar Ett regelstyrt beteende måste bli värdefullt, funktionellt och få förstärkning för att det ska fortsätta Inlärning av beteenden Människan har en enastående förmåga att lära sig nya beteenden Motoriska beteenden och kognitiva beteenden är viljemässigt kontrollerbara och härrör från hjärnans bark och är inlärt Autonoma beteenden, det som händer inuti våra kroppar så som hjärtpuls, mag- tarm aktivitet, svettning osv. styrs från det autonoma nervsystemet som ligger djupare i hjärnan och är mer primitivt OCH det styrs utan vår direkta vilja Viljestyrda handlingar är inlärda Miljön Våra erfarenheter och upplevelser genom livet bidrar till att vi ständigt lär oss nya beteenden och nya tankemönster Adaption felinlärning kan bli regelstyrt 6

Olika sätt att lära sig viljestyrt beteende Problemlösnings- insikts inlärning, Aha!!! Instruktions inlärning, regler, förmaningar Modell- observation, härmning/imitations inlärning mycket vanligare än vi tror Shaping inlärning genom formning. Vi formas av miljön ofta helt utan att vi är medvetna om det. Vi anpassar oss och vi påverkar miljön. Det autonoma nervsystemet som styr autonoma beteenden Det är beläget under stora hjärnan och är ett mer primitivt nervsystem Två uppgifter: 1. Livsuppehållande. Kroppens vaktmästare sköter den inre miljön. Stress (sympatikusreaktion) återhämtning (parasympatikusr.), inre miljö bevakas och balanseras 2. Livräddande. Kroppens varnings- och alarmsystem OCH mobiliseringsreaktion. Sympatikusreaktion adrenalin utsöndras, vilket frigör extra krafter. Kraftiga känsloreaktioner har en sympatikusr. Som grund OCH som färgas av tankar/tolkning av situationen Klassisk betingning, det autonoma nervsystemets inlärning Man kan inte lära in nya reaktioner i det autonoma nervsystemet MEN man kan lära sig när systemet skall starta en reaktion automatiskt Fobier Adaptiv reaktion i tidigare miljö och har eventuellt generaliserats, nu avbetingas 7

Betingning inlärning i autonoma nervsystemet BS-----------------BR Betingat stimuli utlöser en betingad respons BS---BR/S- -------R----------K- Ett tidigare neutralt stimuli kan betingas att utlösa ett starkt sympatikuspåslag per automatik Tre olika sätt att betingas 1. Imitations betingning, ser någon annan vara rädd 2. Genom skrämmande upplevelser, egna erfarenheter 3. Genom att man själv skrämmer upp sig med sina tankar eller att någon annan berättar något skrämmande Generalisering Det handlar om att det betingade stimuli och den betingade responsen sprider sig till nya situationer, nya stimuli som liknar inlräningssituationen 8

Starka känslor som drivkraft till beteendet Ångest stark fysiologisk och emotionell reaktion OCH tanke/tolkning av situationen När stark ångest driver en människa till en mängd säkerhetsbeteenden kallas det för ångestsyndrom. Rädslan måste handla om företeelser som egentligen inte är farliga. Tillämpbar formel på ångestsyndrom: BS----utlöser-- BR/S- -----gör att R----för att K- Fyra typer av tvångsbeteenden Tvångshandlingar, ritualer Undvikanden Återförsäkringsfrågor Ältande Drivkraften i tvångsproblematiken är starkt obehag/ångest som består av sympatikusreaktion och en skrämmande tanke tänk om som ofta innehåller tvivel, osäkerhet. De fyra tvångsbeteendena fungerar genom negativ förstärkning dvs. obehaget går omedelbart ner MEN problemet kvarstår. Behandla ångestsyndrom Exponering med responsprevention A. utsätter sig för det skrämmande stimuli. Det är exponering B. man avstår från, hejdar sig från att per automatik använda sig av de säkerhets/kontrollbeteenden som man vanligtvis gör. Det är responsprevention 9

Säkerhets/kontroll beteenden Kan vara vilka beteenden som helst, där funktionen är att skydda från eller minska ångest Använder man dem fortsätter man att vara rädd och avbetning blir omöjlig. Personen blir omedelbart neg. förstärkt då obehaget/ångesten lindras men man får aldrig erfara att det inte var farligt att känna det som kändes fullt ut och se/uppleva nedgången i obehag (avbetingningen) Även tankar och information kan fungera som säkerhetsbeteenden dvs. en slags flykt Hur gör man en beteendeanalys? Syftet är att ta reda på vad som förstärker ett specifikt beteende och när det uppkommer. Då finns en möjlighet att påverka personen till beteendeförändring. En beteendeanalys är nödvändig för att veta vilka åtgärder som krävs för att minska eller öka beteenden. Steg 1 i beteendeanalysen Beteendet är utgångspunkt Det låter lätt men är ibland svårt att ringa in Beskriv beteendets utseende (topografi) dvs. vad konkret gör personen, hur gör den det Obs! inga tolkningar, försök inte förklara än, bara observera hur det faktiskt ser ut i nuläget 10

Steg 2 i beteendeanalysen Är det ett motivations- eller ett inlärningsproblem Kan personen det som förväntas i en situation, det den önskar klara av? Om nej, då finns klara färdighetsbrister OCH beteendet måste läras in Kan personen utföra beteendet men av andra orsaker ej får till det i situationen måste vi ta reda på förstärkning av beteendet OCH ev. om vi har betingade stimuli responser som utlöser det hela Att avgöra om ett beteendeproblem beror på motivation eller bristande inlärning (ett beteende kan antingen förekomma för mycket eller för lite) För ofta, för mycket av överskott För sällan, för lite av underskott Beteendet är Beteendet är Oönskat och aldrig nyttigt Önskat, men förekommer alltför mycket Nödvändigt, nyttigt, och önskat men finns inte Önskat men förekommer alltför lite Oönskat OCH aldrig nyttigt beteende Självskadebeteende Ta bort förstärkningen (vad fyller det för funktion?) OCH lära nya färdigheter 11

Nödvändiga, nyttiga och önskade beteenden som inte finns Att kunna säga NEJ! Ögonkontakt Gå till banken och begära lån Rädd, vågar inte (ev. betingade responser) med en lång undvikande historia vilket ger färdighetsbrister (inte lärt och inte tränat) Exponera och lära färdigheter Önskat beteende, men det förekommer alltför mycket Pratar för mycket Äter för mycket Tvättar händerna för ofta och för länge Förstärkningarna är för många eller för starka. De kan vara inre och/eller yttre förstärkningar så som ångestlindring eller social uppmärksamhet Önskat beteende men det förekommer alltför lite Jag borde Motionera Sluta röka Ta det lugnt Aneroxia inte äta Ofta brist på motivation dvs. saknar förstärkare eller för svaga sådana 12

Önskat beteende i fel sammanhang/situation Otrohet armlängds avstånd Ta reda på vilka förstärkare och vilka betingade responser som beteendet har i den felaktiga situationen och arbeta med exponering och responsprevention och ev. lära nya färdigheter Steg 3 gå vidare i beteendeanalysen Fråga dig: vilken typ av beteendeproblem står jag inför? Överskott eller underskott och vilken typ? Leta S dvs. vad startar beteendet, i vilken situation, i vilket sammanhang, när, var och vilka är närvarande, finns det speciella stimuli närvarande Vad gör att beteendet utförs just här OCH nu? Gå vidare i beteendeanalysen Leta K dvs. vilka omedelbara konsekvenser (medvetna eller omedvetna) förstärker, motiverar personen att bete sig som den gör i just den här situationen? Förekommer förstärkningen varje gång eller bara då och då (intermittent)? Vilka är de omedelbara förstärkningarna? Hur reagerar människor runt i kring? Vad upplever personen känslomässigt i stunden när beteendet utförs? Vad förväntar sig personen skall hända direkt som följd av beteendet? 13

Gör en lista på alla tänkbara faktorer S faktorer, glöm inte att kraftiga känslor kan vara aktiverande situationsfaktorer både helt förståeligt utifrån given situation MEN även utifrån en betingningshistoria K faktorer, vad fyller beteendet för funktion i just denna situation? Glöm ej att självberömmande eller själv-dömande tankar är en vanlig förstärkning som motiverar till upprepning Att skriva ett paradigm, en formel BS----BR S- S------gör att------r----------för att-----k Situation Beteendet Förstärkning Stimuli vad gör? Vad händer Triggare omedelbart? Förstärkningar Sociala förstärkningar andras reaktioner på beteendet, eller egna tankar/övertygelser om andras uppfattning om en (förväntningar) Känslomässiga förstärkare starka känslor gör att vi undviker för att slippa eller utsätter oss för att få mer av Tankar/övertygelser/regler när vi gör något eller vi reagerar på något tänker vi något om oss själva, vilket kan ge förstärkning i form av en känslomässig aspekt Materiella förstärkare mat, dricka, saker, få gå före i kön, vinna 14

Nu gör vi beteendeanalyser! Vilket är beteende problemet? R Finns det flera beteenden? Vilket ställer då till med mest problem och för vem, vilka? Vilken typ av problem står vi inför? Överskott eller underskott, motivations- eller inlärningproblem? Leta S faktorer Leta K faktorer Sätt ihop dem i ett paradigm 15