Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig bli behandlade i sociala sammanhang är att jag anser det vara intressant då det är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. De förutfattade meningar jag tar med mig in i denna uppsats är att HBTQ personer är en minoritetsgrupp som blir diskriminerade i samhället. Syfte och frågeställningar: Syfte: Upplever HBTQ personer i Linköping att det blir inkluderade alternativt exkluderade i sociala sammanhang? Frågeställningar: Känner sig HBTQ personer exkluderade i sociala sammanhang, på vilket sätt? Känner sig HBTQ personer inkluderade i sociala sammanhang, på vilket sätt? Får HBTQ personer fördelar av sin grupptillhörighet? Får HBTQ personer nackdelar av sin grupptillhörighet? Finns det någon skillnad på hur kvinnliga och manliga HBTQ personer behandlas? Om så är fallet, vilka?
Metod: De metoder jag ska använda mig av i uppsatsen är en genomgång av vald litteratur och forskning som berör sexualitet på olika sätt i kombination med samtals intervjuer. Beslutet att använda mig utav intervjuer som en del i uppsatsen kändes helt logiskt med tanke på att jag vill få reda på hur vissa personer ser på sig själva. Att ta reda på det utan att prata med den berörda parten känns svårt för att inte tala om omöjligt så det är klart att jag ska ha med det. Mer specifikt tänker jag använda mig av respondentintervjuer eftersom jag anser att det är den typen av intervjuer som bäst kommer att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Anledningen till att jag tror det är att mitt syfte kräver att jag sätter intervjuobjekten och deras egna tankar i fokus. Om jag hade gjort på något annat vis hade jag kort och gott inte kunnat få fram tillfredställande svar. 1 Jag hade tänkt göra 8 intervjuer i uppsatsen och jag hade tänkt fråga personer som besöker Liquid i Linköping vilket är ett café enbart för HBTQ personer. På Liquid varierar åldrarna och där finns det folk som är allt mellan 12 och 25 år vilket jag tycker är bra för då kan jag inte bara prata med både tjejer och killar utan även intervjua folk som är olika gamla vilket självklart kan få betydelse för resultaten. Även om personer som besöker Liquid inte nödvändigtvis har några mer gemensamma nämnare än just det faktum att dem är HBTQ personer inser jag att det kan vara problematiskt att intervjua personer som umgås på samma ställe, då inte blir någon direkt spridning på de personer jag intervjuar. Det finns inget som säger HBTQ personer på Liquid är representativa för andra HBTQ personer runt om i Sverige även om det direkt inte finns fog för att hävda det heller. Anledningen till att jag tänker gå tillväga på det viset är av rent praktiska skäl då jag känner till stället sedan tidigare. På så vis slipper försöka hitta tillräckligt många HBTQ personer som är villiga att ställa upp på en intervju på annat håll, vilket jag har en känsla av skulle kunna bli en rätt lång och utdragen process. Att komplettera de intervjuer som jag har tänkt göra i uppsatsen med litteratur och tidigare forskning känns också som en självklarhet eftersom jag oavsett var jag får fram i intervjuerna måste försöka sätta in det i ett sammanhang och resonera och jämföra mina resultat med det som gjorts tidigare. Strategi och design: Jag har tänkt lägga upp min uppsats på det viset att jag ska göra mina intervjuer och min genomgång av vald litteratur och forskning inom min uppsats område för att sedan jämföra det jag kommer fram till med resultaten från intervjuerna. På så vis hoppas jag att jag utifrån det så småningom kan dra några bra slutsatser. Den typen av analysverktyg jag ska använda mig av när jag jobbar med mitt material är diskursanalysen. Då diskursanalyser i ett eller annat sätt belyser maktförhållanden samt berör 1 Esaiasson mfl: Metodpraktikan. Sid 228
språkets roll i att klargöra hur människor förhåller sig till och uppfattar omvärlden tror jag att det kan vara ett adekvat analysredskap att använda sig av i uppsatsen 2 Syftet med min uppsats är ändå att försöka undersöka hur ett antal HBTQ personer upplever att dem som en del av en minoritetgrupp blir behandlade av minoriteten. Den avgränsningen jag ska göra i min diskursanalys är att jag i mina intervjuer ska försöka ta reda på huruvida HBTQ personer känner sig inkluderade eller exkluderade, vilket jag tänker är en reflektion av HB TQ personers ställning och makt i samhället alldeles oavsett vad resultaten i slutänden visar Kritisk reflektion Anledningen till att jag har valt att göra respondentintervjuer i kombination med litteratur studier i min uppsats är att jag ville göra den personlig i den bemärkelsen att jag ville gå på djupet av den fråga som jag bestämde mig för att jag ville arbeta med. Då jag redan från hade en bild i huvudet av att jag ville göra saker och ting på ett sådant här sätt lade jag självklart upp uppsatsen på ett ändamålsenligt sätt. Det finns dock ingenting som säger att det är det enda sättet att uppnå mitt syfte på. För att uppnå mitt syfte skulle man lika gärna kunna ha gjort en kvantitativ undersökning istället. Mer konkret skulle det förmodligen inneburit att man gjorde någon sorts enkätundersökning med ett mycket större antal variabler än jag har i den undersökning jag tänkt genomföra. På det viset skulle man ha fått ett mycket större bredd på sitt underlag och kommit fram till andra slutsatser än om man skulle göra en kvalitativ undersökning som jag tänkt. Om man gör en enkätundersökning är det heller inte orimligt att man använder sig av någon form av statistisk analys för att bearbeta det material man får fram. I detta fall tror jag att det skulle vara lämpligt att använda en regressionsanalys för att bearbeta materialet då det är en form av statistisk analys som försöker ta reda på vilka bakomliggande faktorer som styr ett visst resultat. Trots att kvantitativa, statistiska undersökningar om jag har förstått förhållandena korrekt idag är normen inom den statsvetenskapliga forskningen anser jag att en kvalitativ undersökning utöver att den blir mer djupgående, vilket jag personligen föredrar, kan fylla en funktion som en statistisk analys skulle missa totalt. I en enkätundersökning får ett större antal människor ta ställning till ett redan på förhand bestämda frågor men det blir många gånger på bekostnad av att man missar varför någon svarar som de gör även om man kan ha rutor på en enkät i vilken de som svarar på enkäten kan motivera varför de svarar på ett visst vis. Chansen är dock stor att man ändå inte får ett så utvecklat och motiverat svar som skulle ha kunnat få om man om man pratade med en person ansikte mot ansikte. Man missar alltså varför någon svarar som dem gör vilket jag tror många gånger kan vara minst lika viktigt som att veta vad någon faktiskt svarar. Naturligtvis är det dock så att kvantitativa undersökningar och kvalitativa undersökningar kompletterar varandra på många sätt och kan belysa olika aspekter av ett ämne som båda är nödvändiga för att man ska kunna få en helhetsförståelse av någonting. Jag 2 Esaiasson mfl: Metodpraktikan. Sid 212
väljer dock att lägga fokus på den kvalitativa aspekten eftersom det är det som jag anser vara mest intressant. Om man vidare ska försöka resonera kring validiteten med upplägget i min uppsats kan man tänka sig flera saker. Som jag nämnt tidigare känns det inte så fruktansvärt långsökt att respondent intervjuer med HBTQ personer är ett rimligt tillvägagångssätt om ens syfte är att ta reda på hur HBTQ personer tänker kring vissa saker. Dock så kan det vara problematiskt att försöka bevisa att eventuella slutsatser jag drar utifrån det faktiskt har att göra med de teorier som jag sedan kommer att koppla allting till utifrån litteraturen jag använder till uppsatsen. Det är ett trovärdighetsproblem som man aldrig helt kan komma runt men man kan väl bara försöka att fixa de allra största svagheterna så gott som det går helt enkelt.
Källor Esaisason, P., Giljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Visby: Metodpraktikan