ETC 8 Fredag 28 juni 2013 www.ec.se Fredag 28 juni 2013 www.ec.se 9 ETC I vänan på en bild: flickr bosadspoliik Ken Werne synar sysemskife som förändra lande och en regering som gå vilse i marknadsliberalismen bosad I början av 1990-ale övergavs den saliga bosadspoliiken och ansvare överlämnades ill marknaden. 20 år senare har bosadskrisen blivi aku. Bosadsminisern rycker fram en ny Powerpoinbild och ler: Regeringen aackerar problemen, sår de i blå på vi. Vi har i prakiken försök vända på varenda sen som finns, säger han och klickar fram den försa punken på lisan. De är den 23 april 2013 och Sefan Aefall alar på Boverkes forum för bosadsbyggande. I publiken sier poliiker, kommunjänsemän, länssyrelsefolk, branschorganisaioner och en rad chefer för byggherrar och bosadsbolag. Akörerna i den svenska bosadssekorn. Och viss finns de en del a aackera. Församlingen represenerar en mins sag problemfylld bransch. Byggande går på lågvarv och bosadsbrisen har blivi så aku a den segla upp som en av 2010-ales nyckelfrågor. Ifjol byggdes bara 26000 bosäder Enlig Boverke lever vå redjedelar av svenskarna i kommuner med bosadsbris, jämför med en iondel för 15 år sedan. Hårdas drabbade är 300 000 svenskar mellan 20 och 27 år vill ha en egen bosad men får ingen. låginkomsagare och unga. Näsan 300 000 svenskar mellan 20 och 27 år vill ha en egen bosad men får ingen, visar siffror från Hyresgäsföreningen. De hoppar mellan osäkra andrahandskonrak, sover på soffor eller vingas bo kvar hos föräldrarna. Trängseln är svåras på hyresmarknaden. Fakum är a hyresbesånde har krymp de senase decennie någo ine mins Sefan Aefalls poliiska allierade har bädda för genom a öppna slussarna för uförsäljningen av allmännyan. Sedan millennieskife har 180 000 offenliga och privaa hyresräer ombildas ill bosadsräer i Sverige 130 000 av dem i Sor-Sockholm. Samidig byggs de alldeles för lie, ine bara hyreshus uan generell. Förra åre slufördes 26 000 bosäder (småhus och lägenheer) och de senase 15 åren har snie lega på srax över 20 000. Och de är lång ifrån vad som behövs. För några år sedan bedömde Boverke a de krävs 45 000 nya bosäder om åre för a macha befolkningsökningen. Och maemaiken är ganska enkel: för varje år som byggbehove underskrids ökar bosadsbrisen. 2012 gjorde myndigheen en ny beräkning och kom fram ill a Sverige har e ackumulera undersko på omkring 160 000 bosäder bara sedan 2003. Näringslive alar om kris Värs är de i sorsadsäderna, som har sväll mer än de funnis äckning för. Folk har räng ihop sig och priserna har skena på bosadsräer, samidig som hyresmarknaden slagga igen och svarna. I Skåne saknas dryg 30 000 lägenheer, i Väsra Göaland näsan lika mycke och i Sockholms län mer än 50 000. Och den verkliga brisen kan vara sörre. Sockholms Handelskammare har räkna på de ansamlade underskoe sedan 1990 och konsaerar i en rappor a de saknas över 100 000 lägenheer i huvudsadsregionen. För a äppa igen håle och samidig bereda plas för en växande befolkning måse byggaken växlas upp rejäl. En hyfsa ambiiös femårsplan skulle behöva a sike på mins 300000 nya bosäder naionell 60 000 om åre. De är naurligvis så a där hyrorna blir högre, där är de de som har mer pengar som har möjlighe a bo. Per-Anders Bergendahl, regeringens särskilde uredare, ill Sveriges Radio.
ETC 10 Fredag 28 juni 2013 www.ec.se Fredag 28 juni 2013 www.ec.se 11 ETC Men med nuvarande empo når vi ine ens halvvägs. Och för varje förlora år krävs en mer ambiiös plan. Snar e ny miljonprogram. E krismedveande har agi form, ine mins inom näringslive. De låga bosadsbyggande och den dysfunkionella bosadsmarknaden är e allvarlig hinder för illväxen, sa vd:n för Sockholms Handelskammare, Maria 40 000 Rankka, i fjol. Brisen på hyresräer i de sora säderna är den sora illväxhämmaren idag, skriver 35 000 finansmannen Lennar Sen i idningen Fasighesvärlden. Och på DN deba 30 000 för e par veckor sedan (11/6 2013) eferlyse ledande förerädare för HSB 25 000 20 000 Färdigsällda bosäder och Riksbyggen en illväxskapande bosadspoliik. Tänker in finansiera nybyggnaion För några år sedan låg bosadsfrågorna i poliisk och medial räda. Men den sega byggaken i kombinaion med opinionsbildning från olika håll har vaska om koren och höj insasen. Bosadspoliiken måse a e bre grepp, uppmanar Boverke i en rappor. Så vad har regeringen i rockärmen? Vad besår Aefalls aack av? Bland anna korare planprocesser, e förenkla regelverk för sudenbosäder, uppsyrd bullerhanering och sänk fasighesavgif. De handlar om a ifrågasäa alla regler, men också om a unyja de befinliga besånde bäre, ill exempel genom nya regler för uhyrning av bosadsräer. Men regeringen säer ine upp några mål och vill ine finansiera nybyggnaion eller ombyggnaion en Tillsko genom ombyggnad och permanening Befolkningsökning 600 bosäder/1000 nya invånare De låga bosadsbyggande och den dysfunkionella bosadsmarknaden är e allvarlig hinder för illväxen. Maria Rankka, vd Sockholms Handelskammare filosofi som väl illusreras av Aefalls svar på de kommunala bosadsbolagens vädjan om pengar ill miljonprogramsrenoveringen: I grund och boen måse man konsaera a de är fasighesägarnas ansvar a rusa upp sina fasigheer. (Eko 10/4 2013). Vilke är hel i linje med den bosadspoliiska, eller snarare apoliiska, inrikning som alliansregeringen lanserade 2007. Där försa sege blev en ufasning av inveseringssöde med moiveringen a alla produkionssubvenioner som långsikig bidrar ill en osund marknad måse bor. Saens enda uppgif, hee de i proposiionen, var a skapa goda, långsikiga marknadsvillkor så a bosadsbyggande kan baseras på konsumenernas eferfrågan. Få skulle säga a marknaden har blivi sundare sedan dess. Men de är försås ine bara alliansens fel a bosadsprodukionen går i slowmoion. Fakum är a de har byggs för lie sedan Carl Bild bildade regering, 90-alskrisen slog ill och lie av varje skulle boas med nyliberal inspirerad chockerapi. Ine mins bosadssekorn. Ingen bosadspoliik före 1930 Under 1900-ale genomfördes vå bosadspoliiska sysemskifen, bägge framvaskade ur en kombinaion av djup ekonomisk kris och sarka ideologisk srömningar. Innan 1930-ale fanns knapp någon bosadspoliik. Borse från några sporadiska insaser från saen och kommunerna i exrema nödlägen som under försa världskrige var den dominerande filosofin a de offenliga ine skulle blanda sig i bosadsmarknaden. Länge sysslade den officiella bosadspoliiken med a formulera skälen för a ingening göra, skrev bosadspoliikens nesor och generaldirekören för Bosadssyrelsen Alf Åberg senare. Följden blev a viljan och möjligheen a göra vins blev syrande, ine människors behov, och a bosadsmarknaden blev överkänslig för ekonomiska växlingar, som Åberg urycke de. Bosadsbyggande var en berg- och dalbana. I högkonjunkurer smälldes de upp en hel del, ofa i form av fasighesspekulaion. Men i lågkonjunkurer vek inveseringsviljan och byggbranschen förde en ynande illvaro. Tills ekonomin vände och kapiale srömmade ill igen. Över id byggdes de aldrig illräcklig, med konsekvenser som ger deja vu-känslor för alla som jagar lägenhe med e halvom bankkono idag: Trångbo, askig sandard, höga hyror och långa köer med förur för folk med jock plånbok och gedigna näverk. Sedan hände någo. Förs depressionen som spred sig från USA efer börskraschen 1929. Sedan socialdemokrains valseger 1932 och krisuppgörelsen med Bondeförbunde 1933. Nu lanserades en ekonomisk poliik för a boosa sysselsäningen, med nybyggnaion och renovering som vikiga komponener, parallell med en nymornad socialpoliik där n Sedan 1994 har de bara byggs i ak med befolknings illväxen under re år av 19. Sedan 2008 har gape blivi all sörre. 15 000 10 000 5 000 0 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 Tilskoe av bosäder och befolkningsökning i Sockholms län 1975-2012 Källa: scb och länssyrelsen
ETC 12 Fredag 28 juni 2013 www.ec.se Fredag 28 juni 2013 www.ec.se 13 ETC 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Genom a avreglera och låa bosadssekorn i Sverige fungera som andra marknader kommer de flesa problem a lösa sig själva. Ur ankesmedjan Timbros debaskrif En marknad för bosäder å alla, 1990. Anale nybyggda bosäder per år i Sverige de senase 60 åren Flerbosadshus Småhus 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 KÄLLA: scb bild: flickr höjd boendesandard blev en bärande bjälke. Den sociala bosadspoliiken var född. Bosad som social räighe 1946 permanenades sysemskife när den Bosadssociala uredningen som få i uppgif a analysera hela de bosadssociala komplexe lade fram si slubeänkande och riksdagen klubbade e ny reformpake. Socialdemokrain var överygad om a som de urycks i pariidningen Faka 1947 urymme icke längre finns för liberalisiska berakelsesä i fråga om bosadsförsörjningen. Den enskilda föreagsamheen har pröva sina krafer på dea område. Resulae ve vi. Nu blir de sasmakerna och kommunerna som i förening får skapa en fullvärdig bosadssandard. Bosaden sågs som en social räighe, och de blev poliikens ansvar a se ill a räigheen realiserades: Om de rådde bosadsbris fick man sparka igång byggande. Om kvalieen bras fick man sälla högre krav. Om byggkosnaderna var för höga fick man raionalisera byggindusrin. Om folk ine hade råd a bo såg man ill a hyrorna hamnade på en rimlig nivå. Den nya poliiken bars upp av re pelare: allmännyiga kommunala bosadsbolag och sifelser som drevs uan vinsinresse; en hyresreglering som senare övergick i e sysem där förhandlingar mellan Hyresgäsföreningen och allmännyan sae ake; och en salig finansiering av bosadsbyggande genom generösa lån med lång amoreringsid och låg räna. Lånen kompleerades senare av subvenioner i form av ränebidrag och ombyggnadssöd. Alf Åberg beskrev de som en av saen i huvudsak finansierad och subvenionerad bosadspoliik, vars uformning besäms på bosadssociala, arbesmarknadspoliiska och familjepoliiska grunder. En vikig komponen i den nya sraegin var ujämningen av ränekosnader mellan nybyggen och äldre fasigheer, vilke gjorde a hyrorna i de moderna förorshusen pressades ner. Alla skulle kunna flya in i framiden. En del av välfärdspoliiken Bosadspoliiken blev hel enkel en del av välfärdspoliiken, med högflygande planer på a uradera slummen, avhjälpa bosadsbrisen och ge svenska folke funkionella lägenheer i naurnära områden ill överkomliga hyror. Med illväxen i ryggen kunde folkhemme byggas på allvar. Den nya medborgaren skulle leva i nya hus, i nya säder, i e ny land. De försa 15 åren byggdes de ändå ine illräcklig mycke på grund av a sora delar av de gamla Faigsverige samidig revs, eller sanerades som de hee. Dessuom var de svår a hålla jämna seg med rekordårens snabba urbanisering. Mellan 1955 och 1975 lämnade en halv miljon svenskar landsbygden och blev sadsbor. I Sockholm rådde skriande bosadsbris. Köerna var näsan var lika långa som idag. De här låg försås ine i linje med de välfärdssaliga ambiionerna, och frågan hamnade hög uppe på den poliiska dagordningen. En salig uredning pekade på e enorm byggbehov: 1,5 miljoner nya 180 000 offenliga och privaa hyresräer har sedan millennieskife ombildas ill bosadsräer i Sverige. bosäder fram ill 1975. Riksdagen skruvade upp empo genom a ösa ur de nyskapade AP-fonderna, och 1965 sällde man in sike på en miljon nya bosäder på io år. Men måle med miljonprogramme var ine bara kvaniaiv, uan a hela befolkningen skulle beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenlig urusade bosäder av hög kvalie ill skäliga kosnader. Ren saisisk var miljonprogramme en succé. Redan 1972 var måle uppfyll och bosadsbrisen borbyggd. Den briiske bosadsforskaren Bruce W Heady kom på besök och ubras a de som jus hän i Sverige var en enasående presaion. Och lagom ill oljekrisen sa svenskarna i lägenheer med världens högsa sandard och såg Björn Borg plocka hem sin försa Grand slamiel i färg. Efer miljonprogramme handlade de mes om a underhålla och rusa upp de som redan fanns även de med saliga lån och subvenioner. Men byggaken hölls ändå på en jämn nivå och de byggdes beydlig mer mellan 1975 och 1992 än mellan 1993 och 2010. Högervindar föregick sysemskife Men alla var ine nöjda. Kulurvänsern knorrade om själlösa sovsäder, medelklassen föredrog villaområden samidig som hyreshusen fylldes med all fler låginkomsagare. Så småningom skulle miljonprogramme bli likydig med marginalisering och uanförskap. Och viss fanns de problem, ine bara med förorerna. Hyresake skapade köer ill mer arakiva områden, och under 80-ale drog kosnaderna för de saliga ränebidragen iväg när ränorna seg, kredimarknaden avreglerades och fasighesspekulaionen snurrade igång. Samidig illog högervinden. De marknadsliberala idéerna dök upp lie överall, laddade med ny energi, och när Moderaerna gick ill val 1985 var de med löfe om e sysemskife. Även inom bosadspoliiken. Nu skulle alla hämmande regleringar avskaffas, subvenionerna fasas u och marknadshyror införas. Man ville se sörre rörlighe på bosadsmarknaden, dessuom sälja u allmännyan och göra svenska folke ill bosadsägare. Men Moderaerna vann ine vale. Väljarna behövde uppenbarligen mjukas upp lie ill, vilke bland anna Timbro bidrog ill. I debaskrifen En marknad för bosäder å alla (1990) liksälldes den svenska bosadssekorn med sovjeisk planekonomi. Den nyliberala ankesmedjan ondgjorde sig över regleringarna och kösysemen, som ansågs ha skapa en svar marknad. Och de var ine läge för några småkorrigeringar, vad som behövdes var en oal liberalisering: Genom a avreglera och låa bosadssekorn i Sverige fungera som andra marknader kommer de flesa problem a lösa sig själva, lovade man. Och när den borgerliga fyrklövern bildade regering 1991 var de dags för sysemskife. Efer en kor uredning
ETC 14 Fredag 28 juni 2013 www.ec.se Fredag 28 juni 2013 www.ec.se 15 ETC med de alande namne Avreglerad bosadsmarknad smarade proposiionerna i riksdagen: De saliga syseme för bosadslån avskaffades, ränebidragen rappades ner, en rad byggregleringar upphävdes och man öppnade för ombildning av allmännyan. Bland anna. Tros a viljan fanns lyckades regeringen dock ine införa marknadshyror, mes beroende på e massiv mosånd från Hyresgäsföreningen. Rikade isälle för breda insaser Men på några få år monerades sora delar av den eferkrigsida bosadspoliiken ner. Den ekonomiska krisen hjälpe ill, och än en gång inordnades bosadspoliiken i en ny krispoliik, som den här vändan gick u på a dra å svångremmen och pressa ner inflaionen isälle för a upprähålla full sysselsäning. Regeringen rodde a e sysem med ränelån och realränebidrag skulle kunna bidra ill a minska kraven på en kraffull aniinflaionspoliik, skriver Boverke i den hisoriska översiken Bosadspoliiken (2007). Dessuom hade den sora skaereformen 1990/91 räffa bosadsbolag, byggherrar och hyresgäser rak i plye med ökade byggkosnader och en rejäl hyreshöjning som följd. All dea gjorde a hela bosadsoch byggsekorn kraschade, säger Sefan Aefall någo oväna under si föredrag. Men då var de ingen som bekymrade sig om bosadsbyggande. Ine heller Socialdemokraerna? I opposiion bråkade man våldsam, men väl vid maken höll sig pariledningen kvar på den väg som Bildregeringen saka u. Men var ledde den? Konsekvenserna blev ine ydliga på en gång. Förs framå millennieskife hopade sig ecknen. Bosadsbrisen åervände från hisorien, särskil i sorsäderna. Socialdemokraerna lossade bössan genom a införa e inveseringsbidrag ill bygge av billiga hyresräer och sudenbosäder. Däremo fanns de inga ankar på a åerinroducera eferkrigsidens generella bosadspoliik. Man nöjde sig med rikade insaser. Och när alliansen flyade in i Rosenbad 2006 var de slu också på precisionsbombningen. Nu skulle bosadsmarknaden befrias hel från alla mossiga folkhemsfasoner. Tanken var a marknaden skulle illfriskna när den fick verka i full frihe. Så blev de ine. Saen ar mindre ansvar Man skulle kunna se de senase vå decenniernas uveckling som e bevis på a de behövs salig finansiering för a få far på byggaken och råda bo på brisen. Sedan avvecklingen i början av 1990-ale har de byggs alldeles för lie. Analysen i Sockholms länssyrelses senase rappor Läge i läne 2013 pekar också diå: I e sysem med sora saliga subvenioner ill bosadsbyggande og saen en beydande ekonomisk risk i 160 000 bosäder för lie byggdes de 2003-2012, enlig Boverke, som alar om e ackumulera undersko. förhållande ill marknaden. Den risken as idag av kommuner, byggföreag och kredigivare, vilke påverkar vad som byggs och hur mycke som byggs. De byggs hel enkel för lie och de som produceras är mes villor, bosadsräer och dyra hyresräer. Man möer upp de som eferfrågas av folk med hygglig köpkraf, men ine de bredare behove. Vilke liknar siuaionen på bosadsmarknaden före 30-ale. Men en åergång ill den gamla modellen predikas ändå ine av särskil många. På senare år har värom en annan förklaring ill de sömniga bosadsbyggande och en annan lösning på bosadsbrisen lanseras. Probleme med liberaliseringen, menar dessa röser, är a den ine gå nog lång, a Bildregeringen aldrig fullföljde sysemskife. Förslag: marknadsanpassade hyror När förs Fasighesägarna anmälde allmännyan och hyresregleringarna ill EU-kommissionen 2005 och sedan den så kallade Kochuredningen lades på alliansens bord 2008 hoppades såväl fasighesägare som räroende marknadsliberaler på en slugilig uppgörelse med de gamla hyressäningssyseme. 2010 klubbades ill sis den nya hyreslagen efer udragna förhandlingar mellan regeringen och bosadsmarknadens olika parer. Allmännyan skulle drivas enlig affärsmässiga principer, hee de nu, och hyressäningen skulle baseras på förhandlingar mellan hyresgäsrörelsen och alla fasighesägare, ine bara med allmännyan. Vilke många hyresgäser såg som en väg mo krafigare hyreshöjningar, framför all i innersäderna. De var också inenionen, även om de lindades in. Kommun- och finansmarknadsminiser Mas Odell förusåg e sörre inresse för a invesera i och förvala hyresräer, och uan salig söd kan vinsinresse ine illfredssällas på någo anna sä än genom högre hyror. Men Fasighesägarna, näringslives ankesmedjor och de ekonomer som förespråka en liberalisering i 40 år kände ingen förrösan, och de senase halvåre har någo som kan missas för en koordinerad kamp för marknadshyror förs i medierna. Srax före jul förra åre lade Sefan Aefalls särskilde uredare Per-Anders Bergendahl fram slubeänkande i Hyresbosadsuredningen. Gör om gör rä, var Bergendahls budskap och han föreslog mer marknadsanpassade hyror. De skulle leda ill dämpad eferfrågan, menade han, ine bara genom a de byggdes mer uan också genom a färre skulle få råd a eferfråga lägenheerna: De är naurligvis så a där hyrorna blir högre, där är de de som har mer pengar som har möjlighe a bo, sa Bergendahl i en inervju i Sveriges Radio. Marknadshyror handlar allså ill sor del om a kora köerna genom a låa plånboken besämma en princip som ju redan gäller på bosadsräsmarknaden. Sefan Aefall signalerade a han ine änke göra poliik av förslagen, åminsone ine nu. Flerbosadshus Procen lägenheer 100 80 60 40 20 0 1963 Färdigsällda lägenheer efer husyp och ägarkaegori 1963-2010 Sefan Aefall. Bosadsräsföreningar Offenliga ägare Privaa ägare 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 De är också sexig a bygga för vanlig folk. Tack för mig. Sefan Aefall (KD), bosadsminiser bild: scanpix
ETC 16 Fredag 28 juni 2013 www.ec.se Fredag 28 juni 2013 www.ec.se 17 ETC BOSTADSPOLITIKENS UPPGÅNG OCH FALL Den enskilda föreagsamheen har pröva sina krafer på dea område. Resulae ve vi. Nu blir de sasmakerna och kommunerna som i förening får skapa en fullvärdig bosadssandard. Socialdemokraernas pariidning Faka, 1947 1923 Hyresgäsrörelsen bildar HSB i syfe a bygga och förvala bra bosäder ill vanlig folk uan vinsinresse. 1965 Miljonprogramme sjösäs och sike sälls in på en miljon nya bosäder på io år. Medle är främs en ökning av saliga lån. Måle nås redan e par år in på 1970-ale. 1933 Socialdemokraerna genomför krispoliiken och socialminiser Gusav Möller illsäer en bosadssocial uredning. De kan ine längre berakas som en privasak hur svenska folke bor, förklarar Möller. 1992 Regeringen Bild genomför e bosadspoliisk sysemskife när de saliga kredierna och subvenionerna ill bosadsbyggande avskaffas. 1935 De försa salig subvenionerade barnrikehusen byggs i kommunal regi. 2001 Bosadsbrisen gör sig påmind igen och Socialdemokraerna besluar a ge inveseringssöd ill bygge av billiga hyresräer och sundenbosäder. 1942 För a förhindra oal byggsopp och skenande hyror under krige uökas den saliga låneverksamheen ill byggande samidig som hyrorna regleras. 2007 Alliansregeringen avskaffar alla saliga byggsubvenioner. Den nya lagen om affärsmässiga principer i allmännyan räder i kraf. Senare samma år illräder Sefan Aefall (KD) som bosadsminiser. 1946 Riksdagen besluar om en ny generell bosadspoliik där saliga lån, hyresreglering och en kommunal allmännya är bärande bjälkar. bild: flickr Men Bergendahl släppe u anden ur flaskan. Elefanen i rumme Fasighesägarna fick ny självförroende: De är uppenbar för all fler a en långsikig reformering av marknaden för hyresbosäder måse inledas så snar som möjlig, kommenerade vd:n Reinhold Lennebo. Sedan forsae de. Hyresregleringen är elefanen i rumme, skrev Sockholms Handelskammare på SvD Brännpunk i maj i år: Vi måse börja våga praa om en fri hyresmarknad. Två dagar senare följde ekonominesorn Assar Lindbeck argumenaionslinjen på DN-deba genom a slå fas a hyresregleringarna sedan länge jaga bor priva kapial från marknaden för hyresfasigheer och a de ine går a bygga bor bosadsbrisen så länge hyresregleringarna finns kvar. Och i juni sämde ill slu riksbankschefen Sefan Ingves in i kören och förespråkade reformer som leder ill en uppmjukning av hyresregleringen. Även om de ine blir marknadshyror på kor sik lär ändå hyrorna öka ordenlig framöver, ine bara i nybyggda sjösäder och populära innersäder uan också i uskällda miljonprogramsområden. Husen som byggdes på 60- och 70-ale behöver rusas upp och klimaanpassas, vilke enlig Boverke kan komma a kosa 300 miljarder. I våras synade Sveriges Radio läge i 107 områden som byggdes under miljonprogramme och frågade bosadsbolagen hur de änke finansiera upprusningen. En del bolag planerade uförsäljningar för a få ihop kapial, men i nio fall av io varnade man för rejäla hyreshöjningar. I vänan på en salig bosadspoliik får allså hyresgäserna bära merparen av kosnaden. Och i vänan på en bosadspoliik lär kraven på marknadshyror bara öka. Frö ill ny socialdemokraisk giv? På andra sidan blockgränsen, inom de pari som en gång formade bosadspoliiken som byggde lande, ycks reformviljan ha öka på senare id. Men hur mycke? I hösas presenerade Veronica Palm, Socialdemokraernas bosadspoliiska alesperson, resulae av e grupparbee som få i uppdrage a forma en ny poliik på område. Man sae upp e långsikig mål på 40 000 nya bosäder om åre, och placerade bland anna byggbonusar för hyresräer, förenklade byggregler, sorsadskommissioner och bosparande för unga i verkygslådan. De som lukade mes folkhemsbygge var anken på e salig kredigaranisysem, även om de ine konkreiserades uan mes skulle ses över. I mien av juni i år gjorde paries ekonomisk-poliiska alesperson Magdalena Andersson e uspel där hon beskrev bosadsbrisen som en cenral framidsfråga för svensk ekonomi och föreslog en byggpak för a öka bosadsbyggande, en naionell grupp ledd av regeringen. Kanske e frö ill en ny socialdemokraisk giv, även om spelplanen ännu är oförändrad. Och än så länge är de regeringens regler som gäller. På e sä föregick fakisk Sefan Aefall, med bisånd av Boverke, Socialdemokraernas anke med naionell samling genom forume för bosadsbyggande i slue av april. Och Boverkes generaldirekör Janna Valik avsluade dagen med a inyga a Aefalls ågärdslisa ändå borde uppbära viss respek: Vi hinner knapp a en paus på Boverke kan jag säga, för all de som regeringen hiar på går ju givevis i någo led vidare ill oss. Bosadsminisern ville inspirera Men kommer ågärderna verkligen höja byggaken ill efersrävansvärda nivåer? Råda bo på bosadsbrisen? Skapa en bosadsmarknad i balans? Anagligen har Aefall på känn a konferensdelagarna ine är så läöverygade, så han slänger u en brasklapp mo slue av si föredrag: Jamen dåså, är alling bra då? Räcker de här? Nej, som läge är hänger ju mycke på hur kommuner och länssyrelser, och ine mins byggherrar och bosadsbolag, änker och agerar, menar han. Som avrundning försöker därför bosadsminisern ge åhörarna lie inspiraion, sporra dem a a si ansvar: De är också sexig a bygga för vanlig folk. Tack för mig. Ken Werne redakionen@ec.se