Verksamhetsberättelse 2016 Järntorgsskolans fritidshem

2017-01-10 dnr KS2017-009 Kommunförvaltningen Barn och Ungdom Anders Forsberg Verksamhetsberättelse 2016 Järntorgsskolans fritidshem Processbeskrivning Verksamheten på fritidshemmen på Järntorgsskolan har fungerat bra under året bl.a. tack vare intresserad och engagerad personal och skolledning. Under vårterminen -16 blev fritidshemspersonalen beordrad att vara med på gemensamt fika, en gång i veckan, för all personal på Järntorgsskolan och att ta rastvaktpass under planeringstiden på fredagförmiddagar. Detta beslut fattades för att skapa möten mellan olika personalgrupper på skolan och därigenom bygga en gemensam kultur på skolan. Tyvärr innebar den minskade planeringstiden att fritidshemspersonalen upplevde att kvalitén på fritidshemsverksamheten försämrades. Inför ht-16 flyttades därför tiden för det gemensamma fikat till måndagar, vilket har fungerat bra. Under hela året har det i perioder varit problem att få timvikarier via vikariesamordningen i kommunen. Skolledningen har vid krissituationer gett fritidshemspersonal vikarieuppdrag inom grundskolan vilket ibland inneburit att dessa pedagoger missat sin planeringstid för fritidshemsverksamheten. Det är inte tillfredsställande men skolledningen har inte sett någon annan möjlighet än att leda och fördela arbetet på detta sätt. Fritidshemspersonalen har också planering på måndags förmiddagar med respektive fritidsavdelning. Personalen på Järntorgsskolans fritidshem har också haft en gemensam planeringsvecka i slutet på vårterminen och i början av höstterminen, detta för att ersätta den planeringstid som försvinner bl.a. under skolloven. Under dessa veckor har fritidshemspersonalen genomfört sina uppdrag som rast/matvärdar enligt sitt vanliga schema. Fritidshemspersonal och klasslärare har under året börjat hitta gemensamma planeringstider, vilket är mycket positivt. Inför varje nytt läsår är det viktigt att dessa gemensamma planeringstider läggs in i basschemat, både för fritidshemspersonalen och för klasslärarna. En naturlig samverkan med vårdnadshavarna har skett runt de elever som lämnats och hämtats på fritidshemmet av sina föräldrar. Samverkan med barnens föräldrar har också pågått vid skolans föräldramöten samt vid "Drop in/ut fika" på fritids. Vårdnadshavarna har också via e-mail fått information om aktiviteter som ska genomföras och syftet med dem. De digitala breven har varit väldigt betydelsefulla och omtyckta av Postadress E-postadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Nora kommun nora.kommun@nora.se 0587-810 00 203-2258 212000-2007 713 80 Nora Besöksadress Internet Prästgatan 15 www.nora.se

vårdnadshavarna. På Järntorgsskolans fritidshem har vi många barn med ett annat modersmål än svenska. På fritids har de möjlighet att bl.a. genom leken lära sig det svenska språket bättre men också att tala sitt modersmål med andra elever med samma språk. Eleverna har också haft möjlighet att delta i modersmålsundervisning efter skoltid. Det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits genom lokala prioriterade mål för varje läsår. Alla verksamhetsformer på Järntorgsskolan har arbetat på detta sätt. Resultaten har sedan sammanställts efter läsåret i en gemensam kvalitetsredovisning. Lokaler Fritidshemsverksamheten är placerad i samma lokaler på skolan där undervisning sker under skoltid. Verksamheten är uppdelad på fyra åldersindelade avdelningar, Bikupan åk F-1, Getingen åk F-1, Sländan åk 2 och Humlan åk 3-8. Bikupan, en fristående villa på skolgården, är som byggnad uttjänad och bör så snart som möjligt bytas ut mot bättre lämpade lokaler. Getingen kallas huset där också mottagningskök och matsal finns. Huset byggdes som skollokaler men delar av byggnaden har under flera år använts som förskolelokaler. Sländan kallas det gamla stora skolhuset som är sammanbyggt med gymnastiksalen. Klassrummen för åk 2 används också som fritidshemslokaler för elever i denna årskurs. Humlan är också en del av gymnastiksalsbyggnaden. Lokalerna används under detta läsår för åk 6 samt som fritidshem för elever i åk 3-8. Fritidshemsverksamheten på Sländan och Humlan har stor användning av gymnastiksalen, samt kan också vid behov använda andra övningsämneslokaler i byggnaden. Antalet elever på skolan har ökat under året, så också på fritidshemsavdelningarna. Behovet av fler eller större lokaler är akut då prognosen säger att antalet skolbarn i Nora kommun kommer att öka ytterligare under år 2017. Vi har förmånen att lokalerna ligger centralt i Nora. Vi har nära till bibliotek, sporthall, simhall, bollhus, konstfrusen skridskobana, Indianberget, Norvalla idrottsplats, Alntorps ö, pulkabacke, lekparker, bad och campingplats vid Norasjön. Personal Vi har 9,6 fasta tjänster inom fritidshemsverksamheten på Järntorgsskolan fördelat på 12 personer. Sju av dessa är fritidspedagoger som arbetar heltid. Två är förskollärare, som i huvudsak arbetar i förskoleklass, men som också arbetar lite på fritids. Tre har en annan utbildning. Tack vare den statliga Fritidshemssatsningen kunde vi i slutet på år 2016 öka personalstyrkan på fritids med 0,75 tjänst. Den personal på fritids som arbetar mer än halvtid finns också med viss tid i skolverksamheten under skoltid bl.a. vid lekarbete, IT-undervisning, undervisning i teknik och drama samt som resurspersoner. 2 (7)

Barn-nyckeltal Antalet inskrivna barn är nu i december år 2016 201 stycken. Vi har under höstterminen fått 16 nya elever inskrivna på fritidshemmet. Vi har stora elevgrupper med 40-50 barn på varje avdelning dagligen. Eleverna är mellan 6-14 år gamla. Redovisning av årets arbete Fritidshemspersonalens uppdrag är att arbeta på fritidshemmet och under skoltid i skolan. Fritidshemmet öppnar varje dag kl 05.30 och stänger varje dag kl 18.00. Under skoltid, kl. 08.15-14.30, finns fritidshemspersonalen med i de klasser som är kopplade till respektive avdelning. Aktiviteter De planerade aktiviteter som genomförts på Fritids har haft sin utgångspunkt i Lgr 11, varit ett komplement till undervisningen i skolan. Vi har anpassat aktiviteterna efter de behov som elevgrupperna har. Särskilt under de tidiga skolåren betonas det i läroplanen att leken har stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Eleverna ska erbjudas att utveckla sin förmåga att öva på samspel, både på egen hand och tillsammans med andra. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysiskt aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Alla i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor, också utanför den närmaste gruppen. Vi ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan vara berikande. Skola och fritidshem ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att undervisning och fritidshemsverksamhet gynnar elevernas positiva utveckling. Personalen på fritidshem arbetar som ett arbetslag men planerar upp verksamhetens aktiviteter avdelningsvis. De använder sig av en veckoplaneringsmall som innehåller aktiviteten, syftet med aktiviteten och en tom rad för utvärdering av aktiviteten. Denna mall används för att tydliggöra läroplanens mål för fritidshemmet, för oss pedagoger, för eleverna och för vårdnadshavarna. Aktiviteterna och syftet med dem har skickats ut varje vecka till föräldrarna, i form av e- mail eller i pappersformat. Medvetna val av aktiviteter har gjorts utifrån elevernas egna önskemål, elevernas behov, grupprocesser och genom en tanke att ha en jämn fördelning av olika typer av aktiviteter. Vi har bl.a. anordnat öppet hus, adventssamling och Noras längsta luciatåg till förmån för Musikhjälpen, fritidshemmens dag, fotbollsmatch, föräldrainitiativ i form av pyssel och bakning, allt detta som en del av föräldrasamverkan. Efter sammanställning av veckoplaneringarna får vi syn på vilka aktiviteter som förekommer mer frekvent än andra och utifrån detta kan vi se vilka utvecklingsområden som vi behöver arbeta mer med. Personalen på fritids har skapat en strukturerad process och kontinuerligt dokumenterat verksamheten med hjälp av följande verktyg; veckoplaneringsmallen, enkät rastaktiviteter samt utvärdering från barn/föräldrarna under utvecklingssamtalen. På Humlan, där de äldsta eleverna finns, planerar och utvärderar eleverna själva aktiviteterna med stöd av pedagogerna. Sammanställning av aktiviteterna under år 2016. Som komplement till den fria leken som sker både inne och ute har vi haft 3 (7)

styrda aktiviteter som för det mesta har varit valfria. En stor del av aktiviteterna har handlat om skapande arbete, fysisk aktivitet inne och ute samt utforskande av närmiljön. Många av aktiviteterna har haft fokus på elevinflytande, samarbete, hälsofrämjande och entreprenöriellt lärande samt föräldrasamverkan. Rastaktiviteter När det gäller anordnande av rastaktiviteter så visar resultatet från elevenkäten att det är många elever som väljer att delta i rastaktiviteterna. Vi ser att de äldre eleverna vill ha mycket musik, tävlingar, stafetter och att kunna måla med gatukritor. Vi noterar att alla elever ser att de som inte har något att göra, har möjligheten att vara med på rastaktiviteterna. Detta ligger i linje med vårt trygghetsarbete på skolan som syftar till att skapa en trygg skola för alla. Nyanlända elever har sökt sig till rastaktiviteterna och pedagogerna har medvetet jobbat med det svenska språket och barnkultur som utomhuslekar är. Eleverna känner en trygghet av att rastaktiviteterna finns som ett erbjudande. Är man ensam så är man inte ensam längre, som en elev skrev. Många barn söker sig till pedagogerna som ansvarar för aktiviteterna, även om man inte är med på aktiviteten, utan söker trygghet för andra saker som hänt på skolgården. Utvecklingssamtal Personalen på fritids har under ett antal år arbetat med att ta fram ett underlag för elevernas utveckling och lärande på fritids. I arbetet med att ta fram detta dokument har vi utgått ifrån Lgr11 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Fritidshem 2014. Vi har arbetat fram rubrikerna Ansvar, Kamratskap och Demokrati/Delaktighet/Inflytande. Detta dokument, som är ett underlag för ett utvecklingssamtal, har vi använt oss av för att nå vårt mål under 2015/2016 som var; Att på något sätt vara delaktiga på utvecklingssamtalen. Personalen på fritids kommer att fortsätta utveckla detta dokument under år 2017. Måluppfyllelse Granskning av prioriterat mål- Att på något sätt vara delaktiga på utvecklingssamtalen. Koppling till läroplanen Enligt skolverkets allmänna råd för fritidshem bör personalen i fritidshemmet erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen tillsammans med personalen i förskoleklassen eller skolan, eller enskilt i fritidshemmet. Samtalet med hemmet behöver bygga på en bred och nyanserad bild av elevens trivsel, utveckling och lärande och på vilket sätt verksamheten på fritidshemmet bidrar till detta. Skolverkets allmänna råd med kommenterar, Fritidshem 2014. Metod Personalen på fritids har under ett antal år arbetat med att ta fram ett underlag för elevernas utveckling och lärande på fritids. I arbetet med att ta fram detta dokument har vi utgått ifrån Lgr11 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Fritidshem 2014. Vi har arbetat fram rubrikerna Ansvar, Kamratskap och Demokrati/Delaktighet/Inflytande. Detta underlag har vi använt oss av för att nå vårt mål under 2015/2016. Det finns tre olika varianter av underlaget. Ett underlag för F-klass och åk 1, ett underlag för åk 2 och ett underlag för åk 3-6. Det finns en tydlig 4 (7)

progression och en röd tråd genom alla tre utvecklingssamtalsunderlag. Eftersom att vi oftast inte har möjlighet att finnas med under själva utvecklingssamtalet så har vi två olika kommentarfält, ett för föräldrar/elever och ett annat för oss pedagoger. Där har man möjlighet att skriva kommentarer om underlaget eller om sitt barn/sin elev. Underlaget har vi delat ut personligen till föräldrar/elever och en avdelning har delat ut dem till pedagoger som håller i utvecklingssamtalen för att de i sin tur skulle delge föräldrar och elever innehållet. Den avdelningen har också mailat ut underlaget till vårdnadshavarna. Resultat Vi har varit delaktiga på utvecklingssamtalen. Analys Vi har delvis uppnått vårt mål. Vi har gått från att inte alls vara delaktiga i utvecklingssamtalen till att ta ett kliv in i att vara delaktiga genom detta utvecklingssamtalsunderlag. Bikupan och Getingens fritidshem har hunnit med att kommentera elevernas utveckling i underlaget och delat ut det till elever/vårdnadshavare. Sländans fritidshem har också dokumenterat elevernas utveckling i underlaget. Humlans fritidshemsavdelning har inte hunnit med att dokumentera detta men har ändå lämnat ut underlaget till vårdnadshavare/elever. Vi valde att lämna ut underlaget för att vårdnadshavare samt elever skulle kunna titta på dokumentet och kunna påverka innehållet inför framtiden. Utvecklingsområde Vi vill fortsätta att utveckla detta dokument under läsåret 2016/2017. Vi vill nå alla vårdnadshavare och elever och gärna genom/under själva utvecklingssamtalet och vi vill utveckla underlaget ytterligare. Vi vill se över frågornas formulering samt deras utformning inför nästa år. Vi måste också fundera på hur vi delger vårdnadshavarna detta utvecklingssamtalsunderlag. Vi som arbetslag behöver även schemalägga tid för att arbeta med underlaget och frågor kring det under vt-17. Kommentarer om verksamheterna som särskilt bör uppmärksammas/beaktas Tack vare personalens höga ambitioner och yrkesskicklighet har verksamheten lyckats hålla en god kvalité under år 2016. Det är dock en stor utmaning för personalen att hinna med att se och bekräfta alla barn på fritids. Den statliga Fritidshemssatsningen är välbehövlig och för oss på Järntorgsskolans fritidshem har personaltätheten ökat med totalt 0,75 tjänst. Vi är i stort behov av fler lokaler då antalet barn på våra fritidshemsavdelningar har ökat markant under år 2016. Utveckling och Framtid Det stora behovet av fritidshemsplatser kommer troligen att fortsätta att öka under nästa år. Många föräldrar i Nora kommun arbetar eller studerar på heltid på annan ort och det innebär långa arbetsdagar. Deras barn behöver då skolbarnsomsorg. Vi står även inför en anhöriginvandring som kan innebära att fler elever skrivs in på fritids. Nyanlända barn, med ett annat modersmål, kan behöva få en plats på fritids för att få vistas i en svenskspråkig miljö. Detta kan innebära ett behov av en högre personaltäthet och fler lokaler. Vi bör också ha i åtanke att de elever som har extra resurser under skoltid, inte alltid har det under tiden på fritids och det kan innebära svårigheter. 5 (7)

Fritidshemsverksamheten på Järntorgsskolan är i stort behov av fler lokaler då antalet barn i verksamheten har ökat under år 2016. Om huset Bikupan inte lämpar sig för fritidshemsverksamhet bör i första hand andra lokaler på Getingen tas i anspråk. Problemområden/utvecklingsområden Vi har börjat hitta fungerande rutiner för planering med den klasslärare vi samarbetar med. Vi behöver dock fortsätta att arbeta med denna fråga inför varje nytt läsår så att vi frigör tid på basschemat för gemensam planeringstid mellan lärare och fritidshemspersonal. Vi anser att den elektroniska schemahanteringen måste uppgraderas och bli enklare, speciellt när det kommer till lov där vi i dagsläget fortfarande hanterar papper. Detta tar mycket av vår planeringstid som i stället skulle kunna användas direkt mot eleverna. Vi hoppas att vi får tillgång till fler lokaler och att vi på så sätt kan börja arbeta med leken på ett annat sätt än vad vi kan i dag. Vi arbetar också för att personaltätheten ska bli högre på fritidshemmet för att på så sätt optimera elevernas utveckling och lärande. Man får också ha i åtanke att de elever som har extra resurser under skoltid ofta inte har det på fritids och att detta innebär att vi behöver avsätta en ordinarie personal för det resursbehovet under vistelsen på fritids. Vi fortsätter att utveckla vårt underlag för utvecklingssamtal och användandet av det gentemot elever och vårdnadshavare. Vi vill också fortsätta verka för att utveckla kontakter med föreningsliv, kultur- och arbetsliv, samt andra kontakter utanför skolan. Vi ska försöka att hitta eventuella kontakter genom elevernas föräldrar och familj. Arbetsmiljö- och likabehandlingsarbete Enligt genomförd personalenkät upplever personalen på fritids att de har en bra psykosocial arbetsmiljö och ett fungerande samarbete med elever, föräldrar och inom avdelningarna. De utvecklingsområden som anges är organisationskultur och ledarskap. Sjuktal Det finns inga långtidssjukskrivningar hos fritidshemspersonalen, dock korttidsfrånvaro i viss utsträckning. Kompetens Under vt-16 har fritidshemspersonalen på Järntorgsskolan haft regelbundna nätverksträffar med personal från de andra fritidshemmen i kommunen. Under träffarna har personalen diskuterat boken; Vägledning, pedagogiskt förhållningssätt. Utvärderingen visade tyvärr att innehållet i boken inte gav så många nya kunskaper. Inför fortsatt planering av kompetensutvecklingsinsatser är det viktigt att personalen får komma med synpunkter. Under ht-16 har nätverksträffarna fortsatt med att personalen diskuterat och reflekterat över innehållet i boken Inkludering i skolan. På Järntorgsskolan kopplades den till det nya avsnittet i läroplanen om fritidshemmet. Personalen på fritidshemmen har 6 (7)

uppskattat nätverksträffarna och de önskar att fortsätta med dem under år 2017. Önskemål har framkommit om att diskutera kring ett gemensamhetstänk för att utveckla fritidshemmen i Nora kommun. Ett annat önskemål är också utbildning i hjärt- och lungräddning. Analys och kommentarer till avvikelser i förhållande till årsbudget Driftsbudgeten för fritidshemsverksamheten på Järntorgsskolan är i balans, dock inte personalbudgeten. Orsaken till det är att kostnaderna för extra resurspersonal på fritids har ökat. Det riktade statsbidraget Fritidshemssatsningen ger oss dock en bättre balans i budget 2017. Ev förändringsbehov i budget Om antalet barn inom fritidshemsverksamheten på Järntorgsskolan kommer att öka ytterligare under år 2017 måste personaltätheten också höjas. Detta är mycket viktigt för att verksamheten ska kunna fortsätta hålla en hög kvalitet och för att behålla en god arbetsmiljö för personalen. Pedagogerna måste få en möjlighet att klara sitt uppdrag gentemot läroplanen och få känna sig tillräckliga. Det är glädjande att den statliga satsningen på att öka personaltätheten på fritidshem kommer att finnas kvar även under vårterminen 2017. 7 (7)