HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET. Folkhälsan. Medicin för hjärnan!

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS December 2008 Folkhälsa 10 tips som håller dig frisk i viter. Läs mer på sid. 6 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I GÖTEBORGS-POSTEN DECEMBER 2008 Bli av med extrakiloa - för gott! Experte ger dig yckel till upprätthålle träig och bibehålle viktmiskig. Läs mer på sid. 10-11 Behöver du kosttillskott? Det flesta av oss käer og att vi behöver äta sudare, me hur? Läs mer på sid. 4-5 Medici för hjära! Kogitiv beteedeterapi, hjälper dig ur stress, sömproblem och till depressioer. Läs mer sid. 8, 9,12 ÄR DU TRÖTT PÅ ATT BANTA? Vill du istället lågsiktigt gå er i vikt och/eller börja motioera? Käer du dig ite hemma på traditioella gym och friskvårdsaläggigar? Hos oss på Itrim får du e både sabb och varaktig viktmiskig geom ya vaor iom mat och motio. Läs mer på www.itrim.se/ordstade Itrim Nordstade Spamålsgata 12, Göteborg. 031-774 26 00, ordstade@itrim.se FOTO: ISTOcKPHOTO De ire vadrige Tusetals sveskar har upptäckt vadrig i pilgrimeras spår som e väg till ire harmoi. Läs mer sid. 14

2 aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos Nyår är som första april! INFO: Tidige Folkhälsa är e titel frå Mediaplaet med utgivig två gåger per år. Tidige syftar till att diskutera och iformera om aktuella folkhälsoproblem samt guida läsara till e bättre hälsa och välmåede. I år ska jag träa mer, äta sudare, sova bättre och ta mer tid för reflektio och för ära och kära Någo som käer ige sig? Eller suckar du över ytterligare e skribet som gör sig lustig över alla goda itetioer som aldrig blir verklighet. Nyår delar i sveska folket i två läger: vi, de aiva, som varje år tror att ästa år ska det bli aorluda och cyikera, som skrattar åt oss adra och aser att yårslöfte är midre trovärdiga ä våra betygade iför bare att jultomte fis. Oavsett var du befier dig så ka det vara yttigt att fudera varför hela sveska folket drabbas av e kollektiv aivitet/cyism krig årsskiftet. Varför yår har blivit som första april med skillade att vi istället för att lura adra lurar oss själva. Jag är aiv og att gilla yårslöfte. Det fis ågot sut i e ystart och käsla av att ge sig själv e y chas att ta tag i sitt liv. Me jag är ite aiv og att tro att det räcker att köra på som valigt och försöka täka lite aorluda. Eller att det skulle hadla om re självdiscipli och viljestyrka. Det sistämda hade på hjärtat u är sarast e oxymoro. Nej yckel, mear expertera, är istället att etablera ya suda vaor. Då kommer e sud livsstil och därmed välmåede så småigom per automatik. Me ya vaor kräver lite hjälp. För det första förstå varför du ska göra det, så att du blir verkligt motiverad. Att veta vilka sjukdomar du ka udvika eller hur mycket mer du kommer att orka är e bra börja. Att sätta mål e bra fortsättig. För det adra ta reda på hur du ska göra, för aars blir iget gjort. Vilke mat ska bytas ut? På vilket sätt ska jag motioera? För det tredje plaera i förädrigar oggrat uder de första veckora, för det är då e y vaa etableras. Vilka dagar och tider ska du motioera? Vore södagsmiddag varaa vecka med familje gågbart? Och håll dig till plaerige! Slutlige gör det ite esam! Att plaera tillsammas och hålla koll på vara är mycket effektivare. Och roligare. För hälsa och livsglädje hör givetvis ihop! Du håller just u i Folkhälsa, e ispiratioskälla och guide som hjälper dig med varför och hur. På följade sidor hittar du e mägd matyttiga tips av ledade experter som vägleder dig till bättre hälsa. Me är och med vem är upp till dig! Låt u ite yår bli ytterligare e 1 april. Njut på alla sätt av yårsfeste imorgo me seda börjar vi direkt på torsdag! Deal!? Med öska om ett riktigt gott yttigt 2009, Mattias Davé Projektledare INNEHÅLL Kickstarta året med ya kostvaor Dages kost ka behöva tillskott 10 tips som håller dig frisk i viter Naturläkemedel i Fass Vacciera dig mot stress När livet mörkar Kulmages värsta fiede motio! Motiosrutier yckel till bibehålle viktedgåg Pausa uder dage för att sova djupare om atte Motioera mer prestera mer: E självklar ekvatio? På väg mot siesro Effektiv rehab ger sabb effekt s.4 s.5 s.6 s.6 s.8 s.9 s.10 s.11 s.12 s.13 s.14 s.14 Mediaplaet är världsledade iom produktio och fiasierig av ämesspecifik iformatio geom tidigar och webb-tv För mer iformatio, kotakta Rickard Wilto på 08-545 953 00 Stockholm Oslo Köpeham Helsigfors Lodo Zürich Amsterdam Berli Milao Talli Dubli Bryssel New York Warszawa Malmö Hogkog Geève Riga Bratislava FOLKHÄLSAN - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Mattias Davé, Mediaplaet, 08-54595300 Produktiosasvarig: Nadie Kissma, Mediaplaet Layout: Alex Mak, Mediaplaet Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: V-Tab, Göteborg Text: Emese Geretser, Aders Hase, Mattias Davé, Gustaf Brickma och Mariae Ludberg För iformatio, kotakta: Carl Dohrma, Mediaplaet, 08-54595300 Distribueras med Göteborgs-Poste 2008. Sypukter på våra tidigar: sypukter@mediaplaet.se Världsyhet Vila Dig i form! BEMER 3000 passar alla oavsett hälsostatus. Idrott för ökade prestatioer och midre skador Friskvård för företag och privatpersoer Rehabiliterig och djurvård BEMER 3000 Plus ibyggt i e trasportabel matta eller i e exklusiv fåtölj. BEMER 3000 Plus Håller Ditt kärlsystem i topptrim. 8 miuter ger Dig e geomblödig och cirkulatio motsvarade 3 timmars promead. Du ökar kroppes mikrocirkulatio, eergiförsörjig, immuförsvar, atioxidater och proteisytes. Du får 30-40% sabbare läkeprocess. BEMER 3000 Comfort Med det exklusiva systemet ibyggt i e formgive fåtölj. Tillverkad av det välkäda schweiziska desigoch möbelföretaget Strässle. Rig 08-556 531 00 för mer iformatio. Kotakta Erica Bjurström & Mikaela Kluge. www.timeoutstudio.se www.a-sreklam.se

VI HÖLL GUSTAFS NYÅRSLÖFTE Vill du ha hjälp att hålla ditt? Att gå er i vikt är e sak att staa där är e helt aa. Forskig visar att du har störst chas att lyckas om du börjar med e sabb, me kotrollerad, viktmiskig och seda ädrar dia vaor. Därför är vårt viktmiskigskocept uppbyggt precis så. Itrim är e svesk motios- och viktmiskigskedja som ite släpper dig ur sikte förrä du består av det atal kilo du mår bäst av. Vår metod är veteskapligt bevisad och består av e sud kombiatio av mat, motio och motivatio i form av persoligt stöd och grupputbildig. Våra kuder går i sitt er 10,8 kg på tio veckor. Ett resultat som seda håller i sig efter ett helt år. Det gör vårt program världsledade iom varaktig viktmiskig. Gå med i viktmiskigsprogrammet! Just u bjuder vi på första måade*. Vill du bara motioera? Då bjuder vi på startavgifte*. Läs mer och amäl dig på www.itrim.se/ordstade Gustaf gick er 19 kilo på tio veckor. Efter ett år har ha behållit si viktmiskig och äve miskat sitt midjemått med 16 cm. Itrim Nordstade Spamålsgata 12, Göteborg. 031-774 26 00 Itrim Eskede Itrim Eriksberg Itrim Eskilstua Itrim Haige Itrim Helsigborg Itrim Kugsbacka Itrim Kugsholme Itrim Liljeholme Itrim Liköpig Itrim Motala Itrim Möldal Itrim Norra Batorget (öppar i februari) Itrim Norrköpig Itrim Nyköpig Itrim Sickla Itrim Sola Itrim Spåga Itrim Sturepla (öppar i februari) Itrim Södermalm Itrim Södertälje Itrim Täby Itrim Uppsala Itrim Västra Hame Itrim Västerås Itrim Åkersberga Itrim Östersud * Erbjudadea gäller tom 31 jauari 2009 är du teckar ett 12-måadersavtal.

4 aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos Kickstarta året med ya kostvaor Foto: istockphoto Plaerar du gå ed i vikt geom att lägga om koste? Då ka det vara bra att sätta kost- och motiosvaor tidigt på året. Och det fis iga gevägar. För beståede viktedgåg bygger på att ma får i sig midre kalorier ä ma gör av med. Två populära metoder för att sabbstarta e hälsosammare livsförig är så kallad vitamifasta och detox. TEXT: aders hase Olika batigsmetoder fis det som bekat eorma mägder av. Me grudregel är lika ekel som tråkig: för beståede viktedgåg måste du göra av med mer kalorier ä du får i dig, svårare ä så är det ite. För e ma iebär detta i storleksordige 2600 kalorier per dag. För kvior är motsvarade siffra rut 2000 kalorier. Siffrora förutsätter e låg fysisk aktivitet, rör ma mer på sig behöver ma således mer eergi. Två sabbstartsmetoder Om ma u bestämt sig för att gå ed i vikt, vad ka vara e bättre tidpukt att påbörja detta, ä i sambad med det ya året? För de som vill kick-starta med e y livsstil fis två kocept som uppmärksammats uder seare tid: detox och vitamifasta. Detox är ett egelskt uttryck för avgiftig. Det hadlar i korthet om att låta kroppe göra av med slaggprodukter frå till exempel kaffe, alkohol, rött kött och socker. E detox-kur brukar vara e vecka, uder vilke ma äter tillskott av ett flertal aturläkemedel och avstår aa mat. Ett sätt att geomföra e slags detox är att geomgå e vitamifasta vilket iebär e fasta med vitami och mieraltillskott. Kroppe, framför allt mag-tarm kaale, ges tid att resa ut slaggprodukter och återhämta sig. Vitamifasta brukar pågå ugefär e vecka då ma edast äter te, buljog och hälsokostjuicer samt tillskott av vitamier och mieraler. Därefter trappar ma upp koste uder ett par dagar. Take är främst att vitamifasta ska ileda e y och sudare livsstil, ite att de ska leda till e omedelbar viktedgåg Plaera för lågsiktighet Såväl detoxe som vitamifasta pågår alltså e kortare tid. Därefter gäller det att lägga upp e ivå som är lågsiktigt rimlig. Att fortsätta svälta sig och gå städigt hugrig påverkar humöret och är ågot som få klarar av uder e lägre tid. E bra metod är att äta eligt tallriksmodelle, alltså hälfte grösaker, e fjärdedel kött, fisk och ägg och e fjärdedel ris, pasta och potatis. Det är också viktigt att ma äter på regelbuda tider. Me ma får heller ite glömma bort att vikte ite bara påverkas av vad vi får i oss, mist lika viktigt är hur mycket eergi vi gör av med. Glöm således ite bort motioe och lägg både kost och motio på e rimlig ivå som du klarar att hålla lågsiktigt. Aars riskerar yårslöftet vara bortglömt e bit i i februari. Håller isuli och adreali svalt uta kylskåp! Kom i form med... Vitamifasta Allt du behöver för e fastevecka Med fasteschema - eklare ä ågosi! FRIO s uika kylfodral håller di medici sval - - FRIO ROMALORE Tel/Fax 054-87 10 60 E-post: ifo@romalore.com www.romalore.com för mer iformatio och beställig Ledis Vitamifasta iehåller: Rabehorst och Ede juicer - Närigsdrycker Ledis Curite - Geomsköljade effekt Ledis Grösaksbuljog - Balaserat iehåll Ledis Hälsomål - Kalorisål bladgrö müsli Lifrö - För att hålla mage igåg Fasteschema - Utförligt schema, dag för dag Fasta för kropp och själ E stressig livsstil med dåliga matvaor ka lätt leda till att kroppe lagrar olika slaggäme. Uder fastevecka reas kroppe och efter bara ågra dagar laddas du med y eergi. Att fasta ka äve vara e bra iledig på e y och mer hälsosam livsstil med ädrade kostoch motiosvaor. Fasta sätter igåg e reigsprocess som ger kroppe chas till återhämtig. Efter ett par dagars fasta käer du dig ofta glad, pigg, harmoisk och stark.

aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos 5 Foto: Bo Bergma Dages kost ka behöva tillskott särskilt uder viterhalvåret E amerika eller japa kosumerar i geomsitt 70 procet mer kosttillskott ä e europé. I Sverige köper vi vitamier och mieraler för i geomsitt 82 kroor per perso och år. TEXT: Emese Geretser Igrid Atteryd är vd för Svesk Egevård. Måga äter e kost med mycket hel- och halvfabrikat, processad mat som tappat mycket i ärigsvärde. Det är ugefär vad e multivitamiburk kostar och det är också ugefär de mägd kosttillskott e ormal perso behöver uder viterhalvåret, säger Igrid Atteryd, vd för Svesk Egevård. På viter får vi midre av solljus och kroppe bildar därför iget D-vitami. Fruktera och grösakera vi äter uder dea period har ite heller fått tillräckligt med sol uta mogat uder de lågväga trasporte hit, vilket har gjort att de tappat i ärigsvärde. Det fis också studier som visar att ärigsiehållet i spamål edast är hälfte av vad det var för femtio år seda, vilket rimlige kommer av jordbrukets högre avkastig, dess avädig av kemiska bekämpigsmedel och kostgödsel. I pricip ska vi ite behöva tillföra kosttillskott om vi äter e varierad och ärigsrik kost med mycket frukt och gröt, me ovaståede faktorer spelar i, samt att måga i dag äter e kost med mycket hel- och halvfabrikat, processad mat som tappat mycket i ärigsvärde. 100 gåger dose De stora atioxidat- och vitamistudie det rapporterades om i februari 2008 samt året ia, som visade att stora tillskott av betakarote, vitami A, vitami C och vitami E leder till ökad dödlighet, ger Igrid Atteryd ite mycket för. Mäiskora i studie var sjuka, vissa hade cacer, och behadlades med 10-100 gåger så stora doser som rekommederat. Ma tog ite häsy till deras ålder, om de var rökare eller sjuka, och vet alltså ite om dödsorsake var ålder, rökig, sjukdom eller atioxidatera. Om ma ska uttala sig om huruvida kosttillskott är verkigslöst eller ite, måste ma jämföra e frisk populatio med e aa. Det är dock svårt att reodla och ebart studera hur ett kosttillskott verkar, eftersom ämea samtidigt igår i koste. Skillader i upptag? Något etydigt svar på om aturligt framställda vitamier, sytetiskt framställda vitamier eller vitamier vi får i oss via föda, tas upp bättre eller sämre av kroppe, fis ite. Me mycket talar för att ett brett spektrum ka vara e fördel. Geom att tillföra flera olika vitamier och vitamilikade äme i lägre doser efterlikar det de komplex ma ser i ature, tipsar läkare Bertil Dahlgre som står bakom helhetsdoktor.se.

6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FOTO: colourbox 10 tips som håller dig frisk i viter Jule är avklarad för de här gåge och förhoppigsvis klarade du dig uda förkyligsvirus. Ite? Då bör du fira ästa jul med så lite folk som möjligt och gära utomhus. TEXT: EMESE GERENTSER Åtmistoe om du vill slippa de cirka 400 förkyligsviruse som härjar. Julhögtid är också smittohögtid för förkyligsvirus. Folksamligar, ära kotakt med mäiskor, värme och att vara iomhus är alla ypperliga förutsättigar för virusspridig. Det krävs att förkyligsvirus kommer på dig för att du ska bli smittad, exempelvis är ågo yser eller hostar ära dig, eller att du exempelvis delar bestick med ågo som bär på viruset. Att peta med fi grar i ögo, äsa eller mu är strikt förbjudet om du vill vara säker på att hålla dig frisk. Riske att du råkar föra i viruspartiklar är då stor, partiklar som kommer frå e kaske itet ot aade virusbärare som äu ite fått ågra förkyligssymtom, och som di had på ett eller aat sätt kommit i kotakt med. Några av de cirka 400 förkyligsvirus som fi s sätter sig ebart i äsa, så som riovirus. Adra ebart i halse eller i bihålora. Ofta fl yttar viruset rut och vi får symtom frå fl era delar uder samma förkylig, eller övre luftvägsifektio (ÖLI) som är ett mer korrekt am. För det är just är viruset sätter sig i de övre luftvägara som i äsa, bihålora och i halse som det vi kallar e förkylig uppstår. Terme förkylig kommer av tyskas Erkältug, att kyla er sig. Me det fi s iget som tyder på att ma blir förkyld av att vara edkyld. SÅ HÅLLEr DU DIG FrISK I VINTEr 1. Udvik stora folksamligar 2. Udvik ära kotakt med suviga och förkylda väer och bekata 3. Pilla ite med figrara i äsa, mue eller ögoe 4. Tvätta hädera med tvål; före mate, efter toalettbesök, efter att du sutit bare etc 5. Se till att bares dagis eller skola har flytade tvål och pappershaddukar och att bare tvättar hädera ofta 6. Säk värme hemma - torra slemhior blir lättare irriterade och agripa av virus 7. Tillbriga mer tid utomhus - frisk luft håller slemhiora i äsa och luftröre fuktiga 8. Ät ärigsrik mat och få lagom med motio och söm så att immuförsvaret håller sig i form 9. Mat eller kosttillskott med probiotika ka stärka immuförsvaret 10. Stressa er - e kropp i obalas är mer mottaglig för sjukdomar. Naturläkemedel i Fass det ka du lita på Omega-3 mot hjärt- och kärlbesvär, johaesört mot edstämdhet och Ka Jag mot hosta. Lista över aturläkemedel som har visat sig fugera mist lika bra vid sjukdomstillståd som sia sytetiska systrar, ka göras låg. Me så är också 70 procet av alla läkemedel i Fass hämtade frå ature. TEXT: EMESE GERENTSER Till våre blir siffra högre, då alla aturläkemedel kommer med i läkemedelsuppslagsverket Fass. Det är ett exempel på att etablissemaget har börjat förstå att äve aturläkemedel har kliiskt dokumeterad effekt. Iformatioe i Fass är producetoberoede och därmed lättare för folk att lita på. Det kommer att leda till ett ökat itresse för aturläkemedel, mer erfarehet och i lägde midre tyckade och mer vetade. I dag är det ett problem att så mycket kuskap om aturläkemedel är baserat på tyckade, säger Igrid Atteryd, vd för Svesk Egevård. Hård kotroll Likaväl som läkare får skriva ut receptbelagda läkemedel, me också receptfria läkemedel på recept för att patiete ska slippa betala moms, ka läkare skriva ut aturläkemedel. Hur måga av Sveriges rut 40 000 legitimerade läkare som gör det, är dock oklart. Bertil Dahlgre, ordförade i Läkarföreige för Itegrativ Medici och asvarig för sajte helhetsdoktor.se, är e av dem. Måga tror felaktigt att aturläkemedel är detsamma som homeopatiska medel. Me aturläkemedel vilar på veteskap och beprövad erfarehet och det fi s måga exempel där samma substas är verksam både i läkemedel och i aturläkemedel. Naturläkemedel ska först och främst avädas vid tillståd där du själv ka avgöra vad du har för besvär Krave på aturläkemedel vad gäller tillverkigskvalitet och säkerhet är i stort sett samma som för läkemedel och det är Läkemedelsverket som godkäer ya aturläkemedel. Svesk Egevård kotrollerar dessutom allt som går att köpa iom de auktoriserade hälsohadel. Naturläkemedel ska först och främst avädas vid tillståd där du själv ka avgöra vad du har för besvär. Är orsake oklar, som vid magot, vattekastigsbesvär eller svulla be, ska du låta e läkare utreda först, säger Bertil Dahlgre. att täka på Omega-3, Gikgo Biloba och medel med igefära ka verka milt blodförtuade och bör därför ite kombieras med blodförtuade läkemedel såsom Trombyl och Wara, uta att ma diskuterat det med si läkare. Johaesört ka ha effekte att läkemedel bryts er fortare i kroppe. Att äta e grapefrukt ka i stället miska edbrytige av e del läkemedel och leda till ökade mägder medici i kroppe, vilket ka vara allvarligt. Ta för vaa att alltid berätta för di läkare om du äter aturläkemedel eller adra hälsokostpreparat eller grapefrukt! Bertil Dahlgre är läkare bakom helhetsdoktor.se FOTO: ANTON SVEDBER Välbevarad hemlighet frå Asie: Pueraria Mirifica Ett aturligt sätt att ekelt få större och fastare bröst. Diskret försädelse och just u till itroduktiospris. Beställ på: WWW.ACTIVEBUST.NET FOTO: ISTOcKPHOTO

aos Nautilus gym Holme Kom igåg med Nautilusmetode! Provträa gratis rig och boka tid! Nautilusmetode - effektiv och säker träig med sabbt resultat! Effektivare muskelutvecklig betyder ite att du måste träa fl era timmar varje dag. Tvärtom ger e halvtimme 1-2 ggr i vecka bäst resultat eftersom vi i dag vet hur viktig vila mella träigspasse är. Sabbare resultat, det får du för att vi har kuskape att se de optimala potetiale hos varje idivid. Rig och boka i dig på e gratis provträig med istruktör 031-15 55 15! Nautilus erbjuder: Full uppsättig av Nautilusmaskier Koditiosavdelig Fria vikter Gruppträig & Spiig Persoligt apassade träigsprogram Öppettider Må - tors 06.30-22.00 Fredag 06.30-20.00 Lördag 09.00-17.00 Södag 11.00-19.00 Iga iskrivigsavgifter! Specialpris Årskort 279:-/må* * Specialpriset gäller årskort per måad x 12 t.o.m. vecka 5 edast på Nautilus Holme. Företagsavtal: Kotakta Kataria, företagsasvarig, på: kataria.thorse@autilusgym.se Fotograf: Petter Johasso Nautilus Göteborg Holme Kämpegata 16 031-15 55 15 Vi fi s äve på: Fröluda Kulturhus Valthorsg. Västra Fröluda 031-366 27 42 Vattepalatset Häradsväge 3 Lerum 0302-169 90 GP_Folkhalsa.idd 1 08-12-22 13.57.36

8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS vacciera dig mot stress FOTO: colourbox E upplevd obalas mella yttre krav och ire resurser. Stress ka ha flera defiitioer me just dea är träffade för måga. Upplevelse är subjektiv och möjlig att förädra. KBT är ett framgågsrikt verktyg, det fis också mycket du ka göra på ege had. TEXT: EMESE GERENTSER Kroppe reagerar på obalase som på ett hot. Me i stället för ett lejo som ma måste spriga ifrå så är hotet upplevelse av ite räcka till, säger Kristia Gylleste, leg psykolog och leg psykoterapeut med KBT-iriktig som forskat om stress i orgaisatioer. Kogitiv beteedeterapi, KBT, utgår frå de fyra fälte takar, kropp, käslor, och hadlig. Geom att defiiera problemet, vart ma vill komma och hur ma ska komma dit, jobbar ma praktiskt och kokret för att ädra takar och beteede hos sig själv. Typiska stressorer i arbetslivet är upplevelse av för höga eller för låga krav, bristade stöd frå kollegor och chefer, att ite uppleva kotroll och små möjligheter att påverka sådat som arbetsmägd, kvalitet och förvätigar. STrESSCOaCHENS TIPS FÖr att FÖrEBYGGa STrESS Lär dig att säga ej! Är du hjälpare som alltid ställer upp är ågo ber om hjälp och får di bekräftelse geom adras tacksamhet? Träa på att käa efter vad du själv vill och har behov av. Lär dig att förstå att du är de viktigaste mäiska i ditt liv. Jag duger som jag är! Är du presterare som får di bekräftelse geom vad du gör och käer Presterar jag ite är jag ige? Lär dig då att hitta glädje i vardage, se dig själv som OK och sluta jämföra dig med adra. Förädrigar på arbetsplatse behöver ite vara stressade me det beror helt på hur orgaisatioe haterar dem. Otillräcklig iformatio och avsakad av dialog leder till osäkerhet och kaske ryktesspridig, vilket ställer till det ytterligare, säger Kristia Gylleste. Häga i soffa Stress tar sig olika uttryck. Magot, späigshuvudvärk, späda muskler i rygg och acke, ågest, edstämdhet, kortare stubi och trötthet är valiga tecke. Det är ormalt att ha värk eller vara trött uder vissa perioder, me är det blivit ormaltillståd då har det gått för lågt, säger Kersti Jedig, psykolog och KBT-terapeut på Stressmottagige i Stockholm. Påfrestade belastig fukar oftast bra för i övrigt sett friska mä- iskor - tills de går ut över söme. Stress är ite farligt så läge ma ite ger mer eergi ä ma ka återhämta. De viktigaste återhämtige sker uder söme och får ma problem med de så är det ofta ite lågt kvar till hälsosammabrottet, säger Kersti Jedig. Sömproblem, som eligt SCB:s statistik legat på samma ivå uder åttiotalet och halva ittiotalet, ökade plötsligt 1995. Två år seare kom Stress är ite farligt så läge ma ite ger mer eergi ä ma ka återhämta. Lev här och u! Se ite vardage som e jobbig resa för att å ågra höjdpukter emellaåt. Det du fokuserar på växer. Oavsett om du tror att det kommer att gå åt skoge i framtide eller om du ser bra möjligheter så får du rätt. Dia takar styr dia käslor. Ta körkort på di hjära. Lär dig hur du fugerar, idag och hur du skulle vilja fugera i framtide. Det fis bra kortare kurser i metal träig. För att miska på stress behöver du balas mella dia resurser och belastigar Tommy Hermasso Stresscoach FOTO: ATELJé MARIE Kristia Gylleste, leg psykolog och leg psykoterapeut med KBT-iriktig. Kersti Jedig, psykolog och KBT-terapeut på Stressmottagige i Stockholm. de stora sjukskrivigsboome då folk gick i i vägge. Återhämtig är mer ä bara söm och det är viktigt att avsätta tid för det. Det ka vara att häga i soffa, prata i telefo, strosa i ature, lösa korsord om ma har ett fysiskt arbete där ma ite stimuleras metalt, eller motioera om ma har ett stillasittade arbete. Säga ej E medeltida muk sägs ha delat upp dyget i tre delar och meade att lika stor del av dyget skulle gå åt till söm, aktivt liv och kotemplativt liv - det vill säga åtta timmar per dyg av begrudade och lug. Förmodlige är vi gjorda för ett sådat upplägg. Och vistera med ett liv uta egativ stress är måga. Ite mist att vara mer ärvarade och hia uppleva sitt eget liv. Prioritera är ett aat yckelord i stresshaterig, att till exempel våga säga ej till sådat ma ite hier med. Ta med di lista på arbetsuppgifter till chefe och be om hjälp att välja vilka uppgifter du ska kocetrera dig på och vilka som får läggas på ågo aa. Kom ihåg att chefe faktiskt tagit på sig rolle att axla asvar och det är ite syd om dem. De har ju ofta e ege chef i si tur som de i så fall får väda sig till för hjälp med att prioritera. KBT-utbildigar i Göteborg våre 2009 Basutbildig i kogitiv och beteedeiriktad psykoterapi (steg 1), tre termier Basutbildig i kogitiv och beteedeiriktad Cousellig, två termier Psykoterapeutprogrammet i kogitiv och beteedeiriktad psykoterapi, (steg 2), sex termier Välkomme till oss för kogitiv psykoterapi och kogitiv coachig. Kompletterade utbildig i kogitivt förhålligssätt och kogitiv coachig. Fördjupig i uppmärksamhetsträig, midfuless, med Adries Kroese, 20-21 mars 2009. Istruktörsutbildig Midfuless, HT 2009. Orieterigskurs, fem dagar För ifo och amäla www.cogitivterapi.se ifo@cogitivterapi.se För ifo och amäla www.adsapies.se ifo@adsapies.se

aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos 9 När livet mörkar Seså, ryck upp dig u! Välmeade uppmutra ka slå så fel. Få sjukdomar är så missförstådda och så svåra att relatera till för utomståede som depressio. Me för de stora grupp som drabbas fis behadlig att få. Text: Mattias Davé / Netdoktor.se Depressio är e sjuklig form av edsatt stämigsläge vilket påverkar mäiskas hela välbefiade. Sjukdome är valig och ugefär 15-25 procet av befolkige upplever ågo gåg i livet e depressiossjukdom. Behadlige består i regel av medici, ofta i kombiatio med samtalsbehadlig och då särskilt så kallad kogitiv psykoterapi. Balase i hjära ädras Vid depressio ädras ämesomsättige i hjära. Balase mella olika sigalsubstaser som serotoi Möjlighete att bota de tillfälliga depressiva episode är alltid god. och oradreali förädras. Det är ite ovaligt att sjukdome uppträder hos flera olika persoer i samma släkt, det vill säga att sjukdome till viss del har e ärftlig bakgrud. Stora och svåra hädelser i livet, årstidsväxligar, vissa medicier, missbruk av alkohol eller adra droger ka också påverka ämesomsättige. Atidepressiv medici verkar geom att öka mägde serotoi och/eller oradreali i hjära. E del depressioer har ett tydligt årstidsbudet förlopp, det vill säga de uppträder valige vid samma årstid - valige höst, viter eller vår. I sådaa fall talar ma om Seasoal Affective Disorder (SAD), dvs. årstidsrelaterad depressio. Sjukdome är mycket valigare i läder med tydliga årstidsväxligar och är praktiskt taget okäd söder om Medelhavet. Lite ljusmägd och låg temperatur ka vara e orsak till SAD. Iga säkra tester Det är aturligt att käa sig edstämd i perioder, och gräse mella dessa humörsvägigar och egetlig depressio är flytade. Vid depressio fis iblad e yttre utlösade faktor, me sjukdome ka också komma fullstädigt oförklarligt, både för de drabbade och för familje och väera. På så sätt skiljer sig depressioe frå sorg och ledsehet orsakad av yttre hädelser. Depressioe ka yttra sig på måga olika sätt, me gemesamma ämare brukar vara håglöshet, självdestruktiva takemöster och obalas i söm- och matvaor. I praktike är de viktigaste symtome: Bristade itresse eller glädje vid vardagliga aktiviteter och öje Nedsatt aptit/viktmiskig eller ökad aptit/viktökig (tröstätade) Nedsatt eller ökad söm Rastlöshet, tröghet Miskad sexuell lust Midre eergi, trötthet Självförrigade takar, självförebråelse, överdrive skuldkäsla Oklara kroppsliga besvär, överdrive oro krig kroppslig sjukdom Nedsatt kocetratiosförmåga, lågsam takegåg, obeslutsamhet Återkommade takar om döde, självmordstakar, självmordsförsök Läkare ställer diagos med hjälp av e itervju och e yttre udersökig me det fis äu iga säkra tester som ka avslöja e depressio. Vid vissa tillfälle ka läkare vilja ta blodprov för att utesluta adra orsaker till symtome, exempelvis för lågt blodsocker, förhöjd eller säkt ämesomsättig, vitami B12-brist, demes och hormoella störigar. Goda möjligheter att bli bra De flesta får edast e eller ågra få depressiosepisoder uder e livstid och möjlighete att bota de tillfälliga depressiva episode är alltid god. Geom rätt behadlig ka ma dessutom förkorta episodes lägd och svårighetsgrad. Aars går depressioer oftast över av sig själv, me efter låg tid. Därför är det viktigt att du lär käa di sjukdom och söker hjälp är symtome börjar märkas. Foto: istockphoto Vid behadlig fis det valigtvis behov av att aväda atidepressiv medici. Kogitiv terapi bidrar seda till att förstärka effekte av de atidepressiva medicie och framför allt till att motverka att depressioe kommer tillbaka seare i livet. Vid svårare depressioer, speciellt då de sjuka ka utgöra fara för sig själv på grud av självmordstakar, ka det bli aktuellt med sjukhusvistelse. Behadlige ka då atige vara atidepressiv medici eller elbehadlig, som är e säker och effektiv metod. I ågra fall ka förebyggade medicisk behadlig (till exempel lågtidsbehadlig med atidepressiva läkemedel eller litium) vara ödvädig. Vid årsrelaterade depressioer (SAD) ka ljusbehadlig vara ett alterativ, äve om effekte sakar ordetligt veteskapligt stöd. Ljusterapi bör därför, eligt SBU-rapporte frå 2004 om behadlig av depressiossjukdomar, företrädesvis betraktas som e experimetell metod. Bästsäljade livräddare När boke Att må dåligt är e bra börja kom ut 1994 kude og leg läkare Begt Ster aldrig aa att så måga mäiskor skulle ta de till sig. Uder åre har boke sålt över 70 000 exemplar! Läsare hör städigt av sig och berättar att boke har förädrat deras liv. Vissa mear att de betytt så mycket att de varit livräddade. E läsare säger Jag kommer aldrig att glömma de frihetskäsla och de tacksamhet jag käde, Begts språk gick rakt i i hjärtat. Ätlige fas där ågo som sett hela mäiska och med det också mig. Måga har boke som uppslags - bok för förståelse av sig själva och omgivige. Utbrädhet ka vara fel på sköldkörtel Måga av dem som diagosticerats utbräda, med kroiskt trötthetssydrom, depressio eller fibromyalgi ka ha e uderfuktio i sköldkörtel som kommer av e iflammatio med autoimmu orsak. Ett valigt blodprov visar valigtvis tecke på uderfuktio, dock ite vid e iflammatio, vilket måga läkare felaktigt tror. I stället krävs e fiålsbiopsi för att fastställa diagos. Källa: Tidige Lad Subvetioerar di arbetsgivare friskvård? Friskvård är avdragsgill för arbetsgivare och måga väljer att subvetioera friskvård geom att tilldela sia aställda ett visst belopp per år som de ka dispoera efter eget behov. Äve kostrådgivig, viktmiskigsprogram, rökavväjig och stödsamtal hos psykolog faller uder friskvårdspolicy hos måga arbetsgivare. Källa: e-health.se Vad gör Du själv för att stärka di och adras hälsa? Omkrig 30 procet av alla yrkesverksamma sveskar lider av stress. Över 20 procet av befolkige sover kostat dåligt. Dessa problem är mycket kostsamma och behovet av lösigar är eormt. Idag får bara e bråkdel de hjälp de behöver och fler, mågt fler ä ödvädigt, tar medicisk hjälp, vilket ite leder till lågsiktig bot. Målet måste vara att hitta lågsiktiga lösigar för bättre hälsa, uta biverkigar. Det behövs hjälp för alla, ite bara för de som har råd och tillgåg till persolig terapi. KBT bolaget Careit tillhadahåller sådaa. Careit tillhadahåller bevislige effektiva program mot Stress, Ågest, Smärta och Sömproblem. Mella 2 och 3 miljoer sveskar har problem iom ågot av dessa område. Careit arbetar med kogitiv beteedeterapi (KBT) geom persoliga utbildigsprogram- och Iterettjäster, ett alterativ till persolig terapi och medici. Careits program är kostadseffektiva i förhållade till persolig terapi och de lågsiktiga verka är överlägse de medici som erbjuds idag. KBT i dea form är dessutom biverkigsfritt och utförs helt på ega villkor. Alla program är veteskapligt framtaga av psykologer i Sverige, apassat för idividers uika livsförhållade samt deras behov av hjälp till självhjälp. Tydligaste resultate är ökad haterigsförmåga, hadligskraft och midre oro, säger Patrik Haso, Careits vd. E bra terapeut ka ite bara vara svår att få tag på, tyvärr har måga mäiskor också ett motståd mot att alita e terapeut, vilket dessutom är dyrt. Geom Careits verksamhet öppas ya möjligheter för bra hjälp till ett rimligt pris. Hos Careit fokuseras krafte på lågsiktiga lösigar geom självhjälpsprogram på Iteret. Tydligaste resultate är ökad haterigsförmåga, hadligskraft och midre oro. Patrik Haso, Careits vd States beredig för medicisk utvärderig (SBU Alertrapport 2007-06-20) rapporterade att just KBT via Iteret fugerar lika bra som persolig terapi. I e tidigare Alertrapport frå 2005 rapporterades äve att KBT fugerar bättre ä medici. Med Careits program mot Stress, Paikågest, Huvudvärk eller Sömproblem är deltagare helt aoym. Dessutom slipper ma uppbrott i vardage, ågot som de flesta uppskattar. Ma har e större frihet att styra sitt eget arbete, och ka själv påverka behadliges effektivitet. Careits KBT via Iteret är e mycket kostadseffektiv och lyckad satsig som seda 2001 hjälpt tusetals deltagare. Du ka hos Careit både som idivid och företag få de hjälp som behövs. Vi motiverar arbetsgivare att satsa på persoales hälsa! Ett av måle med Careits verksamhet är att få arbetsgivare att ise persoale är e tillgåg värd att satsa på. Företage måste bli mer medveta att hälsa är ett cetralt område och ite mist att ohälsa är ytterst kostsamt. Därför satsar Careit på utbildigslösigar till företag som fugerar både orgaisatoriskt och på idividivå. Mot företagskuder arbetas bl.a. med förebyggade åtgärder såsom projekt för ökad Prestatio och Livskvalitet (t.ex. grupputbildigar krig stresshaterig och sömproblem). De program som Careit erbjuder är ite bara kokret avhjälpade, de höjer också prestatiosförmåga. Programme hjälper att återställa balase i livet, ågot som just är käetecket för KBT. Och det går utmärkt att mäta! Ur ett ekoomiskt perspektiv ser våra företagskuder detta som ett kostadseffektivt sätt att hjälpa sig själva, me också sia medarbetare, säger Patrik Haso Iom företagshälsovårde arbetar Careit seda flera år med AB Previa som parter och leveratör av Careits program. Previas kuder har ca 750 000 aställda i Sverige. Careit samarbetar också med tidige Tara, e tidig för aktiva kvior i ålder 40+ frå förlaget Boier. Av Taras 250 000 läsare, lider ca 70 procet av sömproblem eligt e ekätudersökig geomförd i jauari 2007. Careits program fis äve till gägligt geom friskvårdsföretaget Wellet och systerbolaget Wellet Life. Di ege hälsa är Ditt största kapital, folkhälsa vårt gemesamma! Vad gör Du själv för att stärka Di hälsa och folkhälsa? Friskt Folk, Tidskrift för Folkhälsa # 3 År 1942 Kotakta oss gära för att se vad Careit ka göra för just dig eller di arbetsgivare. ifo@careit.com 08-545 140 50 www.careit.com

10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FOTO: ISTOcKPHOTO Kulmages värsta fiede motio! Bukfetma säger mer om riske att utveckla sjukdomar ä vad vikt och BMI gör. Det är alltså farligare för hälsa att vara smal med e kalaskula på mage ä att vara jämfet. Och det är dubbelt så effektivt att miska bukfetma med motio, ä geom batig. TEXT: EMESE GERENTSER Midjemåttet för e femtioårig svesk ma har i geomsitt ökat åtta cetimeter mella åre 1963 och 2003. Frå 87 till 95 cetimeter, berättar Mai-Lis Helléius, professor i allmämedici med iriktig kardiovaskulär prevetio och överläkare vid Livsstilsmottagige på Hjärtkliike, Karoliska Uiversitetssjukhuset. Gräse för är bukfetma ases farlig för hälsa går vid 102 cetimeter för mä och 88 cetimeter för kvior. Me reda vid måtte 94 och 80 ökar riske för sjukdomar. För att miska midjemåttet har motio visat sig vara dubbelt så effektivt som geom ädrad kostläggig, säger Mai-Lis Helléius. Det är alltså ite ödvädigt att ädra koste och börja äta yttigare samtidigt som ma börjar motioera, äve om det ite skadar. Hur mycket vi rör på oss har också ett betydligt starkare sambad med hälsa ä vad vikte har. Till exempel så löper välträade överviktiga mä midre risk att dö i hjärtkärlsjukdom ä oträade ormalviktiga mä. Med färre sjukdomar får vi ett lägre liv, de fysiskt aktiva lever i geomsitt sex till io år lägre. Äve hjära påverkas i allra högsta grad av motio. Studier frå Filad visar att de som är fysiskt aktiv mist två gåger i vecka i medelålder, löper 62 procets midre risk att drabbas av Alzheimers och 52 procets midre risk att drabbas av demes. FOTO: HARALD MARX, MEDIcINSK BILD, KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Mai-Lis Helléius är professor i allmämedici och överläkare vid Livsstilsmottagige på Hjärtkliike, Karoliska Uiversitetssjukhuset. rekommendationer FÖr FYSISK aktivitet Koditiosträig med åtmistoe måttlig itesitet, till exempel rask promead, mist 30 miuter och helst varje dag. Flera tiomiuterspass går också bra. Ma ka uppå samma hälsovister geom att träa åtmistoe 3 x 30 miuter med hög itesitet varje vecka. Ytterligare hälsoeffekt ka erhållas om ma utöver detta ökar de dagliga mägde eller itesitete. Kombiera med styrketräig mist två dagar i vecka. De som är mest stillasittade har mest att via på att öka si aktivitet. Källa: States Folkhälsoistitut och Mai-Lis Helléius motion Stärker ditt immuförsvar Miskar stress Stärker hjärtat Säker blodtryck, blodfetter, blodsocker och isuli Gör att ya hjärceller bildas Förbättrar söme Förbättrar ämesomsättige Verkar smärtlidrade Stärker skelettet och miskar riske för beskörhet Stärker muskler och leder och miskar riske för skador och överbelastig Och mycket mer Att gå ed i vikt uder e kortare period lyckas måga med. Me att behålla viktedgåge är betydligt svårare. För att lyckas med detta krävs att ma skapar rutier krig e rimlig motiosivå som ma klarar av att hålla uder e lägre tidsperiod. TEXT: ANDERS HANSEN Motiosrutier yckel till bibehålle viktedgåg måga ka og käa ige sig i att ma bestämmer sig för att gå ed i vikt och till e börja satsar hårt på både bättre kost och mer motio. Ite sälla ger detta resultat, me efter ett par måader försvier ofta motivatioe och då återväder kiloa. Jag brukar se det som om ma ska grilla. Tädvätska är motivatioe som behövs för att få igåg grille me de brier sart ut och då behövs e glöd för att kua geomföra grillige. Glöde utgörs av rutier krig motio och dessa måste vara rimliga för idivide, säger forskare Erik Hemmigsso. motiospyramide Hemlighete är alltså eligt Erik Hemmigsso att lägga sig på e rimlig motiosivå och skapa motiosrutier som ma vet att ma klarar av och som ite iebär att ma behöver ädra sitt livsmöster alltför mycket. Udersökigar har visat att om motiosvaora påverkar idivides livsförig alltför mycket brukar motioe avbrytas iom tre till sex måader. Det spelar ite så stor roll vad ma gör för att motioera, bara att ma gör det till e ruti som ma följer uder låg tid. E promead till jobbet är ett utmärkt exempel. Ma ka se motio som e pyramid där base är vardagsmotio som ma gör uta att vara ombytt, till exempel är ma trasporterar sig till jobbet. Vid sida av promeader är cyklig extremt bra, säger Erik Hemmigsso. Ä bättre ä lågitesiv motio såsom promeader är dock om kroppe får asträga sig lite mer så att ma blir svettig och adfådd. Vid sida av att det förbättrar koditioe är det också Erik Hemmigsso, vid Karoliska Istitutet. FOTO: ITRIM Di doktor på ätet tillgäglig dyget rut www.etdoktor.se Sveriges ledade hälsoportal

ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos 11 Foto: istockphoto 9 tips som hjälper dig att hålla igåg hela året bra för hjärtat som får jobba. Lite mer itesiv träig är bra för kroppe och särskilt bra för hjärtat. I de må ma orkar med lite mer itesiv träig så ska ma absolut göra det me det allra viktigaste är dock att ma skapar motiosrutier ma ka hålla, säger Erik Hemmigsso. Me det är ite bara viktedgåg med kost och motio som är svår att bibehålla. Äve är det gäller läkemedel som hjälper till att gå ed i vikt är det få preparat som visat effekt med viktedgåg som bibehålls efter sex måader. Det tycks alltså ite fias ågra gevägar för de som vill gå ed i vikt. 1. Skaffa träigskort, helst som du betalar varje måad. E löpade kostad påmier dig om att du ska aväda det 2. Sätt mål både kort- och lågsiktiga. De kortsiktiga är lätta att relatera till och motiverar dig att gå upp e timme tidigare på morgoe. Lågsiktiga mål är dock viktiga för uthållighete eftersom di hälsa är ett städigt pågåede projekt. Viktigt är dock att måle är kokreta och mätbara. 3. Morot/piska amäl dig till Stockholm Maratho, Vätterruda eller ågot lopp som passar dig då måste du vara i form tills dess! 4. Hitta e träigsparter och gör upp ett program tillsammas eller om du vill vara riktigt seriös: e persolig träare! 5. Bilda ett Korpelag eller boka exempelvis e iebadyhall e kväll i vecka 6. Om du gör e budget gör e post för hälsa och motio varje måad. 7. Skaffa e årspreumeratio på hälsotidig 8. Glöm ite vardagsmotioe! Cykla till jobbet, udvik hisse, gå av busse e hållplats för tidigt det räcker lågt! 9. Sist och viktigast ha roligt! Träig ska aldrig vara tråkig! SEE YOU IN MOTALA

12 aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos Foto: colourbox SÖMN- OCH STRESSFORSKARENS BÄSTA TIPS Ta små korta pauser uder dage. Sitt er, kä dia adetag och slappa av med utadige. Om du har för mycket att göra: resa, be om hjälp, prioritera. Du ka välja mer ä du tror. Ta det lugt och lada timmara ia du går och lägger dig. Täk igeom dage, vad som har hät, och vad du ska göra imorgo. Då slipper du ha dessa takar surrade i huvudet är du ska sova. Håll regelbuda sovtider och dygsrytm. Ligg ite i säge och pressa om du ite ka soma. Stig då upp och gör ågot aat uder e stud. Stress är raka motsatse till söm. Så det är ite kostigt om ma sover dåligt är ma är stressad. Ta små korta pauser uder dages lopp där du sätter dig er. Aars ka det bli för mycket att varva er på e gåg på kvälle är ma ska sova. TEXT: Emese Geretser Pausa uder dage för att sova djupare om atte Var femte ma och drygt var tredje kvia uppger att de haft akuta problem med söme uder de seaste veckora, och var tredje svesk aser att de får otillräckligt med söm, eligt SCB. Statistike visar att symtom som stress, utmattig, trötthet, oro och ågest har ökat seda 90-talet. Vi lever i ett 24-timmars samhälle med ya tekiker som iebär att vi alltid är åbara. Vi har e aa slags stress ä tidigare och det är svårare att sätta gräser och hitta balas, säger Marie Söderström som är legitimerad psykolog och blad aat arbetar med KBT-behadlig av sömbesvär vid Stiftelse Stressmottagige och Sömmottagige på Karoliska Istitutet. Att fler kvior ä mä har problem med söme ka ha att göra med att kvior oftare har höga krav iom flera olika område. Kvior strävar ofta efter att vara duktiga och perfekta på alla pla; i hemmet, på jobbet och i sociala situatioer. Här öskar jag att vi kvior skulle vara mer avslappade och coola och täka att saker och tig faktiskt duger som de är. Djupsöm kompeserar Sömbehovet är idividuellt me mella sex till io timmar per att är ormalt. Sover vi färre timmar e att kompeseras det ästa att. Vi kaske ite sover fler timmar me har då mer av djupsöme. Vi bladar djup med ytlig söm är vi sover. Och det är uder djupsöme som de viktiga återhämtige sker. När vi är stressade tar de ytliga söme över och om det går för låg period med stress och för lite djupsöm, ka det ställa till det för oss. Typiska tecke är svägigt humör, att ma är lättirriterad, har svårt för att täka och kocetrera sig, kaske får späigshuvudvärk och magbesvär och käer sig städigt trött och utmattad. På lägre sikt ka det leda till psykosomatiska sjukdomar, som är olika beroede på sårbarhet. Exempel är diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Omedveta adigsuppehåll Sarkigar och sömapé, adigsuppehåll uder söme som resulterar i e upphackad och ytlig söm, ka liksom stress leda till för lite av de djupa söme och därmed iebära e riskfaktor för olika sjukdomar. Vid ett adigsuppehåll väcks vi automatiskt för att hämta luft. Det är sekudkorta avbrott i söme, så kallade micro-uppvakade, som är så korta att ma ite kommer ihåg dem. Ma förstår därför ite varför ma är så trött, ma har ju sovit sia åtta timmar. Det är således viktigt att uppmärksamma hur parter som ligger bredvid e i säge sover, så att dee förstår att söka hjälp. Geom att gå er i vikt eller med hjälpmedel som bettskea eller adigsmask, ka ma få tillbaka si goda söm. E seriös sarkhjälp: ReduZore Nya Sarkskea NYHET NYHET: Utvecklad i samråd med tio sveska sark-tadläkare. Och tiotusetals sarkare... Sju av tio slutar sarka! Mist... ReduZore (Hadtaget klipps av efter formig) För ormal och stor käke Extremt lättformad Mycket hög komfort NYHET Rek av sveska läkare/lasarett SNARKSKENA! När du provat allt Ett mycket bra komplemet till vår succé SorBa och Näsvidgare MegaVet Du apassar de, idividuellt, på e kvart. Omformbar. Adactive AB i Lud Order / ifo : 046-30 49 20 ifo@adactive.se Våra Sarkskeor rek av de flesta sveska lasarett och sömlab seda 10 år. Kliiska studier har visat effekte, me framförallt har måga tiotusetals avädare tydligt visat vårde att vi verklige får slut på sarkige i mycket hög grad. Me, allt ka utvecklas och vi rekommederar dig därför att prova vår ya Sarkskea ReduZore. Särskilt om du provat SorBa för läge seda. ReduZore är ämlige riktigt lätt att forma! ReduZore utvecklades för t ex dem med sk djup bett, de med ormal- och större käke samt de som haft svårt att forma vår sarkskea SorBa. OBS att SorBa u är mycket lättformad, me ReduZore är äu lättare! Och riktigt skö! Välkomme att testa gratis 30 dagar! Edast plus porto 68:- Säljs ej i butik 698:- Beställ idag och se mer ifo: www.adactive.se RETURRÄTT! Prova GRATIS i trettio dagar! Helt öjd eller pegar (ej porto) åter vid retur iom 30 dagar. Mjuk & skö! CE Hos Läkemedelsverket CE-reg Medicitekiskt Hjälpmedel Klass 1

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Motioera mer prestera mer: E självklar ekvatio? Idag erbjuder måga företag sia aställda fri eller subvetioerad träig, såväl på som utaför arbetstid. Ma talar om hälsoekoomi. Välträade och aktiva medarbetare är bättre medarbetare. Me är det verklige så ekelt? Det förbättrar åtmistoe förutsättigara för e mer effektiv arbetsplats, säger Erlad colliader, doktor i träigsfysiologi. TEXT: GUSTAF BRIcKMAN FOTO: ISTOcKPHOTO regelbude fysisk träig förbättrar hälsa på otaliga sätt. Det miskar riske för hjärtoch kärlsjukdomar, det ka förbättra immuförsvaret och det stärker skelettet, för att äma ågra få. Fysisk FOTO: PAWEL FLATO Erlad colliader, doktor i träigsfysiologi. aktivitet har också visat sig reducera stress, dämpa ågest och till och med förbättra ilärigs- och kocetratiosförmåga. Rimligtvis bör alla dessa effekter också medföra att aktiva mäiskor mår och presterar bättre på si arbetsplats. Att bevisa det är dock e aa sak och forskarvärlde har läge haft svårt att visa på att regelbude motio faktiskt ger ågo effekt på arbetsprestatioe. Problemet har till stor del bestått av e fråga hur mäter vi produktivitet? Iom idustri fi s det klara mått på hur måga eheter som produceras, me iom tjästsektor är det svårare. Hur ka vi till exempel mäta e sekreterares produktivitet, säger Erlad Colliader, doktor i träigsfysiologi och VD för hälsostrategiföretaget Proformia. Me de seaste åre, fortsätter ha, har det gjorts fl era udersökigar som visat på e klar kopplig mella träig, hälsa och produktivitet. Erlad Colliader pekar särskilt på e udersökig av de aställda vid ett stort amerikaskt fiasistitut. De aställda delades upp efter vilka som aväde företagets gym och ite. Persoale fick seda svara på frågor om si hälsa och hur mycket de motioerade, me också om hur de presterade på jobbet. Levererar du det du ska? Hur bra är di kocetratiosförmåga? Har du tid att hjälpa dia kollegor? Svare var tydliga, blad aat var det 40 procet fler i de iaktiva gruppe som uppgav att dålig hälsa hidrade dem i arbetet. Udersökige visade också e aa skillad, på sjukfråvaro. De aktiva medarbetara hade i sitt 40 procet färre sjukdagar per år. Det skulle kua iebära stora besparigar för sveska företag. Adra udersökigar har dock ite alls visat på de resultat forskara vätat sig. E förklarig ka vara att friskvårdsprogramme bara lockar de medarbetare som reda är aktiva. Det är viktigt att få med dem som ite motioerar, eftersom det är för dem som träige verklige ka iebära e förädrig. Det är också viktigt att poägtera att det fi s måga adra faktorer, både på och utaför arbetsplatse, som spelar i, säger Erlad Colliader. Att ågo träar och rör på sig gör ite automatiskt att ha eller ho arbetar bättre, eller är sjuk midre. Me det skapar förutsättigar för e mer effektiv arbetsplats. Dessutom hadlar det om rätt sorts träig för rätt perso. Meda koditiosträig kaske är bra för stressade baktjästemä, ka idustriarbetare i stället bli friskare av att träa upp styrka i rygg och mage. Var tacksam för dia motgågar! Leg läkare Begt Sters bok Att må dåligt är e bra börja förädrade Eva Greess liv. Eva Greess har e frisörsalog med fem aställda. Ho är medlem i Sveska och Fraska Frisörmoderådet och ho är e av de mest efterfrågade istruktörera i Sverige för vidareutbildig av frisörer. Ho arbetar också med ågot som ho kallar Creative Welless kreativt välmåede. Dessutom äger ho e trävaruhadel med fem aställda! Jag vill hjälpa mäiskor att bli medveta om sia ieboede resurser. Vi har alla eorma tillgågar iom oss som vi ite vågar eller ka aväda, säger Eva Greess. Eva har tre bar mella sju och fem år de ygsta är tvilligar. Livet har dock ite varit ekelt för Eva och hees familj. Uder graviditete med tvilligara bröt hees dåvarade makes psykiska sjukdom ut. Ha kämpade läge. Vi fick mycket stöd och hjälp me ha orkade ite fortsätta. Till slut tog ha sitt eget liv. Nu också som ljudbok på CD 195.- ikl porto 212 sid, hft Eva vill starkt rekommedera leg läkare Begt Sters bok ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN. Boke och utbildige på Begts kursgård Mulligstorp hjälpte hee geom sitt livs svåraste period. Bara titel på boke gjorde att jag blev itresserad. Det är e oerhört rak bok, e bok som är fylld av kuskaper och belägg. Här betoas helhete mella kropp och själ som måga läkare ite har ågot begrepp om. Du ka också beställa boke via iteret: www.mulligstorp.com Eva Greess, småbarsförälder och framgågsrik företagare. Om jag ite hade läst Begt Sters bok och gått på Mulligstorp vågar jag ite täka på vad som kude ha hät med mig och bare. Jag fick så oerhört mycket isikter om mig själv och livet. Döde är ju så tabubelagd. Me är rädsla för döde släpper då blir livet ekelt, säger ho. Idag ser jag mia erfareheter som e gåva, e guldgruva att ösa ur. Jag har lärt mig hur jag ska aväda mitt liv. Ma ska ta vara på de motgågar ma får i livet för det är geom dem ma lär sig ågot. Det är viktigt att bryta sig ur destruktiva familjemöster. Jag har geeratioer av bittra kvior bakom mig. Det hade jag också blivit om jag ite arbetat med mig själv. När ma får loss sia blockerigar flödar kreativitete frå alla håll och kater. Kroppe läker mycket själv bara ma vågar uttrycka allt de bär på. I dag tar jag det lugt och är tacksam för de små sakera i livet. Jag har träffat e y ma och vi har uderbart roligt tillsammas. Jag jobbar hälfte så mycket som förr och ädå tjäar jag dubbelt så mycket pegar. Det har varit e låg och tug resa att komma hit me det var det värt. Jag står vid rodret själv idag. Boke ger dig...... iblick i mäiskas och di ege ire värld och hur djupgåede egativa möster i psyket ka läkas. De ger e helhetssy på mäiska och hees resurser. De fugerar som e väckarklocka och kuskapskälla för dig som vill ta steget till fullt förverkligade bortom dia ire hider. De ger dig e vidgad självkäedom. Beställ ditt eget exemplar med kupoge här eda eller rig 0125-132 20. Du ka också beställa boke på vår webbplats: www.mulligstorp.com Begt Sters bok omfattar våra yttersta livsfrågor. Läs de som ett ageläget tillskott krig heladets gåta och möjligheter. Barbro Bohr, Tidige Socioome Begt Ster är som läkare e piojär och föregågare. Has bok Att må dåligt är e bra börja är e milstolpe. Det är e fatastisk kuskap som Begt Ster förmedlar i dea bok. Kay Pollak, författare och filmregissör På Mulligstorp fick jag utlopp för mi sorg och rädsla. Det räddade mitt liv. Jag hade ått botte. Idag har jag ett verkligt liv uta medicier. Soia Bajo Ja, tack! Säd mig sarast..... ex av Att må dåligt är e bra börja (hft. bok, 220 sid.) á 195:..... ex av Att må dåligt är e bra börja (ljudbok, 5 CD) á 285: Porto igår. Ibetaligskort medföljer. Jag har 30 dagars returrätt. Kursfolder medföljer alltid bokleverase kostadsfritt. TEXTA TACK! Nam................................................... Adress.................................................... Postr/Ort............................................... Telefo................................................... Säd kupoge till: Mulligstorp Utbildig och Hälsa, S-610 27 Vikboladet Tel 0125-132 20 Fax 0125-134 03 www.mulligstorp.com GP FH 08-12-30

14 aos HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET aos Att pilgrimsvadrigar börjar bli e folkrörelse är kaske lite för tidigt att säga. Me är kommuer i måga delar av ladet börjar svara upp mot det ökade behovet av latrier krig det städigt ökade atalet sveska leder och måga äve ger sig ut på vadrig utomlads är trede tydlig: allt fler sveskar fier harmoi geom adliga vadrigar. Text: Aders Hase och Mattias Davé foto: A-Sofie Ellbrat Effektiv rehab ger sabb effekt Sara Feltzig, 31 år, har trotsat expertera. Seda 5 år har ho varit helt rullstolsbure på grud av e allvarlig foglossig. Idag är ho fri frå medici, åter i arbetslivet och står på bee uta hjälp. Text: Mariae Berglud På väg mot siesro Pilgrimsvadrige har historiska aor som sträcker sig lågt bakåt, me i såväl Sverige som i övriga Europa, har detta vuxit stort på seare tid. Vid Pilgrimscetrum i Vadstea har de märkt e stor ökig de seaste 10 åre. För 10 år seda hade vi kaske ett 100-tal vadrare varje år me i år har vi haft ärmare 4 000, säger Ste Daielsso på Pilgrimscetrum, och i Europa ser ma samma tedeser. I Satiago de Compostela hade de för 10 år seda omkrig 10-20 000 vadrare varje år. Nu är de över 100 000. Reda på 800-talet började krista gå väge som börjar i Rocesvalles i Spaie och slutar i Satiago de Compostela. Aledige till att ma började gå mot målet är att apostel Jakob eligt legede är begravd i just Satiago de Compostela. Me de ya pilgrimera är ite ebart krista. Nej, eligt e pågåede udersökig i Lud så verkar omkrig hälfte av dem som vadrar ite bekäa sig som krista, säger Ste Daielsso. Däremot ser de sig som adliga och måga fier e tro. Det itressata är att mäiskor frå i stort sett alla kulturer och världsåskådigar ka idetifiera sig med pilgrime. Gått 80 mil A-Sofie Ellbrat är e av dem som gått e pilgrimsvadrig i Frakrike och Spaie i somras. Totalt avverkade ho 80 mil ia ho ådde målet i spaska Satiago de Compostela. Ho är mycket öjd med upplevelse som var givade både fysiskt och psykiskt. Jag började mi vadrig i slutet av maj i år i e lite by i Frakrike och började med att korsa Pyreéera. 31 dagar seare var jag framme. Totalt hade jag gått 80 mil, säger ho och fortsätter: Att gå de här pilgrimsvadrige var e gammal dröm av två orsaker. Dels för att jag är spasklärare och talar spaska och tycker om ladet och dels då jag är kriste och färde hade stor betydelse för mig i mi tro. Me måga som går vadrige är ite krista. Naturupplevelse är eorm, därtill ser måga det som e re fysisk utmaig, säger A-Sofie Ellbrat. Eorm gemeskap Lede är mycket välmarkerad och går geom de spaska ladsbygde och vidistrikte. Det fis härbärge och vadrarhem lägs hela väge. De flesta tar e dryg måad på sig att avverka sträcka. Me lågt ifrå alla går hela sträcka på e gåg. Vissa väljer att dela upp de i kortare sträckor som de går e efter e uder ett par års tid. Att gå lede ia högsommare är att rekommedera då det aars ka bli alltför varmt. Det är viktigt att ma lägger i vilodagar uder tide för att udvika skavsår och likade. Det var stor åldersspridig på dem som gick, eligt A-Sofie fas allt ifrå 20-årigar till 70-årigar blad de ho mötte. E del gick tillsammas i grupper. Adra, som A-Sofie, gick själva. Det fis e eorm gemeskap blad dem som går lede. Ma slår följe ett par dagar för att seda skiljas, säger ho. Just gemeskape med adra som går lede är ågot ho tycker varit mycket värdefullt i efterhad är ho blickar tillbaka mot erfarehete. Det var verklige folkhälsa i ordets rätta bemärkelse. Dels fick ma mägder med motio me dessutom gav det mycket för psyket. Jag fick gott om tid på mig att täka och reflektera över saker är ma gick, det kädes oerhört värdefullt, säger A-Sofie Ellbrat. Sommare 2005 talade Sara Feltzig med si ma och berättade att ho ite orkade lägre. Dyget rut tog ho värkmedici och psykofarmaka. Att ite kua ta had om sia bar och bli vårdad av vårdpersoal i sitt eget hem, fick hee att tappa livsgista helt och ho blev alltmer avskärmad frå verklighete. Jag fa iget värde i livet. När Sara 1998 vätade sitt första bar kom foglossigsprobleme. Hees mamma har haft likade problem. Det är helt klart ärftligt, säger ho. Seda våre 2007 har ho arbetsträat som fritidspedagog, e halvtimme per dag, med rullator och kryckor till hjälp. I dag klarar ho halvtid. Medicierige har ho slutat helt med. Idag äter jag ite es Alvedo. Rullstole fick stå 2006, efter att ho gick till TimeOut studio i Haige för rehabiliterig. Sara skrattade åt studios persoal, är de beskrev hur återhämtad ho kude bli. Jag har kämpaglöd me uta hjälpe frå mia ärmaste hade jag ite klarat detta. I 2,5 år har Sara fått behadlig hos TimeOut studio i Haige, där ho fortfarade går kvar. Hjälpe kom via e matta med pulserade magetfält, som ger smärtlidrig och ser till att blodsystemets celler vakar till liv och hjälper kroppe att läka. Jag gick där, fick behadlig och det hjälpte. Det häde så mycket att jag käde mig hög av smärtlidrig, säger ho. I dag är ho e glad 31-årig tjej och ige ka aa att samma Sara suttit i rullstol och edast orkat tillbriga fyra vaka timmar med si familj. 2006 var första sommare som Sara gick på ege had, med hjälp av rullator. Att gå frå rullstol till rullator gör att ma möter världe på ett helt aat sätt, i e rullstol pratar ite folk med dig. Sara Feltzig har seda yåret gått uta käpp och kryckor. Jag har metodera u om värke kommer tillbaka.

Äkta hälsoresor Våres hälsoresa går till Våres hälsoresa går till Teeriffa 19 29 april Sol & bad, gymastik, vadrigar, vattegym, Qi-gog, lätt yoga, meditatio, avspäig, behadligar, föredrag, kurser, såg, musik & das och aturligtvis vegetariska smakfröjder för alla sie. Att resa med oss är e ivesterig i hälsa! Grödalsväge 100, 117 68 Stockholm Tel: 08-775 00 57, fax: 08-775 00 67 E-mail: ifo@halsoresor.se Hemsida: www.halsoresor.se Läs om alla späade yheter: Vadrigs & cykelresor 2009! Vadrigsresor: Skottlad, kustvadrig i Kataloie! Vadrig i Gra Paradiso, Val Gardea, Moteegro, Ischgl, Sloveie Dessutom: Azorera, Bhuta, Korsika, Kroatie, Ligurie, Limoe, Schweiz, och Toscaa Cykelresor: Med cykel och båt till Veedig! På två hjul i Istrie! Alsace, Bordeaux och Cogac. Cortia till Veedig. Toscaa och Norra Cyper OBS! Prima Travel har ytt telefoummer: 031-81 33 50 Beställ broschyre direkt på vår hemsida: www.primatravel.com Alltid med Prima Travel: T Bekväm flyg- eller bussresa, bra hotell med frukost och middag samt vadrigar och cykelturer med duktiga guider.

www.eurosecure.com