OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk resurs Christina Fribrg, UR 1
Hur hade du själv reagerat? Och varför? I åtta så kallade dramastarters, krtfilmer sm kan användas för att sätta igång diskussiner, lyfts frågeställningar kring värdegrund ch etiska dilemman. Ämnen sm berörs är grupptryck, ansvar ch könsrller. Filmerna är gjrda av studenter vid Stckhlms dramatiska högskla. Elever på högstadiet tycker fta att frågr kring rätt ch fel ch gtt ch nt är jätteviktiga. Samtidigt har tidigare undersökningar visat att religinsämnet inte intresserar eleverna i så hög utsträckning fastän det egentligen handlar m just etiska frågr. I Lgr11 finns ett helt nytt fkus på livsfrågr ch etik för att denna kppling ska bli tydligare. Så här står det i det centrala innehållet, dvs. det sm alla elever ska ta del av i åk 7-9. Etik Vardagliga mraliska dilemman. Analys ch argumentatin utifrån etiska mdeller, till exempel knsekvens-ch pliktetik. Föreställningar m det gda livet ch den gda människan kpplat till lika etiska resnemang, till exempel dygdetik. Etiska frågr samt människsynen i några religiner ch andra livsåskådningar. Etiska begrepp sm kan kpplas till frågr m hållbar utveckling, mänskliga rättigheter ch demkratiska värderingar, till exempel frihet ch ansvar. UR ch studenterna på STDH har därför prducerat krtfilmer m lika dilemman sm vill visa sambanden mellan etik, religin ch elevernas egen verklighet. Filmerna vill ligga nära elevernas vardag, vara sannlika ch skapa känslr. Etik, människsyn, livsåskådning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, frihet, ansvar, nt/gtt, lögn, att skvallra, grupptryck, martyrskap, makt, nrm, könsrller, jämställt, jämlikt, ränta, kvinnsyn, munkväsendet, civilkurage, respekt, människvärde, djurhållning. De här filmerna är tänkta sm diskussinsunderlag i religinsundervisningen. De fungerar ckså bra i andra ämnen, t ex samhällskunskap, svenska ch livskunskap. Dessa krta dramatiseringar, så kallade drama starters, vill inspirera till diskussiner kring värdegrundsfrågr i klassrummet ch ge engagemang ch närhet till de dilemman sm religinerna fta brttas med. Genm sådana diskussiner övar eleverna sin förmåga till prblemlösning ch analys.
Förslag på övningar ch diskussinsuppgifter: Filmerna fungerar bra för att sätta igång en diskussin ch illustrera ett dilemma. Antingen kan ni titta på filmen utan att berätta någt m den innan, eller så kan ni titta utifrån ett antal frågeställningar sm givits i förväg. Försök finna kpplingar till religin ch värdegrundsfrågr. Fyra-hörnövningar. Rummets fyra hörn representerar fyra lika svarsalternativ på en fråga. Alla ställer sig i det hörn sm passar dem. Sedan diskuterar alla varför man står där man står. Det är k att byta åsikt ch det finns inget rätt eller fel. Frågr kan handla m vem sm gjrde mest rätt/fel, hur man själv skulle agerat i just den situatinen eller vilka persner i filmerna sm har högst respektive lägst status. Heta stlen. Sätt er på stlar i en ring. En stl ska vara tm. En persn läser upp lika påståenden, håller man med byter man plats. Håller man inte med eller är tveksam sitter man kvar. Det finns inget rätt eller fel ch man kan ckså byta åsikt. Påståenden kan vara: Jag spelar dataspel varje dag. Jag tycker det är skönt att vara ensam. Jag har sett/varit med ett brtt. Jag äter inte kött. Jag har varit med m att någn har tjallat på mig. Våldsamma spel ch filmer påverkar inte mig alls. Jag har lånat pengar sm jag inte betalat tillbaka. Titta på en eller flera av filmerna hemma ch diskutera dem sedan tillsammans i klassrummet ch försök kppla dem till viktiga frågr i religinsämnet. Det kan ibland vara värdefullt att pausa filmen innan den slutar ch fundera på vad man trr ska hända sen, ch vad sm vre det bästa/värst scenarit. Titta därefter färdigt hur blev det? Var det ett bra slut? Varför då? Varför inte? Gör egna filmer eller pjäser utifrån viktiga frågr inm religinen, t ex levnadsregler, människvärde, vad sm händer efter döden ch gudssyn. Använd filmerna sm utgångspunkt för ett fördjupningsarbete i etik sm undersöker pliktetik, dygdeetik ch knsekvensetik. Filmerna lämpar sig även utmärkt att använda i svenska. En lättare övning är att återberätta filmen skriftligt, lite mer utmanande kan det vara att skriva alternativa slut eller en frtsättning på filmen. Man kan ckså analysera handlingen utifrån de lika persnernas perspektiv. Nedan följer prducenternas egna texter m sina filmer
I Tjalla får vi följa en tjej sm av en slump blir vittne till en misshandel ch ställs inför dilemmat m hn ska tjalla eller inte. Jag vill med filmen TJALLA uppmärksamma dilemmat över att hamna på fel plats vid fel tillfälle, ch vilka knsekvenser det kan innebära. När man i livet hamnar i situatiner sm rsakar samvetskval behöver det inte alltid vara en själv sm har rsakat händelsen, utan det är i många fall någt man bara hamnar i. Vad man gör ifall man råkar se någt man inte brde ha sett? Hur handlar man under ht? Är det rätt att inte vittna m man är rädd för sitt liv? Eller är man bara en större hjälte ifall man vittnar under dödsht? Vilken skyldighet har man gentemt ett ffer, ch blir skyldigheten större m det är någn man känner? Eller m man känner till förövarna? Vad säger lagen m att vittna? Vad händer sen? Springer hn där ifrån? Går hn fram till killen sm ligger på marken? Lever han? Ringer hn ambulans? Berättar hn för någn? Vad hade du gjrt? Varför? Ska man alltid vittna/tjalla, ch på vilken bekstnad? Blir det en bättre handling m man gör större uppffring? T ex vittnar trts ht. Vad innebär det att vara en gd människa? Att inte berätta sanningen, är det en lögn? Grupptryck är alla med på misshandeln? Är det någnsin rätt att bruka våld? Hta med våld? Vad sm gör en människa gd är en frågeställning i alla religiner. Lögn är ett vanligt religiöst tema. I den kristna trn återfinns även lögn sm frågeställning i de ti budrden; Du skall icke bära falsk vittnesbörd mt din nästa (åttnde budet). Då kmmer vi tillbaka till det etiska dilemmat huruvida att undanhålla sanningen är samma sak sm att ljuga. Man kan även kppla till bibliska ch andra religiösa berättelser, där vittnesmålet har en central rll.
Jnas är 16 år ch älskar Tv-spel. Hans föräldrar är dck inte lika förtjusta i snens intresse ch trr att spelen kan påverka hnm negativt. Mina intentiner med filmen är att underhålla ch engagera målgruppen men samtidigt väcka frågeställningar. Vad kmmer Jnas göra nästa gång han går ut efter att spelat ett annat spel innan? Om någn påstår att man påverkas negativt av att se exempelvis våld, hur reagerade persnen på våldsscenen i filmen? Kan man reagera annrlunda berende på känslan i det man ser (humr, verklighetsgrad sv)? Är det farligare att spela Tv-spel än att exempelvis se på TV? Påverkas vi av det vi knsumerar? Vad i samhället skall censureras ch varför? Varför spelar vi Tv-spel? (Karaktärer i spel har fta superkrafter. Vill man leka Gud?) Påverkas vi av det vi knsumerar? Hur mycket? Censur Förutfattade meningar Avtrubbning Förtrende för ungdmar Avreagera sig på spel bra eller dåligt? Är spel utbildande? Offerriter kan vara våldsamma även m avsikten är gd. Är det då rätt eller fel? Vad eller vilka kan man ffra? Är det befgat att ffra i dagens samhälle? Självuppffring. Att vara martyr. Jesus dg för våra synder, men är det verkligen rätt att ffra sig själv? Förståelse för Gud. I spel är man fta begåvad med övernaturliga/gudmliga krafter. Kan detta lära spelarna vad det innebär att axla dessa krafter?
En rättegång utan dmare eller advkater äger rum i en liten stuga i en skg. Brttet är klart, men straffet självklart. Skuld ch sex ch ungdm. Visa på slumpens rll i kränkandet av en annan människa. Mral ch bristen på densamma uppstår i stundens gränsförflyttningar. Vem kan stppa den med makt utm den själv? Grupptryck. Någn blir ledaren vem? Vem bestämmer ch varför får han eller hn göra det? Vad är det att vara gd? Vad är det att vara nd? Hur ska man behandla sin nästa? Könsrller ch religiösa, patriarkala strukturer sm dlats i tusentals år. Att mannen bestämmer. Sekterismen. När någt blir nrm.
David tar ett SMS-lån för att kunna gå ch se en knsert med Cldplay tillsammans med en tjej han tycker m. Han ska ändå börja jbba snart. Vi lever i en verklighet där stra majriteten av beflkningen är berende av lån för att leva ett "nrmalt" liv. Det har blivit en nrm att leva på pengar man inte ännu har i fickan. Det är lätt ch tillgängligt för alla att låna pengar ch man väljer ftast att inte tänka på knsekvenserna. I filmen LÅNET vill jag visa hur lätt det kan vara att hamna i en situatin där man lånar pengar ch hur kmplicerat det kan bli när saker inte går sm man har tänkt sig. I Davids fall kan man diskutera frågan "när är det kej att låna pengar?", men jag vill även leda diskussinen till m det överhuvudtaget är kej att vi lever i ett samhälle sm är berende av lån. Är det kej att de sm har pengar lånar ut till de sm har mindre för at tjäna ännu mer? Girighet - att utnyttja andras eknmiska situatin för att tjäna pengar å ena sidan, ch att köpa saker man inte har råd med å den andra sidan. Är det kej att låna ut pengar till ränta? Ska det vara så lätt att ta lån? Vi lever i ett samhälle där nästan alla är tvungna att ta lån, är det rätt? Kan marknaden överleva utan ränta? I Islam är det förbjudet med ränta. Bibeln förbjuder ckså ränta. Lånar du pengar åt någn fattig hs dig bland mitt flk, så skall du inte handla mt hnm sm en ckrare. Ni skall inte lägga på hnm någn ränta (Bibeln Andra Msebken 22:25) Du ska inte ta någn ränta av din brder, varken på pengar eller på livsmedel eller på någt annat sm man kan ta ränta på (Bibeln Femte Msebken 23:19). Även i Nya Testamentet står det m lån, Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem sm ni trr kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belpp tillbaka. Bibeln (Lukas 6:34) Varför är ränta ch lån så religiöst laddat?
Nils vill helst klla klart på Titanic, men Jhanna vill bara ligga. Sm de flesta tjejer... En film m sex, könsrller ch Lenard Dicapri. I filmen är könsrllerna mbytta vilket belyser de skillnader sm görs mellan tjejer ch killar på grund av deras kön ch hur det påverkar våra scikulturella yttringar. Att agera på ett visst sätt för en kille kan vara helt accepterat, men m en tjej gör samma sak hajar flk till. Och vice versa. Jag har valt att fkusera på sexualitet ch utifrån den aspekten kan man bredda diskussinen till andra mråden. Hur sitter tnåringarna i sffan? (Pjkarna har fysisk kntakt men det har inte tjejerna.) Är man bög m man sm kille har fysisk kntakt med andra killar? Tjejerna sitter bredbent ch tar plats - vad signalerar det ch varför? Finns det någn skillnad mellan hur tjejerna ch killarna kmmunicerar ch beter sig? Finns det manliga ch kvinnliga sätt att kmmunicera ch bete sig? I filmen så är tjejen sexuellt aggressiv, hur reagerar eleverna på det? Om de reagerar, varför? Killen vill inte ha sex med tjejen, hur uppfattas han då? Varför ska killar alltid vilja ha sex? Tjejen använder en manlig retrik för att få sin vilja fram. Om tjejer inte får ligga så får de nt i fittan, kan du inte ta på den lite grann? Hur ser man på en tjej sm ber m sex? Vilka känslr dyker upp hs eleverna? Diskutera. Vänd på saken ch klla ifall eleverna tycker annrlunda m rllerna hade varit mbytta. Finns det andra tillfällen ch situatiner där det är k för en persn av ett kön att göra en sak men fel för en persn av det andra könet? - Könsrller, hur påverkar de ss? - Varför är kvinnr med manligt beteende prvkativt? Och män med kvinnligt? - Är saker jämställt bara för att det är jämlikt? - Kvinnsynen inm religinen - ett beteende/handling är k för en man men inte för en kvinna. Hur har religinernas kvinnsyn påverkat synen på kvinnr idag?
Någn eller någnting har lämnat allting, ch flyttat ut i skgen. En film m frihet, ch ansvar. Jag vill med filmen skapa ett habilt underlag för en diskussin m frihet, i förlängningen ckså en diskussin m ansvar. Vilka får längta efter den ttala jag-skiter-i-allt-friheten? Vilka får välja den ttala jag-skiter-i-allt-friheten? I ett underliggande lager handlar även min film m kön ch föräldraskap. Är det försvarbart att lämna allting? För vem är det försvarbart att bara lämna allting? Vilka skäl är etiskt gdtagbara för att bara lämna allting? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit ett 16-årigt barn, ch brevskrivaren varit en förälder? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit ett 21-årigt barn (myndigt), ch brevskrivaren varit en förälder? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit en pappa? Hade det varit skillnad? Munkväsendet. Är det k att välja brt samhälle, vänner, familj etc. för ett religiöst kall?
Av ren tristess prvcerar ett ungt tjejgäng en kvinna på en busshållplats - genm att berömma hennes klädsel. Vad jag vill belysa med Tristess är hur man kan manipulera. Själva rden behöver inte alls vara fel, utan det kan vara sättet de sägs på. T ex: Säg att du älskar mig med en kniv mt strupen. Hur lyckas tjejerna få kvinnan att säga förlåt ch ckså att göra någt så fel sm att slå ett barn. - Fysisk misshandel - misshandel eller bara en örfil är inte tillåtet, men var drar man gränsen vid psykisk misshandel? - Vad tycker ni anses m kvinnans handlande utifrån att hn blev prvcerad? Hur skulle det vara m det var någn i deras egen ålder sm satt på busshållplatsen? - Vem bär ansvaret för ungdmarnas beteende i filmen? - Civilkurage - vad är det? Visade någn civilkurage i filmen? - Luften är fri -mentalitet. Idag kan alla filma vad sm helst ch lägga ut det på nätet. Var går gränsen för vad man får ta sig friheten till att filma? Respekt mt sina lärare ch föräldrar handlar flera religiners levnadsregler m. Du skall respektera din fader ch din mder är ett av de ti budrden i kristendmen. Fall i Sverige då lärare har anmälts för att ha slagit elever handlar fta m framprvcerat våld.
En helt vanlig vardag i några grisars liv. De gör rliga ch göttiga saker precis sm alla andra; de äter, skiter, umgås, leker, älskar ch gör sånt sm alla andra ckså gör. Sm t.ex. du. Med skillnaden att det enda syftet med hela deras existens är att de ska bli mat. Jag vill att filmen ska väcka diskussin m djurens status kntra människan. Diskutera m det är rätt att slakta djur. Diskutera eklgisk djurslakt. Djurens status ur ett religiöst perspektiv. * Är det rätt att slakta djur? * Hur behandlas djur i samband med slakt? * Hur lever djur sm ska slaktas? * Djur kntra människr ur ett religiöst perspektiv. * Religinens syn på djurslakt. * Är griskött rent? Varför betraktas grisen sm ren än idag? * Vissa religiner stipulerar människans överhöghet över djuren ch naturen, är detta rätt? * Är människliv mer värda än djurliv? Varför/varför inte?