Budget 2015 Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92
INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 3 Budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 5 Den kommunala ekonomin 5 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget 5 Tabell: Driftsbudget totalt 6 Driftsekonomin 7 Resultaträkningen 7 Tabell: Resultaträkning 8 Skatteinkomster och statsdelar 9 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 9 Finansiella intäkter och kostnader 10 Resultat 10 Finansieringskalkyl 10 Tabell: Finansieringskalkyl 11 Investeringar och skuldbörda 12 Graf: Investeringar och årsbidrag år 2001 2017 12 Graf: Skuldbördans utveckling år 2001 2017 13 Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år 2001-2013 14 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 15 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 16 Nyckeltal år 2013 för kommuner i Österbotten 18 Driftsbudgeten samt investeringsbudgeten år 2015 2017 19 C1001 Val 19 C1301 Revision 21 C1601 Allmän förvaltning 23 C1607 Samarbetstjänster och projekt 27 C1901 Samhällsutveckling 29 C2801 Personaladministration 31 C3001 Social service och utkomstskydd 33 C3003 Handikappvård 37 1
C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 39 C3007 Malax-Korsnäs HVC 43 C3011 Specialsjukvård 47 C4001 Barndagvård 49 C4003 Kommunens skolväsende 56 C4005 Gemensamt skolväsende 58 C4007 Övrig utbildning 61 C4009 Biblioteksverksamhet 62 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 64 C5001 Allmän folkbildning 66 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 69 C6001 Byggnadsinspektion 71 C6501 Miljövård 73 C7001 Tekniska verket 75 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 78 C7009 Fastigheter 80 C7015 Fritidshamnverket 82 C7017 Arbeten utförda inom kommunkoncernen 84 Affärsverket Malax Vatten 85 Investeringsbudget år 2015-2018 86 Investeringar kommunstyrelsen 86 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 88 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/hälsovårdsavdelningen 89 Investeringar bildningsnämnden 91 Investeringar tekniska nämnden lös egendom och fasta konstruktioner 92 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 95 Investeringar totalt 97 Budgetens struktur och bindande nivåer 98 Kommunallagen 65 (29.6.2006/578), Budget och ekonomiplan 98 Bilaga 100 Budget 2015 Malax Vatten 100 2
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Förberedelserna för mandatperiodens tredje år, 2015, sker under dystra omvärldsomständigheter: den ekonomiska tillväxten i landet och världen är fortsättningsvis låg, staten fortsätter att vidta åtgärder för att dämpa underskottet i de offentliga finanserna, samt situationen på arbetsmarknaden fortsätter att vara svag. Malax och Vasaregionen befinner sig fortsättningsvis i ett gynnsammare läge än övriga landet, speciellt då det gäller arbetslöshetsnivån som är lägre än landets genomsnitt. Arbetslöshetsgraden har under 2014 visat en sjunkande trend, vilket kan noteras tacksamt. Om man tar detta som en indikator på att skatteunderlaget är någorlunda stabilt torde det peka på ett gynnsamt utfall gällande skatteinkomsterna under den närmaste framtiden. Kommunen har i bagaget ett par år av minusresultat, vilka främst kan förklaras med externa, på kort sikt svårpåverkbara faktorer: en hög konsumtion av specialsjukvård och kraftigt minskande statsandelar. Att statsandelarna minskar är en blandning av samverkande faktorer. Demografin för med sig minskande elevantal. Det är dock främst på grund av statens nedskärningar i statsandelssystemet som statsandelarna minskar. Det uppstår för kommunen en paradoxal situation: enligt kommande statsandelsreformer skulle kommunen klara sig någorlunda utan stora negativa konsekvenser. Samtidigt, då staten rullar över finansieringsansvaret på kommunerna och drar ner statsandelarna, då blir en statsandelsberoende kommun som Malax en av de som får bära de största negativa konsekvenserna. Kommunen är enligt nästa års prognoser en av de kommuner i Vasaregionen som förlorar mest statsandelar per invånare. På grund av de sviktande inkomsterna från staten finns det ett behov att utveckla kommunens verksamhet och service åt invånarna. En skattehöjning blev därför nödvändig, för att underlätta balanseringsåtgärderna inför budgeten 2015. En skattehöjning betyder naturligtvis, på marginalen, att skattetrycket höjs. Det är dock skäl att komma ihåg att det genomsnittliga skatteuttaget inte höjs i motsvarande grad. Även om kommunalskatten höjts under åren så har staten samtidigt kontinuerligt infört ökade skatteavdrag. En tumregel ger vid handen att bara 14 procent av en kommunalskatt på 19 procent tillkommer kommunens kassa, nationellt sett. I Malax ger skattesatsen om 21,50 procent ungefär 14,5 procent. Denna effektiva skattesats är samtidigt en påminnelse om att en jämförelse av nominella skattesatser kommuner emellan inte är någon bra måttstock för jämförelser. Resultaten för planeåren pekar på fortsatta åtgärdsbehov för att balansera kommunens ekonomi och en arbetsgrupp har tillsatts för ändamålet. Målsättningarna är att på sikt höja årsbidraget till 1,5 2,0 miljoner euro. Detta kommer att kräva ytterligare balanseringsåtgärder på ca 0,5 miljoner euro. Kommunen har därför beslutat tillsätta tre utredningar, där två anknyter till bildningsväsendet (möjligheten till flytt av Kolnebackens skola till Övermalax respektive årskurs 6 till skolbacken i Petalax samt eventuella följdverkningar för biblioteksväsendet) med åtgärder som kan infalla 2015 2016 och den tredje utredningen handlar om en omorganisering av kommunens vårdkedja för åldringsvården och hemservicen med åtgärder som infaller 2016 2018 och framåt. Utredningarna utvisar huruvida kommunen kan balansera ekonomi med dessa åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Utsikterna för kommunens ekonomi kan även utvecklas i positiv riktning i andra hänseenden. Specialsjukvårdskostnaderna utvecklades betydligt gynnsammare under 2014, vilket ger andrum. Om social- och hälsovårdsreformen förverkligas är en av målsättningarna att kommunerna ska undvika tvära kast i finansieringen av vården och få en jämnare kostnads- 3
utveckling då vården och omsorgen finansieras på större befolkningsunderlag än en enskild kommuns. I akt och mening att trygga ett gott utfall av statens reformer för våra invånare kommer vi från kommunens sida att aktivt följa med aktuella reformprocesser, såväl inom utbildningssidan som inom social- och hälsovården samt andra sektorer. Inför nästa års riksdagsval 2015 är det samtidigt skäl att kraftigt uppmana partierna följande: sluta spara på kommunernas finansiering! Kommunsektorn behöver få flexiblare normer för sin verksamhet och en uppluckring av statens detaljreglering av verksamheterna. Förslaget att kommunerna kunde få en andel av kapitalskatten är också lovvärt. Det bör även ske en omprioritering bland kommunernas lagstadgade uppgifter. Kommunsektorn behöver få vara en stabil grund att stå på då tillväxttakten är låg i omvärlden. Genom investeringar i offentliga fastigheter kan kommunsektorn agera för att jämna ut konjunkturcyklerna. Då räntan är låg och byggnadsbranschen inte går på toppfart uppstår det ett bra kostnadsläge för kommunerna att investera. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar bör upprätthållas inom den offentliga sektorn. Kommunsektorn måste få vara en attraktiv och pålitlig arbetsgivare om vi ska klara de demografiskt betingade servicebehoven hos våra invånare i framtiden. Malax kommun tar härmed sitt ansvar: vi fortsätter ge invånarna service, vi fortsätter åtgärderna för att balansera kommunens ekonomi och vi gör offentliga investeringar förmånligt under rådande konjunkturcykel. Vi förbereder oss för framtiden. Mats Brandt Kommundirektör 4
BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016 2017 Den kommunala ekonomin Finlands bruttonationalprodukt minskade i fjol med 1,2 procent. Det var redan det andra året i följd med negativ ekonomisk tillväxt. De preliminära produktionssiffrorna i början av året har också varit låga och den arbetsdagskorrigerade konjunkturindikatorn för produktionen har hela sommaren visat en nedgång jämfört med fjolåret. Särskilt svag har utvecklingen varit inom industrin och byggbranschen. Den svaga ekonomiska tillväxten återspeglar sig med all säkerhet också på kommunernas ekonomi. Skatteinkomsternas tillväxt är av ett helt annat slag än vad vi varit vana med i närhistorien. Staten sparar via kommunerna genom att skära ner statsandelarna i rask takt. Nästa år är den totala effekten av nedskärningarna redan över 1,4 miljarder. Utan dessa nedskärningar skulle den kommunala ekonomin inte ha något strukturellt underskott, som vi fått läsa om i regeringens strukturpolitiska program. I programmet har det satts som mål att kommunerna genom anpassningsåtgärder ska spara in 1 miljard fram till år 2017. Kommunerna håller i år på att genomföra dessa åtgärder genom skattehöjningar till ett belopp av 400 miljoner och genom olika former av personalanpassningar till ett belopp av 600 miljoner. I budgetpropositionen för 2015 ingår ett förslag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Förslaget har stor inverkan på kommunerna. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet från staten till kommunerna har beräknats öka kommunernas utgifter med 150 miljoner. Samtidigt sparar staten in motsvarande belopp. De verkliga kostnaderna för kommunerna kommer ändå att bli större. I sin helhet innebär budgetpropositionen att kommunernas finansiella ställning nästa år försvagas med sammanlagt -218 miljoner. Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget Malax kommuns ekonomi var under åren 2006 till 2011 relativt stabil. Överskott uppvisades under alla dessa sex år och skuldbördan hölls på en måttlig nivå. Boksluten för år 2012 och 2013 uppvisade dock underskott på 0,69 miljoner respektive 1,36 miljoner. Underskotten orsakades båda åren till stora delar av ökade kostnader inom specialsjukvården samt av statens nedskärningar i kommunernas statsandelar. Under dessa två år halverades kommunens ackumulerade överskott och per 31.12.2013 uppgick det till 1,6 miljoner euro, d.v.s. 288 euro per invånare. Prognosen för år 2014 visar på ett + - 0 resultat. Kommunen höjde inkomstskattesatsen inför året, vilket har gett kommunen mera skatteintäkter. Därtill har kostnadsökningen för specialsjukvården balanserats och rentav minskat jämfört med fjolåret. Per sista oktober 2014 är kostnaderna för specialsjukvården 860.000 euro lägre än vid motsvarande tidpunkt året innan och denna nivå beräknas hålla i sig de kvarvarande månaderna år 2014. Arbetslöshetsgraden i Malax var i september 2014 5,5 % jämfört med i september 2013 6,2 %. I hela landet låg arbetslöshetsgraden i september 2014 på 12,0 % jämfört med 2013 10,9 %. I Österbotten låg arbetslöshetsgraden på 8,1 % i september 2014. 5
DRIFTSBUDGET TOTALT Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 4 365 678 4 247 040 4 249 950 4 356 220 4 465 170 Avgiftsintäkter 2 657 179 2 801 820 2 836 910 2 907 910 2 980 610 Understöd och bidrag 505 943 309 910 403 230 445 120 423 680 Övriga verksamhetsintäkter 1 177 180 1 175 280 1 166 660 1 195 840 1 225 810 Tillverkning för eget bruk 54 184 0 0 0 0 Intäkter totalt 8 760 164 8 534 050 8 656 750 8 905 090 9 095 270 Förändring i % -2,6 % 1,4 % 2,9 % 2,1 % Interna intäkter totalt 3 668 337 3 491 506 3 848 000 3 848 000 3 848 000 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -22 224 920-22 392 400-22 432 250-22 735 890-23 086 820 Köp av tjänster -15 725 183-15 085 890-14 926 620-15 300 060-15 682 910 Material, förnödenheter och varor -2 877 039-2 731 240-2 697 110-2 764 530-2 833 740 Understöd -1 335 910-1 230 930-1 373 210-1 407 550-1 442 760 Övriga verksamhetskostnader -372 571-313 190-425 790-395 450-405 350 Kostnader totalt -42 535 623-41 753 650-41 854 980-42 603 480-43 451 580 Förändring i % -1,8 % 0,2 % 1,8 % 2,0 % Interna kostnader totalt -3 668 337-3 491 506-3 848 000-3 848 000-3 848 000 Verksamhetsbidrag -33 775 459-33 219 600-33 198 230-33 698 390-34 356 310 6
Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2015 uppgå till 8,6 miljoner. Detta är en ökning med 1,4 procent jämfört med budgeten för år 2014. Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 41,8 miljoner. Detta är en ökning med 0,2 procent. Verksamhetsbidraget blir då -33,19 miljoner, vilket är en försämring med 0,1 procent jämfört med budget 2014. År 2016 och 2017 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 1,5 procent respektive 2,0 procent. De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 3,8 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2015 har en löneökning om 0,5 procent beaktats. För år 2016 och 2017 har personalkostnaderna ökats med 1,5 procent vardera året. Under ekonomiplaneperioden 2016-2017 har både verksamhetens intäkter och övriga kostnader ökats med 2,5 procent. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats följande: - utökning av verksamheten genom införande av nattpatrull i Ytter- och Övermalax från 1.1.2016 - indragning av gruppfamiljedaghemmet Lekstugan i Övermalax från hösten 2016 - ishallsprojektets istider belastar fritidsnämndens budget från år 2016 med 10.000 euro - bildningsnämndens förslag till nedskärningar slår ut fullt först från år 2016, dessa nedskärningar har beaktats i siffrorna för år 2016 - ökade inkomster för flyktingmottagningen år 2016 Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -33,19 miljoner. Inkomsterna från skatterna och statsandelarna tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,49 miljoner. Avskrivningarna beräknas år 2015 uppgå till 1,5 miljon. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 22.780 euro budgeteras för år 2015 ett överskott om 19.550 euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplanen 2016 och 2017 visar dock underskott, 0,18 respektive 0,5 miljoner. De budgeterade underskotten år 2014-2017 uppgår totalt till 1,27 miljoner. Detta är 330.000 euro lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet 2013. Det innebär att budgeten uppfyller kommunallagen 65 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. 7
RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 8 760 164 8 534 050 8 656 750 8 905 090 9 095 270 Verksamhetens kostnader -42 535 623-41 753 650-41 854 980-42 603 480-43 451 580 Verksamhetsbidrag -33 775 459-33 219 600-33 198 230-33 698 390-34 356 310 Förändring i % -1,6 % -0,1 % 1,5 % 2,0 % Skatteinkomster 17 718 488 18 198 000 19 233 000 19 822 000 20 425 000 Statsandelar 16 237 414 16 000 000 15 620 000 15 620 000 15 620 000 Finansiella intäkter och kostnader -27 987-160 000-158 000-250 000-350 000 Årsbidrag 152 456 818 400 1 496 770 1 493 610 1 338 690 Förändring i % 436,8 % 82,9 % -0,2 % -10,4 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 537 348-1 440 000-1 500 000-1 698 010-1 878 000 Räkenskapsperiodens resultat -1 384 892-621 600-3 230-204 400-539 310 Ökning/minskning av reserver 22 783 22 780 22 780 22 780 22 780 Räkenskapsperiodens över/underskott -1 362 109-598 820 19 550-181 620-516 530 Budgeterat underskott år 2014-2017 sammanlagt: -1 277 420 8
Skatteinkomster och statsandelar Malax kommun hade under åren 2006-2011, d.v.s. i sex år, en inkomstskattesats på 19,75 procent. I november 2011 beslöt kommunfullmäktige i Malax att höja inkomstskattesatsen till 20,25 procent för år 2012 och framåt. För år 2014 höjde kommunfullmäktige inkomstskattesatsen med 0,75 procentenheter till 21,00 procent. Även inför år 2015 har inkomstskattesatsen höjts och ligger nu på 21,50. Statens nedskärningar av kommunernas statsandelar har ökat trycket hos kommunerna att öka sina skattesatser. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter till 21,50 beräknas ge Malax kommun 375.000 euro mera i skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,80, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Fastighetsskatterna höjdes till år 2013, höjningarna av fastighetsskatten beräknades då ge kommunen ca 110.000 euro mera i skatteintäkter. Skatteinkomsterna för år 2015 budgeteras till 19,23 miljoner. Jämfört med år 2014 är detta en ökning med 6,0 procent. Den stora ökningen kommer av att inkomstskattesatsen föreslås höjas. Den ekonomiska osäkerheten samt de låga löneuppgörelserna för åren 2014-2015 gör att prognoserna för skatteinkomsternas utveckling i övrigt är blygsam. För åren 2016 och 2017 beräknas skatteinkomsterna stiga med 3,1 respektive 3,0 procent. Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan 2013 2014 2015 2016 2017 Skatteinkomster (1.000.000 ) Kommunalskatt 15,79 16,10 16,98 17,67 18,22 Andel av samfundsskatt 0,74 0,78 0,92 0,82 0,87 Fastighetsskatt 1,19 1,31 1,33 1,33 1,33 Sammanlagt 17,72 18,19 19,23 19,82 20,42 Skattesatser Inkomstskatt 20,25 21,00 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,80 0,80 0,80 0,80 0,80 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar (1.000.000 ) Statsandel för kommunal basservice 14,34 14,10 12,99 12,99 12,99 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 2,43 2,41 2,89 2,89 2,89 Utjämning till följd av systemändring 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,64-0,61-0,36-0,36-0,36 Sammanlagt 16,23 16,00 15,62 15,62 15,62 9
Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära uppgifter för statsandelarna samt enligt beräknade prognoser. Dessa uppgifter ger en total statsandel på 15,62 miljoner euro för år 2015. I denna summa finns medräknat Korsnäs kommuns statsandelar (60.000 euro) för medborgarinstitutet, detta i och med att upprätthållarkommun kommer att ändras till endast Malax kommun från år 2015 och således kommer statsandelarna att betalas direkt till Malax kommun. Minskningen av statsandelarna år 2015 är, om ändringen gällande medborgarinstitutet ej beaktas, hela 550.000 euro jämfört med prognosen för statsandelarna 2014! Detta kan sättas i relation till inkomstskattehöjningen på 0,5 procentenheter som beräknas ge kommunen 375.000 euro mera i skatteinkomster. Osäkerheten gällande statsandelarna fortsätter för planeåren 2016 2017. Enligt regeringens beslut från ramrian 3/2013 kommer ytterligare nedskärningar i statsandelarna 2016-2017. Således har ingen ökning av statsandelarna beaktats för åren 2016 och 2017. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till -158.000 euro under år 2015. Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga till största delen på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna. Resultat Årsbidraget för år 2015 är budgeterat till 1,49 miljoner, detta är en klar förbättring jämfört med budget 2014. För att kommunen skall kunna uppvisa överskott enligt kommunallagen 65 om balansering av ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,5 miljoner. Detta resulterar, efter beaktandet av förändring av reserver, i ett litet överskott på 19.550 euro. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas flyta i och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamhet och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t ex anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2015 till 1,49 miljoner. För att kommunen skall undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,8 miljoner euro. Detta innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -5,3 miljoner euro. Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att 10
erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering tillsammans med förändringen av räntefria skulder. Med beaktande av dessa kan konstateras att kommunen kommer att öka skuldbördan med 5 miljoner under år 2015 (förändring av lånebeståndet). En ökning av skuldbördan med 5 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare skulle uppgå till ca 3.289 euro per 31.12.2015. FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan 2013 2014 2015 2016 2017 Årsbidrag 152 456 818 400 1 496 770 1 493 610 1 338 690 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -106 515 0 0 0 0 Investeringsutgifter -3 138 387-4 552 750-8 246 000-7 249 000-7 750 000 Finansieringsandelar för investeringar 180 028 771 500 1 370 500 979 500 1 007 500 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 157 508 50 000 70 000 70 000 70 000-2 800 852-3 731 250-6 805 500-6 199 500-6 672 500 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -2 754 911-2 912 850-5 308 730-4 705 890-5 333 810 Ökning av utlåningen -180 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Minskning av utlåningen 122 036 170 000 121 000 117 000 83 000-57 964 70 000 21 000 17 000-17 000 Ökning av långfristiga lån 0 3 100 000 5 600 000 10 000 000 5 500 000 Minskning av långfristiga lån -596 063-596 000-597 000-5 797 000-597 000 Förändring av kortfristiga lån 3 100 000 81 350 14 730 101 890 63 810 Förändring av lånebeståndet 2 445 972 2 655 350 5 038 730 4 321 890 4 949 810 Förändring i eget kapital 0 0 0 0 0 Förändring av förv medel och kapital 0 0 0 0 0 Förändring av omsättningstillg. -1 415 0 0 0 0 Förändring av fordringar 187 517 0 0 0 0 Förändring av räntefria skulder 511 921 257 500 270 000 384 000 384 000 Förändring av likvida medel 389 084 0 0 0 0 Prognos Skuldbörda 12 607 000 13 400 000 18 417 730 22 722 620 27 689 430 Lån per invånare 2 259 2 393 3 289 4 050 4 927 11
Under planeåren 2016 och 2017 uppgår nettoinvesteringarna till 6,19 respektive 6,67 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under dessa år täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 9,2 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren 2015-2017 beräknas således uppgå till 14,3 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har under de senaste åren varit betydande. Under åren 2005 2012 har nettoinvesteringarna i medeltal legat på 2,4 miljoner euro per år. För budgetåret och planeåren har kommunen en period med flera stora investeringsprojekt. Det absolut största investeringsprojektet är renovering och utbyggnad av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren 2014-2018. För Bergö skola har kommunen beviljats statsbidrag och projektet ska genomföras under år 2015. Därtill finns budgetmedel för Yttermalax skola på åren 2015-2017. Nettoinvesteringarna är budgeterade till 6,8 miljoner euro för budgetåret 2015. För planeåren 2016 och 2017 ligger investeringarna på ungefär samma nivå, 6,19 miljoner respektive 6,67 miljoner. I en sund ekonomi skall investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. Nedan framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren 2001-2017. 12
Malax kommuns skuldbörda beräknas under budgetåret och de kommande planeåren att öka betydligt med totalt 14,3 miljoner. Under innevarande år har skuldbördan ökat och den beräknas uppgå till ca 13,4 miljoner per 31.12.2014. En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 14,3 miljoner ger en skuldsättning på 27,6 miljoner eller ca 4.927 euro per invånare vid utgången av år 2017. Nedan framgår utvecklingen av Malax kommuns skuldbörda från år 2001 fram till år 2017. Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. I grafen nedan ser vi utvecklingen av Malax kommuns soliditet och relativa skuldsättningsgrad från år 2001 fram till 2013. En kritisk situation vad gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts är risken stor att kommunen hamnar i en lånespiral där kommunen lånar upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. För budgetåret 2015 visar beräkningarna att den relativa skuldsättningsgraden skulle nå en nivå på 57 procent. Under planeåren 2016 och 2017 beräknas den relativa 13
skuldsättningsgraden att fortsätta stiga och vid utgången av år 2017 beräknas den uppgå till hela 76 procent. Alla dessa tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budgetåret 2015 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagen 65 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda oroväckande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda fördubblas, vilket riskerar leda kommunen djupt in i en lånespiral där amorteringarna inte kan betalas utan att låna. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas och en långsammare investeringstakt antas. Historiskt sett har investeringarna tenderat förverkligas i en långsammare takt än planerat. Detta är troligt även vad gäller investeringsbudgeten 2015-2017, vilket i sådana fall innebär att skuldbördan ej ökar så drastiskt som beräknat samt att nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad ej heller försämras i beräknad takt. I bokslutet 2013 uppfylldes ytterligare ett av de såkallade kriskommunkriterierna (Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi). Det nyckeltal som uppfyllde kriskommunkriterierna var soliditeten, som underskred 50 procent. Malax kommun uppfyller nu två stycken av de 6 olika kriterierna för kriskommun. För att klassas som kriskommun ska alla sex kriterierna uppfyllas. Förverkligas budgeten 2015 i enlighet med siffrorna ovan kommer den relativa skuldsättningsgraden att överskida 50 procent redan under det första budgetåret och då är kommunen ett steg närmare att klassificeras som kriskommun. 14
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 13 i kommunallagen skall fullmäktige fatta beslut om de centrala målen för förutom kommunens också kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt 177+3 lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet positivt bokslutsresultatet positivt 15
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Statsrådets gränsvärden Bokslut Budget/mål- God för kommunens ekonomi Nyckeltal 2013 sättning 2015 Ekonomi underskrids om: Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 0,15 1,49 Kommunens årsbidrag är negativt Årsbidrag, euro/invånare 27 267 > 240 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 10 % 99 % 0,1 2,2 > 1,5 5 % 22 % > 90 % Soliditet, % 46 % 46 % > 60 % Soliditeten < 50 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 12,6 18,4 16 < 9,7 Lånestock, euro/invånare 2 259 3 289 < 1740 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > 3 830 /inv 2013
Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 47 % 57 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % 9 10 Inkomstskattesats 21,00 21,50 Inkomstskattesatsen Fastighetsskattesats är minst - allmän 0,80 0,80 0,5 % > landets medeltal - för fast bostad 0,50 0,50 19,84 % + 0,5 % = 20,34 % (2015) - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 41,5 % 44,2 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 38,0 % 35,9 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,6 % 20,7 % > 20 % Balansräkningen uppvisar underskott Då alla ovanstående kriterier uppfylls befinner sig en kommun (enligt 9 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform) i en speciellt svår ekonomisk ställning. 17
NYCKELTAL ÅR 2013 FÖR KOMMUNER I ÖSTERBOTTEN Intern Accumulerat Invånare Skatte % Skatteink. Statsand. Årsbidrag finansiering över-/underskott Lånestock Relativ 31.12.2013 2015 / inv / inv / inv av invest. % / inv / inv skuldsättning Hela landet 5 451 270 19,84 % 3 787 1 520 380 57 % 1 290 2 540 51 % Österbotten 180 384 20,39 % 3 646 1 951 251 36 % 482 2 745 52 % Malax 5 580 21,50 % 3 175 2 910 27 5 % 288 2 259 47 % Jakobstad 19 633 21,25 % 3 897 1 921 393 50 % 105 5 654 67 % Kaskö 1 350 21,00 % 4 867 1 078 828 170 % 7 394 2 273 39 % Korsholm 19 153 20,75 % 3 673 1 474 219 21 % 226 2 872 62 % Korsnäs 2 218 21,00 % 3 138 2 857 284 40 % 2 091 490 19 % Kristinestad 7 001 21,50 % 3 090 2 721 46 7 % -328 3 353 64 % Kronoby 6 682 20,75 % 3 009 2 600-32 -6 % 311 2 018 47 % Laihela 8 007 21,50 % 3 362 1 747-114 -22 % -30 1 864 42 % Larsmo 5 065 20,00 % 2 677 2 302 219 54 % 1 944 2 173 58 % Nykarleby 7 524 20,50 % 3 421 2 281 481 63 % 1 477 2 259 55 % Närpes 9 335 21,00 % 3 175 2 589 257 59 % 285 1 839 40 % Pedersöre 10 970 20,50 % 3 096 2 399 432 86 % 881 2 321 46 % Storkyro 4 854 21,50 % 3 029 2 463 196 170 % 918 1 530 40 % Vasa 66 321 19,50 % 4 114 1 546 284 36 % 349 2 657 50 % Vörå 6 691 21,00 % 3 067 2 640 97 32 % 590 919 28 % 18
DRIFTSBUDGETEN ÅR 2015 2017 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Kommunsekreteraren Kommunsekreteraren C1001 Val Vision Centralvalnämndens vision är att främja demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola (Bergöraden), Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Åtgärdsprogram för år 2015 Riksdagsval förrättas år 2015. Den egentliga valdagen är 19.4.2015. Målsättningar för år 2016-2017 Kommunalval förrättas enligt nu gällande vallag hösten 2016. I det fall förslaget till ny kommunallag antas av riksdagen förrättas valet våren 2017. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge 0 9 000 9 500 Kostnader, bindande kfge 225 9 000 9 500 Netto, ej bindande (externa) 225 0 0 / invånare 0,04 0 0 Europaparlamentsval 2014 ( /inv) 1,9 Röstningsaktivitet i Malax (%) -bor i Finland 57,3 -utlandsfinländare 3,4 -sammanlagt 50,3 Röstningsaktivitet för hela landet (%) 41,0 19
C1001 Val Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 EP 2016 EP 2017 C1001 Val -253-1 700 0 50 100 Extern -225-1 700 0 50 100 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 000 9 500 9 740 9 980 A3120 Försäljningsintäkter 9 000 9 500 9 740 9 980 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -225-10 700-9 500-9 690-9 880 A4110 Personalkostnader -225-5 500-4 850-4 920-4 990 A4170 Köp av tjänster -5 200-4 400-4 510-4 620 A4200 Material, förnödenheter och varor -250-260 -270 Intern -28 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -28 A4200 Material, förnödenheter och varor -28 Totalt -253-1 700 0 50 100 20
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt 71 i kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt 72 i kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen 75 förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden 2013-15 är BDO Audiator Oy. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse jämte förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFR-revisor för budgetåren 2013-2015. Åtgärdsprogram för år 2015 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden 2013-2014 ligger tyngdpunkten i arbetet på granskning av vård- och omsorgsverksamheten och 2014-2015 på tekniska nämnden, Malax Vatten och koncernsamfunden. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Målsättningar för år 2016-2017 Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderingsplanen för perioden 2013-2016, vilket innebär att 2015-2016 granskas bildningsnämnden och medborgarinstitutet. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge 0 0 0 Kostnader, bindande kfge 14 047 11 100 12 060 Netto, ej bindande (externa) 14 047 11 100 12 060 / invånare 2,5 2,0 2,2 Antal revisionsdagar 12 12 12 Antal sammanträden 5 5 6 21
C1301 Revision Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 EP 2016 EP 2017 C1301 Revision -14 142-14 200-12 060-12 330-12 610 Extern -14 047-14 200-12 060-12 330-12 610 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 047-14 200-12 060-12 330-12 610 A4110 Personalkostnader -3 957-3 430-3 080-3 120-3 160 A4170 Köp av tjänster -9 910-10 570-8 700-8 930-9 170 A4200 Material, förnödenheter och varor-180-200 -280-280 -280 Intern -95 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -95 A4200 Material, förnödenheter och varor-95 Totalt -14 142-14 200-12 060-12 330-12 610 22
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånarna på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen företräder kommunen utåt. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen och centralvalnämnden, äldrerådet samt kommittéer och har ansvar för kommunens informationsverksamhet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet (inklusive IT-verksamheten) samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering) Personal Heltid 14 Deltid 0 Totalt 14 Årsverken 14 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En ekonomi i balans under planeåren. Aktivt implementera nya kommunallagens stadganden i förvaltningen genom att påbörja utarbetande av en kommunstrategi samt förnyandet av förvaltningsstadgan och underliggande instruktioner. Aktivt påverka utvecklingen i fråga om kommunstruktur samt social- och hälsovårdslagstiftningen och andra nationella reformer. Skapa förutsättningar för en balanserad positiv befolkningsutveckling med en målnivå på 5 600 invånare 31.12.2015. Skapa förutsättningar för en kommunalekonomiskt hållbar utveckling. Sträva till ett klart, lättflytande och begripligt språk i myndighetstexter. Verka för en öppen och lättillgänglig förvaltning. Öka växelverkan och förståelse för kommunalt beslutsfattande. Åtgärdsprogram för år 2015 Arbetsgruppen för balansering av kommunens ekonomi fortsätter sitt arbete. Deltar aktivt i alla nationella reformprocesser som är av vikt för kommuninvånarnas framtida välfärd. Anpassar den kommunala förvaltningens styrdokument till den nya kommunallagens stadganden. För genom en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Genomför ekonomiska balanseringsåtgärder genom ett strukturellt balanseringsprogram för åren 2015-2017. 23
Fortsätter implementeringen av ett begripligt myndighetsspråk för avtal, beredningar och andra myndighetstexter. Fortsätter utvecklingen av hemsidan till en interaktiv kommunikationskanal. Målsättningar för år 2016-2017 Uppföljning och aktivt påverkningsarbete i alla nationella reformfrågor som berör kommunen. Färdigställa delgeneralplaneringen i Över- och Yttermalax samt påbörja processen i Petalax och Bergö. Skapa attraktiva detaljplaneområden för bostadsändamål med tonvikt på Söderfjärdsbacken. Skapa förutsättningar för ett ekonomiskt hållbart resultat genom strukturella åtgärder i den kommunala verksamheten. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge 129 073 75 300 76 800 Kostnader, bindande kfge 1 101 089 1 033 940 1 133 890 Netto, ej bindande (externa) 972 017 958 640 1 057 090 / invånare 174 171 189 Befolkningsutveckling 5 580 5 600 5 600 Fullmäktigemöten 9 6 7 Styrelsemöten 18 14 16 24
FÖRSLAG TILL PERSONALPLAN 2015-2017 Föreslagen uppgiftsbenämning Förvaltningsorgan Arbetsenhet Översättare Förvaltningsavdelningen Allmänna enheten Inrättande år ( x ) 2015 ( ) 2016 ( ) 2017 Arbetsuppgiften är ( ) Ny ( ) Ändring av benämning ( x ) Utökad arbetstid Arbetsuppgiften är ( x ) Tillsvidare (fortlöpande) ( ) Tidsbestämd år Arbetsuppgiften förutsätter ( ) Tjänst ( x ) Arbetsförhållande Anställningens omfattning Utökning av arbetstiden från 80 % till 100 % Lönekostnader per år ca 7 100 euro (ca 560 euro/mån) (exkl. soc. kostnader) Motivering till förslaget Översättaren arbetar i dag fyra dagar per vecka. Arbetstiden räcker inte till för översättningsbehoven efter att beslut om att tekniska nämndens föredragningslistor och protokoll från februari 2013 ska översättas till finska. Tekniska nämnden höll 13 möten år 2013. Av dessa översattes 12 stycken. Arbetstiden med de enskilda listorna varierade från 3 h 25 min till 26 h 15 min. Totalt användes en arbetstid om 131 h 20 min för ändamålet (i medeltal ca 11 h per föredragningslista + protokoll). På årsnivå innebär detta 18 dagar eller ca 8 % av en årsarbetstid. Detaljerad redovisning över översättarens användning av arbetstiden år 2013 finns tillgänglig. Utöver detta finns två huvudsakliga problem: Tidsaspekten Föredragningslistor och protokoll finns inte tillgängliga för publicering på kommunens båda officiella språk samtidigt. Sannolikt ökar trycket på översättning av dessa handlingar utöver de lagstadgade (kommunfullmäktige och kommunstyrelse) då principen öppnats genom översättning av tekniska nämndens möteshandlingar. Den ökade omfattningen av årligen återkommande och sporadiskt producerat material Översättarens arbetsbild finns beskriven nedan. Kombinationen av de regelbundet återkommande översättningsbehoven, vars mängd varierar främst på bilageomfattning, med behovet av sporadiska, 25
ofta akuta, översättningsbehov innebär en ojämn arbetsbelastning. Översättaren beviljades medels tjänstemannabeslut rätt att tillfälligt arbeta 100 % under perioden 25.4-13.6.2014 för att klara översättningsarbetet relaterat till bokslutet 2013. Totalvolymen har stigit och med satsningen på nya hemsidor. Som innebär större interaktivitet och kräver uppdateringar på kommunens båda språk, är den nuvarande arbetstiden otillräcklig. Huvudsakliga arbetsuppgifter Översättarens uppgift är i huvudsak översättning till finska av alla sådana i kommunen producerade texter som behöver finnas på två språk i en tvåspråkig kommun. Kontinuerligt översätts kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och tekniska nämndens föredragningslistor och protokoll. För kommunfullmäktiges del gäller detta också samtliga bilagehandlingar. Årligen återkommande omfattande texter som översätts är budget, bokslut och verksamhetsberättelse samt planläggningsöversikt. Tidvis återkommande omfattande texter är instruktioner och övriga stadgor, planer, rapporter, utredningar, strategier och program. Regelbudet återkommande texter är annonser, kungörelser, blanketter, broschyrer, inbjudningar, utlåtanden, tjänsteinnehavarbeslut, tillstånd, brev och andra skrivelser samt informationsmaterial till kommunens webbsidor och informationstidning Malaxblade. Utöver detta översätts enskilda klienters handlingar inom olika avdelningar vid behov. C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 EP 2016 EP 2017 C1601 Allmän förvaltning -747 993-831 194-799 981-828 051-855 691 Extern -1 018 768-1 039 010-1 129 210-1 157 280-1 184 920 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 129 073 105 300 76 800 78 710 80 670 A3120 Försäljningsintäkter 269 A3170 Avgiftsintäkter 400 1 500 3 000 3 070 3 150 A3240 Understöd och bidrag 2 873 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 125 531 103 800 73 800 75 640 77 520 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER-1 101 089-1 068 940-1 133 890-1 154 350-1 175 290 A4110 Personalkostnader -750 110-752 840-789 690-801 550-813 600 A4170 Köp av tjänster -219 728-219 100-246 900-253 080-259 460 A4200 Material, förnödenheter och varor -101 604-82 100-82 300-84 350-86 470 A4270 Övriga verksamhetskostnader -29 647-14 900-15 000-15 370-15 760 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -46 751-75 370-72 120-81 640-90 300 A7110 Avskrivningar enligt plan -46 751-75 370-72 120-81 640-90 300 Intern 270 775 207 816 329 229 329 229 329 229 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 388 396 322 510 429 285 429 285 429 285 A3120 Försäljningsintäkter 296 458 276 410 374 530 374 530 374 530 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 91 938 46 100 54 755 54 755 54 755 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -117 622-114 694-100 056-100 056-100 056 A4170 Köp av tjänster -6 413-4 970-9 310-9 310-9 310 A4200 Material, förnödenheter och varor 3 846-1 510-2 140-2 140-2 140 A4270 Övriga verksamhetskostnader-115 055-108 214-88 606-88 606-88 606 Totalt -747 993-831 194-799 981-828 051-855 691 26
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Kommunsekreteraren C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Malax kommun är en pålitlig, aktiv och trovärdig samarbetspart i regionen. Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan samtidigt som medvetenheten om ansvaret för regionens utveckling är en ledstjärna i arbetet. Malax kommun värnar om hemkommunskänslan och har som mål att betala ut 70 stycken hemkommunsstöd per år. Åtgärdsprogram för år 2015 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Vidtar behövliga åtgärder med anledning av eventuella nationella och regionala reformförslag. Målsättningar för år 2016-2017 Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge 22 425 9 000 5 000 Kostnader, bindande kfge 1 221 249 1 148 880 1 169 320 Netto, ej bindande (externa) 1 198 824 1 139 880 1 164 320 / invånare 215 204 208 27
C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 EP 2016 EP 2017 C1607 Samarbetstjänster och projekt -1 232 086-1 241 815-1 214 402-1 241 652-1 269 592 Extern -1 198 824-1 205 280-1 164 320-1 191 570-1 219 510 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 22 425 9 000 5 000 5 130 5 260 A3120 Försäljningsintäkter 8 279 8 000 A3170 Avgiftsintäkter 145 1 000 5 000 5 130 5 260 A3240 Understöd och bidrag 14 000 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER-1 221 249-1 214 280-1 169 320-1 196 700-1 224 770 A4110 Personalkostnader -206 007-193 700-182 920-185 660-188 450 A4170 Köp av tjänster -1 000 330-1 011 480-977 300-1 001 710-1 026 760 A4200 Material, förnödenheter och varor-40-100 -100-100 -100 A4230 Understöd -14 871-9 000-9 000-9 230-9 460 Intern -33 262-36 535-50 082-50 082-50 082 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -33 262-36 535-50 082-50 082-50 082 A4170 Köp av tjänster -340-280 -520-520 -520 A4200 Material, förnödenheter och varor-15 A4230 Understöd -32 907-32 900-46 430-46 430-46 430 A4270 Övriga verksamhetskostnader -3 355-3 132-3 132-3 132 Totalt -1 232 086-1 241 815-1 214 402-1 241 652-1 269 592 28
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresserat för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2015 Bereda kommunens företagarpris. Aktivt följa med den nya strukturfondsperioden. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar på teman för bioekonomi, landsbygd, skärgård, världsarv samt ordnar en energidag. Restriktiv hållning till nya projekt under tiden för kommunens balanseringsprogram. Sektionen håller fyra sektionsmöten. Åtgärdsprogram för 2016-2017 Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter, bindande kfge 11 144 14 500 8 400 Kostnader, bindande kfge 206 550 175 650 167 000 Netto, ej bindande (externa) 195 406 161 150 158 600 / invånare 35 29 28 Antal sålda regionbiljetter 354 360 350 Antal nya företag 35 20 35 29