Sambandet mellan Body Mass Index och karies hos barn och ungdomar en systematisk litteraturöversikt

Odontologiska fakulteten Sambandet mellan Body Mass Index och karies hos barn och ungdomar en systematisk litteraturöversikt Anneli Lönnblad Handledare: Katarina Wretlind Examensarbete (30 hp) Magisterprogram i odontologi med inriktning oral hälsa Juni, 2011 Malmö högskola Odontologiska fakulteten 205 06 Malmö

SAMBANDE MELLAN BODY MASS INDEX OCH KARIES HOS BARN OCH UNGDOMAR EN SYSEMAISK LIERAURÖVERSIK ANNELI LÖNNBLAD Lönnblad, A. Sambandet mellan Body Mass Index och karies hos barn och ungdomar en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i odontologi med inriktning mot oral hälsa 30 hp. Malmö högskola: Odontologiska fakulteten, andhygienistutbildningen, 2011. Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlägga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanställningens 28 artiklar visade 14 på samband mellan karies och BMI och lika många visade inget samband. re av de som påvisade samband gjorde detta mellan karies och undervikt. Slutsats: Samband mellan kariesprevalens och BMI har visats i flera studier, medan andra studier inte har kunnat visa detta. Ytterligare studier behövs för att tydligare identifiera vilka faktorer som eventuellt är gemensamma och viktiga för utveckling av både karies och undervikt/övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Nyckelord: barn, Body Mass Index, fetma, karies, undervikt, ungdomar, övervikt 2

RELAIONSHIP BEWEEN BODY MASS INDEX AND CARIES IN CHILDREN AND YOUNG PEOPLE - A LIERAURE REVIEW Lönnblad, A. he relationship between body mass index and tooth decay in children and adolescents - a literature review. Degree in dentistry with a focus on oral health of 30 credits. Malmö University, Faculty of Odontology, Dental Hygienist Education, 2011. Introduction: he prevalence of dental caries and underweight/overweight/obesity in children and adolescents are described briefly. Objective: o survey and analyze studies that examined the relationship between caries prevalence and BMI in children and adolescents. he following questions were to be answered: Is there a correlation between caries prevalence and BMI? Does the group of overweight children and adolescents have a higher caries prevalence? Does the group of underweight children and adolescents have a higher caries prevalence? Method: hese questions were to be answered by a systematic literature review. Results: In the collection of all articles, it was fourteen that showed a correlation between dental caries and BMI and an equal number who did not show correlation. Of those who indicate a connection, there were three studies that showed a correlation between dental caries and underweight.conclusion: Correlation between caries prevalence and BMI has been shown in several studies, other studies have not been able to show any correlation. Further studies are needed in the future to more clearly identify the factors that may be common and important for the development of both dental caries and underweight / overweight / obesity in children and adolescents. Keywords: adolescents, children, Body Mass Index, obesity, tooth decay, underweight, overweight 3

INNEHÅLLSFÖRECKNING INLEDNING.5 SYFE OCH FRÅGESÄLLNINGAR...6 MAERIAL OCH MEOD..6 Sökresultat..7 Analys.7 RESULA..8 DISKUSSION.10 Material och metod.....10 Studiernas urval och upplägg...11 Resultat.11 Framtiden.12 SLUSAS...13 REFERENSER 14 4

INLEDNING Övervikt och fetma är i dag ett känt folkhälsoproblem bland hela västvärldens befolkning. Förekomsten av övervikt och fetma har också ökat globalt under det senaste årtiondet. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att mer än 1 miljard människor är överviktiga, varav minst 300 miljoner har fetma. I Sverige beräknas 2,5 miljoner av befolkningen vara överviktiga och en halv miljon ha fetma [1]. Bland barn och ungdomar i världen är var tionde överviktig, och siffran ökar stadigt. Av Europas barn är 14 miljoner överviktiga och av dem är det tre miljoner som har fetma [2]. Ett Body Mass Index (BMI) är för närvarande den vanligaste metoden för att mäta övervikt och fetma. BMI definieras som vikten i kilogram delat med kvadraten av längden i meter (kg/m 2 ) [1]. Enligt WHO är BMI-värden för vuxna under 18,5 undervikt, värden mellan 18,5 och 24,9 ses som normalvikt, värden 25 innebär övervikt, 30 = fetma och 40 = kraftig fetma. För barn och ungdomar används iso-bmi i vilket hänsyn tas till både kön och ålder [1,3]. Prognosen för barn med fetma och övervikt, avseende möjligheten att utan behandling bli normalviktiga som vuxna, är dålig. Cirka 80 procent av 6-7-åringar förblir överviktiga eller feta i de sena tonåren. De flesta barn utvecklar övervikten mellan 2 och 6 års ålder. Risken för att bli överviktig är 50 procent om ena föräldern är överviktig, om båda föräldrarna är överviktiga ökar risken till 75 procent. Prognosen är också sämre för barn som blir överviktiga efter 6 års ålder. Barn- och ungdomsfetma kan idag betraktas som en ny folksjukdom [3,4]. Konsekvenserna av övervikt är ur flera perspektiv negativa. Det överviktiga barnet kan drabbas av dålig självkänsla, depression, mobbning och utanförskap. Andra följder av övervikt kan vara förslitningsskador i leder, högt blodtryck, diabetes, astma, hjärt- och kärlsjukdomar, gallsten, artros, snarkproblem och sömnapné [2,4-7]. Orsaken till den ökade förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar söker flera forskare i vår tids livsstil med bland annat ökad konsumtion av snabbmat och söta drycker. Förändrade matvanor i kombination med att människor rör sig allt mindre, med bland annat ett ökat bilåkande och ökad tid framför datorer och V-skärmar, kan delvis förklara utvecklingen [4,5,8-10]. I litteraturen är undervikt belyst i betydligt mindre omfattning än övervikt och fetma. Undervikten är oftast förknippad med tillväxtrubbning och näringsbrist. Förekomsten globalt har minskat under senare år, i utvecklingsländer var siffran 1990 30 % och i industriländerna 1,6 % [11]. När man som underviktiga inte får i sig tillräckligt med energi, signalerar hjärnan efter socker. Detta leder till ökat sockerintag både vad gäller innehåll och frekvens [12]. Det skulle också kunna innebära en ökad kariesrisk. Viktiga faktorer för kariessjukdomen är sockerinnehållet i kosten och frekvensen av intag, vilket också kan vara avgörande för överviktsproblematiken [3]. Under senare år finns en tendens till en ökning av kariesprevalensen bland vissa grupper av barn och ungdomar i Norden. En orsak föreslås vara just det ökade sockerintaget [7]. I Sverige har dock andelen kariesfria barn ökat under senare år. Andelen kariesfria 3-åringar var 2008 74 procent och för 12-åringar var siffran 60 procent, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med 2005. Dock har tandhälsan hos gruppen med högst kariesprevalens försämrats [13]. 5

Således har övervikt/fetma och karies ett flertal gemensamma orsaksfaktorer, huvudsakligen förknippade med livsstilsfaktorer, och en gemensam beteendemedicinsk behandling inriktad på en förändring av kostvanor skulle kunna ge effekter på både kariessjukdom och övervikt/fetma [3]. En systematisk översikt från 2006 [14] undersökte sambandet mellan karies och övervikt hos barn och vuxna. Slutsatsen var att det fanns studier som visade på samband mellan övervikt och karies, men det fanns också studier som inte kunde påvisa detta. Sedan denna översikt har ytterligare studier tillkommit. Således är det av intresse att genomföra en ny systematisk översikt. Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera studier som undersöker sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? MAERIAL OCH MEOD Litteratursökningen gjordes i Medline databas via PubMed, www.ncbi.nim.nih.gou. Sökningen omfattade perioden från oktober 1978 till och med april 2011, och skedde i olika steg med hjälp av Mesh-termer i olika kombinationer vilket gav följande sökresultat: Dental Caries [Mesh]) AND Body Mass Index [Mesh] 43 stycken Dental Caries [Mesh]) AND Overweight [Mesh] 128 stycken Dental Caries [Mesh]) AND Obesity [Mesh] 132 stycken Dental Caries [Mesh]) AND hinness [Mesh] 6 stycken Kompletterande sökningar har skett i PubMed med hjälp av fritext. Följande sökord har kombinerats och använts: body mass index, overweight, obesity, thinness, dental caries, sugar dependence, children och teenager (Figur 1). Inga ytterligare studier tillkom. Sökningar har även gjorts i databaserna CINAHL och Cochrane library utan ytterligare resultat, Sökresultat Sökstrategin resulterade i 309 artiklar. Vissa artiklar kom upp vid mer än en sökning. Se Figur 1. Urvalet, som baserades på inklusions- och exklusionskriterierna (abell 1), resulterade i att 28 artiklar var kvalificerade för den slutliga analysen. 6

Figur 1 Sök- och urvalsprocessen, n = antal artiklar Dental caries and Body Mass Index n = 43 Dental caries and Overweight n = 128 Dental caries and Obesity n = 132 Dental caries and hinness n = 6 n = 309 Efter granskning av sökningarna var n = 211 gemensamma Urval baserat på inklusionskriterier och exklusionskriterier Utgår pga dubletter n = 98 Utgår pga esklusionskriterier n = 183 Urvalspopulation n = 28 abell 1 Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier Studier på människor Artiklar skrivna på engelska eller något av de skandinaviska språken Barn och ungdomar 0-19 år Samband mellan karies och BMI Samband mellan karies och övervikt Samband mellan karies och fetma Samband mellan karies och undervikt Exklusionskriterier Översiktsartiklar Sammanfattningar, ej fulltext Vuxna Analys Bevisvärde och evidensstyrka är begrepp som används i systematiska översikter. Bevisvärdet speglar studiernas pålitlighet i den specifika frågeställningen och evidensstyrkan är ett mått på hur mycket man kan lita på de sammantagna slutsatserna [15,16]. För att bedöma bevisvärdet hos varje artikel används förutbestämda kriterier [15]. Dessa har reviderats för att passa denna studies syfte (abell 2). Granskningen skedde av författaren som fyllde i ett granskningsprotokoll (Bilaga 2). När samtliga artiklar granskats analyserades protokollen. 7

abell 2 Nivå och kriterier för bedömning av bevisvärdet för studierna Nivå Kriterier Nivå A Samtliga tre kriterier är uppfyllda Nivå B Minst två kriterier uppfyllda varav 1 och 2 måste vara uppfyllda Nivå C Kriterierna 1 eller 2 måste vara uppfyllda 1. Kariesprevalens presenteras i dmft/dmfs eller DMF/DMFS. 2. Kroppsvikten presenteras i iso-bmi. 3. Undersökningsmetoderna för karies beskrivs t.ex.: visuell undersökning med spegel och sond, samt med lampa eller dagsljus. RESULA 28 artiklar inkluderades (Figur 1 och abell 1) och bedömdes utifrån förutbestämda kriterier (abell 3). Följande studier kvalificerade sig till nivå A Bailleul et al [17], Chen [18], Cinar et al [19], Gerdin et al [20], Mapengo et al [21], Moreira et al [22], Pinto et al [23], Sánchez- Pérez et al [24], Sharma et al [25], ramini et al [26], Vazques-Nava et al [27] och Willerhausen et al [28-30]. Följande studier uppnådde nivå B: D Mello et al [31], Hong et al [32], Kopycka-Kedzierawisk et al [33], Macek et al [34], Sheller et al [35] och uomi [36]. Anledningar till att studierna inte kvalificerade sig till nivå A var att samtliga inhämtat data från dataregister vilket innebär att ingen klinisk undersökning hade utförts. Resterande studier hamnade i nivå C: A: Alm et al [37], Alm et al [38], Floyd et al [39], Granville et al [40], Hilgers et al [41], Larsson et al [42] Marshall et al [43] och Narksawat et al [44]; på grund av följande: studien av Alm et al [38] redovisade kariesprevalensen med Di + mfa; Floyd et al [39] använde endast df och DEF vid redovisning av kariesprevalens. Granville et al [40] redovisade vikt med hjälp av WHO:s riktlinjer och National Center for Health Statistics Guidelines, vilket innebär att det inte går att bedöma om det motsvarar iso-bmi. Hilgers et al [41] presenterade kariesprevalens i måtten 0 = karies, 1 = initialt, 2 = dentin, 3 = pulpan och 4 = ej restaurerbart; Larsson et al [42] tog ingen hänsyn till kön och ålder vad gäller BMI, vilket innebär att de inte använt sig av iso-bmi; Marshall et al [43] presenterade kariesprevalens med hjälp av följande benämningar d 2-3, d 2 och d 3. Av samtliga artiklar var det fjorton som visade på samband mellan karies och BMI och lika många som inte visade på något samband. Utav de som visade på samband var det tre studier som visade samband mellan karies och undervikt [ 25,36,44]. Analys av samband/icke samband på de olika nivåerna ger följande resultat: av studierna på nivå A visade nio samband och sex visade inte något samband mellan karies och BMI. På nivå B var det endast en studie som visade samband, resterande fem visade inget samband. Av studierna på nivå C visade fyra samband och tre inget samband mellan karies och BMI. Således kan svaren på frågeställningarna sammanfattas: Finns det en korrelation mellan 8

kariesprevalens och BMI? Ja, ibland. Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Ja, ibland. Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Ja, ibland. abell 3 Sammanställning av resultatet med angivande av författare, typ av studie, land, antal barn, ålder, samband mellan karies och BMI samt bevisvärdesnivå. Författare År och referens Bailleul et al 2007[17] Chen 1998[18] Cinar et al 2010[19] yp av studie Land Antal barn Ålder P Samband mellan BMI och karies Bevisvärde Frankrike 82 12-18 Ja A aiwan 5133 3 Nej A urkiet 469 10-12 Nej A Gerdin et al 2008[20] R Sverige 2303 6-12 Ja A Mapengo et al 2010[21] Moreira et al 2006[22] Pinto et al 2007[23] Sánchez-Pérez et al 2010[24] Sharma et al 2009[25] ramini et al 2009[26] Vazques-Nava et al 2010[27] Willershausen et al 2004[28] Willerhausen et al 2007[29] Willerhausen et al 2007[30] D Mello et al 2011[31] Hong et al 2007[32] Kopycka-Kedzierawski et al 2008 [33] Macek et al 2006[34] Sheller et al 2009[35] Mozambique 601 12 Nej A Brasilien 3330 12-15 Nej A P L USA 135 8 Nej A Mexico 88 7-11 Ja # Indien 500 8-12 Ja A Frankrike 835 12 Nej A L Mexico 1160 4-5 Ja A yskland 842 6-11 Ja A yskland 2071 6-11 Ja A yskland 1290 6-11 Ja A R Nya Zeeland 200 3-8 Nej B R R R R USA 1507 2-6 Nej B USA 17748 2-18 Nej B USA 126,4 2-17 Nej B milj USA 9 293 2-5 Ja # B A

uomi 1989[36] Alm et al 2011[37] Alm et al 2008[38] Floyd et al 2009[39] Granville et al 2008[40] Hilgers et a 2006[41] Larsson et al 1995[42] Marshall et al 2007[43] Narksawat et al 2009[44] R Finland 516 5-13 Nej B P Sverige 671 3-20 Ja C L C P Sverige 671 1-15 Ja L aiwan 577 6-7 Nej C P R R P L P Brasilien 2651 1-5 Nej C USA 178 8-11 Ja C Sverige 199 15 Ja C USA 427 1-11 Nej C hailand 862 12-14 Ja# C tvärsnittsstudie L longitudinell studie R - retrospektiv longitudinell studie P prospektiv studie # - Studierna visade samband mellan undervikt och kariesprevalens, dvs. Sánchez-Pérez et a [25], Sheller [36] och Narksawat et al [44]. Övriga avser samband mellan övervikt och kariesprevalens. DISKUSSION Material och metod Samtliga artiklar har hämtats från PubMed. För att kunna bedöma studiernas kvalitet bevisvärde - användes kriterier (abell 2). Dessa reviderades för att vara relevanta att bedöma studier som undersöker samband. Kriterierna som refereras [15,16] är aktuella för situationen då man undersöker utfall av olika behandlingsmetoder och då ofta granskar randomiserade kliniska studier, så kallade RC (Randomized Controlled rials). Vi har valt att inte gradera våra slutsatser i evidensstyrka. Artiklarna har värderats för att få fram ett bevisvärde på resultaten som artiklarna presenterade. En svaghet i arbetet är att det endast varit en granskare. Man kan fundera kring valet av kriteriet avseende undersökningsmetoden för vad karies kan inneburit. Bland annat har samtliga artiklar som bygger på material från datorinsamlingar hamnat i nivå B. En aspekt som kanske skulle tagits hänsyn till är att bakom samtliga datorlistor vad gäller kariesprevalens ligger kliniska undersökningar och många gånger även röntgenundersökning, vilket borde innebära att bevisvärdet är högt. Det negativa för bevisvärdet kan vara att det är många olika undersökare, som med stor sannolikhet inte är kalibrerade, då flertalet av studierna bygger på stora grupper av individer. 10

Andra synpunkter kan vara att det är olika åldrar på barnen i studierna samt olika stora undersökningsmaterial. Som tidigare nämnts har det varit skiftande metoder för registrering av vikt och kariesprevalens. Vissa studier har använt sig av röntgen för att registrera karies, vilket ger, en säkrare kariesdiagnostik, framför allt om undersökarna är kalibrerade. En annan aspekt är att vissa studier registrerat både initial och manifest karies, medan andra endast registrerat manifesta skador. I några av studierna ingår bara permanenta tänder, medan andra har registrerat karies i både primära och permanenta tänder. Sammanfattningsvis har syftet och frågeställningarna kunnat besvaras till viss del. Dock kvarstår flera frågor kring vad som är viktigt i ett eventuellt samband mellan kariesprevalens och viktproblematik. Studiernas urval och upplägg Samtliga studier som granskats har varit tvärsnittsstudier. Skillnader i hur man gjort urvalen har varit stora, allt från att ta med samtliga barn från ett stort område till att begränsa det till vissa åldersgrupper eller områden. Det har varit svårt att bedöma om urvalet varit slumpmässigt och på så sätt representativt för befolkningen, eller om valet av individer har reflekterat speciella grupper. På grund av denna svårighet kunde inte heller urvalet användas som kriterium i nivågrupperingen. roligen har ett mer representativt urval skett när man exempelvis har studerat individer från både statliga och privata skolor, då det kan förväntas spegla en, ur ett socioekonomiskt perspektiv, bredare grupp. Cinar et al [19], Mapengo et al [21], ramini et al [26] och Willershausen et al [28-30] undersökte barn från både statliga och privata skolor. Livsstilsfaktorer som kost och motion har visat sig ha samband med lågt socioekonomiskt status. Individer med lägre socioekonomiskt status äter sämre kost, mindre frukt och grönsaker och är mindre fysiskt aktiva jämfört med individer från höginkomstgrupper [39,43]. Alm et al [37,38], Sánchez-Pérez et al [24], Vázques-Nava et al [27] och Marshall et al [43] har också ett longitudinellt perspektiv. Alm et al [38], till exempel, följde barnen från 1 till 15 år, vilket är en relativt lång period. Ska man undersöka etiologi, patogenes eller behandlingsutfall är en longitudinell studie önskvärd, men med denna studies syfte att undersöka om det finns en korrelation mellan kariesprevalens och BMI så är tvärsnittsstudie-formen relevant. Resultat Studierna var fördelade enligt följande: 10 från Europa, varav fyra från Sverige, 11 från Nord/Sydamerika av vilka sju från USA, en från Afrika, fem från Asien - dock ingen från varken Kina eller Japan, en från Nya Zeeland. Detta kan ses som att vara en relativt bra spridning internationellt. Vid jämförelse av vilka studier som redovisat ett samband mellan karies och BMI på de olika nivåerna så finner nio av 15 på nivå A ett samband, medan endast en av sex på nivå B och fyra av sju på nivå C. En anledning till att flera studier på nivå A visar samband kan vara att tre av dem är utförda av samma forskargrupp [28-30]. Utveckling av både karies och undervikt/övervikt är komplicerade processer med många faktorer på flera olika nivåer involverade och att påvisa eventuella samband är naturligtvis beroende av hur dessa faktorer samverkar och interagerar. Att studierna i översikten ger olika svar kan förklaras på ett flertal sätt. Kosten har betydelse för överviktsepidemin som stora delar av världen har drabbats av. En trolig orsak till att befolkningen ökat i vikt är de stora mängderna kolhydratrik kost som äts. Karies beror till stor del på frekvensen av sockerintag, medan övervikt/fetma mer är relaterat till mängden av energirika livsmedel och drycker. En annan förklaring till olika resultat är att det finns skillnader i olika populationer. Dessa kan bero på olika kulturella förhållanden, till exempel mycket läskdrickande och ett mer stillasittande liv, vilket tydligt ses i USA. Vid jämförelse mellan Europa och USA visar flera studier att amerikaner är mer fysiskt inaktiva och tillbringar mer tid framför V och datorer 11

än européer [19,28 30,33,35,43] En trolig anledning till att studier från USA inte visar samband mellan övervikt/fetma och karies kan också vara att övervikten beror på stora portioner till skillnad från hos européer där orsaken kan vara kolhydratrik kost. Det finns också en stark genetisk faktor i samband med utvecklingen av övervikt/fetma (Figur 2). Det har skett en selektion genom evolutionen av människan som förmår lagra näring, där människor med genetisk uppsättning som inte klarar detta, slås ut. Därför är det lättare att gå upp i vikt, svårare att gå ner. Det eventuella sambandet mellan kost och karies respektive kost och BMI har undersökts på olika sätt. Alm et al [38] relaterade intag av sötsaker i 3-års ålder till kariesprevalens då barnen var 15 år. Ett annat sätt att undersöka kosten har varit att ta upp en kostanamnes, och hur och vad som tagits upp i anamnesen har varit skiftande [25,33,39,41,44]. ill exempel har Larsson et al [42] utfört en fem dagars kostanamnes, medan andra endast har ställt frågor i samband med den kliniska undersökningen, om hur mycket och hur ofta barnen och ungdomarna åt produkter innehållande socker [22,26,27,42]. ramini et al [26] registrerade läskkonsumtionen. Figur 2 Schematisk översikt över hur karies och övervikt skulle kunna vara relaterade, utformad efter Lalondes modell [45]. Human biologi Arv Omvärld/ miljö Samhällets förutsättningar Fysisk aktivitet Hälsa Övervikt Karies Sjukvårdsorganisationen Förebyggande vård: Kostrådgivning Livsstil / Socioekonomi Föräldrars utbildning Inkomst Bostads ort Kost: socker, mängd och frekvens Framtiden Sambandet BMI karies är kanske inte linjärt beroende på att det egentligen är sambandet sockerintag och övervikt respektive sockerintag karies som är relevant. Socker som en beroendeframkallande drog diskuteras idag och dessa begrepp och samband torde behöva identifieras och utvecklas. I framtiden bör tandvården ägna mer uppmärksamhet åt barn med avvikande BMI, både låg vikt och övervikt/fetma kan öka risken för karies. Att barn och ungdomar dricker läsk dagligen är oroväckande för både övervikt och kariessjukdom, men vad gäller den allmänna hälsan med ökad risk för bl.a. diabetes. En annan aktuell frågeställning skulle kunna vara om barn och ungdomar med viktproblematik har mer förekomst av gingivit? Ytterligare en intressant aspekt som hitintills inte tagits upp i någon studie är effekten av fysisk aktivitet på oral hälsa. Är det så att fysiskt aktiva barn och ungdomar äter bättre kost och leder det i så fall 12

till färre kariesangrepp? Allt förebyggande arbete måste ses långsiktigt och en liten förändring till ett mer fysisk aktivt liv i familjer med förekomst av övervikt/fetma kan ses som en investering med minskade sjukvårdskostnader som följd. Det vore intressant att utforska hur ett hälsofrämjande arbete utifrån perspektiven karies och vikt skulle kunna bli en del av till exempel tandhygienistens kompetensområde! Slutsats Samband mellan kariesprevalens och BMI har visats i flera studier medan andra inte kunnat visa på några samband. Ytterligare studier behövs i för att tydligare identifiera vilka faktorer som är viktiga för utveckling av både karies och undervikt/övervikt/fetma hos barn och ungdomar. 13

REFERENSER 1. WHO Världshälsoorganisationen. http://www.who.int/water_sanitation_health/oralhealth/en/index1.html Hämtat 2011-03- 15 2. Socialstyrelsens. Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen, 2009. Art.nr:2009-126-71 http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/2b5a6b25-2026-470c-a8bd- 0E45AF95FAAA/13558/200912671.pdf Hämtat 2011-03-15 3. Cole J, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz H. (2000) Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 320:1240-3 4. Mathus-Vliegen EMH, Nikkel D, Brand HS (2007) Oral aspects of obesity. Int Dent J. 57:249-56 5. Statens folkhälsoinstitut [Internet]. Fetma - orsaker. http://www.fhi.se/sv/handbocker/uppslagsverk-barn-och-unga/fetma---orsaker/ Sidan uppdaterad 2009-04-06; Hämtat 2011-03-15 6. Doak CM, Visscher LS, Renders CM, Seidell J C (2006) he prevention of overweight and obesity in children and adolescents: a review of interventions and programmes. Obes Rev. 7:111-36 7. Henriksen, HB, Kolset SO (2007) Sukkerforbruk og folkehelse. idsskr Nor Laegeforen 127:2259-62 8. Nowicka P. (2005) Dietitians and exercise professionals in a childhood obesity treatment team. Acta Paediatr. 94:23-9 9. avares M. (2009) A healthy weight intervention for children in a dental setting: a pilot study. J Am Dent Assoc. 140:313-16 10. Gortmaker SL, Must A, Sobol AM, Peterson K, Colditz GA, Dietz WH (1996) elevision viewing as a cause of increasing obesity among children in the United States 1986-1990. Arch Pediatr Adolesc Med.150: 356-62 11. De Onis M, Blössner M, Borghi E. (2004) Estimates of global prevalence of childhood underweight in 1990 and 2015. J Am Med Assoc. 291:2600-6 12. Lindqvist A, Baelemans A, Erlanson-Albertsson C. (2008) Effekt of sucrose, glucose and fructose on peripheral and central appetite signals. Regul Pept. 150:26-32 13. Socialstyrelsen. Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008. Socialstyrelsen, Artikel nr:2010-3-5 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-5 Hämtat 2011-02-22 14. Kantovitz KR, Pascon FM, Rontani RM, Gavião MB. (2006) Obesity and dental caries A systematic review. Oral Health Prev Dent. 4:137-44 15. Britton M. (2000) Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas styrka. Läkartidningen. 97:4414-5 16. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården [Internet]. Evidensbedömning GRADE. http://sbu.se/sv/evidensbaserad-vard/om-sbus-metodergranskning/grade1-/ Okänt när sidan uppdaterades; Hämtat 2011-05-11 17. Bailleul-Forestier I, Lopes K, Souames M, Azoguy-Levy S, Frelut ML, Boy-Lefevre ML. (2007) Caries experience in a severely obese adolescent population. Int J Pediatr Dent. 17:358-63 18. Chen W, Chen P, Chen SC, Shih W, Hu HC. (1998) Lack of association between obesity and dental caries in three-year-old children. Zhonghua Min Guo Xiao Er Ke Yi Xue Hui Za Zhi. 39:109-11 14

19. Cinar A, Murtomaa H. (2011) Interrelation between obesity, oral health and life-style factors among urkish school children. Clin Oral Investig. 15:177-184 20. Gerdin EW, Angbratt M, Aronsson K, Eriksson E, Johansson I. (2008) Dental caries and body mass index by socio-economic status in Swedish children. Community Dent Oral Epidemiol. 36:459-65 21. Mapengo MA, Marsicano JA, Garcia de Moura P, Sales-Peres A, Hobdell M, de Carvalho Sales-Peres SH. (2010) Dental caries in adolescents from public schools in Maputo, Mozambique. Int Dent J. 60:273-81 22. Moreira PV, Rosenblatt A, Severo AM. (2006) Prevalence of dental caries in obese and normal-weight Brazilian adolescents attending state and private schools. Community Dent Health. 23:251-3 23. Pinto A, Kim S, Wadenya R, Rosenberg H. (2007) Is there an association between weight and dental caries among pediatric patients in an urban dental school? A correlation study. J Dent Educ. 71:1435-40 24. Sánchez-Pérez L, Irigoyen ME, Zepeda M. (2010) Dental caries, tooth eruption timing and obesity: a longitudinal study in a group of Mexican schoolchildren. Acta Odontol Scand. 68:57-64 25. Sharma A, Hegde AM. (2009) Relationship between body mass index, caries experience and dietary preferences in children. J Clin Pediatr Dent. 34:49-52 26. ramini P, Molinari N, entscher M, Demattei C, Schulte AG. (2009) Association between caries experience and body mass index in 12-year-old French children. Caries Res. 43:468-73 27. Vázquez-Nava F, Vázquez-Rodríguez EM, Saldívar-González AH, Lin-Ochoa D, Martinez-Perales GM, Joffre-Velázquez VM. (2010) Association between obesity and dental caries in a group of preschool children in Mexico. J Public Health Dent. 70:124-30 28. Willershausen B, Haas G, Krummenauer F, Hohenfellner K. (2004) Relationship between high weight and caries frequency in German elementary school children. Eur J Med Res. 31:400-4 29. Willershausen B, Moschos D, Azrak B, Blettner M. (2007) Correlation between oral health and body mass index (BMI) in 2071 primary school pupils. Eur J Med Res. 12:295-9 30. Willershausen B, Blettner M, Kasaj A, Hohenfellner K. (2007) Association between body mass index and dental health in 1,290 children of elementary schools in a German city. Clin Oral Investig. 11:195 200 31. d`mello G, Chia L, Hamilton SD, homson WM, Drummon BK. (2011) Childhood obesity and dental caries among paediatric dental clinic attenders. Int J Pediatr Dent. 21:217-22 32. Hong L, Ahmed A, McCunniff M, Overman P, Mathew M. (2008) Obesity and dental caries in children aged 2-6 Years in the United States: National health and nutrition examination survey 1999-2002. J Public Health Dent. 68:227-33 33. Kopycka-Kedzierawski D, Auinger P, Billings RJ, Weitzman M. (2008) Caries status and overweight in 2- to 18-year-old US children: findings from national surveys. Community Dent Oral Epidemiol. 36:157-67 34. Macek MD, Mitola DJ. (2006) Exploring the association between overweight and dental caries among US children. Pediatr Dent. 28:375-80 35. Sheller B, Churchill SS, Williams BJ, Davidson B. (2009) Body mass index of children with severe early childhood caries. Pediatr Dent. 31:216-21 36. uomi. (1989) Pilot study on obesity in caries prediction. Community. Dent Oral Epidemiol. 17:289-91 15

37. Alm A, Isaksson H, Fåhraeus C, Koch G, Andersson-Gäre B, Nilsson M, Birkhed D, Wendts L.K (2011) BMI Stats in Swedish children and young adults in relation to caries prevalence. Swed Dent J. 35:1-8 38. Alm A, Fåhraeus C, Wendt L, Koch G, Andersson-Gäre A, Birkhed D. (2008) Body adiposity status in teenagers and snacking habits in early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age. Int J Pediatr Dent. 18:189-196 39. Floyd B. (2009) Associations between height, body mass, and frequency of decayed, extracted, and filled deciduous teeth among two cohorts of aiwanese first graders. Am J Phys Anthropol. 140:113-9 40. Granville-Garcia AF, de Menezes VA, de Lira PI, Ferreira JM, Leite-Cavalcanti A. (2008) Obesity and dental caries among preschool children in Brazil. Rev Salud Publica. 10:788-95 41. Hilgers, KK, Kinane, DE, Scheetz, JP. (2006) Associations between childhood obesity and smooth-surface caries in posterior teeth; a preliminary study. Pediatr Dent. 28:23-8 42. Larsson B, Johansson I, Hallmans G, Ericson. (1995) Relationship between dental caries and risk factors for atherosclerosis in Swedish adolescents? Community Dent Oral Epidemiol. 23:205-10 43. Marshall A, Eichenberger-Gilmore JM, Broffitt BA, Warren JJ, Levy SM. (2007) Dental caries and childhood obesity: roles of diet and socioeconomic status. Community Dent Oral Epidemiol. 35:449-58 44. Narksawat K, onmukayakul U, Boonthum A. (2009) Association between nutritional status and dental caries in permanent dentition among primary schoolchildren aged 12-14 years, hailand. Southeast Asian J rop Med Public Health. 40:338-44 45. Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians: a working document. Ottawa: Government of Canada; 1974. 16