2013-10-31 Diarienr FTV-2013-44 Folktandvården Verksamhetsplan Inklusive årsbudget
Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet 4 Medarbetarperspektivet 6 Ekonomiperspektivet 8 Årsbudget 9 Förslag till beslut 10 Nyckelindikatorer 11 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 2 Investeringsplan -2016
1 1. Vision och verksamhetsidé BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Landstinget har i politiska beslut lagt fast att det övergripande målet för tandvården är att förbättra munhälsan, samt att identifiera och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet. Även i Tandvårdslagen anges att det övergripande målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för befolkningen. Tandhälsan baserat på olika epidemiologiska parametrar har under 2000 talet sakta förbättrats på totalnivå i länet. Utmaningen för oss ligger i att bibehålla detta och säkerställa möjligheterna för en god framtida hälsa framför allt hos barnen. Möjligheten att ytterligare utjämna skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper, med odontologiska insatser, bedöms inte som särskilt stora. Dock är det extra viktigt att tandvårdsresurser fokuseras till de områden där behoven är som störst. Olika utvecklingsprojekt har startas för att uppnå detta. Folktandvårdens vision, numera verksamhetsidé, har under 2000 talet varit att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Att vara den ledande aktören innebär att merparten av östgötarna föredrar att få sin tandvård utförd hos Folktandvården. För att vara den ledande aktören krävs goda odontologiska resultat. Det gäller såväl en ständigt förbättrad tandhälsa som hög lyckandefrekvens i genomförda behandlingar. En utvärdering av kvalitet i hälsofrämjande möten, omhändertagande och utförd vård samt servicenivå kräver att det finns mätbara kvalitetsmål på varje klinik, som regelbundet följs upp och utvärderas. Underlag för detta finns bl.a. i våra kuber för uppföljning. Utvecklandet av nationella kvalitetsregister inom tandvården har startat. Dock tar det tid innan vi har en större databas att söka information från. Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer samt förslag till uppföljningsparametrar för vuxentandvård, öppnar möjligheter att diskutera och mäta tandvård på ett mer systematiskt sätt. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bör utgå från den enskilde individens kunskapsnivå. Tandvården ska verka för metoder som har tydlig beteendemedicinsk inriktning istället för standardiserade råd.
2 2. Medborgar kundperspektivet Tillgänglighetsproblem har funnits under flera år för den lägst prioriterade gruppen vanliga vuxna patienter. Till stor del har orsaken varit rekryteringsproblem. Inför är fokus på att hantera de interna obalanser som hela tiden uppstår i förhållandet mellan antalet behandlare och patienttillgången. Det har inneburit att vi påbörjat arbetet med att även rekrytera patienter. Målsättningen är således att öka marknadsandelarna något inför och ytterligare 2016. En förändrad hemsida, bioreklam och riktade insatser till yngre vuxna är exempel på aktiviteter som vidtas för att uppnå målet. Ingångsvärdena speglar situationen vid bokslut 2012 Patienter med problem tas om hand med hög prioritet. Nya patienter skall bedömas, utredas och prioriteras inom 3 månader från kontakt. När vårdbehov konstateras anges i överenskommelsen med HSN, att tid bör erbjudas inom 4 veckor. Dessa två mål är svåra att tekniskt mäta varför de ej finns med som nyckelindikatorer. Som nyckelindikator finns sk eftersläpningar av kallelser inom barn och ungdomstandvård och utrymme att ge tider inom en månad. Att ge patienterna möjlighet till att boka tid över nätet istället för att vänta på kallelser är en lösning. Tekniken för detta finns via Mina vårdkontakter. Arbete har påbörjats med av och ombokningar under 2013. Att erbjuda ett Frisktandvårdsavtal kan vara en annan lösning för att förbättra tillgängligheten. Då förväntas patienten ta ett ökat ansvar för sin tandhälsa och arbeta i enlighet med individuella planer. Vårdbehovet antas då minska. Extra insatser kan behövas för att ge information till 19 åringarna, så att de inte avstår från tandvård fram till den tidpunkt akuta besvär uppstår. Problem kvarstår även internt med att övertyga våra medarbetare att Frisktandvårdsavtal är en bra lösning för patienten och för oss som organisation. Telefontillgängligheten är god och SMSpåminnelserna har inneburit att återbud/uteblivanden markant har minskat. Tandvården som bedrivs i form av olika åtgärder och insatser följer en tydlig struktur inom fem områden - Hälsofrämjande åtgärder som syftar till att stödja individens delaktighet och därigenom skapa förutsättningar för hälsosamma val. - Sjukdomsförebyggande åtgärder - Sjukdomsbehandling - Rehabiliterande åtgärder - Sekundärpreventiva åtgärder Genom metoden motiverande samtal förväntas resultatet av sjukdomsförebyggande insatser förbättras. Hittills har den mest nyttjats inom tobaksavvänjning men även inom andra områden förväntas metoden ge resultat. Någon plan för uppföljning finns ännu inte. Området är dock prioriterat i de nationella riktlinjerna för kariesförebyggande insatser. Diskussion förs om hur patienternas upplevelser av tandvård ska följas upp. Pekskärmsenkäterna ger generellt mycket höga betyg. Det har även de mer traditionella enkäterna visat, som tidigare genomförts generellt i organisationen. Vissa kliniker gör egna specifika uppföljningar /enkäter. Ambitionen är istället att få in ett fåtal frågor i den nationella primärvårdsenkäten då även jämförelser kan göras med privattandvård. Efterfrågan på tandvård är fortsatt hög. Folktandvårdens patienter är idag inte den grupp i samhället som står för de mest omfattande tandvårdsbehoven. Majoriteten av våra patienter har behov av hälsofrämjande åtgärder i form av undersökningar och råd om egenvård samt förebyggande arbete med enstaka sjukdomsbehandlande åtgärder. Majoriteten av de vuxna patienterna betalar större delen av sin vård helt själv med stöd av det allmänna tandvårdsbidraget om 300 kr per tvåårsperiod (600 kr i åldersgrupperna 20-29 och >75 år). En efterfrågestyrd vård påverkas direkt av patienternas önskemål. För många av våra patienter har kostnaderna för vården betydelse när de ska planera sin vård. Vårt arbete med att förbättra munhälsan kan utläsas i vår egen riskbedömning. Longitudinella uppföljningar av förändringar i riskbedömningen på patientnivå är en väsentlig faktor i bedömning av
3 måluppfyllelsen. Förväntningarna är då stora på att kommande BI system ( Bra information) kan stödja verksamheten i sådan typer av uppföljningar. Förväntningar finns även på att Skaparegistret ger möjlighet till nationella jämförelser på ett för användaren enkelt sätt. Utvecklingsarbete pågår men möjligheten till denna typ av analyser år är orealistiska. Mycket arbete får därför bedrivas manuellt utifrån journalgranskning vilket innebär att det tar lång tid och slutsatser, för en större population, är svåra att dra. dels som vård finansierat enligt landstingets avgiftssystem. Konsekvensen av denna reform, det sk tredje steget, har varit mycket liten under 2013. Ett fåtal personer har hanterats. När volymen ökar kommer det att innebära en del ytterligare administration för vårdgivarna och intygsskrivande läkare. I gengäld får vissa patienter inom specifika sjukdomsgrupper ett förstärkt stöd för att förbättra sin munhälsa. Det innebar också införande av en ny version av journalsystemet med tillhörande kostnader om ca en miljon Under 2013 utökades tandvårdsstödet till fler patientgrupper, dels som ett särskilt tandvårdsbidrag,
4 3. Processperspektivet Att lära av misstag och följa upp patientsäkerhetsarbetet med systematik är svårt. Arbetet med att motivera och avdramatisera arbetet med avvikelsehanteringen pågår. Situationen förbättras hela tiden men samtidigt finns det en skeptisk inställning till att rapportera. Inför görs informationsinsatser för att rapportera risker. Det väsentliga i att sprida kunskap och hitta förbättringar utifrån riskobservationer och avvikelserna är svårt men sannolikt den metod som är mest framgångsrik. Täckningsgraden av de sk indikatoråldrarna är ett viktigt mål internt i organisationen. Rutinen med undersökning av dessa åldrar har nu blivit en naturlig del av arbetet. I jämförelser med andra och oss själva är det viktigt att ha en hög täckningsgrad så att vi på goda grunder kan uttala oss om tandhälsan i olika åldersgrupper. För att vården ska klassas som kunskapsbaserad och säker krävs även en systematik i analys av resultat, helst i jämförelse med andra. Arbete pågår nationellt för att få fungerande nationella kvalitetsregister. De nationella riktlinjerna som fastställts under våren 2011 diskuteras i organisationen och är ett bra material att utgå ifrån när våra behandlingsmetoder diskuteras på arbetsplatserna. I klinikernas kuber finns en mängd data på patientnivå som kan tjäna som utgångspunkt i systematiska analyser av arbetet. I Socialstyrelsens material till de nationella riktlinjerna, finns en rad olika förslag till uppföljningsparametrar som ytterligare kan skapa intresse för fortsatta uppföljningar. Folktandvården har en bit kvar till att ha ett systematiskt förbättringsarbete med forskning som ett naturligt inslag i förnyelsearbetet. Ett akademiskt förhållningssätt till forskningen är växande inom Folktandvården. Lokalt har vi ett FoU-råd som årligen stöder forskning i ett 20-tal projekt för c:a 1,5 mkr. Målsättningen är att öka andelen projekt med medverkan från allmäntandvården. Specialisttandvården och enheten för Orofacial Medicin/ Sjukhustandvård, har viktiga funktioner som stöd i processutvecklingen inom tandvården i hela länet. Verksamheterna har tre huvudfunktioner: att följa den vetenskapliga utvecklingen och medverka till att kunskaper och tekniker sprids och omsätts i vårdverksamhet att fungera som rådgivare/konsult för enskilda behandlare att fungera som remissinstans för fall som kräver särskilda resurser/kompetenser Inför ombyggnationerna på US finns en möjlighet för Folktandvården att etablera sig på sjukhuset. Planer finns då på att skapa en ny enhet som fokuserar på särskilda patientgrupper med speciella problem och samla kompetenser på annat sätt än vad som görs idag. Planen är att verksamheten ska etableras på US under 2010 talet. Den uppsökande verksamheten som bedrivs inom skola/barnomsorg har ett förtydligat uppdrag och ersätts med rörlig ersättning. Särskild kompetens och erfarenhet krävs för att nå fram med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande budskap till målgrupperna. Arbete med att utvärdera effekten bör göras tillsammans med tandvårdsgruppen. För att kunna bedriva en effektiv vård krävs att andelen legitimerade medarbetare ökar. En omställning i arbetssätt och rutiner följer av detta. Olika yrkesrollers historiska, nuvarande och framtida arbetsinnehåll kommer att behöva diskuteras i samband med att vårdbehov ändras och generationsväxling sker av våra medarbetare. På våra arbetsplatser finns det en stor variation idag på hur de olika yrkesgruppernas kompetens nyttjas. Begrepp som delegering och assistans kan tolkas och tillämpas olika. Uppfattningarna om vem som ska göra vad varierar mellan arbetsplatserna och basers på olika erfarenheter. Även förhållandet mellan de legitimerade yrkesgrupperna är en indikator på arbetsorganisation. Flera landsting har målvärden om ett ett till ett förhållande inom allmäntandvård. Det innebär således att det ska vara lika många tandläkare som tandhygienister. Våra chefer ställs då inför stora utmaningar i att driva den gemensamma utvecklingen framåt med honnörsbegrepp som patientsäker, hälsofrämjande och effektiv vård för våra patienter. Arbetet måste ske såväl lokalt på den lilla arbetsplatsen som gemensamt i det övergripande rekryteringsarbetet.
5 I ett större perspektiv så fortsätter vi med ett miljöarbete för att säkerställa att vi belastar miljön minimalt. Det är viktigt att vi som medarbetare har en god kunskap om vad som belastar miljön och vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera miljöpåverkan. Att mäta miljöpåverkan är idag svårt. Under de senaste decennierna har fokus varit på kvicksilverhantering och övergången till digital röntgen. Vi kan redovisa hur mycket avfall som SRAB samlar ihop vid två besök per år på varje arbetsplats. Miljöpåverkan i varje fastighet är svårt för hyresgästen själv att mäta, utan fastighetsägaren får göra den mätningen, (uppvärmning el och vattenförbrukning). I majoriteten av våra lokaler finns möjlighet till en god källsortering. I samband med nyutrustning, ombyggnation samt service kommer vissa utbyten ske av sug och röranläggningar samt byte av de sk buffertankarna. De nya tankarna har en rundare form och annan design med bättre funktion.
6 4. Medarbetarperspektivet I en kunskapsorganisation som landstinget är medarbetarnas kompetens den enskilt viktigaste faktorn för att möta framtida behov. Det är viktigt att medarbetarna ges möjlighet till vidareutveckling utifrån verksamhetens behov. Det är viktigt att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. Detta ska vara upplevelsen hos nuvarande medarbetare, men också hos tänkbara framtida medarbetare. En sådan positiv bild skapas av en verksamhet som präglas av hälsofrämjande arbetsplatser, där ledarskapet är tydligt och där medarbetarna känner inflytande i arbetsplatsens utveckling. I medarbetaruppföljningen finns ett antal frågor som ska indikera medarbetarnas inställning till motivation, ansvar och engagemang i arbetet. Generellt är målsättningen för kommande uppföljningar att bibehålla den relativt höga nivån i värden som redan uppnåtts. Folktandvårdens medarbetare har genomgående höga värden i enkäten. Landstingets totala resultat visas inom ( ). Företag: 69( 60). Ledning: 79(74). Grupp: 85(79). Situation: 82(78). Begrepp som Ansvar, Hälsa och Trygghet har i Sveriges Folktandvårdsförening nyttjats för att beskriva Folktandvårdens själ i hela landet. Arbete har påbörjats med att diskutera begreppen på våra arbetsplatser. Sjukfrånvaron har under ett par år minskat men minskningen har nu stannat upp och möjligheten att minska det sammantagna värdet bedöms som mycket liten. Möjligheten att vara sjukskriven är numera mindre och samtidigt har ett långsiktigt aktivt arbete med förebyggande insatser gjort det möjligt att förbättra arbetsmiljön i flera områden. Flera av de långtidssjukskrivna har sjukdomar som inte är arbetsrelaterade och där har arbetsgivaren svårt att påverka tillfrisknandet. Tidigare hälsoundersökningar av Folktandvårdens medarbetare visar en hög hälsonivå och nyttjandet av friskvårdsbidraget stimulerar detta ytterligare. Aktiviter som arbetsgivaren kan göra för att minska sjukskrivningstalet är att skapa förutsättningar att arbeta deltid och att upprätthålla kontakten med medarbetarna vid längre sjukfrånvaro. De långtidssjukskrivna har oftast en diagnos som ej är arbetsrelaterad vilket innebär att medarbetaren riskerar att distansera sig från arbetet. Forskningen visar dock att ju längre tid man är sjukskriven på heltid desto svårare är det att återvända i arbete. Lönenivån i organisationen är målsatt för de närmsta åren. På intranätet finns detta illustrerat i bild såsom mål och aktuellt läge för medarbetarna. Folktandvården eftersträvar en god löneutveckling för medarbetarna och arbetar för att uppnå en lönespridning. Generationsskifte har skett hos ffa tandläkare vilket innebär att medellönerna inte höjs i så stor omfattning, eftersom de nyanställda har lägre lön än de som slutat. Detta syns också i lönekostnadsutvecklingen som speglar såväl förändringar i lönenivåer som antalet medarbetare. Utfallet i lönerevisionerna är därför inte samma % som lönekostnadsutveckling.
7 För att skapa en väl fungerande och kraftfull organisation som tillvaratar medarbetarnas idéer och känner ansvar över utvecklingen, bör ansvar och befogenheter i Folktandvården vara så decentraliserat som möjligt. Den enskilde individen ska ges möjlighet till ökat ansvarstagande med ökad frihet att planera sitt arbete. Detta är en viktig uppgift i chef- och ledarskapet att förmedla och verka för. Detta kan samtidigt innebära intressekonflikter då patientperspektivet med en stor efterfrågan ska möta individens personliga ambitioner. För individen kan ett utökat ansvar innebära att uppdrag och fastställda ekonomiska ramar efterföljs utifrån det ansvar som respektive verksamhetsområde har. För Folktandvårdens helhetsperspektiv är det dock viktigt att påpeka att patientfokus alltid har högsta prioritet. Nyckeltalet som beskriver relationen mellan antal arbetade timmar och antalet bokade timmar kommer därför nyttjas för att analysera effektivitet. En utredning pågår om att utöka samverkan med fortbildningsmöjligheterna med Folktandvården i Örebro. Målet är att ge ett större utbud för odontologisk efterutbildning i vår region. För att ha hållbara chefer krävs en ständig dialog cheferna emellan och möjligheten att lära och stödja varandra i det dagliga arbetet är viktigt. Lokala nätverk finns idag men för vissa behövs ett ytterligare engagemang bland deltagarna för att få ut nyttan för den enskilde individen. På klinikchefsmöten har under 2013 testats sk vittnande i gruppen. Det har inneburit att ett par chefer under en kortare stund berättat om något väsentligt och gett sin personliga berättelse för att sprida ideér eller visa på fallgropar. Detta ska fortsätta under. Något systematiskt större ledarutvecklings program planeras ej för. Den landstingsgemensamma modulen nyttjas för individuell utveckling av chefer. En gemensam aktivitet för lönesättningsprocessen planeras till årets början. Sammanfattningsvis finns det goda förutsättningar med att lyckas i arbetat med att organisera arbetet utifrån patienten/ kundens perspektiv. Bland Folktandvårdens medarbetare finns ett genuint patientperspektiv.
8 5. Ekonomiperspektivet Verksamheten inom Folktandvården är anpassad till den intäktsnivå som består av landstingsersättningar (skatt) 50%, försäkringskassan (skatt) 12%, samt patientintäkter 38%. Ett ständigt arbete pågår för att ytterligare öka omsättningen och minska kostnaderna. Kommande investeringar kan enbart finansieras av verksamhetens eget arbete. Folktandvårdens ekonomi är till stor del styrd av efterfrågan hos den vuxna befolkningen. Landstingets ekonomi påverkar stora delen av förutsättningarna för Specialisttandvården och barn- och ungdomstandvården, men även där är patienternas upplevelse av vårt arbete en viktig ekonomisk faktor. Konkurrenssituationen gör att man inom vuxentandvården har ett fritt val. Detta gäller även inom barn- och ungdomstandvården, där man alltid kan välja en annan vårdgivare om man är missnöjd på något sätt. En tradition med hög ekonomisk medvetenhet har hjälpt organisationen att under årens lopp kunnat investera i ny teknik och utrustning. Teknikutvecklingen inom tandvården innebär större ekonomiska investeringar och kostnaderna för detta måste finansieras via patientarbete och ett effektivt resursutnyttjande av såväl lokaler som utrustning. Det blir därför allt viktigare att följa nyckeltal där investeringen sätts i relation till den patientrelaterade tiden. Konsekvensen av detta är att våra arbetstider och öppettider för patienterna sprids mer under veckans dagar och dygnets timmar. Detta innebär att fler kliniker kommer börja med sk skiftgång på vardagarna. Detta föranleds även av att då antalet medarbetare ökar på en arbetsplats blir det allt svårare med rumsbeläggningen om alla har samma arbetstider. Vår prissättning gentemot patient ligger nära medelpriserna i Sverige. En egen referensprislista för Specialisttandvård innebär att prisjämförelser för den verksamheten kommer att kunna göras på ett tydligare sätt. Rekryteringsläget är i allmänhet bra, och målsättningen med att öka andelen legitimerade medarbetare tillsammans med ambitionen om att erbjuda en rimlig löneutveckling kommer att innebära en höge lönekostnadsutveckling. Målvärdet är satt till 4 %. Inom Folktandvården är dock inte en högre lönekostnadsutveckling ett ekonomiskt problem eftersom det i de allra flesta fall leder till mer intäkter än vad en ökning i lönekostnad ger. En ökad andel legitimerade medarbetare innebär det att förutsättningar finns för ett ökat patientflöde, vilket också innebär möjlighet till en god ekonomi.
9 6. Årsbudget Ur ekonomisk synvinkel har Folktandvården en sk stark budget. För organisationen i sin helhet finns nu inga ekonomiska hot. En upphandling av digital röntgen med tillhörande sensorer pågår. Beroende på resultatet av denna kan olika mycket tid och resurser behöva läggas på byte av system, utbildning och ev sensorer. Hur stor omfattningen blir är i dagsläget svårt att uppskatta. Ombyggnationer, kompetensutveckling och löneökningarna nästa år beräknas också påverka resultatet negativt. För några enskilda arbetsplatser innebär det att särskilda insatser måste göras. Det är också viktigt att trots en god ekonomi fortsätta arbetet med ytterligare effektiviseringar och förbättringar. Inför planeras det för att två kliniker ska genomgå större renoveringar. Kliniken i Hageby, Norrköping, flyttar sin verksamhet i samma fastighet. Utrustningarna och inredning byts i behandlingsrummen på Oral rehabilitering i Linköping. Flera mindre utbytes investeringar görs under och projektering av 2015 års ombyggnationer förbereds. Löneutvecklingen förväntas ge ett högre utfall än landstingssektorn i stort. Så länge patienttillgången är god och efterfrågan stor, finns förutsättningar för en god ekonomi på längre sikt.
10 7. Förslag till beslut Folktandvården föreslår landstingsdirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. Folktandvården Raimo Pälvärinne Tandvårdsdirektör
11 8. Nyckelindikatorer Medborgar Kundperspektivet Strategiskt mål 1 Att vara den ledande aktören Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Kultur som främjar Marknadsandelar i 84,51,32% varumärket åldersgrupperna 3-19, 20-29, (2012) 30- Frisktandvårdsavtal 20-49 åringar Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle 86,54,34% 87,60,36% Årsredovi sning (ÅR) 16% 20% 30% Delårsrap port (DÅ) Strategiskt mål 2 Vård på lika villkor Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Hög tillgänglighet Remissbedömningar inom två Inom två veckor veckor, en specialitet Vård erbjuds efter behov Förskjutningar av kallelser inom BoU Arbetet prioriteras efter Prioritetslistan enligt ök med HSN remisstopp Fåtal, (för en del enheter finns ej kvalitetssäkrade uppgifter) Målvärde Inom två veckor 0 st < 3 månader för barn och ungdom Ja ja ja Målvärde 2016 Inom två veckor 0 st < 3 månader för barn och ungdom Rapporttillfälle DÅ ÅR DÅ ÅR Inga fullbokade tidböcker inom 1 månad Andelen bokade tider/ schemalagda vårdtider 59% 2012 Max 60% Max 60% DÅ ÅR Strategiskt mål 3 God och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde En vårdprofil som har en Åtgärdsgrupperna 1 och 2;s 51 resp förebyggande inriktning andel av omsättningen BoU / 21% vuxna Målvärde 52 resp 23% Målvärde 2016 53 resp 25% Rapporttillfälle DÅ ÅR
12 Processperspektivet Strategiskt mål 1 Systematiskt kvalitetsarbete Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Systematisk avvikelse och Andel kliniker med en 50% tom riskhantering patientrelaterad avvikelse 08 2013 per behandlare Antal rapporterade risker per medarbetare 0,04 (2012) Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle 70% 100% DÅ ÅR 0,2 0,5 ÅR Hög täckningsgrad Indikatoråldrarna 3,6,9,16,19 94-98% 95% 95% DÅ 08 ÅR Strategiskt mål 2 Kunskapsbaserad och effektiv tandvård Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Målvärde Målvärde Rapportvärde 2016 tillfälle Hög kompetens Andelen legitimerade 47% 50% 55% DÅ ÅR Hög effektivitet Förhållandet mellan antalet arbetade timmar och bokade vårdtimmar 2,78 arbetade timmar per bokad vårdtimme 2,4 för ATV samt klinikspecifikt för övriga enheter 2,3 ÅR Strategiskt mål 3 Forskning och utveckling som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle Kultur som stödjer FoU Antal publicerade Sju Tio Femton ÅR arbete artiklar Antal involverade ATV medarbetare i projekt Max 5 Tio Femton ÅR
13 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1 Ett aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Målvärde Målvärde Rapportvärde 2016 tillfälle Delaktighet Delaktighet i utveckling 82 82 85 DÅ08 Ledarskap Totalvärde 79 80 80 DÅ 08 Chefers uppfattning lära av varandra 65 75 85 DÅ 08 Strategiskt mål 2 Hälsofrämjande arbetsplats Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Målvärde Målvärde Rapportvärde 2016 tillfälle Låg sjukfrånvaro Genomsnittlig sjukfrånvaro 4,5% 3% 3% DÅ ÅR Regelbunden friskvård Andel som nyttjar friskvårdsbidraget 57% bokslut 2012 60% 65% DÅ ÅR Strategiskt mål 3 Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt kunnande Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle Känna stolthet över vara en Fråga i enkät 86 86 90 DÅ 08 del av verksamheten Känna att kompetensen blir nyttjad Fråga i enkät 83 85 85 DÅ 08 Investering i kompetens Andel kompetens utvecklingskostnader av total lönekostnad 3,8% 4% 5% DÅ08 ÅR
14 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle Verksamhet anpassad till intäkterna Lönekostnadsutvecklingen 2,8% 4% 3% DÅ ÅR Strategiskt mål 2 Ekonomi som inte belastar kommande generationer Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Målvärde 2016 Rapporttillfälle Avsättning för framtiden Resultat i förhållande till 10% 2% 3% DÅ ÅR omsättningen Balans i investeringstakt Investeringar i förhållande till avskrivningarna 74% 2012 110% 110% DÅ ÅR Strategiskt mål 3 Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Hög beläggningsgrad Andel: patientbokade 50% tom timmar /tillgängliga timmar 082013 i behandlingsrum Hög produktivitet Intäkter från prislistan täckning av personalkostnaderna Målvärde Målvärde Rapport- 2016 tillfälle 57% 60% DÅ 08 106% 110% 115% DÅ ÅR
Bilaga 1 541 Folktandvården Resultaträkning (tkr) Budget HÅ08 2013 Bokslut 2012 Intäkter Koncernbidrag 0 0 347 Patientavg sjukvård/tandvård 179 194 172 811 170 800 Försäljning sjukvård/tandvård 287 029 284 072 280 205 Försäljning utbildning 60 603 125 Försäljning övriga tjänster 0 1 1 Statsbidrag 0 0-2 Bidrag för personal 8 108 79 Övriga bidrag 0 236 277 Försålt mtrl varor övr intäkt 1 000 1 087 1 124 Summa Intäkter 467 291 458 918 452 956 Personalkostnader Lönekostnader -192 157-191 175-179 420 Arbetsgivaravgifter -84 544-80 837-75 395 Övriga personalkostnader -8 291-7 165-6 221 Summa Personalkostnader -284 992-279 177-261 035 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -27 234-27 209-27 851 Verksamhnära material o varor -23 660-23 158-23 618 Lämnade bidrag -21 957-19 501-20 510 Övriga verksamhetskostnader -82 885-83 139-86 668 Summa Övriga kostnader -155 736-153 007-158 646 Avskrivningar Avskrivningar -7 793-9 072-8 897 Summa Avskrivningar -7 793-9 072-8 897 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 725 770 699 Finansiella kostnader -450-260 -464 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 275 510 235 Årets resultat 19 045 18 172 24 612 Noter till resultaträkningen:
Bilaga 1 541 Folktandvården Kassaflödesanalys Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 19 045 Justering för av- och nedskrivningar 7 793 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 26 838 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 26 838 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -14 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -14 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 12 838 Likvida medel vid årets början 62 642 Likvida medel vid årets slut 75 480 Noter till kassaflödesanalysen:
Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Budget HÅ08 2013 Bokslut 2012 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 8 000 2 500 2 216 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur 6 000 2 500 4 491 Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 14 000 5 000 6 707 Noter till investeringsredovisning:
Bilaga 1 541 Folktandvården Balansräkning (tkr) -12-31 2013-12-31* *(enl helårsbedömning 08 2013) TILLGÅNGAR Inventarier 41 125 34 917 Datautrustning 30 30 Medicinteknisk apparatur 9 604 9 604 Bilar och andra transportmedel 179 180 Summa Anläggningstillgångar 50 938 44 731 Förråd mm 3 474 3 474 Kundfordringar 1 647 1 647 Förutbet kostn upplupna intäkt 1 571 1 571 Kassa och bank 75 480 62 642 Summa Omsättningstillgångar 82 172 69 334 SUMMA TILLGÅNGAR 133 110 114 065 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 97 816 79 644 Årets resultat 19 045 18 172 Summa Verksamhetens eget kapital 116 861 97 816 Semlöneskuld okomp övertid mm 10 489 10 489 Upplupna kostn förutbet intäkt 5 760 5 760 Summa Skulder 16 249 16 249 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 133 110 114 065 Noter till balansräkningen: