Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Folktandvården

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Folktandvården Produktionsenhetsnamnet fylls i här Dnr

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Vision (och verksamhetsidé) 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar-/ kundperspektivet 8 Processperspektivet 10 Medarbetarperspektivet 12 Ekonomiperspektivet 14 Fördjupad ekonomisk analys 16 Utfall nyckelindikatorer 17 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Investeringssammanställning per objekt Särredovisning per verksamhetsgren Statistik Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik

3 Årsredovisning 2013 Produktionsenhetschefens reflektion Tandhälsa Verksamheten under 2013 har fungerat bra, och följt vår målsättning och de ambitioner som finns i överenskommelsen med HSN. T.ex. har kallelserna av barn i indikatoråldrarna följt målsättningen överenskommelsen på en övergripande nivå, där täckningsgraden ligger inom nivån 95 %. Vi är nu sedan ett par år anslutna till det nationella kvalitetsregistret inom karies och parodontit, SKaPa, och fått den andra årsrapporten över de 12 anslutna landstingen. Det finns många intressanta jämförelsedata i materialet. Ganska slående är att FTV Östergötland har de minst frekventa kallelseintervallen i alla åldrar, medan antalet tänder i åldrarna år inte avviker från övriga landsting. Även andelen kariesfria i åldrarna 6, 12 och 19 år ligger på genomsnittliga nivåer eller högre. Karierade eller fyllda tänder på 12- åringar ligger näst lägst bland jämförda landsting (i genomsnitt 0,8 tänder per individ). Endast Värmland har en bättre tandhälsa i denna åldersgrupp. Beträffande vårt folkhälsoengagemang, så ingår vi i de lokala hälsoråden, vars effekt kan diskuteras. Vårt engagemang har varit lokalt och lågt. Effekterna av just detta angreppssätt kan ifrågasättas. Däremot har vi engagerat oss på annat sätt i tandhälso-/allmänhälsofrågor. Vi har under de senaste åren engagerat oss i FDI:s internationella satsning World Oral Health Day, med aktiviter riktat mot befolkningen på gator och torg i våra tre största städer. Tillgänglighet Omfattande rekryteringsinsatser under senare år, av främst tandläkare har medfört att tillgängligheten har förbättrats på många orter i länet. Detta gäller vuxna patienter utan akuta problem. Kampanjen Folktandvårdens gamla köer är borta. Nu är det nya tider, har fortsatt internt med att arbeta bort försenade kallelser. Flera kliniker har varit framgångsrika i detta arbete, och nu återstår enbart ett fåtal kliniker som brottas med förseningar. Tillgänglighet för barn, akuta problem och prioriterade patientgrupper är liksom tidigare god. Liksom under tidigare verksamhetsår uppfattar vi oss klara uppdraget i alla prioriteringsklasserna på klassnivå, förutom de båda lägsta klasserna vuxna utan akuta besvär och behandling utan odontologiska motiv Tandvård på lika villkor Den särskilda ersättningen som HSN betalar ut för en likställighet av tandvårdsresurser över länet, har gått till jourverksamheten i Skäggetorp samt till vår mobila enhet. Merparten av medlen har dock betalats ut till kliniker utanför de tre största kommunerna efter befolkningstal. Detta för att se till att vi kan upprätthålla en verksamhet i länets alla 13 kommuner. Många av våra små kommuner har också en sämre socio-ekonomi med en sämre tandhälsa hos både barn och vuxna. Exempelvis så har kommunerna Valdemarsvik, Ydre, Söderköping, Ödeshög och Vadstena i fallande ordning över 5 % i riskklass 5-6, bland de vuxna patienterna. I åldersgrupperna år ligger andelen riskpatienter på dessa kliniker så högt som 15-20%. För att klara en tandvård på lika villkor med en god odontologisk kvalitet har medel lagts ut till alla enheter med nyutbildade tandläkare. 11 nyutbildade tandläkare har anställts och 2 som provat sin utomeuropeiska legitimation. Omfattande resurser har också investerats i utveckling av en ny generation av specialisttandläkare. Under året har 8 STutbildningar varit igång, 6 med egen finansiering

4 Årsredovisning 2013 och 2 nationellt finansierade platser. 1 specialist blev klar under Inom FTV:s Forskningsråd beviljades pengar till 20 projekt. Det skrevs 7 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. En specialisttandläkare disputerade till medicine doktor. Ekonomi All denna verksamhet har bedrivits med god hushållning, både beträffande intäkter och utgifter, vilket resulterat i ett ekonomiskt utfall på drygt + 34 mkr. Raimo Pälvärinne Produktionsenhetschef

5 Årsredovisning 2013 Presentation av produktionsenheten Folktandvården har som vision att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. För att komma dit har organisationen sedan slutet av 90-talet arbetat med gemensamma Värderingar och Mål. Folktandvården finns på 20 orter i form av knappt 40 enheter. Folktandvården bedriver allmäntandvård, sjukhustandvård och specialisttandvård (enligt kartan). En Tandvårdsdirektör med Stab finns i Linköping. Drygt 20 klinikchefer ansvarar för verksamheten på enheterna. Flera klinikchefer är således chef för flera enheter. Av länets drygt invånare har barn och ungdomar samt individer 20 år eller äldre, valt Folktandvården som sin vårdgivare. Nedan beskrivs utvecklingen av antalet s k revisionspatienter, dvs patienter där en överenskommelse finns om att Folktandvården ska skicka en kallelse till undersökning med visst intervall. Av länets barn- och ungdom går 85 % regelbundet till Folktandvården och ca 15 % till Privata Vårdgivare. Det finns ett antal barn, drygt 1 %, som varken Folktandvården eller Privattandvården når. Underlag från Tandvårdsutredningen 2008 visar att c:a 80 % av den vuxna befolkningen besöker tandvården inom en 24-månadersperiod (regelbunden tandvård). Räknat på E-länsaktuella befolkning, utgör vuxna i så fall 44 % av tandvårdsökande. Sammanlagt med barnpatienter ger det Folktandvården en marknadsdel av 54 % av tandvårdspatienter i E-län. Tabellen visar en stabil kundsituation och att fokus i marknadsföringen varit de yngre vuxna. Många unga väljer bort att ha regelbunden tandvårdskontakt från och med året man fyller 20 år, då den fria tandvården upphör, varför kampanjer av olika slag riktar sig just till den målgruppen. Antal anställda omräknat i heltider 568 Omsättning, miljoner kr 464 Resultat, miljoner kr 34,8 Eget kapital, miljoner kr 13,9

6 Vision (och verksamhetsidé) Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Folktandvården har som vision att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 10,92 % av den beskattningsbara inkomsten (2013). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2013 var ca 14 miljarder kronor.

7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Folktandvården har, som nämnts ovan, en vision att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Tandhälsan hos våra patienter/kunder är i stort god. Många har inga orala sjukdomar som behöver våra aktiva insatser. Att ge våra patienter kunskap och färdigheter i att själv bibehålla och förbättra sin hälsa, är vår organisations viktigaste uppgift. För att nå våra barn och ungdomar ställer det krav på pedagogisk förmåga, och att vi når ut med vår information i t ex skola och förskola. Samtidigt önskar vi att allt fler vuxna östgötar ska välja konceptet Frisktandvård, som är ett erbjudande om tandvård till ett fast årligt (månatligt) pris. Vi tror på detta koncept både för en bättre tandhälsa, lägre och kända tandvårdskostnader för den enskilde och samhället. Vår målsättning för 2013 var att 20 % av våra patienter år skulle välja konceptet. Målet har uppnåtts. Resultatet blev 20 %. Folktandvårdens styrka och möjlighet finns i att vara en stor aktör och med bred kompetens. Detta ger förutsättningar för en fortsatt god utveckling. Hotbilden handlar om hur efterfrågan utvecklas och hur hela tandvårdsmarknaden utvecklas. Eftersom tandvård även finansieras av patienten själv, så påverkas efterfrågan av patienternas egna prioriteringar och val. Ett sätt att mäta tandhälsan hos barn och ungdomar är frånvaron av karies mellan tänderna. Detta mått används även nationellt. Under 1990 talet var utfallet beträffande åldersgruppen ungdomar 19 år 7-8 %. Under 2000 talet har andelen stabiliserats till ca 5 %. I tabellen nedan syns såväl antalet individer, andelen av åldersgruppen. Ambitionen är att självklart att minska andelen sjuka ytterligare, men frågan är om vad som är realistiskt? Detta är vår hälsoutmaning..

8 Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål Att vara den ledande aktören God och jämlik hälsa samt förtroendeskapande vård Vård på lika villkor Framgångsfaktor En vårdprofil som har en förebyggande inriktning Kultur som främjar varumärket Hög tillgänglighet Vård erbjuds efter behov Andel lediga tider inom en månad Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Att vara den ledande aktören har relaterats till marknadsandelarna i länet och andelen Frisktandvårdsavtal i ett specificerat åldersintervall (20 50 år). Målen har uppnåtts. Målet om god och jämlik hälsa, har mätts som andelen undersökande diagnostik och förebyggande vård av totala vårdinsatser, inom allmäntandvården. Målet har uppnåtts. Inom Vård på lika villkor har mål om tillgänglighet ur olika aspekter satts upp. Där har målen i huvudsak uppnåtts. Dock finns vissa enheter i verksamheten som ej klarar de uppställda målen. De senaste årens problem med tillgänglighet har kraftigt förbättrats, men det krävs en ständig bevakning och aktivitet för att bibehålla balansen. Varumärkesbyggande om förebyggande insatsers betydelse för tand- och munhälsa är viktigt att kommunicera med såväl patient som allmänhet. Fortsatt intern marknadsföring om att erbjuda Frisktandvårdsavtal är viktigt, då målen för 2014 är väsentligt högre än för Väsentliga insatser och resultat Under 2013, liksom för de senaste åren, har fokus varit på att förbättra tillgängligheten. Under en rad år har detta handlat om att rekrytera tandläkare, och även utlandsrekrytera till stora kostnader. Tillgängligheten har förbättrats på många sätt och resultatet förbättrades ytterligare Det finns på flera kliniker utrymme att ta emot fler patienter. Problem med tillgänglighet för de lägst prioriterade grupperna, kvarstår på ett par kliniker och i kommunerna Kinda, Finspång och Åtvidaberg. Satsningen på Frisktandvårdsavtal i avtalet med HSN fortsätter och målen nås på organisationsnivå. Flera kliniker har lyckats med att fler än 20 % av målgruppen har tecknat avtal. För många kliniker finns fortfarande en utmaning i det arbetet. I diagrammet (sid 8) visas antalet avtal och andelen Frisktandvårdsavtal av alla åldersgrupper. Arbete pågår med att breddinföra Mina vårdkontakter för de flesta kliniker. På så sätt skapas möjlighet för patienterna att boka/ ändra tider själva. Informationsaktiviteter har

9 övergripande syftet med aktiviteterna är att förstärka varumärket Folktandvåden. Att i dagens system mäta tillgängligheten i form av tid för behandling, när ett konstaterat vårdbehov föreligger är ej möjligt. En uppskattning kan göras utifrån hur mycket av den tillgängliga vårdtiden som är bokad. Med det sättet att mäta är tillgängligheten god. När det gäller tandvård så kan väntetiderna bli långa speciellt om man som patient har önskemål om vissa tider eller dagar som man vill/kan nyttja för tandvårdsbesök. Det förebyggande arbetet inom tandvården är viktigt för att ge patienterna möjlighet att själv påverka sin tandhälsa. De flesta odontologiska problem kan individen själv påverka och för att uppnå långsiktiga goda resultat krävs patientens egen medverkan. Östgötarnas tandhälsa förbättras successivt och därmed minskar den totala efterfrågan på mer omfattande behandlingar. Eftersom Folktandvårdens vuxna patienter främst tillhör de som är yngre än 50 år, indikerar även åldern vård som efterfrågan. Vårdprofilerna visar att undersökningar och förebyggande arbete är drygt 50 respektive 20 % av verksamheten inom barnoch ungdomstandvård respektive vuxentandvård i allmäntandvården. Fyllningsterapier motsvarar därefter den största delen av behandlingarna 22 respektive 24 %. Se ytterligare i diagram i bilaga. Under hösten 2014 kommer en förbättring ske. För hela organisationen är det viktigt med en Specialsittandvård som har kompetens att lösa de mer komplicerade odontologiska problemen samt, att kompetensutveckla allmäntandvården. Förutsättningarna för Folktandvården är således mycket goda inför Patienterna i Östergötland är i många kommuner trogna sin klinik, trots att man i flera kommuner tidigare år fått vänta på undersökning. För flera kliniker kommer en utmaning för 2014 vara att öka antalet revisionspatienter. Rörligheten bland kunderna/ patienterna är större i Linköping och Norrköping. Förtroende och tillit från kunden är faktorer som krävs för att verksamheten ska överleva långsiktigt. Vi känner att Folktandvården i Östergötland har det förtroendet. Folktandvården registrerar tobaksvanor och kan erbjuda tobaksavvänjning på vissa kliniker eller slussa patienten till primärvården. Diagrammet (sid 8) visar antalet och andelen tobaksfria i olika åldersintervall. Störst andel tobaksbruk ses hos åldersgruppen år. Folktandvårdens marknadsandel av denna åldersgrupp är ca 30 % varför bedömningen är att andelen rökare i hela gruppen sannolikt är större än bland unga där marknadsandelen är högre. Tillgången på specialisttandläkare, är god varför de flesta remisser kan hanteras utan besvärande väntetider. Så kallade oprioriterade remisser kan ha längre väntetider. Inom Endodonti råder dock det f n remisstopp, och där finns det således ingen måluppfyllelse gällande remisshanteringen.

10 Processperspektivet Strategiskt mål Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsbaserad och effektiv tandvård Forskning och utveckling som stödjer verksamhets och kvalitetsutveckling Framgångsfaktor Systematisk avvikelse och riskhantering Hög täckningsgrad Hög kompetens Hög effektivitet Kultur som stödjer FoU arbete Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys När det gäller att uppnå ett systematiskt kvalitetsarbete finns det fortfarande många förbättringar som kan göras, men utifrån de mål som sattes upp har måluppfyllelse nåtts. Måluppfyllelsen är ej optimal när det gäller en kunskapsbaserad och effektiv tandvård. Målen har ej uppnåtts gällande andelen legitimerade behandlare samt en hög effektivitet, mätt som administrativa timmar och färre arbetade timmar för att åstadkomma en timma klinisk vård. Det strategiska målet gällande FoU som stöd för verksamhets- och kvalitetsutvecklingen har uppnåtts. För kommande år beräknas att antalet publicerade vetenskapliga artiklar och antalet involverade medarbetare i forskning skall öka. Det är väsentligt att fortsätta arbetet med att registrera avvikelser och riskmoment i det kliniska arbetet. Samt att dra lärdom och sprida den kunskapen vidare. Väsentliga insatser och resultat Kvalitetsarbete inom tandvård har historiskt utgått ifrån varje behandling och behandlare, inte från ett helhetsperspektiv. Ett nationellt kvalitetsregister har skapats till vilket information överförs digitalt. Hittills har detta resulterat i gemen-samma nationella rapporter i tryckt form Projektmedel har avsatts nationellt för att utveckla systemet för att den enskilda kliniken ska se nyttan av datainsamlingen. Ett par kliniker har deltagit i det arbetet tillsammans med andra landsting för att analysera vilken data och metod man kan använda på lokal nivå för att få till stånd ett lokalt förbättringsarbete utifrån befintlig data. Att systematiskt diskutera behandlingsmetoder och även ifrågasätta och välja bort metoder som inte har någon effekt är utvecklande för organisationen. De nationella riktlinjerna (SoS) och TLV:s anvisningar för vad som är ersättningsberättigat tandvård, skapar förutsättningar för diskussioner om vilka vårdval vi kan erbjuda.

11 Registrering av risker i Synergi för att sprida ett lärande i organisationen är inte lätt. Insatser har gjorts under året, varför antalet anmälningar har ökat, och förbättringar i lärandet av avvikelserna har skett. Antalet avvikelser gällande patient var 277 stycken, drygt 20 fler än Även synpunkter och klagomål från patienter i synergi har ökat med tjugotalet fall till 56 stycken. Tidigare Patientsäkerhetskulturmätningar visade ett mycket gott resultat i förhållande till landstinget i stort. I handlingsplanen är mål satta på att öka antalet registreringar av såväl avvikelser som risker. När det gäller barntandvård finns s k indikatoråldrar där målet är att 95 % av ålderskullen ska undersökas för att ge möjlighet till nationella uppföljningar. Socialstyrelsen gör det för 12 åringars mun och tandhälsa för vilka WHO satt upp målvärden. Måluppfyllelsen är god på de flesta kliniker och åldrar. För den yngsta gruppen, 3 åringar, förekommer dock ibland problem med att nå alla med en undersökningstid som passar, ffa de som ska erbjudas tid i slutet av året. Den lokala uppföljningen av hygienriktlinjerna ger tillsammans med de övriga uppföljningarna sammantaget indikationer på att vi bedriver en säker vård. organiseras om för hela kliniken. Stora skillnader finns mellan klinikerna i detta synsätt. En utbildning har under året genomförts för tandhygienister som ej har tandsköterskebakgrund. Östergötland avviker med att ha relativt färre tandhygienister i förhållande till antalet tandläkare i jämförelse med övriga landsting. Andelen skolor och förskolor som har besökts av tandvårdspersonal har ökat jämfört med Att ändra processer inom tandvården kan vara tidskrävande och kräver uthållighet. Diskussioner förs kring hur man organiserar arbetet, mäter och följer upp odontologiska resultat. En viss tid avsätts för att långsiktigt forska/utvärdera nya och befintliga metoder, men att därifrån gå till att faktiskt göra annorlunda är komplicerat. På våra arbetsplatser finns idag väl invanda rutiner som av många upplevs som välfungerande. Så varför ändra på ett fungerande koncept? Deltagandet i det nationella kvalitetsregistret kommer skapa möjligheter till andra uppföljningar och forskningsprojekt då jämförelser kan göras på kliniknivå. Under året har möjligheten skapats för flera mindre projekt där ffa allmäntandvårdens medarbetare ges utvecklingsmöjligheter inom forskningsområdet. Intresset från allmäntandvården har varit gott och flera har påbörjat projekt i samverkan med medarbetare som har erfarenhet av FoU. Under året har sju vetenskapliga artiklar publicerats och flera har accepterats för kommande publicering. Andelen legitimerade är kvar på samma nivå som tidigare år. En diskussion pågår i organisationen om att växla över till relativt fler tandhygienister i förhållande till såväl tandsköterskor som tandläkare. Det innebär då att arbetet måste

12 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktor Måluppfyllelse Måluppfyllelse Ett aktivt medarbetarskap Delaktighet Ledarskap Hälsofrämjande arbetsplats Låg sjukfrånvaro Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt kunnande Regelbunden friskvård känna stolthet och känna att kompetensen blir nyttjad Investering i kompetens Måluppfyllelse och resultatanalys Genom de senaste årens medarbetarenkäter mäts det aktiva medarbetarskapet. Resultaten är fortsatt goda. Inte bara i dessa frågor utan även generellt. Folktandvårdens medarbetare är, relativt hela landstinget, stolta och motiverade medarbetare. Vad gäller hälsofrämjande arbetsplats var målsättningen högt satt gällande sjukfrånvaron. Den har ej uppnåtts. När det gäller friskvård uppnåddes målen. Även när det gäller det strategiska målet som berör motivation och kompetensutveckling uppnåddes målen. Under förutsättning av en fortsatt hög efterfrågan av våra tjänster, förväntas fortsatt goda resultat. Detta förutsätter ett fokus på begreppet medarbetarskap i relation till kund/ patientnytta Väsentliga insatser och resultat De senaste åren har det skett en generationsväxling bland allmäntandläkare. Rekryteringsläget är gott och vi förväntar att det fortsatt kommer att ske nyrekryteringar, på grund av att många medarbetare befinner sig i den fas i livet då rörligheten är större. I de andra yrkesgrupperna kommer andra förhållningsätt behövas för att få en fortsatt god kompetensförsörjning. Under året har det funnits sökande till alla tjänster, men vi ser framtida problem med att hitta rätt kompetenser. Därför förs diskussioner kring hur tidigare års kraftiga satsningar på rekrytering nu har utfallit. Vi går nu över till en fas av inskolning i yrket, och diskussioner förs hur vi använder respektive yrkesgrupps kompetens på bästa sätt. Att handleda alla dessa personer in i yrket har varit ett stort arbete för övriga medarbetare och erfarenheten av detta har ökat. Detta arbete ger även tydliga ekonomiska effekter. En god introduktion och strävan hos

13 alla att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet ger snabba resultat, även ekonomiskt. Utfallet av medarbetarenkäten var liksom tidigare år gott. Medarbetare i organisationen bekräftar bilden av en organisation med engagerade individer som vill utföra ett gott arbete och samtidigt tar personligt ansvar. En decentraliserad organisation med små arbetsplatser skapar möjligheter för enskilda medarbetare att bli sedda och bekräftade. Diskussioner pågår ständigt beträffande logistiken kring medarbetarnas schema- och tidboksplanering. Detta i kombination med teamens sammansättning. Strävan efter att finna den optimala planeringen pågår ständigt. Årets Folktandvårdsdag handlade i väsentlig omfattning om karies och kommunikation. Dagen var mycket uppskattad och är betydelsefull för känslan av samhörighet inom organisationen. Ett chefsprogram för blivande chefer inom Folktandvården har genomförts under året. En 15 poängs utbildning i Oral rehabilitering genomfördes i samarbete med Hälsouniversitetet. Ett par av deltagarna kom från den egna organisationen men flertalet av kursdeltagarna var externa. Kursen var uppskattad med ett stort söktryck, och kommer gå i repris med start hösten Förklaringen är att flera personer drabbades av olika icke arbetsrelaterade sjukdomar (maligna) och blev lågtidssjukskrivna. Detta är en ökning av antalet långtidssjukskrivna mer än 4 månader med 5 personer jämfört med En del av dessa anställningar kommer upphöra under 2014 varför talen förväntas minska igen. Målet gällande uttag av friskvårdsbidrag har uppnåtts. Generellt råder en hög medvetenhet och engagemang för att upprätthålla sin personliga hälsa. Till skillnad mot sjukvården är sambandet mellan antal medarbetare, patienter och ekonomi betydligt tydligare inom FTV. De tillgänglighetsproblem som finns kan lösas med att anställa flera medarbetare med rätt kompetens. Detta skapar sedan ett positiv resultat. Ju effektivare handledningen/ inskolningen, är desto bättre resultat kan individen prestera. Viljan att ta ansvar och upplevelsen av att få göra det är god. Detta tillsammans med delaktighet på arbetet ger goda förutsättningar för att utveckla ett gott medarbetarskap. Utmaningarna ligger i att skapa ett klimat som tillåter ett ifrågasättande och prövande av alternativa arbetssätt på alla nivåer i organisationen. Ibland kommer man dock fram till att det kanske inte handlar om nya rutiner och regelverk utan även om att ta bort vissa rutiner/ritualer och dubbelarbete. Detta gäller ffa administrativt arbete men även det kliniska. Arbetet med lönerevision har förändrats och arbetet sker mot en målbild där lönespridningen och ingångslönerna är målsatta fram till Löneutvecklingen för yrkesgrupperna låg mellan 3,5-4,6 %. Eftersom de nyanställda i de allra flesta fall erhåller en lägre lön än de som slutar har dock lönekostnadsutvecklingen inte blivit så stor som planerat. På totalen har inte heller antalet anställda ökat varför målvärdet gav fel signaler. Sjukfrånvaron ökade under 2013 till ca 4,5 %. Tidigare års nedåtgående trend bröts.

14 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Verksamhet anpassad till intäkterna Avsättning för framtiden Balans i investeringstakt Hög beläggningsgrad Hög produktivitet Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Väsentliga insatser och resultat Att ha en ekonomi som ger handlingsfrihet är ett av Folktandvårdens största fokusområde. Det är en självklar fråga som alla alltid arbetar med. Att även ha en ekonomi som inte belastar kommande generationer och att skjuta ekonomiska problem framåt, är en lika prioriterad uppgift. För att ge en grön markering var 2013 års investeringar dock i minsta laget. Att ha en kostnadseffektiv verksamhet mäts i att använda lokalerna optimalt och att medarbetarnas tid är fokuserad på vård. Resultatet visar att det fortfarande finns enheter där ledig kapacitet i behandlingsrum finns, varför det där blir en gul markering. Ekonomin kommer med all sannolikhet att även i fortsättningen vara god, under förutsättning att efterfrågan på vård är fortsatt hög. En samlad bedömning är således att måluppfyllelsen är god och sannolikt kommer vara det även kommande år. Folktandvårdens tradition med att upprätthålla en god ekonomi med medarbetares engagemang har resulterat i ett överskott även Diskussion förs om prisnivån för de vuxna patienterna. Folktandvården i Östergötland ligger på ett medelpris i riket. Inför 2014 är prisökningen betydligt mer modest. Möjligheten till att expandera i marknadsandelar finns. Det finns en utmaning i att schemalägga lokalerna mera effektivt på alla arbetsplatser. Förutsättningar finns även för att sprida lärandet om arbetsorganisatoriska förändringar inom Folktandvården. Detta för att ytterligare effektivisera och öka antalet behandlade patienter med befintliga resurser Planerade ombyggnationer och upphandlingar under året har av olika skäl flyttats fram till 2014 vilket bidragit till att generera ett överskott över planerad budget. Kliniken i Ödeshög byggdes om under sommaren med minimalt bortfall av patienttid.

15 Investering i ny teknik och utrustning av hög kvalitet sker i stor omfattning men samtidigt ske med så stor kostnadseffektivitet som möjligt. Detta leder till att vi mot framtiden ser att vi bör använda våra utrustningar med större utnyttjande än idag. Detta leder till annan schemaläggning än vad som finns idag. Tandvårdsförsäkringens regelverk förnyas och ändras löpande. Tidigare år har dessa förändringar orsakat mycket administrativa problem med ekonomihanteringen. Under verksamhetsåret 2013 infördes en reform, det s k tredje steget. Den innebar att flera patienter med kroniska besvär/ sjukdomar får ytterligare ekonomiskt stöd för sin tandvård. Omfattningen av reformen blev under året relativt liten för organisationen (116 patienter erhöll tandvård enligt de nya reglerna på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ). Insatser från Tandvårdsgruppen behöver göras för att sprida kunskapen till intygsskrivande läkare.

16 Fördjupad ekonomisk analys Intäkter Intäkterna översteg de budgeterade med 16 miljoner. Detta förklaras av ett stort fokus och prioritering av klinisk verksamhet samt den fortsatta höga efterfrågan på tandvård från den vuxna befolkningen. Externa intäkter från patient och Försäkringskassan ökade med 4 miljoner. De interna ersättningarna från landstinget ökade med ca 12 miljoner i förhållande till budget. En stor del avser de patientgrupper som tillhör de särskilda grupperna som landstinget ersätter vården för. De är högre prioriterade än övriga vuxna varför det är angeläget att tillfredsställa dessa behov. En ökad aktivitet har skett inom den uppsökande verksamheten på skolor och förskolor vilket resulterat i mer ersättning. En stor del av de fasta ersättningarna från landstinget har ej behöva nyttjats för att upprätthålla det sk befolkningsansvaret varför ett överskott uppstår. På grund av stort fokus på den kliniska verksamheten har ej lika mycket tid lagts på andra aktiviteter, som det finns utrymme till i den fasta ersättningen. En särskild uppföljning om respektive verksamhetsgrens resultat redovisas i bilaga. Kostnader Kostnaderna är ca 11 miljoner lägre än de budgeterade. Personalkostnaderna blev betydligt lägre än budget. Detta förklaras delvis av att ersättningsrekryteringarna har lägre löner än de som slutar. Behovet av att anställa lika mycket som planerades för i budget har under året visat sig bli mindre. Kostnaderna blev lägre av det skälet. Kostnaderna i övrigt avviker inte så mycket förutom att många övriga verksamhetskostnader minskat såsom kostnaderna för patientfordringar. Inom Folktandvården planerades större ombyggnationsprojekt och investeringen i byte av röntgensystem för De har försenats och kommer genomföras under 2014, varför en stor del av de budgeterade kostnaderna därmed uteblivit.. Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Gemensamma funktioner Allmäntandvård Specialist och sjukhustandvård Summa

17 Utfall nyckelindikatorer Medborgarperspektivet Strategiskt mål 1 Att vara den ledande aktören Framgångsfaktor Kultur som främjar varumärket Nyckelindikator Utfall Målvärde Föregående utfall Marknadsandelarna i åldersgrupperna 86,51,35 84,51,32 83,50,32% ÅR 3-19, 20-29, 30- år % % Frisktandvårdsavtal åringar 20% 20% 16% Strategiskt mål 2 Vård på lika villkor Hög tillgänglighet Vård erbjuds efter behov Andel lediga tider inom en månad Remissbedömningar enl ök med HSN Arbetet prioriteras enligt ök med HSN Förskjutningar av kallelser inom BoU Andelen bokade tider/ schemalagda tider september månad Inom två Inom två Inom två veckor veckor veckor Fåtal inom 3 mån 19 st 169 st % 48% 51% Strategiskt mål 2 God och jämlik hälsa samt förtroendeskapande vård En vårdprofil som har en förebyggande inriktning Processperspektivet Åtgärdsgrupperna 1 och 2:s andel av omsättningen för Bou resp vuxentandvård 50 resp 23% 51 resp 21% 50 resp21% Strategiskt mål 1 Systematiskt kvalitetsarbete Framgångsfaktor Systematisk avvikelse och riskhantering Nyckelindikator Andel kliniker med en patientrelaterad avvikelse per behandlare Mättidpunkt Måluppfyllelse Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Måluppfyllelse 60% 62% 50% Hög täckningsgrad Indikatoråldrarna har registrerade data 95% 92-96% Strategiskt mål 2 Kunskapsbaserad och effektiv tandvård Hög kompetens Andelen legitimerade 50% 47% 47% Förhållande mellan arbetade och bokade Hög effektivitet 2,4 2,9 2,8 ÅR vårdtimmar

18 Strategiskt mål 3 Forskning och utveckling som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Kultur som stödjer FoU arbete Antal publicerade artiklar Tio Sju ÅR Antal involverade ATV medarbetare i Tio Tio ÅR projekt Medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1 Ett aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Utfall Målvärde Föregående utfall Mättidpunkt Måluppfyllelse Delaktighet Delaktighet i utveckling Ledarskap Totalvärde Chefers uppfattning om lära av varandra Strategiskt mål 2 Hälsofrämjande arbetsplats Låg sjukfrånvaro Genomsnittlig sjukfrånvaro 3% 4,5% 4,5% Regelbunden friskvård Andel som nyttjar friskvårdsbidraget 60% 61% 41% Strategiskt mål 3 Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt kunnande Känna stolthet över vara en del av verksamheten Känna att kompetensen blir nyttjad Investering i kompetens Fråga i enkät Fråga i enkät Andel kompetensutvecklingskostnader 4% av total lönekostnad 4,7% 3,6%

19 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Verksamhet anpassad till intäkterna Nyckelindikator Utfall Målvärde Föregående utfall Lönekostnadsutvecklingen 5% 2,6% 2,8% Strategiskt mål 2 Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättning för framtiden Resultat i förhållande till omsättningen 2% 7,5% 10% Balans i investeringstakt Investeringar i förhållande till avskrivningarna Strategiskt mål 3 Kostnadseffektiv verksamhet Hög beläggningsrad Hög produktivitet Andel patientbokade timmar / tillgängliga timmar i behandlingsrum Intäkter från prislistan täckningsgrad av lönekostnaderna 110% 38% 140% Mättidpunkt Måluppfyllelse 57% 52% 50% % 106% 106% Färgsättning för måluppfyllelse sker enligt: Tillfredställande resultat Inte helt tillfredställande resultat Otillfredställande resultat

20 Bilaga Folktandvården Resultaträkning (tkr) Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1. Justering för 6% momsen samt fiktiv momskostnad under lämnade bidrag. Syftet är att visa konkurrensneutralitet 2. Kostnader för särskild pension 3299 tkr har kompenserats varför resultatet ej påverkats

21 Bilaga Folktandvården Kassaflödesanalys Bokslut 2013 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar -73 Ökning/minskning förråd och varulager 539 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 24 Noter till kassaflödesanalysen: 3. Justering av eget kapital i enlighet med landstingets ekonomiska styrprinciper har inneburit en negativ påverkan på likvida medel

22 Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisningen:

23 Bilaga Folktandvården Balansräkning (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Not TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning Medicinteknisk apparatur Bilar och andra transportmedel Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Leverantörsskulder 0 0 Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 3. Justering av eget kapital i enlighet med landstingets ekonomiska styrprinciper har inneburit en negativ påverkan på likvida medel 4. Justering av eget kapital i enlighet med landstingets ekonomiska styrprinciper 5. Kortfristiga skulder ökar på grund av justeringen av eget kapital

24 Investeringssammanställning 2013, per objekt Produktionsenhetens namn: Folktandvården 2013 Budget 2013 Totalt investeringsbelopp (tkr) (tkr) (tkr) Beräknat slutår investering 1) Specifikation av objekt överstigande tkr: (ej förkortningar) Övriga objekt < tkr Summa investeringar (tkr) Eventuell kommentar: 1) Totalt investeringsbelopp anges endast om investeringen löper över flera år, då anges även det år då investeringen beräknas vara slutförd.

25 Sammanställning per verksamhetsgren efter fördelning, årets och ack. resultat, tkr inkl interna poster Verksamhetsgrenar Folktandvården KU /KS/MV* Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat Kommentar resultathantering, subventioner mm Ackum-ulerat resultat fr o m 2010 Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 3-19 år KU Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour KU Specialisttandvård KS Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna KU Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour KU Specialisttandvård KU Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling) KU Särskilda uppdrag Forskning KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Nyrekrytering KS 0 Särskild ersättning till KS specialisttandvårdsverksamhet Övriga mindre projekt och uppdrag KS 0 Övriga mindre projekt och uppdrag KU 0 Summa Folktandvård Tandvård vid sjukhus Käkkliniken, barn KU 0 Käkkliniken, vuxna KU 0 Odontologisk röntgen, barn KS 0 Odontologisk röntgen, vuxna KS 0 Summa Tandvård vid sjukhus 0 0 Huvudmannaskap Huvudman - ex.vis beställarenhet MV 0 Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 3-19 år KU 0 Befolkningsansvar KS 0 Befolkningsansvar jour LIÖ KU 0 Befolkningsansvar jour privattandläkare KU 0 Specialisttandvård KS 0 Vuxentandvård Specialistvård KU 0 Befolkningsansvar KS 0 Befolkningsansvar jour LIÖ KU 0 Befolkningsansvar jour privattandläkare KU 0 Specialistvård KU 0 Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling) KU 0 Särskilda uppdrag Forskning KS 0 ST-utbildning KS 0 Introduktion av nyutexaminerade KS 0 Nyrekrytering KS 0 Särskild ersättning till KS 0 specialisttandvårdsverksamhet Övriga mindre projekt och uppdrag KS 0 Övriga mindre projekt och uppdrag KU 0 Summa huvudmannaskap 0 0 Resultat/Summa Resultat/summa konkurrensskyddad KS, MV Resultat/summa konkurrensutsatt KU KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet

26 Personalstatistik Antal anställda> 3 mån varav vikarier/ visstidsanställning Antal anställda omräknat till heltid andel kvinnor 88% 87% 88% 88% 89% andel heltidstjänster 93% 92% 92% 92% 91% Medelålder Antal anställda per yrkeskategori Tandläkare Tandsköterskor Tandvårdsbiträden Tandhygienister Tandtekniker Administrativ personal Total Sjukfrånvaro 4,5% 3,8% 3,8% 4,0% 4,7% varav långtid 1,4% 0,9% 0,8% 0,7% 1,5% Patientstatistik Allmäntandvården Antal revisionspatienter 20 år Antal revisionspatienter 3-19 år

27 Nedan visas den relativa fördelningan av vilken typ av vård utförts inom Allmäntandvården Försäkringskassans gruppering och definitioner av åtgärder används. Diagrammen är baserade på de intäkter som bokförts ( vuxna) respektive åtgärdstatistik i kr (BoU). B0U 13% 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 200 Sjukdomsförebyggande åtgärder 22% 46% 300 Sjukdomsbehandlande åtgärder 400 Kirurgiska åtgärder Reparativa åtgärder 7% 7% 5% Övriga åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet Vuxna 9% 2% 21% 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 200 Sjukdomsförebyggande åtgärder 300 Sjukdomsbehandlande åtgärder 17% 0% 400 Kirurgiska åtgärder 500 Rotbehandling 13% 600 Bettfysiologiska åtgärder 700 Reparativa åtgärder 24% 6% 800 Protetiska åtgärder 7% Abonnemang 1%