Resvanor bland anställda i Sickla och Nacka Strand - Underlag för mer hållbara resor RTN 2008-0291

Resvanor bland anställda i Sickla och Nacka Strand - Underlag för mer hållbara resor RTN 2008-0291

Dokumentinformation Titel: Resvanor bland anställda i Sickla och Nacka Strand Underlag för mer hållbara resor Serie nr: Trivector Traffic rapport 2011:06 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskare Beställare: Kontaktperson: 10125 (Trivector Traffic) Robin Billsjö, Trivector Traffic AB Lovisa Indebetou, Trivector Traffic AB Anja Quester, Trivector Traffic AB Annika Nilsson, Trivector Traffic AB Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB Björn Wendle, Trivector Traffic AB Regionplanekontoret Stockholm Jonas Thörnqvist, tel 08-7576975, jonas.thornqvist@trafikverket.se Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2011-02-04 Första utkast Beställare 0.9 2011-02-10 Preliminär slutversion Beställare 1.0 2011-02-25 Slutversion Beställare

Förord Regionplanekontoret gav hösten 2010 Trivector Traffic i uppdrag att genomföra en förstudie för s k steg 1-åtgärder för effektivare resande kopplat till arbetsplatsområdena Sickla och Nacka strand, där denna rapport utgör ett underlag. Förstudien sker inom SATSA som står för Samverkan för effektivt transportsystem och bedrivs under åren 2009-2011. De parter som ingår är Regionplanekontoret, Länsstyrelsen, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), Trafikverket och Stockholms stad. Det övergripande målet med SATSA är stärkt samverkan mellan parterna och effektivisering av transportsystemet i Stockholm län. Rapporten redovisar resultatet av en resvaneundersökning bland anställda i Sickla och Nacka Strand. Arbetet har genomförts med hjälp av en webbenkät som anställda har fått besvara under november-december år 2011. Undersökningen visar hur de anställda i Sickla och Nacka strand reser till och från arbetet och i tjänsten samt deras intresse för olika typer av åtgärder. Rapportens syfte är att utreda potentialen till ett mer hållbart resande hos de anställda och ge underlag för val av åtgärder. Projektledare har varit tekn. dr. Annika Nilsson. Projektmedarbetare har varit civ. ing. Robin Billsjö, Pernilla Hyllenius och Lovisa Bengtsson samt fil. mag Anja Quester, samtliga på Trivector Traffic AB. Rapporten har skrivits av Robin Billsjö med bidrag av övriga. Beställarens kontaktperson har varit Jonas Thörnqvist, Trafikverket. Undersökningen har möjliggjorts tack var medverkan från fastighetsägare, företag och anställda i områdena. Stockholm februari 2011 Trivector Traffic AB

I Sammanfattning Bakgrund och syfte Regionplanekontoret gav hösten 2010 Trivector Traffic i uppdrag att genomföra en förstudie för s k steg 1-åtgärder för effektivare resande kopplat till arbetsplatsområdena Sickla och Nacka strand. Syftet med förstudien är att visa hur implementering av ett brett spektra av mobility management-åtgärder kan användas för att minska antalet arbetsrelaterade bilresor till/från arbetsplatsområdena och därmed förknippad miljöbelastning. I förstudien genomfördes en resvaneundersökning bland anställda i Sickla och Nacka Strand. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som anställda i områdena fick besvara under november-december år 2011. Utskicket genomfördes med hjälp av företag som bad samtliga sina anställda att svara. I Sickla har mer än var sjunde anställd i området (av ca 3150) deltagit och i Nacka strand mer än en tredjedel (av ca 3500). Undersökningens syfte var att utreda potentialen till ett mer hållbart resande hos de anställda och ge underlag för val av åtgärder. Resultat för Sickla Resor till och från arbetet Majoriteten av de anställda i Sickla bor i innerstaden eller söder om Saltsjö- Mälarsnittet. Könsfördelningen är jämn och hälften är under 40 år. Drygt en fjärdedel av de anställda bor inom fem kilometer från arbetsplatsen och hälften inom 10 kilometer. Arbetsresorna sker huvudsakligen med bil och kollektivtrafik, med vardera 46 procent av resorna. Cykel står för 4 procent av arbetsresorna. Absoluta merparten av de som kommer med bil kör ensamma och de kör bensindriven bil. Bland männen är det fler som pendlar med bil, fem av tio jämfört med fyra av tio för kvinnorna. Kvinnorna åker istället mera kollektivt. Bilpendlandet innebär att ca 1200 bilar parkeras i området under en vardag. Drygt 200 personer av dem som kommer med bil bor inom 5 kilometers avstånd. Hälften av de anställda distansarbetar aldrig, men fyra av tio skulle gärna göra det i högre grad. De anställda reser huvudsakligen till/från arbetsplatsen under rusningstid. Butiksanställda i Sickla köpkvarter anländer senare i högre grad än de från västra Sickla. Ca 40 respektive 50 procent av dem respektive reser hem efter rusningstid. Hälften av de anställda har avgiftsfri parkering. En fjärdedel har tillgång till SLkort, två av tio har tillgång till cykel för tjänsteärenden och en av fyra har tillgång till bil för tjänsteärenden. Tidsaspekten är ett viktigt motiv bakom färdmedelsvalet oavsett om man kör bil, åker kollektivt eller går och cyklar. De som går och cyklar anger hälsa och motion som främsta motiv.

II Totalt sett sker årligen nästan 1 200 000 arbetsresor till/från Sickla och de anställda färdas totalt 1 900 000 mil eller 600 mil i genomsnitt per anställd alla färdmedel inräknat. Detta resulterar i en miljöbelastning på 2 300 ton koldioxid, varav drygt 2 000 ton härstammar från bilresandet. Antalet arbetsresor som görs med bil som förare uppgår till 466 000 resor om året och resulterar i en färdlängd på drygt 1 miljon mil. Resor i tjänsten Ungefär hälften av de anställda i Sickla gör tjänsteresor minst en gång per år. Ungefär två av tio gör tjänsteresor minst en gång i månaden. Vid korta tjänsteärenden (< 5 km) används främst kollektivtrafik, följt av egen bil, resande till fots och med taxi. En fjärdedel av resorna sker med egen bil. Vid längre tjänsteresor (> 5 km) används flyg vid hälften av resorna och bil vid en tredjedel av resorna. Fyra av tio deltar i telefonmöten och en av tio i videomöten minst en gång i månaden. Årligen gör de anställda 195 000 tjänsteresor (tur och retur). Av dessa sker ca 60 000 tjänsteresor med bil (privat, tjänstebil eller hyrbil) och dessa resulterar i en färdlängd på ca 600 0000 mil. Koldioxidutsläppen från bilresor i tjänsten är årligen ca 1 170 ton koldioxid. Ser man till bilresor är arbetsresorna till och från Sickla fler till antalet än tjänsteresorna, ca 466 000 enkelresor jämfört med 60 000 (tur och retur). Koldioxidutsläppet från arbetsresor med bil är också större än det från tjänsteresor med bil, 2 000 jämfört med 1170 ton koldioxid. Potential och åtgärder Sickla har en potential till ett mera hållbart resande till och från arbetet och i tjänsten. För att nå målet om att minska antalet bilresor med 10 procent till och från området är särskilt arbetsresorna viktiga, eftersom de är betydligt fler än tjänsteresorna. För målet att minska koldioxidutsläppet är däremot både arbets- och tjänsteresor med bil viktiga. Åtgärder som riktar sig mot båda typerna av bilresor är särskilt intressanta. Hälften av de anställda bor inom 10 kilometer. Andelen cykelresor bland dem som bor nära arbetsplatsen är ca 5 procent, och här finns en potential till överföring från bil till cykel. Hälsa är ett viktigt motiv att lyfta fram, eftersom mer än varannan inte anser sig få tillräckligt med motion. De åtgärder och önskemål som de anställda lyfter fram för arbetsresor är: Bilförare anger att ett bättre kollektivtrafikutbud (färre byten, ökad turtäthet och pålitlighet/punktlighet) och prova-på-perioder i kollektivtrafiken skulle få dem att åka mera kollektivt. Viktigaste åtgärderna för att få bilförare att cykla mera är bättre dusch- och omklädningsrum på arbetsplatsen och prova-på-period med cykel. Fyra av tio skulle vilja arbeta på distans i högre grad. De åtgärder och önskemål som de anställda lyfter fram för tjänsteresor är: Fyra av tio skulle kunna utföra minst en av tio tjänsteresor som ett resfritt möte.

III Nära en fjärdedel skulle kunna utföra minst ett av tio korta tjänsteärenden med cykel istället för med bil. Ekonomisk uppmuntran och bättre reskomfort/punktlighet i kollektivtrafiken är de åtgärder som skulle få flest att välja mer hållbara alternativ för resor och kommunikation i tjänsten. Resultat för Nacka strand Resultaten från Nacka strand är baserade på svar från två olika undersökningar, en för Logica och en för övriga deltagande företag. Logicas undersökning genomfördes av Ecoplan på uppdrag av Trafikverket under samma period, novemberdecember 2010. Så långt som möjligt redovisas ett sammantaget resultat, där Logicas respektive övriga företags svar ges lika vikt med motiveringen att Logica står för hälften av de anställda i Nacka strand. Resor till och från arbetet I Nacka strand bor en av tio inom fem kilometer från arbetsplatsen och en av fem inom 10 kilometer. Sex av tio av de anställda är män. En dryg tredjedel av de anställda kör ensam bil till arbetet, medan drygt hälften åker kollektivt. Cykel står för 3-4 procent av resorna. Bilandelen är högre bland män än bland kvinnor. Arbetspendlandet resulterar i ca 900 parkerade bilar en vardag. Ungefär 90 personer som dagligen kommer till sin arbetsplats i Nacka strand med bil bor inom 5 kilometer. Bensindrivna bilar dominerar för dem som reser till/från arbetet med bil och en av sex har miljöklassad bil. Merparten av de anställda distansarbetar aldrig. På Logica arbetar ca hälften på distans 2-4 dagar i månaden. På övriga företag är det två av tre som aldrig distansarbetar, och där skulle fyra av tio vilja göra det i högre grad. De anställda på övriga företag kommer till arbetet mellan kl 6 och 9 och reser hem mellan kl 16 och 18, dvs i rusningstrafik (uppgifter för Logica saknas). På övriga företag har sju av tio avgiftsfri parkering. Tjänstecyklar förekommer ej, två av tio har tillgång till bil för tjänsteärenden och en av tio har tillgång till SLkort (uppgifter för Logica saknas). Tidsaspekten är ett viktigt motiv bakom färdmedelsvalet. På Logica anges också att det är bekvämt/enkelt och snabbt att köra bil, och som nackdelar med bil anger sju av tio miljöpåverkan och kostnaden. De som går och cyklar på övriga företag anger hälsa och motion som främsta motiv. Totalt sett sker årligen drygt 1 200 000 arbetsresor till/ från Nacka strand och de anställda färdas totalt 2 700 000 mil eller 760 mil i genomsnitt per anställd, alla färdmedel inräknat. Detta resulterar i en miljöbelastning på 2 200 ton koldioxid, varav 1 760 härstammar från bilresandet. Antalet arbetsresor som görs med bil som förare uppgår till ca 400 000 resor om året och resulterar i en färdlängd på 876 000 mil.

IV Resor i tjänsten En av tre av de anställda i Nacka strand gör tjänsteresor relativt regelbundet, dvs minst en gång i månaden. Merparten av de kortare tjänsteresorna sker med bil. På Logica görs sex av tio korta tjänsteresor (<100 kilometer) med bil. På övriga företag används bil också vid 6 av tio korta tjänsteresor, men det gäller då tjänsteärenden under 5 km. På Logica görs längre tjänsteresor lika fördelat med bil, tåg och flyg (>100 kilometer). På övriga företag väljs bil vid 7 av 10 längre tjänsteresor (< 5 km). På övriga företag deltar en av tio i telefonmöten minst en gång i månaden, medan de som deltar i videomöten är färre (uppgifter för Logica saknas). Årligen gör de anställda ca 200 000 tjänsteresor (tur och retur). Av dessa sker ca ca 125 000 tjänsteresor med bil (privat, tjänstebil eller hyrbil) och dessa resulterar i en färdlängd på mer än 425 000 mil. Koldioxidutsläppen från bilresor i tjänsten är mer än 780 ton koldioxid. Ser man till bilresor är arbetsresorna till och från Nacka strand fler till antalet än tjänsteresorna, ca 400 000 enkelresor jämfört med 125 000 tjänsteresor (tur och retur). Koldioxidutsläppet från arbetsresor med bil är också större än det från tjänsteresor med bil, 1760 jämfört med mer än 780 ton koldioxid. Potential och åtgärder Nacka strand har potential för ett mera hållbart resande till och från arbetet och i tjänsten. För att nå målet om att minska antalet bilresor med 10 procent till och från området är särskilt arbetsresorna viktiga, eftersom de är betydligt fler än tjänsteresorna. För målet att minska koldioxidutsläppet är däremot både arbets- och tjänsteresor med bil viktiga. Åtgärder som riktar sig mot båda typerna av bilresor är särskilt intressanta. De åtgärder och önskemål som de anställda lyfter fram för arbetsresor är: På Logica angav hälften av bilförarna att bättre kollektivtrafik skulle få dem att välja bil mer sällan. På övriga företag angav fyra av 10 bilförare att ett bättre kollektivtrafikutbud (färre byten, ökad turtäthet och pålitlighet/punktlighet) skulle få dem att åka mera kollektivt. 3 av tio angav samma för prova-påperioder i kollektivtrafiken. På övriga företag angav 2 av 10 bilförare att prova-på-period med cykel och bättre dusch- och omklädningsrum på arbetsplatsen skulle få dem att cykla mer. Fyra av tio skulle vilja arbeta på distans i högre grad. De åtgärder och önskemål som de anställda lyfter fram för tjänsteresor är: Ca 15 procent skulle kunna utföra minst en av tio tjänsteresor som ett resfritt möte. En av tio skulle kunna utföra minst ett av tio korta tjänsteärenden med cykel istället för med bil. En tredjedel på övriga företag anger att ekonomisk uppmuntran och bättre reskomfort/punktlighet i kollektivtrafiken är de åtgärder som skulle få dem att välja mer hållbara alternativ för resor och kommunikation i tjänsten.

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund och sammanhang 1 1.2 Mål och syfte 2 2. Undersökningen 3 2.1 Metod och genomförande 3 2.2 Enkät 4 2.3 Svarsfrekvens och representativitet 4 2.4 Analys 7 2.5 Emissionsberäkningar 7 3. Sickla 8 3.1 Grunddata om de anställda 8 3.2 Resvanor till och från arbetet 9 3.3 Resor i tjänsten 15 3.4 Antal resor och persontrafikarbete år 2010 20 3.5 Miljöbelastning år 2010 22 3.6 Potential till förändringar 22 3.7 Slutsatser 26 4. Nacka strand 27 4.1 Grunddata om de anställda 27 4.2 Resvanor till/från arbetet 30 4.3 Tjänsteresor 40 4.4 Antal resor och persontrafikarbete år 2010 46 4.5 Miljöbelastning år 2010 49 4.6 Potential till förändringar 50 4.7 Slutsatser 54 5. Summering och jämförelse av områdena 55

1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och sammanhang SATSA står för Samverkan för effektivt transportsystem. De parter som ingår är Regionplanekontoret, Länsstyrelsen, AB Storstockholms Lokaltrafik, Trafikverket och Stockholms stad. Det övergripande målet med SATSA är stärkt samverkan mellan parterna och effektivisering av transportsystemet i Stockholm län. Projektet syftar till att inom transportsystemet, på ett resultatinriktat och kostnadseffektivt sätt, samordna olika mindre projekt och åtgärder. Satsningen ska bidra till att påskynda arbetet med kartläggningar, analyser, förstudier och de ska i sin tur skapa bättre förutsättningar för genomförandet av framtida infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen. Ett antal samordnings-, förbättrings- och effektivitetshöjande åtgärder kommer att genomföras som kan ge direkta effekter och resultat på transportsystemets kapacitet under projekttiden. SATSA består av fyra teman innehållande totalt 9 olika delprojekt. Arbetspaketet 3.1 Steg 1-åtgärder för effektivare resor är ett av de nio delprojekten och bedrivs under åren 2009-2011 i samarbete med ett flertal parter där Trafikverket är huvudansvarig. Övriga parter i arbetspaketet är Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm samt AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet med Steg 1-åtgärder för effektivare resande är att utveckla tillämpningar för och implementera Mobility Management-åtgärder. Mobility Managementåtgärder är ett kostnadseffektivt sätt att effektivisera användningen av transportsystemet och öka nyttan i de resor och transporter som genomförs. För att göra inriktningen mer problemorienterad så att åtgärderna blir en del av lösningen har länet delats in i problemområden där såväl trängsel som koldioxidutsläpp är påfallande stora. För att samtidigt hålla en klar och enkel struktur har endast ett fåtal av dessa problemområden valts ut för att ingå i Steg 1-åtgärder för effektivare resor: 1. Nordsektorn (E4, E18) - Samlat grepp arbetsplatsområde och tillämpning av Mobility Management-verktyg, Seamless och Mobility Management vid byggskede 2. Ostsektorn - Samlat grepp arbetsplatsområde och bostadsområde: tilllämpning av Mobility Management-verktyg. 3. Centralt - Samlat grepp nya exploateringsområden: tillämpning av Mobility Management-verktyg. Detta uppdrag gäller del 2 Ostsektorn och arbetsplatsområde Sickla och Nacka Strand.

2 1.2 Mål och syfte Syftet med förstudien är att visa på potentialen, dvs. hur implementering av ett brett spektra av Mobility Management-åtgärder kan användas för att uppnå en förändrad färdmedelsfördelning till/från två arbetsplatsområden Sickla och Nacka Strand. Målet med förstudien är att undersöka möjligheten att förändra färdmedelsfördelningen genom att minska antalet bilresor till och från aktuella arbetsplatsområden. Syftet med denna delrapport är att visa hur de anställda i Sickla och Nacka strand reser till och från arbetet och i tjänsten och utreda potentialen till ett mer hållbart resande, samt identifiera målgrupper och ge underlag till val av åtgärder. Ett annat underlag i förstudien är en strukturanalys över förutsättningarna för ett hållbart resande i trafiksystemet i områdena. Tillsammans utgör dessa grunden för att beskriva lämpliga åtgärder.

3 2. Undersökningen 2.1 Metod och genomförande Undersökningen av de anställdas resvanor till och från arbetet och i tjänsten samt inställning till olika typer av åtgärder har huvudsakligen genomförts med hjälp av en webbenkät som skickats ut med hjälp av ett urval företag/verksamheter. Undersökningsperioden sträckte sig över perioden 19/11-10/12-2010. Under denna period var det snö och kallt. Kartläggning av antalet anställda och större företag Arbetet inleddes med en kartläggning av antalet anställda och större företag i de båda områdena för att möjliggöra urval. År 2006 hade Sickla drygt 3.100 anställda och Nacka strand drygt 3.500 anställda, se Figur 2-1. Uppgifterna baseras på RAMS, Regional arbetsmarknadsstatistik från 2006. Figur 2-1 Antal anställda och deras bostadsort enligt Regional arbetsmarknadsstatistik, 2006, De största företagen i de båda områdena identifierades med hjälp av fastighetsägarna i områdena, Atrium Ljungberg i Sickla och Vasakronan i Nacka Strand.

4 Företagsrekrytering Urvalsstrategin bestod i att vända sig till de största företagen i områdena och be dem medverka genom en totalundersökning av samtliga deras anställda. De största företagen/verksamheterna kontaktades per brev där de erbjöds möjlighet att medverka i resvaneundersökningen genom att låta sina anställda besvara en webbenkät under november 2010. Ca 20 verksamheter tackade ja till att medverka i olika former. 2.2 Enkät I enkäten ingick ett antal bakgrundsfrågor, frågor om vilka förbättringar som skulle kunna påverka de anställdas val av färdmedel till arbetet samt frågor om resor till och från arbetet. Här ingick bl a frågor om färdmedel och sträcka samt frågor om vid vilken tidpunkt man var framme vid arbetet respektive vid vilken tidpunkt man lämnade arbetet. De anställda fick också svara på frågor om hur ofta man använder olika färdmedel vid tjänsteresor, hur långt man brukar resa i tjänsten, hur ofta man brukar delta i telefonmöten eller videokonferenser samt vilka möjligheter som finns att ersätta tjänsteresor i bil med resfria möten eller resor med kollektivtrafik, cykel eller samåkning. I Nacka strand lät ett företag, Logica, genomföra en egen resvaneundersökning. Denna undersökning genomfördes av Ecoplan november-december 2010 på uppdrag av Trafikverket, och hade motsvarande innehåll. 2.3 Svarsfrekvens och representativitet Deltagande företag och distributionsform Genom deltagande företagen/verksamheter täcktes mer än 50 % av de anställda in för båda respektive områdena. I Sickla deltog de flesta företag genom att skicka ut ett gemensamt mejl till samtliga anställda med länk till webbenkäten. På Sickla köpkvarter delades istället enkäter ut till personer i olika butiker vilket resulterade i att svar inkom från sammanlagt 37 olika butiker. På ett par arbetsplatser sattes anslag upp. Formen för distribution påverkade svarsfrekvensen, och där enbart anslag sattes upp blev svarsfrekvensen låg, se Tabell 2-1. Totalt besvarade ca var sjunde anställd i Sickla enkäten.

5 Tabell 2-1 Deltagande företag, antal anställda och inkomna svar i Sickla Nr Företag/ bolag/verksamhet Antal anställda Antal svar Svarsfrekvens 1 Atlas Copco AB 94 52 55% 2 Atlas Copco Tools 350 102 29% 3 Atlas copco Construction tools 35 16 46% 4 Atlas copco compressor 40 31 78% 5 Intrum Justitia 250 92 37% 6 Fredells 220 50 23% 7 Kinnarp Sthlm 60 31 52% 8 Dieselverkstaden 25 12 48% 9 Stockholms Länsmuseum 25 10 40% 10 Quality hotel 7 6 86% 11 Sickla köpkvarter inkl ICA och Willys 600* 86 1 12 Sickla företagarcentrum (via anslag) 120 1 1% 13 The Phone House (via anslag) 200 1 1% Summa anställda 2026 491 Andel av anställda i Sickla (3146 enligt RAMS 2006) 64 % (54 % exkl anslag) I Nacka strand skickades ett personligt mejl till de anställda med en personlig länk till webbenkäten på tre företag, på Logica, Bygganalys och IES. På övriga företag skickades ett gemensamt mejl till samtliga anställda med länk till webbenkäten. Hos Polisen gjordes också en kompletterande insats med pappersenkäter. Antalet svar och svarsfrekvens redovisas i Tabell 2-2. Totalt var det i Nacka strand mer än en tredjedel av de anställda i hela området som besvarade enkäten. Tabell 2-2 Deltagande företag, antal anställda och inkomna svar i Nacka strand Nr Företag/ bolag/verksamhet Antal anställda Antal svar Svarsfrekvens 1 Logica (via samtidig liknande enkät) 1700 1065 63% 2 Polisen 150 57 38% 3 Dustin 255 68 27% 4 Nacka Tingsrätt 80 60 75% 5 Bygganalys 57 25 4 6 IES 28 14 50% 7 Twilfit 140 9 6% Summa 2410 1298 Andel av samtliga anställda i Nacka strand (3529 enligt RAMS 2006) 68 %

6 Hur representativa är svaren? Vid enkätutskick av den här typen, får svarsgruppen ofta en annan fördelning än de som ombetts besvara enkäten. Vissa grupper är i allmänhet mer benägna att svara på enkäter. I denna undersökning har en bedömning av hur representativa svaren är gjorts utifrån bl a fördelningen av anställda och svar på olika företag/organisationer, svarsfrekvens per företag/organisation och köns- och åldersfördelning per företag/organisation. I Sickla bedöms svaren vara relativt representativa eftersom det ingår ett brett spektra företag/organisationer, svarsfrekvensen i de flesta fall är god eller acceptabel och att balansen mellan svar från butiksverksamhet och övriga företag relativt väl speglar de anställda i området. I Tabell 2-2 visas könsoch åldersfördelning för de företag/organisationer med fler än 50 svar. Tabell 2-2 Kön- och åldersfördelning för respondenter per företag i Sickla. Antal respondenter samt dess fördelning på kön och ålder uppdelat per företag Företag Antal svar Män Kvinnor <30 år 30-39 år 50-59 år 60 år + Atlas Copco 202 63 % 37 % 12% 33% 32% 12% Intrum Justitia 92 36 % 64 % 12% 36% 38% 12% Sickla Köpkvarter (inkl ICA och Willys) 86 29 % 71 % 51% 22% 20% 6% Alla Sickla 490 50,5% 49,5% 29 % 30% 15 % 6% I Nacka strand står Logica för ca 50 procent av de anställda men för ca 80 procent av svaren, medan övriga företag står för 30 procent av de anställda i området. För att ge en representativ helhetsbild antas att Logicas svar motsvarar hälften av de anställda i Nacka strand och att övriga undersökta företag/verksamheter motsvarar resterande hälften. Svaren för dessa respektive delar bedöms vara relativt representativa eftersom ett brett spektra företag/organisationer täcks in, svarsfrekvensen i de flesta fall är god eller acceptabel, och att köns- och åldersfördelningen ser rimlig ut. I Tabell 2-3 visas köns- och åldersfördelning för företag/organisationer med fler än 50 svar i Nacka strand. Tabell 2-3 Kön- och åldersfördelning inom de deltagande företagen i Nacka strand. Antal respondenter samt dess fördelning på kön och ålder uppdelat per företag Företag Antal svar Män Kvinnor < 26 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år > 55 år Logica 1 066 65 % 35 % 2% 13% 3 30% 21% Dustin 68 60 % 40 % 26% 35% 28% 0% Nacka tingsrätt 60 35 % 65 % 5% 35% 15% 15% 30% Polisen 57 67 % 33 % 9% 25% 18% 26% 23%

7 2.4 Analys Databearbetning och analys av enkäterna har gjorts med det statistiska programpaketet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). SPSS är en programvara för analys och bearbetning av statistiskt material. Diagram och beräkningar har gjorts i Excel. I samband med varje diagram och tabell står angivet hur många som svarat på frågan, t ex N = 243. Detta är ett sätt att se hur svarsfrekvensen på varje enskild fråga har varit. Vissa frågor har lägre svarsfrekvens än andra, och det kan vara ett tecken på att frågan varit svår att svara på eller att de som besvarat enkäten inte tyckt att något alternativ passar dem. Låg svarsfrekvens på en fråga kan naturligtvis också bero på att enbart en viss del av de svarande ingår, t ex alla som kör bil till jobbet. Färdmedelsfördelning har beräknats något olika för arbetsresor, korta tjänsteresor och långa tjänsteresor. För arbetsresor har huvudfärdmedel beräknats utifrån hur man brukar resa under en normal månad vår eller höst (antagande av medelvärden: om man har angett 5-7 dagar/vecka är det 5, 2-4 är det 3, 1 dag är 1 dag och 1-3 gånger/månad blir 0,5 per vecka), viktat med antal arbetsdagar man har angett för förra veckan, sedan utifrån en prioriteringslista om det är samma antal dagar på flera färdmedel (prioritering i fallande ordning: tåg, pendeltåg/t-bana, buss, taxi, bilförare, bilpassagerare, båt, cykel, till fots). För korta tjänsteresor har huvudfärdmedel beräknats utifrån hur man brukar göra (samma antagande av antal som för arbetsresor), ingen viktning, sedan prioriteringslista (samma som ovan förutom att bil delas in i tre kategorier i följande ordning: egen bil, hyrbil, bil på arbetsplatsen) om det är samma antal resor på flera färdmedel. För långa tjänsteresor har färdsättet med störst antal färdade kilometer definierats som huvudfärdmedel. 2.5 Emissionsberäkningar Emissionsberäkningarna utgår från de körsträckor som kartläggningen visar på, samt emissioner per fordonskilometer respektive personkilometer erhållna av Trafikverket och SJ.

8 3. Sickla 3.1 Grunddata om de anställda Kön och ålder Könsfördelningen blanda de svarande är jämn; 49,5 procent är kvinnor och 50,5 procent män. 50 procent av de anställda är under 40 år, se Figur 3-1. 40% 30% 29% 30% 20% 20% 15% 6% 0% yngre än 30 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och äldre Figur 3-1. Åldersfördelning bland de anställda. N=489. Boendeort och avstånd till arbetsplatsen Majoritet av de anställda i Sickla bor i innerstaden eller söder om Saltsjöspeglar väl RAMS- statistiken från 2006, som visades i Figur Mälarsnittet, se Figur 3-2. Fördelningen på bostadsort 2-1. Figur 3-2 Boendeorter er för de anställda i Sickla. Indelningen har skett med hjälp av postnummer. N=487.

9 I Figur 3-3 visas hur långt avstånd de anställda har mellan hemmet och arbetsplatsen. 30% 26% 27% 20% 1 12% 17% 0% < 3 km 3-4,9 km 5-9,9 km 10-19,9 km 20-49,9 km 50 km och längre Figur 3-3 Avstånd mellan hemmet och arbetsplatsen i kilometer för de anställda i Sickla. N=490. Som framgår av figuren har drygt 25 procent av de anställda max fem kilometer till arbetet. Drygt 20 procent har 20 kilometer eller mer till arbetet. Medianvärdet, d v s det värde där hälften reser kortare och hälften reser längre, för avståndet mellan hemmet och arbetet är 10 kilometer, vilket innebär att hälften bor inom rimligt cykelavstånd. Det genomsnittliga medelavståndet mellan hemmet och arbetet är 17,5 kilometer, eftersom relativt få men mycket långa avstånd starkt drar upp medelvärdet. 3.2 Resvanor till och från arbetet Bil och kollektivtrafik omfattar lika många resor till arbetsplatsen i Sickla. 46 procent reser till arbetet med bil som huvudfärdmedel medan lika många väljer kollektivtrafik inklusive tåg. Tåg 3% Gång Cykel T-bana, lokalbana, pendel 32% Ensam i bil 42% Buss 11% Samåkning Figur 3-4 Fördelning av arbetsresorna på huvudsakligt färdmedel under en genomsnittlig dag för de anställda i Sickla. N=437.

10 Antalet anställda som under en vanlig arbetsdag nyttjar varje huvudfärdmedel finns presenterat i Tabell 3-1. Antalet är uppräknat till att omfatta samtliga anställda inom området och här förutsätts att övriga anställda i området har ungefär samma resmönster som de som besvarat enkäten. Tabell 3-1 Antal anställda totalt i Sickla som använder respektive huvudfärdmedel under en vardag. N=418-443. Färdmedel Antal personer per vardag Antal personer per helgdag Ensam i bil 1 110 150 Samåkning 100 10 Buss 300 40 T-bana/lokalbana/pendeltåg 860 120 Tåg 80 10 Cykel 100 10 Gång 100 20 Totalt 2 650 362 Av tabellen framgår att det varje dag parkeras cirka 1 200 bilar i området, exklusive de bilar som genereras av besökarna till Sickla köpkvarter. Detta motsvarar uppskattningsvis cirka 30 000 m 2 i parkeringsyta eller nästan fyra fotbollsplaner (utan hänsyn till eventuellt samutnyttjande av platserna vid olika arbetstider). I området effektiviseras emellertid markanvändningen genom att parkeringsplatserna för de anställda ligger i parkeringshus med flera våningar. Skillnad mellan könen Det märks en skillnad i färdmedelsvalet mellan män och kvinnor. Bland männen reser 50 procent med bil, medan samma siffra för kvinnorna är 41 procent. Detta motsvaras främst av en större andel kollektivtrafik bland kvinnorna, se Figur 3-5. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Män 47% 8% 29% 5% Kvinnor 37% 1 36% Ensam i bil Samåkning Buss T-bana, lokalbana, pendel Tåg Cykel Gång Figur 3-5 Färdmedelsfördelning för huvudfärdmedel för arbetsresor, fördelat på kvinnor och män i Sickla. N=438.

11 Huvudfärdmedel fördelat på reslängd I Figur 3-6 presenteras huvudfärdmedelsfördelningen fördelad på olika reslängdsintervall (huvudfärdmedlet avser det färdmedel som använts för längst sträcka under resan). Bilen dominerar framförallt på avstånd mellan 10 och 50 kilometer, för resor längre än 20 kilometer används bilen i mer än 70 procent av fallen. Kollektivtrafiken utgör störst andel för resor mellan 3 och 10 kilometer. Cykelns andel är relativt konstant kring 5 procent för resor upp till 10 kilometer. För de korta resorna på mindre än 3 kilometer görs en stor del av resorna, ca 25 procent, till fots. 30% 2% 8% 20% 13% 3% 3% 3% 1% 0% 1% 3% 3% 3% 8% 13% 11% < 3 km 3-4,9 km 5-9,9 km 10-19,9 km 20-49,9 km 50 km och längre 2% 2% Ensam i bil Samåkning Buss T-bana, lokalbana, pendel Tåg Cykel Gång Figur 3-6 Färdmedelsfördelning, andel av totalt antal resor, fördelad på olika reslängder i Sickla. N=438. En genomsnittlig dag är det 215 personer som anländer med bil till sin arbetsplats i Sickla som har ett avstånd till arbetet på under 5 kilometer (varav 129 personer har under 3 km). 1 En vanlig vardag är 8 av 10 på arbetet En vanlig vardag är drygt åtta av tio anställda på arbetet. Övriga är på tjänsteresa, arbetar på distans, är sjuka/vårdar sjukt barn eller arbetar inte alls den aktuella dagen, se nedan: 84 % på arbetet 6 % på tjänsteresa 2 % arbetar hemma på distans 3 % är sjuka eller vårdar sjukt barn och 5 % arbetar inte. 1 Uppräkning baserad på antagandet att totala antalet anställda i Sickla är 3 146 i enlighet med Regional arbetsmarknadsstatistik, RAMS, 2006.

12 På lördagar är 13 procent på arbetsplatsen och på söndagar är andelen 10 procent. Distansarbete I Figur 3-7 visas hur många dagar i veckan man i genomsnitt inte reser till arbetet utan arbetar hemma på distans. Som framgår av figuren arbetar drygt hälften aldrig hemma på distans. 60% 50% 52% 40% 30% 20% 0% 3% 3 eller fler dagar/vecka 21% 16% 8% 1-2 dagar/vecka 1-2 dagar/månad Mera sällan Aldrig Figur 3-7 Dagar i veckan som de anställda i Sickla i genomsnitt inte reser till arbetet utan arbetar hemma på distans. N=463. 43 procent av de anställda anger att de skulle vilja arbeta på distans i högre utsträckning och 32 procent anger att man inte vill det. De övriga 24 procent anger att de inte har möjlighet att arbeta på distans. Typ av bil Bland de som kör bil till arbetet dominerar bensindrivna bilar följt av dieseldrivna bilar, se Figur 3-8. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% Bensindriven bil Dieseldriven bil Miljödiesel Etanoldriven bil Gasdriven bil Hybridbil Figur 3-8 Vilken typ av bil man använder för resor till/från arbetet i Sickla. N=290.

13 Arbetets start- och sluttid Vilka valmöjligheter och förutsättningar man har avseende val av färdmedel vid resor till arbetet avgörs till viss del av arbetstiderna. I Figur 3-9 och Figur 3-10 visas när de anställda anger att de är framme vid arbetet respektive när de lämnar arbetet. Som visas i figurerna är resandet till arbetet på morgonen något mer koncentrerat i tid än resorna hem från arbetet som är mer utspridda över tiden. Här finns en skillnad mellan svaren från Sickla köpkvarter och västra Sickla. Drygt 40 procent av de anställda på Sickla köpkvarter anländer efter kl 10 och mer än hälften reser hem efter kl 19. 18% 16% 1 Andel anställda 12% 8% 6% 2% 0% 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Klockslag Figur 3-9 Tidpunkt när de anställda är framme vid arbetet i Sickla. N=402. 18% 16% 1 Andel anställda 12% 8% 6% 2% 0% 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Klockslag Figur 3-10 Tidpunkt när de anställda lämnar arbetet i Sickla. N=353.

14 Tillgång tillkörkort, bil, parkering, tjänstefordon etc. 87 procent av de anställda har körkort och 68 procent har vanligtvis tillgång till bil. I Figur 3-11 visas vilken tillgång till parkering man har vid arbetsplatsen samt möjlighet att på arbetsplatsen låna bil, cykel respektive SL-kort för tjänsteresor. Nästan hälften har tillgång till avgiftsfri parkering. Två av 10 har tillgång till tjänstecykel och en av fyra till bil för tjänsteärenden. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Avgiftsfri parkering 48% Avgiftsbelagd parkering 63% Förmånsbeskattad parkering 16% Bil för tjänsteärenden 26% Tjänstebil dygnet runt 8% Tjänstecykel 19% SL-kort/biljetter 26% Figur 3-11 Tillgång till olika former av parkering och färdmedel för tjänsteresor vid arbetsplatsen i Sickla. N=435-467. Anledning till färdmedelsval I Figur 3-12 visas de viktigaste anledningarna till valt färdmedelsval totalt respektive för de som oftast (d v s minst 2-4 ggr/vecka) rest med bil, kollektivt respektive med cykel/till fots. Som synes är tid viktigt för alla grupper. För kollektivtrafikresenärer är även ekonomi och bristen på alternativ viktiga orsaker. De cyklande och gående anger hälsa/motion som den viktigaste orsaken till sitt färdmedelsval, följt av tid. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tid Ekonomi Totalt 35% 13% 7% 8% 11% Miljö Bekvämlighet Bil 51% 15% 7% Hälsa/motion Ärenden under resan Kollektivtrafik 21% 21% 9% 12% 19% 13% Använder bil i tjänsten Det enda möjliga alternativet, saknar körkort Gång och cykel 18% 11% 30% 8% 1 Det enda möjliga alternativet; cykel och kollektivtrafik ej realistiskt Annat, ange vad Figur 3-12 Anledning till varför de anställda i Sickla valt aktuellt färdmedel. Totalt respektive för dem som reser med bil, kollektivt eller med cykel/till fots minst 2-4 ggr/vecka. N=90-426

15 3.3 Resor i tjänsten I detta kapitel beskrivs översiktligt de anställdas resvanor vid resor i tjänsten, och om de deltar i telefon- eller videomöten. I enkäten har de anställda fått svara på allmänna frågor om hur och hur ofta de brukar resa i tjänsten. Val av färdmedel vid korta tjänsteresor Sammanlagt gör omkring hälften av de anställda någon typ av korta tjänsteresor minst en gång per år. Med korta tjänsteresor avses här tjänsteärenden utanför den normala arbetsplatsen och som är under fem kilometer enkel väg. Vid dessa resor används främst kollektivtrafik följt av egen bil, resande till fots och taxi. Se Figur 3-13. Annat 7% Cykel 3% Gång 12% Privat bil 25% T-bana, lokalbana, pendel 31% Taxi Bil på arbetsplatsen Hyrbil 1% Buss 6% Figur 3-13 Fördelning av korta tjänsteresor (<5 km enkel väg) på huvudsakligt färdmedel under en genomsnittlig dag för de anställda i Sickla. N=137.

16 I Figur 3-14 illustreras hur ofta olika färdmedel väljs vid kortare tjänsteresor. Endast de personer som uppgett att de gör kortare tjänsteresor minst en gång per år ingår i figuren. Exempelvis kan man utläsa att av de som gör kortare tjänsteresor är det drygt 60 procent som någon gång gör det med spårtrafik och tre procent som gör det med spårtrafik 5-7 gånger per vecka. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Egen bil 11% 22% Bil på arbetet 8% 5% Hyrbil 6% Taxi 23% 9% Buss 3% 12% 22% 12% Spårtrafik 3% 3% 11% 32% Båt Cykel 3% 5% Gång 3% 8% 15% 7% Annat 3% 5-7 gånger/vecka 2-4 gånger/vecka 1 gång/vecka 1-3 gånger/månad 2-5 gånger/år 1 gång/år Figur 3-14 Hur ofta de anställda i Sickla som gör någon typ av korta tjänsteresor, d v s < 5 km enkel väg, använder olika färdmedel vid dessa tjänsteresor. N=9-158 (av de som rest).

17 Val av färdmedel vid längre tjänsteresor 56 procent av de anställda gör någon typ av långa tjänsteresor minst en gång per år. Med långa tjänsteresor avses resor som är minst fem kilometer enkel väg. Vid dessa resor används flyg för nästan hälften av resorna och någon typ av bil för en tredjedel av resorna, se Figur 3-15. Egen bil, privat (milersättning) 23% Flyg 48% Bil på arbetsplatsen 8% Annat 2% Tåg 9% Hyrbil 3% Taxi Buss 3% 2% T-bana, lokalbana, pendel 2% Figur 3-15 Fördelning av längre tjänsteresor (minst 5 km enkel väg) på huvudsakligt färdmedel under en genomsnittlig dag för de anställda i Sickla. N=222.

18 I Figur 3-16 illustreras hur ofta olika färdmedel väljs vid längre tjänsteresor. Endast de personer som uppgett att de gör kortare tjänsteresor minst en gång per år ingår i figuren. Exempelvis kan man utläsa att av de som gör längre tjänsteresor är det knappt 60 procent som någon gång gör det med flyg och 17 procent som gör det med flyg 1-3 gånger per månad. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Egen bil 3% 5% 1 26% 8% Bil på arbetet 6% 9% 6% Hyrbil 12% 7% Taxi 1 25% 7% Buss 8% 15% 8% Spårtrafik 12% 22% 7% Tåg (fjärrtåg) 7% 27% 13% Flyg 17% 29% 11% Cykel Gång Annat 5-7 gånger/vecka 2-4 gånger/vecka 1 gång/vecka 1-3 gånger/månad 2-5 gånger/år 1 gånger/år Figur 3-16 Hur ofta de anställda i Sickla som gör längre tjänsteresor, d v s minst 5 km enkel väg använder olika färdmedel vid dessa tjänsteresor. N=9-160 (av dem som rest).

19 Telefon- och videomöten 42 procent av de anställda är med i telefonmöten minst någon gång i månaden och 13 procent deltar i videokonferens minst en gång i månaden, se Figur 3-17. 80% 70% 69% 60% 50% 40% 39% 30% 20% 0% 3% 0% 1% 9% 8% 3% 22% 9% 1 12% 5% 7% Telefon-konferens Video-konferens Figur 3-17 Andel av de anställda i Sickla som deltar i telefonmöte respektive videokonferens. N=397-399.

20 3.4 Antal resor och persontrafikarbete år 2010 Resor till/från arbetet Persontrafikarbete är det trafikarbete (den resta sträckan multiplicerad med antalet resor) som utförs av varje enskild person. Trafikarbete däremot beräknas för hela fordonet, oavsett hur många personer som sitter däri. I Tabell 3-2 presenteras persontrafikarbetet utfört av de anställda vid resor till och från arbetet. Persontrafikarbetet är uppräknat för att gälla för hela år 2010 och samtliga anställda inom området. De anställda i Sickla reser totalt ungefär 1 900 000 mil år 2010 för att ta sig till och från arbetet. Detta innebär att varje anställd i genomsnitt reser ca 600 mil per år. Bil står för 46 procent av antalet resor, och för 61 procent av persontrafikarbetet. Tabell 3-2 Persontrafikarbete utfört vid arbetsresor 2010 för de anställda i Sickla. N=491. Färdmedel Antal resor Andel av antal resor Persontrafikarbete år 2010 (mil) Andel av persontrafikarbetet Bil som förare 466 000 40% 1 056 000 55% Bil som passagerare 74 000 6% 117 000 6% Buss 244 000 21% 288 000 15% T-bana/pendeltåg 206 000 18% 251 000 13% Båt 4 000 0% 3 000 0% Tåg 12 000 1% 65 000 3% Cykel 72 000 6% 61 000 3% Till fots 86 000 7% 48 000 3% Annat 12 000 1% 14 000 1% Totalt: 1 174 000 100 % 1 903 000 100%

21 Tjänsteresor Utifrån de uppgifter om hur stor andel av de anställda som ibland gör tjänsteresor, hur ofta de utför tjänsteresor med olika färdmedel samt de anställdas uppskattning av hur långa tjänsteresorna med olika färdmedel i genomsnitt är, har en grov uppskattning gjorts av persontrafikarbetet för dessa resor, se Tabell 3-3. Persontrafikarbetet för tjänsteresorna beräknas till ca 4,7 miljoner mil vilket är mer än dubbelt så högt som det trafikarbete som uträttas till/från arbetet. Majoriteten av detta, 3,8 miljoner mil, utgörs emellertid av flygresor som inte omfattas av åtgärdsförslag inom denna studie. Tabell 3-3 Ungefärlig uppskattning av persontrafikarbete utfört vid tjänsteresor 2010 hos de anställda i Sickla. Antal resor avser tur och retur. N=491. Färdmedel Antal resor Andel av antal resor Persontrafikarbete år 2010 (mil) Andel av persontrafikarbetet Privat bil 47 000 2 470 000 Tjänstebil 11 000 5% 98 000 2% Hyrbil 2 000 1% 27 000 1% Buss 33 000 17% 26 000 1% T-bana, pendeltåg 37 000 19% 37 000 1% Taxi 18 000 9% 45 000 1% Båt 0 0% 0 0% Tåg 2 000 1% 61 000 1% Flyg 6 000 3% 3 803 000 82% Cykel 7 000 3 000 0% Gång 20 000 15 000 0% Annat 13 000 6% 53 000 1% Totalt: 195 000 100% 4 638 000 100% Totalt exkl flyg: 189 000 835 000

22 3.5 Miljöbelastning år 2010 Resor till/från arbetet År 2010 ger de anställdas resor till och från arbetet upphov till utsläpp av totalt cirka 2 300 ton koldioxid, eller drygt 700 kg per person, se Tabell 3-4. Tabell 3-4 Utsläpp av koldioxid från resor till och från arbetet 2010 per anställd i Sickla. Transportslag Koldioxid CO 2 per anställd (ton) Koldioxid CO 2 (ton) Gång, Cykel 0 0 Spårtrafik 0 0 Buss 0,65 239 Bil 0,08 2 050 Annat 0 0 Totalt 0,73 2 289 Tjänsteresor År 2010 beräknas de anställdas tjänsteresor ge upphov till utsläpp av totalt ca 14 500 ton koldioxid, se Tabell 3-5. Ser man enbart till de resor som är i fokus i denna förstudie, dvs exkluderar flygresor, står tjänsteresorna för en mindre del av utsläppen än resorna till och från arbetet. Tabell 3-5 Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor 2010 per anställd i Sickla. Transportslag Koldioxid CO 2 per anställd (ton) Koldioxid CO 2 (ton) Gång, Cykel 0 0 Spårtrafik 0 0 Buss 0,01 21 Bil 0,37 1 170 Flyg 4,24 13 350 Annat 0 0 Totalt 4,62 14 540 3.6 Potential till förändringar Arbetsresor påverkan av förbättringar Till de anställda ställdes frågan vad som skulle få dem att cykla, samåka eller åka mer kollektivt. Särskilt intressant är det att undersöka den grupp som vanligtvis åker bil till arbetet. Alla frågorna inleddes med: Skulle något av följande få dig att oftare välja att t ex åka kollektivt, cykla eller samåka till arbetsplatsen? Därefter följde en rad alternativ som t ex Ökad turtäthet i kollektivtrafiken mellan hem och arbetsplats. På varje fråga kunde respon-

23 denten välja mellan tre svarsalternativ: Ja, jag skulle välja dessa alternativ oftare, Nej, men förbättrar för mig som redan nyttjar dessa alternativ eller Nej. I Figur 3-18 visas en sammanställning av svaren. De förändringar som skulle påverka flest av bilförarna är följande åtgärder vilka alla är kopplade till kollektivtrafiken. Färre byten i kollektivtrafiken Ökad turtäthet i kollektivtrafiken mellan hem och arbetsplats Bättre pålitlighet/punktlighet mellan hem och arbetsplats Även prova-på-period i kollektivtrafiken och för cykling skulle påverka en ansenlig andel av bilförarna liksom dusch- och omklädningsrum på arbetsplatsen. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ökad turtäthet i kollektivtrafiken mellan hem och arbetsplats 42% 7% Färre byten i kollektivtrafiken 58% Bättre pålitlighet/punktlighet i kollektivtrafiken 40% 8% Närmare hållplats/station vid arbetsplatsen 15% 9% Bättre information om kollektivtrafiken på arbetsplatsen 9% 6% Prova-på-period i kollektivtrafiken 28% 2% Bättre tillgång till företagsbil på arbetet för tjänsteärenden 13% 2% Bättre tillgång till tjänstecykel på arbetet Parkeringsavgift/högre parkeringsavgift vid arbetsplatsen Mer flexibla arbetstider/andra arbetstider 9% 12% 3% Tillgång till lånecykel vid stationen/hållplatsen vid arbetsplatsen 5% 1% Bättre/säkrare/tryggare cykelvägar till och från arbetsplatsen Väderskyddad cykelparkering nära entrén vid arbetsplatsen Stöldsäker cykelparkering nära entrén vid arbetsplatsen Prova-på-period cykel inkl viss utrustning, hälsokontroller etc. Dusch- och omklädningsmöjligheter på arbetsplatsen 1 11% 1 17% 19% 7% Information om cykelmöjligheter till och från arbetsplatsen, t Stationär cykelpump Kampanjer, bonus, lotterivinster till dig som samåker Hjälp att hitta samåkningspartner via min arbetsplats 9% 13% 11% 6% 3% 3% Ja, jag skulle välja dessa alternativ oftare Nej, men det förbättrar för mig som redan nyttrjar dessa alt Figur 3-18 Svar på om olika typer av förbättringar skulle innebära att man reste mer med andra färdmedel än bil eller förbättrar för den som redan använder andra färdmedel. Anställda i Sickla som åker ensamma i bil minst 2 gånger per vecka. N=184-190.

24 Tjänsteresor potential till förändringar 23 procent av de anställda anger att minst ett av tio korta tjänsteärenden som de gör med bil skulle kunna genomföras med cykel, se Figur 3-19. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 77% 2% 1% 1% 2% 1% 0% 0% 5% Inga 1 av 10 2 av 10 3 av 10 4 av 10 5 av 10 6 av 10 7 av 10 8 av 10 Samtliga Figur 3-19 Andel av korta tjänsteärenden med bil som man skulle kunna genomföra med cykel för de anställda i Sickla. N=239. 40 procent av de anställda anger att de minst skulle kunna ersätta minst en av tio tjänsteresor mot resfria möten, exempelvis telefon- eller videokonferens, se Figur 3-20. 100% 90% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 18% 9% 7% 2% 3% 1% 1% Inga 1 av 10 2 av 10 3 av 10 4 av 10 5 av 10 8 av 10 Samtliga Figur 3-20 Andel av tjänsteresor som skulle kunna bytas mot resefria möten, som t ex telefon- eller videokonferens bland de anställda i Sickla. N=302.

25 Ekonomisk uppmuntran är den åtgärd som skulle få flest att oftare välja resfria möten, kollektivtrafik, samåkning eller cykel för resor och kommunikation inom tjänsten, se Figur 3-21. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bättre information om kollektivtrafiken Bättre anslutningar till t ex buss framme vid arbetsplatsen Ekonomisk uppmuntran för dem som väljer mer hållbara alternativ Att arbetsgivaren hjälper dig att planera dina tjänsteresor Bättre resekomfort och punktlighet med hållbara alternativ Ökad information/kunskap om alternativ till resande t ex video-/pc konferenser Tillgång till teknisk hjälp o utrustning för video-/pc konferenser på arbetsplatsen Tillgång till teknisk hjälp o utrustning för video-/pc konferenser hos mina samarbetspartners 16% 19% 36% 1 36% 22% 28% 27% Figur 3-21 Andel av de anställda i Sickla som anger att olika åtgärder skulle få dem att oftare välja resfria möten, kollektivtrafik, samåkning eller cykel för resor och kommunikation inom tjänsten. N=349-354. Användning av privat bil i tjänsten Bland dem som kör bil till arbetet anger 32 procent att de använt bilen i tjänsten under arbetsdagen. I Tabell 3-6 visas andelen bilförare som har använt bilen i tjänsten fördelat på olika reslängder till arbetet. Tabell 3-6 Andel bilförare I Sickla som använt bilen i tjänsten, fördelat på reslängd till arbetet. N=190. Reslängd till arbetet Andel som använt bilen i tjänsten < 3 km 40 % 3-4,9 km 14 % 5 9,9 km 41 % 10 19,9 km 24 % 20 49,9 km 40 % > 50 km 22 % Av dem som har mycket kort reslängd till arbetet, under tre kilometer, och som kör bil, är det 40 procent som anger att de använt bilen i tjänsten. Detta kan tyda på att de som har kort resväg till arbetet, och skulle kunna välja andra färdmedel, i vissa fall valt att köra bil för att de behöver bilen under dagen. Av de bilförare som har längre resväg till arbetet är det mellan 14 och 40 procent som angett att de använt bilen i tjänsten.

26 Motion Ett viktigt incitament till att välja andra färdmedel än bil kan vara att man önskar mer motion i sin vardag. I Figur 3-22 visas i vilken utsträckning de anställda anser att de motionerar tillräckligt. 50% 40% 3 41% 30% 20% 15% 0% Ja, absolut Ja, i ganska hög grad Nej, i ganska liten grad Nej, inte alls Figur 3-22 Fördelningen av svar på frågan Anser du att du motionerar tillräckligt? bland de anställda i Sickla. N=463. 3.7 Slutsatser För att nå målet om att minska antalet bilresor med 10 procent till och från området är särskilt arbetsresorna viktiga, eftersom de är betydligt fler än tjänsteresorna, ca 466 000 enkelresor jämfört med 60 000 (tur och retur). För målet att minska koldioxidutsläppet är däremot både arbets- och tjänsteresor med bil viktiga. Åtgärder som riktar sig mot båda typerna av bilresor är särskilt intressanta. Koldioxidutsläppet från arbetsresor med bil är nästan dubbelt så stort jämfört med det från tjänsteresor med bil, 2 000 jämfört med 1170 ton koldioxid. Andelen cykelresor bland dem som bor nära arbetsplatsen är låg, och här finns en potential till överföring från bil till cykel, även om man tar hänsyn till att en del behöver bilen för tjänsteärenden. Hälsa är ett viktigt motiv att lyfta fram. Bilförare anger att ett bättre kollektivtrafikutbud och prova-på-perioder i kollektivtrafiken skulle få dem att åka mera kollektivt. Åtgärder för cykeltrafiken som anges ha effekt är bättre dusch- och omklädningsrum på arbetsplatsen och även här prova-på-åtgärder. Många efterfrågar distansarbete, vilket även det skulle kunna minska resorna till och från arbetet. Resfria möten har en potential till minskade tjänsteresor. För korta tjänsteärenden finns det en potential att ersätta bilresor med cykel.

27 4. Nacka strand Resultaten från Nacka strand baseras på svar från två olika undersökningar, en för Logica och en för övriga deltagande företag. På grund av olika frågeformuleringar och svarsalternativ kan svar från dessa två undersökningar sällan redovisas i samma figur. Följande principer gäller för strukturen i detta kapitel: Där så är möjligt redovisas resultaten för Logica respektive för övriga företag som parallella staplar i samma figur. I de fall då resultaten inte kan redovisas parallellt kommer först resultaten för Logica, sedan resultaten för övriga företag. För vissa resultat finns inte motsvarande information att tillgå för Logica varpå enbart resultat för övriga företag redovisas. För nyckelresultat ges ett sammantaget resultat, där Logicas respektive övriga företags svar har getts lika vikt. 4.1 Grunddata om de anställda Kön och ålder Den sammanlagda könsfördelningen för de svarande i Nacka strand är 42 procent kvinnor och 58 procent män. Logica har en ojämnare könsfördelning, 65 procent män och 35 procent kvinnor, jämfört med övriga företag i Nacka strand där könsfördelningen är relativt jämn. Av de svarande på övriga företag är 48 procent kvinnor och 52 procent män.