Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén
Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Ekonomiska läget och senaste penningpolitiska beslutet Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Om Riksbanken
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Riksbankens styrning
Riksbankens direktion Riksbankschef Stefan Ingves Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Vice riksbankschef Per Jansson Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Vice riksbankschef Martin Flodén
Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Penningpolitiken
Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning
Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll
Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN
Reporäntan och räntebanan lägger grunden för andra räntor Procent Anm. Interbankränta avser STIBOR 3-mån. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: Macrobond, SCB och Riksbanken
Reporäntan påverkar andra räntor Procent 3 3 2,5 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 Boränta, 3mån Boränta, 2 år 0 Företagsobligationer Säkerställd obligation, 2 år Statsobligation, 2 år -0,5 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 0,5 0-0,5 Källa: Macrobond
och kronan Kronor per utländsk valuta, Index 1992-11-18 = 100 Svagare Starkare Anm. De streckade linjerna anger Riksbankens räntebesked i juli, Riksbanken och ECB's räntebesked i september samt Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Macrobond och Riksbanken
Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 12 KPI Medelvärde 16 12 8 4 0 1971-1992 Medelvärde 8,3 Std avv 3,0 1993-2014 (september) Medelvärde 1,4 Std avv 1,4 8 4 0-4 70 75 80 85 90 95 00 05 10-4 Källor: SCB och Riksbanken
Finanskris och lågkonjunktur
De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter
Global finanskris ledde till den stora recessionen Index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics
Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik
Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters
och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = 100 600 500 400 Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 600 500 400 300 300 200 200 100 100 0 07 08 09 10 11 12 13 14 0 Källor: Respektive lands centralbank
Sämsta penningpolitiken i västvärlden Paul Krugman på besök i Stockholm i januari 2014. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Sverige har återhämtat sig väl efter krisen 105 100 Storbritannien Tyskland USA Euroområdet Sverige 105 100 95 95 90 90 85 85 80 02 04 06 08 10 12 80 Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD
men inflationen har blivit för låg HIKP 2011-2013 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Låg inflation i Sverige KPIF, årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB och Riksbanken
Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat, nationella källor och SCB Nu låg inflation även i omvärlden procentuell förändring
Omvärlden återhämtar sig men långsamt och i otakt Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken
Även penningpolitiken är i otakt... Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor före Riksbankens räntebesked i oktober och streckade linjer före Riksbankens räntebesked i september. Källor: Riksbanken och Reuters
ger allt tydligare ränteskillnader 2-åriga statsobligationsräntor, procent Anm. Implicerad nollkupongsränta från statsobligationer Källor: Macrobond och Riksbanken
Svag export men starka hushåll i Sverige Export Konsumtion Årlig procentuell förändring, säsongs- och kalenderjusterad. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv1 2014 kv2. Källor: SCB och Riksbanken
Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år Källor: SCB och Riksbanken
Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar Anm. Förväntningar avser penningmarknadens aktörer Källa: TNS Sifo Prospera
Låg ränta länge för att inflationen ska stiga mot målet Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
Penningpolitik när räntan är noll Den låga räntan och räntebanan bedöms vara tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet Räntan kan hållas låg ännu längre Möjlighet att vidta ytterligare åtgärder
Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras Lång period av låg ränta bidrar till högre inflation Men kan samtidigt öka riskerna i ekonomin Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga
Stigande priser på framför allt bostadsrätter Index Anm. Disponibel inkomst är kvartalsdata, bostadspriser är månadsdata. Index, januari 2005 (kv 1 2005) = 100. Källor: Valueguard, SCB och Riksbanken
Hushållens skuldkvot är hög Hushållens skulder i procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken
Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)
Finansinspektionen ansvar för makrotillsynsverktygen i Sverige Finansinspektionen Ansvarar för verktygen Riksgälden Stabilitetsråd Finansdepartementet Ordförande Riksbanken
Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan
Exempel på makrotillsynsverktyg Strukturella kapitalkrav Kontracykliska kapitalkrav Sektorsvisa kapitalkrav/riskvikter Verktyg för att styra likviditet Bolånetak: LTV (Loan to value), LTI (loan to income) Amorteringar
Hur hantera riskerna i Sverige? Penningpolitiken måste nu fokusera på att få upp den låga inflationen Riskerna med hushållens höga skulder måste hanteras av andra politikområden Bättre amorteringskultur Längre räntebindningstider? Minskade ränteavdrag? Bolånetak kompletterat med LTI?
Tack!