5.1.1 z-transform av impuls δ[n] Låt oss se på z-transformen för en impuls [ n]

Relevanta dokument
APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

DN1240 numi12 1

+ + om systemet har M transversalkonstanter

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Formler, grundläggande statistik

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Försöket med trängselskatt

E I T. Efficient & Integrated Transport. EIT - Efficient & Integrated Transport Processes. Projektkonferens

Prognoser

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

============================================================ ============================================================

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Analys av polynomfunktioner

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Pingsteld över Maramba, Zambia

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

Stokastiska variabler

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )


TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: Tid:

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Räkning med potensserier

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.

KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

JULSPEL. Prolog På herdarnas äng. Sidan 1 av 35. Personer

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

0 Testvariabel t, x s n. Lite historia om t-testett. testet. Ett stickprov: Hur räknar r. testet. ett stickprov

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Transkript:

5 Sigaler och em i -lae Vi har hiill e å igaler och em i id- och revelae och de egeaer vi har ommi ram ill viar aleraiva ä a beriva och aalera igaler och em. Dea meoder har doc ie via ig eciell avädbara ör a ge våra em öade egeaer, ör a dimeioera em. De eda vi har e å iom dea område är hur vi via ouriererie och iver DFT a eiera igaler. Vi ommer u a övergå ill a udera igaler och em i -lae. Äve dea la är mce avädbar ör a aalera igaler och em me vi all i dea la äve hia ä a realiera em med öade egeaer. Vi ommer då vi er å emrealierig a e å ela digiala iler me meodera är ie begräade ill dea ua vi a ju ha adra äl ä ilrerig ill a vilja aa em med eciicerade egeaer i id- och revela. Vi ileder med a deiiera -raorme och de iver, dv raorme rå id- ill - la och illbaa ige, vi uderar raorme egeaer ör a eda övergå ill a e å vile a vi a ha av de. 5. -raorm Vi all u deiiera de om alla -raorme. Dea deiiio a äa oruerad och ö me vi har rihe a deiiera vad vi vill. Om de är avädbar ill ågo är e aa råga. Vi all doc eare e a vår deiiio har lara oligar ill våra idigare id- och revela och vi all deuom e a vi a ha or a av -raorme. om Vi deiierar -raorme av e iddire eve [ ] [ ] Fuioe är bilaeral, dv de ummerar över alla amel, < <. De i ocå e uilaeral deiiio av -raorme där vi ummerar amle i iervalle < <. I raie elar de oa ige roll vile deiiio vi väljer eerom vi ormal har igaler om är oll ör egaiva ider, i alla all iar vi oa bara å igale rå och med ide oll ( ) och deiierar då igale om om de började vid dea idu. Ser vi i älle å iddirea em å räver aualiee a imulvare är oll () ör egaiva ider. Lägg märe ill a i -raorme är e oiuerlig variabel varör vi aväder valiga areeer ör argumee ill. är deuom i de lea all e omle variabel. Vad iebär u dea raorm? ur all vi ola de och äu viigare vad a vi aväda de ill? Lå o e å ågra eemel. 5.. -raorm av imul δ[] Lå o e å -raorme ör e imul [ ] δ [ ] δ. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

-raorme blir allå e reell oa. 5.. -raorm av eg ördröjd imul δ[- ] Vad häder då om vi ördröjer imule eg, dv ör δ [ ]? δ [ ] dv ördröjig av imule eg i idlae movara av muliliaio av imule -raorm med i -lae. Dea är om vi oaerar eda e allmä egea om gäller ör alla igaler. 5..3 -raorm av eheeg u[] Lå o e å -raorme ör e eheeg u [ ] imuler u [] δ [] δ [ ] δ [ ] δ [ 3] L δ [ ]. Vi a beriva ege om e erie av -raorme a vi å via ueroiio av -raorme ör var och e av imulera, dv U 3 L ( ) { Geomeri erie} 5..4 -raorme egeaer -raorme har amma egeaer om vi idigare har e ho ouriererie och ourierraorm am DFT. Lijarie [ ] B [ ] A B A Tidi [ ] Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

dv idi eg medör i -lae muliliaio med aor Falig [] h h[] [] [] [][] h[] dv alig i idlae erä av muliliaio i - lae, Figur 5., vile är e mce viig egea om vi ommer a ha or a av. odulaio [] [] () () Y()() () Figur 5. I- och uigal i id- och -la dv muliliaio i idlae movara av alig i -lae. 5..5 -raorm av e igal Vi åg idigare a ördröjig i idlae a beriva med muliliaio med aor i -lae, dv [ ] [ ] Vi åg ocå a vi har lijarie å a vi a aväda ueroiio. ar vi allå e igal om e beriv av urce [ ] δ [ ],3δ [ ],7δ [ 5] å a vi å igale -raorm geom a behadla de eilda alade imulera var ör ig och ummera reulae, dv [] δ, 3δ, 7δ och vi år [ ] [ 5], 3, 7 5 5,3,7 Eemel Bilaga 5. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

5..6 -raorm av e imulvar E igal och e imulvar a beriva å reci amma ä i idlae. Ovaåede igalurc ulle allå lia gära ua vara e em imulvar h [ ] δ [ ],3δ [ ],7δ [ 5] vile då ger eme överöriguio i -lae 5,3,7 Vi all eare e a vi ommer a uja överöriguioe oler och ollälle ör a aalera och dimeioera em, vi åerommer ill vad vi mear med oler och ollälle. För a uja överöriguioe oler och ollälle å bör vi riva urce å e orm om uderläar beämmade av dea oler och ollälle och dea orm år vi om vi river urce å gemeam brårec och er ill a de bara iehåller reella ermer och ermer iehållade oiiva eoeer av. Dea ulle i ovaåede urc ge 5 4,3,7,3, 7 5,3,7 5 5 är vi vill övergå rå urc i -lae ill urc i idlae, dv övergå ill diereevaio eller imulvar å är de doc i de lea all läa a bara ha reella ermer och ermer med egaiva oeer av varör vi bör ua haera båda riväe. ar vi u e reuriv imulvar e h [ ] δ [ ],7δ [ ],4h [ ] å år vi -raorme,7,4 om ger överöriguioe i -lae δ[] h[] h[] () () Figur 5. Imulvar i idoch -la,7,4,7,4 (,7),4 Eemel Bilaga 5. 5..7 E diereevaio -raorm ar vi diereevaioe ör e em, e Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4

[ ] [ ],8 [ ],3 [ ] å år vi ör dea em elig amma reoemag -lae Y, 8, 3 [, 8, 3 ] om då ger överöriguioe i -lae Y,8,8,3, 3 Är diereevaioe reuriv [ ] [ ],7 [ ],4 [ ] å år vi å amma ä i -lae överöriguioe Y,7,7,4, 4 Vi er a e em imulvar och diereevaio båda ger eme överöriguio i -lae, dv amma a, doc ger de oädliga imulvare ör e reuriv em i de lea all ige lue oma överöriguio vile vi däremo år rå diereevaioe. Eemel Bilaga 5.3 De öra oe av om igår i urce bruar alla eme gradal, om iblad age om. Ovaåede överöriguio har allå gradale e,. 5..8 Falig via -raorm Vi ämde idigare a alig i idlae movara av muliliaio i -lae, Figur 5.3. Dea iebär a vi a beämma e em uigal ör e give iigal aige geom a ala iigale [ ] med eme imulvar h [] i idlae eller ocå a vi överäa iigal och imulvar eller diereevaio ill - lae. Imulvare eller dierevaioe ger då överöriguioe i -lae. Vi mulilicerar eda iho iigale i -lae med eme överöriguio ör a å uigale i -lae Y Figur 5.3 Falig i idla och via -la Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.5

Vi överäer eda uigale Y illbaa ill idlae. ur går vi då illbaa ill idlae? Vi år e å meoder ör a aa dea ivera -raorm. Eemel Bilaga 5.4 5. Iver -raorm Vi har allå e urc i -lae om vi öar åeröra ill idlae. 5.. Dire åerraorm av -urce Är urce av orme Y,8.5.86 dv om vi a urca de om e erie av reella ermer och eoeer av (i de auala alle måe eoeera vara egaiva) å a vi väda å de meod om vi aväde ör a ola imulvare och ola reella ermer i -lae om ice-ördröjda, alade imuler och -ermer om idiade och alade imuler. Vi år allå här [ ],8δ [ ].5δ [ ].86δ [ ] Eemel Bilaga 5.4 5.. Åerraorm via abell Ela urc i -lae a ola med hjäl av Tabell 5. i i dea aiel. I måga all hiar vi i abelle ie urc om ämmer ea me de a då oa ola om vi iör e alaor eller e ördröjig (idi) i urce. Iblad a vi ocå via arialbråudelig å e umma av ela urc om vi a ola med hjäl av abelle. Eemel Bilaga 5.5 5..3 Åerraorm via diviio ar vi e urc i -lae i orm av e brå, å a vi å idurce via diviio öljd av dire olig. ar vi e e överöriguio,7,4 å ileder vi med a dela äljare med ämare och år,7,4 3 4,7 :,4,,44,76,74 K Dea urc a vi eda åeröra ill idlae via amma direa olig om ova. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.6

[ ], δ [ ],44δ [ ],76δ [ 3],74δ [ ] K h[ ] δ 4 I de lea all går diviioe ie jäm u och reulae ommer a orgå i i oädlighee, dv vi har e oädlig imulvar. I de här ela alle ulle vi i älle ha ua aväda Tabell 5. ör a å idurce, dv imulvare om blir h [],4 u[],7,4 u[ ] Iäig av olia värde å viar a vi om väa år amma a med de vå meodera. Eemel Bilaga 5.4-5 5..4 Åerraorm via lijeiegral Om vi har e bevärligare -urc a vi göra åerraorm rå - ill idlae geom a aväda urce π j [ ] d e lijeiegral var löig ligger uaör måle ör dea ur. 5.3 Kolade em Eerom vi a haera överöriguioer i -lae om vila adra evaioer om hel å a vi i -lae beämma de oala överöriguioe ör olade em, dv em beåede av arallell- och erieolade delem och eda via åerraorm ill idlae beämma de oala diereevaioe. Deleme överöriguioer a vi ha å med ågo av ovaåede meoder. Lå o e å vå em med diereevaioera [] [], [ ],3 [ ] [] [],7 [ ],4 [ ] dv med överöriguioera,,3,7,4 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.7

5.3. Serieolade em Vi har i idlae e a vi a beämma de oala imulvare ör vå erieolade em geom a ala iho de vå eme imulvar. Vi ve ocå a imulvar i idlae movara av överöriguioer i -lae am a alig i idlae movara av muliliaio i - δ[] lae. Sluae blir a vi a å de oala eme överöriguio geom a mulilicera iho de vå erieolade deleme överöriguioer och eda gå illbaa ill idlae med de oala överöriguioe ör a å de oala diereevaioe, Figur 5.5. Vi år om vi erieolar ovaåede vå em,,3,7,4 [] h [] (,) (,7) (,3) (,4) [] Figur 5.4 Serieolade em h [] h [] h [] h [] o [] h o []h [] h [] () o () () () () () Figur 5.5 Serieolade em i id- och -lae,5,4,5,7,,7,4, om ger de oala diereevaioe Y [ ] [ ],5 [ ],4 [ ],7 [ ], [ ] Dea ä a aa e oal diereevaio är viig och vi har ie lara dea med idigare meoder. Eemel Bilaga 5.6 5.3. Parallellolade em Lägg märe ill a de vå diereevaioera iehåller ermera [ ] reeive [ ]. [ ] och [ ] är ie amma a och ige av dea ermer är heller liada om de ördröjda oala uigale [ ] och vi a därör ie å e eel ä aa e eda urc. är a vi då ie å ågo amla oal urc ua vi år uigale via e evaioem iehållade de vå eme diereevaioer [] h [] h [] [] [] o [] Figur 5.6 Parallellolade em Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.8

[ ] [ ], [ ],3 [ ] [ ] [ ],7 [ ],4 [ ] [ ] [ ] [ ] Eemel Bilaga 5.6 5.4 ur olar vi -lae? ur all vi då ola -lae och vile iormaio a vi å u ur -raorme? Variabel är e omle al, vile iebär a -lae är e omle alla, dv de har e reell ael och e imagiär ael. Lå o e å vad om häder med -raorme om vi håller o å ehecirel i -lae, dv å e cirel med radie e () ru origo i -lae där vi a variera viel Ω, Figur 5.7. Vi ubiuerar allå e j Ω j Im() dv ( Ω) [ ] e j Ω om vi jämör dea med ourierraorme ( Ω) [ ] e j Ω - -j Figur 5.7 Ehecirel i -lae Re() å er vi a de är amma urc, dv amma a. Fourierraorme är allå e ecialall av -raorme där iräer ig ill a beia ig å e cirel med radie e () ru origo i -lae. Vi a jämöra med hur vielrevee ω ligger ueer de imagiära ael i -lae (Lalace). ur olar vi då dea? Jo, vår ormala lijära reveala omorma (raormera, maa) ill ehecirel i -lae och eerom våra iddirea egeaer urea då vi har å revee, amligrevee, å gäller a e varv ru ehecirel (mool, väade viel) movarar a vi öar revee med, dv π ~ / π/ ~ /4 Im() 3 π/ ~ 3 /4 Re() π ~ Figur 5.8 Vilar och relaiva reveer i -lae Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.9

Ω π och vår relaiva reve (relaiv ) der åer ige u, Figur 5.8. Då vår igalreve ädra å ommer vi allå a röra o ueer ehecirel. 5.4. Poler och ollälle i -lae E ollälle är e u i -lae där eme överöriguio blir oll (), dv e u där överöriguioe äljare blir oll (), meda e ol är e u i -lae där eme överöriguio blir oädlig ( ), dv e u där överöriguioe ämare blir oll (). Re geerell gäller r m m m K ( ) P I urce beder rodue mella ermera, å amma ä om beder umma av ermera. Vi har allå omorma urce å a beriver urce ollälle meda är urce oler. E ollälle är allå e u i -lae där urce blir oll () meda e ol är e u i - lae där urce blir oädlig ( ), dv där ämare blir oll (). Lägg märe ill a överöriguioe a iehålla e alaor K om ie då vi bara er å oler och ollälle. Poler och ollälle a vara omlea me måe då uräda i omleojugerade ar, dv a ± j b Ae, ör ± j B a ge reella oeicieer i diereevaioe, vile vi i alla reella ammahag måe ha. E öljd av dea är a e ol- eller ollälleurc av udda gradal måe iehålla mi e reell ol reeive e reell ollälle. Vi beriver överöriguioe med hjäl av e ol/ollällediagram i -lae, där vi marerar ollälle med rigar (o) och oler med r (), Figur 5.9 -. Vi mi ocå a ecialalle ourierraorm ör reella igaler iebar a vi bea o å ehecirel i -lae. Vi a allå omleojuga ar av ollälle Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5. ollälle Im() ol Figur 5.9 Reella oler och ollälle i -lae Im() Re() omleojuga ar av oler Re() Figur 5. Komlea oler och ollälle i -lae

göra e ourierraorm ör reella igaler och em via -lae om vi gör olige a reveael raoera (överöre, maa) ill ehecirel i - j Ω lae och vi har e där Ω π π ~ / π/ ~ /4 Im() Re() π ~ Pue (;) i -lae ( Ω ) movarar då liäig eller mer geerell revee meda ue (-;) ( Ω π ) movarar revee eller mer gee- 3 π/ ~ 3 /4 Figur 5. Vilar och relaiva reveer i -lae rell ov, Figur 5.. 5.4. Överöriguioe oler och ollälle Traverella diereevaioer, dv urc om bara iehåller ördröjda variaer av iigale har orme [ ] [ ] [ ] [ ( )] [ ] K och ger i -lae överöriguioe Y K K K K ( ) ( ) ( ) dv urce alla oler ligger i origo meda ollällea a vara ilda rå oll och vara reella eller omlea. Lägg doc åer märe ill a omlea ollälle måe vara omleojugaa ör a ge reella ermer i diereevaioe. Reuriva diereevaioer, dv evaioer med ördröjda variaer av både i- och uigale Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5. [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] r r K K [ ] [ ] r ger i -lae överöriguioe { } Om r r r Y K K K r r K K dv vi a å både oler och ollälle ilda rå origo och både oler och ollälle a vara omlea me måe då åer uräda i omleojugerade ar ör a ge reella ermer i diereevaioe. Lägg märe ill a härledige ger erme i ämare, dv e aal oler i origo. ade vi i älle ha å hade vi å e aal ollälle i origo. ade vi gå å adra hålle och ugå rå olera och ollällea lacerig och rå dea beäm diereevaioe å hade dea erm ie behöv i urce. Vi all doc eare e hur vi bör välja aale oler i örhållade ill aale ollälle. Eemel Bilaga 5.7 5.4.3 A ola oler och ollälle ur all vi u ola olera och ollällea lacerig i -lae. Vi all e å hur vi ur lacerigara a å iormaio om eme abilie och hur vi a ola eme reveegeaer. 5.4.3. Sabilie Selar de ur abilieu ågo roll var överöriguioe oler och ollälle ligger? Vi mi a raverella läar allid är abila. Vi åg ova a raverella urc har alla oler i origo meda ollällea ie behöver hama i origo och de a vara både reella och omlea. Vi har allå ie a ågra gräer å ollällea lacerig. Sluae måe bli a De elar ur abilieu ige roll var i -lae ollällea är lacerade

Vi åg a e reuriv em a ha både oler och ollälle ilda rå origo och de a vara reella eller omlea. Vi har reda e a ollällea ie iverar å abiliee. ur är de med olera? Lå o e å e eel reuriv lä [ ] [ ] r [ ] om i -lae har överöriguioe r r dv vi har e ollälle i origo och e ol i r. Vi mi rå idigare a villore ör abilie var a r < (Kaiel 3.5..3 Sabilie), dv de reella ole måe ligga iaör ehecirel. I de här ela alle, med e eda ol, å måe dea vara reell, dv ligga å reella ael ör a ge e reell oa i diereevaioe. Vi a egelige ie dra ågo geerell lua ur dea me åår ädå a E em är abil om alla oler, reella om omlea, ligger iaör ehecirel i -lae, dv om olera har belo midre ä e () De är väl aurlig a ju ärmare ehecirel olera lägger ju ärmare iabilie ligger vi och vi a å vägigar (rigigar) i imulvare. 5.4.3. Freveera ur e em oler och ollälle Lå o e å e eel reuriv em med e ol och e ollälle [ ],5 [ ],4 [ ],5 [ ] Vi år överöriguioe i -lae,5,4,5,8,5,5,5,8,5 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

dv vi har e ollälle i, 8 och e ol i,5, Figur 5.. Im() Re() Vi er å verliga, reella igaler, dv vi rör o å ehecirel och gör därör ubiuioe Ω e j Figur 5. Överöriguioe ol/ollällediagram j Ω e,5 j Ω e,8,5,8 co,5,5 co ( Ω) j i( Ω) ( Ω) j i( Ω),5 [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [,5 co( Ω) ] i ( Ω) i arca,8 co ( Ω) ( Ω) i arca,5 ( Ω) co( Ω) Lå o beraa äljare ör ör a e om vi a omma ram ill e grai rereeaio av belo och aviel. För illälle borer vi rå alaor,5. Vi börjar med beloe där vi a göra olige elig Figur 5.3 då vi uderar örhålladea vid e lummäig vald reve om movarar viel Ω. Om vi aväder geomeria begre (Phagora) å er vi a beloe äljare [,8co(Ω)] i (Ω) Ω i(ω),8co(ω) Figur 5.3 Tolig av äljare ollälle om belo [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [co(ω)-,5] i (Ω) är avåde rå ollälle ill de u å ehecirel om movarar revee ( π ). På amma ä a vi elig Figur 5.4 ola ämare belo om Ω i(ω) co(ω)-,5 [,5 co( Ω) ] i ( Ω) Figur 5.4 Tolig av ämare ol om belo Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4

ämare belo är allå lia med avåde rå ole ill de u å ehecirel om movarar revee. Vi år allå de oala beloe,5 [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [,5 co( Ω) ] i ( Ω) om roorioell mo avåde rå ollälle ill de auella ue å ehecirel dela med avåde rå ole ill de auella ue å ehecirel. A beloe är roorioell mo dea vo och ie lia med de beror å a vi i dea reoemag i ol/ollälledia-gramme ie har ua a med urce alaor,5. I realiee är allå beloe i dea all häle å or om de reula vi år ur ol/ollälledia-gramme. Lå o e å äljare a. Vi er ur Figur 5.5 a äljare aviel i arca,8 co ( Ω) ( Ω) blir viel mella lije mella ollälle och de auella ue å ehecirel och reella ael. På amma ä år vi ör ämare Figur 5.6. ämare aviel i arca,5 ( Ω) co( Ω) blir viel mella lije mella ole och de auella ue å ehecirel och reella ael. Vi år allå de oala ae i arca,8 co ( Ω) ( Ω) i arca,5 ( Ω) co( Ω) arca i(ω),8co(ω) om ollälle aviel miu ole aviel. Lägg märe ill a här gäller lihe, vi har ige aligoa. Om vi u låer revee gå rå oll () ill amligrevee å a vi beämma och ria u belo- och aera ör alla reveer i iervalle. De är ie å vår a äa ig i i hur beloe örädra då vi låer revee väa. De är åerige vär a åea a ol/ollällediagramme bara ger e belo om ie ödvädigvi är lia med de verliga beloe ua de är roorioell mo dea. Ω i(ω),8co(ω) Figur 5.5 Tolig av äljare ollälle om aviel i(ω) arca co(ω)-,5 Ω i(ω) co(ω)-,5 Figur 5.6 Tolig av ämare ol om aviel Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.5

Vi a oa å e grov uaig av era geom a beräa ågra iuer och i ae ola vad om häder mella dea reveer. Fra ela iuer är,, 3 och där vi grai ör beloe a å 4 ~ 4 3,8,5 4 ~ ~ 3,6,8,5 ~,8,5,8,5,33,45,45 Vid reveer däremella å ommer de, i dea all med e eel urc, ie a bli ågra löliga ho i belourva ua vi år e urva om har i maimum vid revee oll och eda avar med revee, dv vi har e lågailer. I Figur 5.7 har vi ria u era i iervalle ill. Vi har då äve agi med örärigaor,5 ör a å de verliga belourva. Vi er a då vi går över revee å urear ig beloe (egelvä) å grud av eglig och vi behöver egelige bara beräa era i iervalle ill. Vi a göra movarade reoemag ör ae. Belo.8.6.4..8.6.4. Belo..4.6.8 Freve (relaiv ) Figur 5.7 Beloera, Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.6

arca arca o arca 8 arca 66,4,37π radiaer 4,8,5 arca arca 3 36 arca 36 8 arca 4,8,5 o 66,4,37π radiaer Fa (relaiv Pi) Vi er a de är lie bevärlig a hålla ordig å aviel. Vi er ur beräigara a vi år de örväade eglige ovaör (med omb ece å ae) och de i ige aledig a göra beräige ör örre iervall ä och vi riar ocå ormal bara u reveiervalle i våra belo- och adia- gram. Vi år oal ör ae Figur 5.8. Vi a aväda amma reoemag om vi har omlea oler och ollälle, dv ådaa om ie ligger å reella ael och vi a uvidga reoemage ill a gälla överöriguioer om har lera oler och ollälle. Beräigara ör a via dea blir doc omlicerade och vi uelämar dea. Vi a ammaaa reulae -.5 -. -.5 -. -.5 -.3 -.35 Faviel -.4...3.4.5 Freve (relaiv ) Figur 5.8 Faera, Avåde ill ollälle Avåde ill ol L L L L Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.7

och vi a göra gaa ela (me örelade) oligar geom a udera revegåge då Ω går rå illπ, dv å revee går rå ill. Vi åg a aviel var lie bevärlig a haera å de är i öra had överöriguioe belo vi olar å dea ä. Vill vi udera vad om häder lie ärmare å bör vi ocerera o å reveområde där vi har oler och/eller ollälle ära ehecirel eerom dea åverar överöriguioe me. Obervera a vår överöriguio i de lea all ie äger ågo om eme abilie och äve iabila em (med oler uaör ehecirel) oa ger ill e veiga urvor över överöriguioe belo och a. De eda all då vi år reula om viar å iabilie är då vi har oler å ehecirel eerom dea ger e ol i överöriguioe ämare och därmed e oädlig belo. Eemel Bilaga 5.8 5.4.4 Dimeioerig via lacerig av oler och ollälle Eemel Bilaga 5.9 - Ur bilagora eemel er vi a e eeiv lågailer bör ha oiiv reell ol och egaiv reell ollälle och vär om ör e högailer om de gäller öragradem. Är gradale högre å år vi ler rihegrader och ambade mella urvorm och ol/ollällelacerig a bli mer omlicera och vi a å örre och braare variaioer i urvorme. Vi er ocå a oler är eeivare ä ollälle ör a ra revegåge, varör reuriva iler är eeivare och a göra arare ä raveraliler av amma gradal. Vi all doc eare e a reuriva iler har adra acdelar, i öra had i orm av olijär agåg. Vi åerommer ill lijär och olijär a i Kaiel 7.4 Lijär agåg. För raig dämig bör vi lacera ollälle å eller ära ehecirel vid de viel om movarar de reve om vi vill däma (glöm ie omleojuga ör aa ä reella ollälle, dv ollälle vid och ). På amma ä ger e ol ära ehecirel e örärigo (glöm ie a ole måe ligga iaör ehecirel ör abilie och a vi äve här måe ha omleojuga ör omlea oler). Vi åg ocå a e ol å ehecirel ger iabilie och oler måe ligga iaör ehecirel meda ollälle a ligga var om hel. Kom doc ihåg a vi ie er a eme är iabil geom a udera överöriguioe era, de er vi bara i ol/ollällediagramme (och i imulvare). Som vi äm e ar gåger å måe oler och ollälle ilda rå de reella ael ( och ) vara omleojugerade ar ör a ge reella ermer i diereevaioe, dv vi måe ha mi vå oler reeive vå ollälle då vi vill ha ivera vid adra reveer ä och och överöriguioe måe då ha e gradal örre ä e ( > ). Vi er a abadörärige i -laurce ua alaor allid är örre ä e ( b > ), dv vi år iöra dämig om vi vill ha abadörärige e (). I raie är de viig a äa å var i eme dämige iör ör a vi ie all boa eme i ågo del amidig om vi all uja aale biar i våra daaord å e- Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.8

eiv om möjlig. Kom ocå ihåg a dea oa eller eveuell aa alaor i överöriguioe, om i med om vi vill orrigera eme örärig, ie i olera och ollällea lacerig i ol/oll-ällediagramme. Vi a allå göra ela iler geom a göra lämliga lacerigar av oler och ollälle. Vi år doc med dea meod oa gaa dålig oroll över ileregeaera och all eare e a vi a aväda eeivare meoder. De i bara re er av väl ugerade, eeiva iler om vi a oruera geom eel ol/ollällelacerig och de är mala bada- och badärriler, de eare alla ocå ochiler, am amiler. Kamiler öreommer både i raverell och i reuriv orm varör de beriv i Kaiel 8 Traverella iler reeive Kaiel 9 Reuriva iler meda mala badailer och ochiler är reuriva varör vi ommer a behadla dom i Kaiel 9 Reuriva iler. 5.4.5 Selar aale oler i örhållade ill aale ollälle ågo roll? Vi har e a överöriguioer a bgga u av urc iehållade oler och ollälle. ur måga oler reeive olälle bör vi u ha, ärmare beäm: gör de ågo om vi har ler ollälle ä oler eller vär om? 5.4.5. Fler ollälle ä oler Lå o e vad om häder om vi har ler ollälle ä oler. Vi ar e eel urc Y ( )( ) ( ) För a å e re [] -erm i diereevaioe å måe vi ha e ea och e aal -ermer i ämare, -ermer om ger ramida uigaler a vi rimlige ie ha med. Vi brer därör u ur urce och år ( ) om ger diereevaioe [ ] [ ] ( ) [ ] [ ] [ ] dv urce iehåller erme [ ], e ramida iamel, och eme är ie aual. Sluae å här låg blir då a aale ollälle ie år vara örre ä aale oler ör a å e aual em. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.9

Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5. 5.4.5. Fler oler ä ollälle Vad häder då om aale oler är örre ä aale ollälle. Vi väder u och er å amma ela urc Y ör a å e re [] -erm i diereevaioe brer vi de här gåge u [ ] om ger diereevaioe [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Vi har allå e era ol i origo om ger e eg ördröjig av iigale. Dea ol ommer ie a åvera revegåge belourva, me däremo aurva, eerom de ligger i origo. För a bli av med dea era, ormal e, oödiga ördröjig å omleerar vi med e ollälle i origo och år om ger [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Vi a allå här dra luae a vi ie bör ha ler oler ä ollälle ör a ie å oödig ördröjig i eme. De oala luae blir allå Vi bör välja lia måga ollälle och oler i överöriguioer. Sulle vi ie ha dea å omleerar vi med aa aal oler eller ollälle i origo

Tabell 5. -raorme egeaer Egea eller oeraio Sigal -raorm Traorm [ ] [ ] Iver raorm π j [ ] d Lijarie [ ] a [ ] a a a Tidi [ ] u[ ] Diereierig [ ] [ ] ( ) Tidiegraio [ ] Falig [ ] [ ] Sluvärdeeorem Limi { [ ] } Limi Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

Tabell 5. -raormar Vågorm Sigal [ ] Serum ollälle och oler i -lae δ [ ] Im() Imul δ[] ehecirel Re() u [ ] Im() Eheeg u[] Re() Ram r[] r [ ] ( ) Im() dubbelol Re() a u[ ] a Im() Eoeialuio Re() Eoeialuio ( a ) u[ ] ( a) ( a) ( ) Im() Re() Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

Tabell 5. oräig -raormar Vågorm Sigal [ ] Serum Coiu co ( Ω ) u[ ] [ co( Ω ) ] co( Ω ) ollälle och oler i -lae Im() Re() Siu i ( Ω ) u[ ] i ( Ω ) co( Ω ) Im() Re() Dämad iu i ( Ω ) u[ ] a i ( Ω ) a co ( Ω ) a a Im() Re() Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4