Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige,
|
|
- Lovisa Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, ÅSA LJUNGVALL asa.ljungvall@nek.lu.se Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet
2 Övervikt ur ekonomiska perspektiv Kostnader pga ökad sjukvårdskonsumtion, ökad sjukfrånvaro, tidigare pension etc. Övervikt är en konsekvens av val och beteende. Ekonomiska faktorer såsom priser, teknisk utveckling och inkomstökningar kan dessutom tänkas ha påverkat våra val och vårt beteende. Socioekonomiska skillnader i förekomsten av fetma och övervikt reflekterar att olika grupper gör olika val och har olika beteende.
3 Övervikt ur ekonomiska perspektiv Kostnader pga ökad sjukvårdskonsumtion, ökad sjukfrånvaro, tidigare pension etc. Övervikt är en konsekvens av val och beteende. Ekonomiska faktorer såsom priser, teknisk utveckling och inkomstökningar kan dessutom tänkas ha påverkat våra val och vårt beteende. Socioekonomiska skillnader i förekomsten av fetma och övervikt reflekterar att olika grupper gör olika val och har olika beteende.
4 Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, Tidstrender i övervikt (och fetma) för Tre utbildningsgrupper - max gymnasium, viss högskoleutbildning (men ingen examen), högskoleexamen Fyra inkomstgrupper - inkomstkvartiler baserade på disponibel hushållsinkomst, justerat för hushållets komposition
5 Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige, Tidstrender i övervikt (och fetma) för Tre utbildningsgrupper - max gymnasium, viss högskoleutbildning (men ingen examen), högskoleexamen Fyra inkomstgrupper - inkomstkvartiler baserade på disponibel hushållsinkomst, justerat för hushållets komposition Definition av övervikt och fetma Övervikt: BMI 25 Fetma: BMI 30 BMI = Body-mass index = vikt(kg) / längd(m) i kvadrat
6 Skillnader i övervikt och fetma - vuxna (25-75 år) år 2004/05 60% 50% 40% 55% övervikt (BMI 25) fetma (BMI 30) 39% 30% 20% 18% 10% 9% 0% max gymnasium + inkomstkvartil 1 högskoleexamen + inkomstkvartil 4 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 2004/05 BMI = Body-mass index = vikt(kg) / längd(m) i kvadrat Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus och rökning) förändrar inte bilden nämnvärt.
7 Utbildning/inkomst övervikt/fetma 60% 50% 40% 55% övervikt (BMI 25) fetma (BMI 30) 39% 30% 20% 18% 10% 9% 0% max gymnasium + inkomstkvartil 1 högskoleexamen + inkomstkvartil 4 Visar på korrelationer och säger inget om kausaliteten Korrelationen kan i princip bero på endera av tre faktorer (eller en blandning av dem) Utbildning/inkomst övervikt Övervikt utbildning/inkomst Annan (utelämnad) faktor påverkar både övervikt och utbildning/inkomst
8 Socioekonomiska skillnader och tidstrender Välkänt att det finns negativa socioekonomiska gradienter Lätt att (förhastat?) dra slutsatsen att det också är de med låg utbildning och/eller låga inkomster som drabbats värst av fetmaepidemin dvs av de stora ökningarna Det kan finnas olika förklaringar till skillnader vid en viss tidpunkt och till ökningar över tiden Hur tidstrenden ser ut för olika socioekonomiska grupper säger något om vad som orsakat fetmaepidemin - om prisförändringar är en viktig orsak bör vi observera större ökningar bland dem med lägre inkomster - om kunskap om tex näringsinnehåll och konsekvenser av olika livsstilsval blivit allt viktigare i vår förändrade miljö med betydligt utökade valmöjligheter bör vi observera större ökningar bland dem med lägre utbildning Viktigt att analysera tidstrender och att skilja på utvecklingen över tid och hur skillnader ser ut vid en viss tidpunkt
9 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika utbildning 45% max gymnasium 40% 35% 30% viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 25% 20% 15% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.
10 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika utbildning 63% 58% 53% 48% max gymnasium viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 43% 38% 33% 28% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.
11 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 52% 48% 44% 40% 36% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 32% 28% 24% 20% 16% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
12 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 52% 48% 44% 40% 36% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 32% 28% 24% inkomstkvartil 4 20% 16% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
13 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika inkomst 60% 55% inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 1 50% 45% 40% 35% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
14 Tidstrender i övervikt (BMI 25) för män (25-75 år) med olika inkomst 60% 55% inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 4 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 1 50% 45% 40% 35% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
15 Tidstrender i fetma (BMI 30) Samma analys för utvecklingen i fetma Resultaten i korthet: - Bland män har ökningarna inte varit mindre bland dem med hög utbildning och inkomst - Ökningar bland kvinnor med högskoleexamen mindre än bland övriga mot slutet av perioden - Ökningar bland kvinnor i övre inkomstkvartilen mindre än bland övriga (vilket vi såg även för övervikt)
16 Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika utbildning 16% 14% max gymnasium 12% 10% 8% 6% viss högskoleutbildning (ingen examen) högskoleexamen 4% 2% 0% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.
17 Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 18% 16% 14% 12% 10% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 8% 6% 4% 2% 0% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
18 Tidstrender i fetma (BMI 30) för kvinnor (25-75 år) med olika inkomst 18% 16% 14% 12% 10% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 8% 6% 4% inkomstkvartil 4 2% 0% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
19 Tidstrender i fetma (BMI 30) för män (25-75 år) med olika utbildning 18% 16% max gymnasium 14% 12% 10% högskoleexamen 8% 6% 4% 2% 0% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och inkomst) förändrar inte bilden nämnvärt.
20 Tidstrender i fetma (BMI 30) för män (25-75 år) med olika inkomst 16% 14% 12% 10% 8% inkomstkvartil 1 inkomstkvartil 2 inkomstkvartil 3 inkomstkvartil 4 6% 4% 2% 0% 1980/ / / /05 Källa: ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden) 1980/81, 1988/89, 1996/97 och 2004/05 Kontrollvariabler: endast ålder. Att kontrollera för fler variabler (civilstatus, antal barn, invandringsstatus, rökning och utbildning) förändrar inte bilden nämnvärt.
21 Slutsatser Fetmaepidemin är inte enbart ett låginkomst- eller lågutbildningsfenomen Även om det finns socioekonomiska skillnader i övervikt ett visst givet år, har i princip alla grupper drabbats av ökningar alla har ändrat beteende En viktig och riktig förklaringsfaktor måste vara konsistent med likartade ökningar (eller så måste vi diskutera olika förklaringar för olika grupper)
22 Tack!
23 USA: Trender i fetma och svår fetma per inkomstgrupp. Kvinnor. 0,45 Panel C Pr(obese/severely obese) 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Obesity Severe obesity PIR<=1 1<PIR<=2 2<PIR<5 PIR>=5 Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, Social Science & Medicine 75(1), pp
24 USA: Trender i fetma och svår fetma per inkomstgrupp. Män. Pr(obese/severely obese) 0,36 0,32 0,28 0,24 0,20 0,16 0,12 0,08 0,04 Panel C Obesity Severe obesity 0, PIR<=1 1<PIR<=2 2<PIR<5 PIR>=5 Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, Social Science & Medicine 75(1), pp
25 USA: Trender i fetma och svår fetma per utbildningsgrupp. Kvinnor. 0,40 Panel B Pr(obese/severely obese) 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, <12 yrs 12 yrs or some college university degree Obesity Severe obesity Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, Social Science & Medicine 75(1), pp
26 USA: Trender i fetma och svår fetma per utbildningsgrupp. Män. Pr(obese/severely obese) 0,36 0,32 0,28 0,24 0,20 0,16 0,12 0,08 0,04 Panel B Obesity Severe obesity 0, <12 yrs 12 yrs or some college university degree Ur: Ljungvall, Å. & Zimmerman, F. (2012). Bigger bodies: Long-term trends and disparities in obesity and body-mass index among U.S. adults, Social Science & Medicine 75(1), pp
Vem har drabbats av fetmaepidemin?
Vem har drabbats av fetmaepidemin? Åsa Ljungvall är fil dr i nationalekonomi. Hon disputerade vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet hösten 2012 med avhandlingen Economic Perspectives on the Obesity
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merSamband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.
Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:
Läs merViktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom
Viktiga barn Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merLivslängd och dödlighet i olika sociala grupper
Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Läs merSammanfattning. Orsaker
Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller
Läs merNutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?
Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Seminarium om Kroppshets och Övervikt 12 Februari 2019 Elin Ekblom Bak, Lektor, Gymnastik- och idrottshögskolan Vårt samhälle
Läs merPolicy Brief Nummer 2017:3
Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,
Läs merSocial position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merDrabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?
Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad
Läs merDiabetes.
Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merUpphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Läs merFinns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?
Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika
Läs merÖvervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Läs merLurad av medelvärdet. Motsatt trend i fördelning av husläkarbesök över inkomstgrupper om individ- istället för områdesinkomstdata används
Lurad av medelvärdet Motsatt trend i fördelning av husläkarbesök över inkomstgrupper om individ- istället för områdesinkomstdata används Sofia Sveréus Cecilia Dahlgren Hilja Brorsson Clas Rehnberg Medical
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merUpphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merBarns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merordinalskala kvotskala F65A nominalskala F65B kvotskala nominalskala (motivering krävs för full poäng)
1 F1 ordinalskala F2 kvotskala F65A nominalskala F65B kvotskala F81 nominalskala (motivering krävs för full poäng) b) Variabler som används är F2 och F65b. Eftersom det är kvotskala på båda kan vi använda
Läs merHilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merLivmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merRörligheten på den svenska bostadsmarknaden
Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden Förord rapportförfattare Rapporten har tagits fram av Andreas Pistol på Ramböll Management Consulting och av Maria Brandén, verksam vid Linköpings universitet
Läs merÖvervikt och fetma hos gravida kvinnor
Artikelnr 2018-4-27 2018-03-20 Dnr 5.3-26380/2017 1(12) Avd för Utvärdering och analys Birgitta Norstedt Wikner birgitta.wikner@socialstyrelsen.se Övervikt och fetma hos gravida kvinnor Utveckling över
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs merBarndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING
Barndialogen De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING Barndialogen Varför behövs den? Barns och ungdomars hälsa är en viktig samhällsfråga
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merHälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Uppföljning Förvaltningsövergripande dokument Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merTentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp
Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merBarnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?
Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet Föreläsningen handlar om: Forskning
Läs merPM 2017:3. Första linjens vård. Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper
PM 2017:3 Första linjens vård Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper Vårdanalys PM-serie Myndigheten för vård- och omsorgsanalys produkter redovisas i olika serier. Vårdanalys analyser,
Läs merVem får problem med spel?
Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merHushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1
Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Den privatekonomiska utvecklingen...
Läs merNordeas Trygghetsindex 2011
Nordeas Trygghetsindex 2011 2011-01-26 Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning Ekonomiska frågor som inger otrygghet inför 2011 Drygt två miljoner svenskar oroar sig för energipriserna. Därefter
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merHälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Läs merMakar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner
Online appendix till: Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Jenny Säve-Söderbergh, Docent, Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet Mail address: jenny.save-soderbergh@sofi.su.se.
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat
Läs merMer och Mindre studiens inspirationsdag. Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag
Mer och Mindre inspirationsdag Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag Sofia Trygg Lycke Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, Psykoterapeut
Läs merPoolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.
PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent
Läs merLängd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III, statistiska metoder) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merVäxelvis boende och barns upplevelse av stress
Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merDe flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merNär oron blir större än problemet om vikten av ett balanserat förhållningssätt till ungas medieanvändning
När oron blir större än problemet om vikten av ett balanserat förhållningssätt till ungas medieanvändning Ulf Dalquist 1 Har vi alltid oroat oss för medier/berättelser? Först bör vi hålla uppsikt över
Läs merSE2012-0248 Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012
Internationella Familjedagen April 2012 Stockholm maj 2012 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 2. Resultat 3. Vägning 4. Presentation YouGov 2 1 Information om undersökningen 3 1 Information
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merLeder pensionering till ekonomisk sårbarhet?
Äldres levnadsförhållanden Leder pensionering till ekonomisk sårbarhet? Kapitel 8 Leder pensionering till ekonomisk sårbarhet? av Björn Halleröd Det finns inte någon generell trend att förekomsten av ekonomiska
Läs merHur ojämlikt är Sverige?
Hur ojämlikt är Sverige? Sociala skillnader i dödsrisker: Utvecklingen över tid och skillnader mellan åldersgrupper och regioner LAURA HARTMAN ANNA SJÖGREN Underlagsrapport Hur ojämlikt är Sverige? Sociala
Läs merBarns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län
Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län Barn är känsliga för miljöpåverkan då de; Foto; Mona Lindholm -fortfarande växer och utvecklas, fysiskt såväl som psykiskt -intar mera mat och dryck
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merBostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola
Bostadsbränder och socioekonomiska förhållanden Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Bostadsbränders omfattning Uppskattningsvis 30 000 40 000 bostadsbränder per år. Ca 6 000 föranleder räddningstjänstinsats
Läs merHar du råd att bo kvar?
www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.
Läs merAnalys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland
Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 2.1 Hälsa och levnadsvanor i befolkningen på Gotland... 3 2.2 Ojämlikhet i hälsa och levnadsvanor
Läs merDiabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling
Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine
Läs merkostnader och möjliga åtgärder för Sverige
Fetma ett ekonomiskt samhällsproblem kostnader och möjliga åtgärder för Sverige nr 1 2011 årgång 39 I takt med att vår välfärd har ökat har kostnaderna till följd av ökade välfärdssjukdomar också ökat
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
Läs merHur går vi i pension? och vilka grupper lämnar arbetsmarknaden först?
Hur går vi i pension? och vilka grupper lämnar arbetsmarknaden först? Petter Odmark Analyschef, Jobba längre är bra, - men varför är det bra? - hur långt är långt? - och vem jobbar hur länge? En analys
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merBolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Maria Wallin Fredholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs mer