Dokumentnamn Kvalitetsredovisning 2009-2010 Datum 2010-10-15 Diarienummer 1(11) Adress Förskoleområdet Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Förskoleområdet i Tierps kommun Verksamhetsåret 2009-2010 Handläggare Bo Sundberg E-post: Bo.Sundberg@tierp.se
2(11) Innehåll Inledning sid 3 Fakta om Förskoleområdet sid 4 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen sid 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning sid 6-8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse sid 9 Redovisning av måluppfyllelse sid 10 Sammanfattning sid 10 Förslag till åtgärder sid 11 Bilaga 1: Informationsblad till föräldrar/beskrivning av området Bilaga 2: Årsredovisning 2009 Bilaga 3: Likabehandlingsplan för Förskoleområdet 2009-2011 Bilaga 4: Skolinspektionens rapport över tillsyn av förskoleverksamheten Bilaga 5: Skolinspektionens uppföljningsbeslut
3(11) Inledning Detta är den samlade bilden av förskoleverksamheten i Förskoleområdet för verksamhetsåret 2009-2010 utifrån förskolechef och biträdande förskolechefers syn, med hänsyn tagen till fakta och synpunkter beskrivna under Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen. För en samlad bild av hela kommunens förskoleverksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning 2009-2010 av Tierps kommuns skolverksamheter För en mer detaljerad bild av varje förskola och pedagogisk omsorg/dagbarnvårdarlags verksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning för förskolorna Humlegården, Vallskoga, Mattisborgen, Grodan, Björkgården, Tegelbruket, Kyrkbyn, Tallbacken, Ekorren och Solgläntan samt dagbarnvårdarlagen Kottarna och Trollbacken.
4(11) Fakta om Förskoleområdet Förskoleområdet består av förskolor och pedagogisk omsorg/familjedaghem i orterna Tierps köping, Kyrkbyn, Månkarbo, Söderfors och Mehedeby i Tierps kommun enligt bilaga 1. Totalt finns det 10 förskolor med tillsammans 28 förskoleavdelningar och 9 dagbarnvårdare i området. I området fanns det i snitt under år 2009, 485 barn inskrivna i verksamheten varav 92% på förskolor och 8% i familjedaghem. Av dessa var det vid årsskiftet 25 st 4-5 åringar med plats i allmän förskola. Vid samma tidpunkt var 21 barn placerade enligt skollagen 2a kap 9 (barn med behov av särskilt stöd), därutöver tillkommer minst ett tiotal barn som är i behov av särskilt stöd men som ännu inte har sådan placering eller inte kommer att ansöka om sådan. 45 barn har annat modersmål/annan etnisk bakgrund, av dessa var 29 placerade på förskolan Mattisborgen. Personalbemanningen vid årsskiftet var 9 årsarbetare i familjedaghemmen (numer benämnt pedagogisk omsorg) och på förskolorna var det 47,2 årsarbetare med förskollärarutbildning eller motsvarande, 24,4 årsarbetare med barnskötarutbildning eller motsvarande och 2,5 årsarbetare utan pedagogisk utbildning i tjänst. Bemanningen fluktuerar under året beroende på antalet barn och är lägre under hösten och högre under våren. På förskolorna fanns också tillsammans 3,3 årsarbetare kökspersonal. Arbetsledningen bestod under året av 2,9 årsarbetare förskolechef och biträdande förskolechefer och i staben fanns 1,5 årsarbetare administrativa assistenter. I området finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef, biträdande förskolechefer, specialpedagog från Resurscentrum för barn och 11 arbetslagsledare, 1 för varje förskola och 1 från ett dagbarnvårdarlag. Vid årsskiftet var 11 tillsvidareanställda medarbetare inte i tjänst beroende på sjukdom, barnledighet eller annan ledighet. Totalt antal medarbetare var vid årsskiftet 119 st, varav 102 tillsvidareanställda i tjänst, 6 långtidsvikarier och 11 ej i tjänst.
5(11) Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget till denna kvalitetsredovisning finns att hämta i följande skrifter och samtal: Varje arbetslag i Förskoleområdet (arbetslag är en avdelning på förskola eller dagbarnvårdarna på en geografisk ort) skriver i december och juni en utvärdering av terminens verksamhet. Tierps kommun använder utvärderingsmetoden/kvalitetsbedömningen Ecers, i Förskoleområdet genomförs den av förskolechef och biträdande förskolechefer. Under arbetsåret 2009-2010 har 6 avdelningar besökts enligt Ecers, den genomsnittliga bedömningen på dessa avdelningar är 4,3 på den 7 gradiga skalan. Ekonomiska prognoser. Årsredovisning 2009. Redovisas som Bilaga 2. Här finns beskrivningar och analyser som inte återupprepas i själva kvalitetsredovisningen. För en fullständigare bild av 2009 års verksamhet rekommenderas att läsa årsredovisningen. Utöver detta så är det utvecklingssamtal, chefers besök i verksamheten, diskussioner i ledningsgrupp, samverkansgrupp, fortbildningsgrupp, köksträffar och på områdets pedagogdagar som ligger till grund för detta dokument. Samverkan mellan chefer och föräldrar sker framförallt via områdets föräldraråd som träffas 5 gånger per år och där föräldrar från samtliga avdelningar och dagbarnvårdarlag har möjlighet att ha representanter med. Skolinspektionens besök i juni 2009 och rapport 2009-11-25 Bilaga 4.
6(11) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I den föregående kvalitetsredovisningen tog vi upp ett antal förslag till åtgärder (kursiv text nedan) utan inbördes rangordning, här redovisar vi i samma ordning vad som hänt med dessa. Skapa och/eller uppdatera hemsidor för varje förskola/dagbarnvårdarlag Inte klart beroende på diskussioner om det ska vara särskilda hemsidor eller om informationen kan rymmas inom systemet e-tjänst för barn omsorg där föräldrar kan få information och som inloggad ansöka om nya schematider, lämna inkomstuppgifter mm. Se via nätet på barnomsorg.tierp.se Prova schemaläggningssystemet Time-care i några fler verksamheter Vallskoga förskola har varit med i systemet från senhösten 2008, Humlegården har påbörjat från senvåren 2009. En medarbetare på Vallskoga är 25 % av sin tjänst en av Time-Cares huvudadministratörer och utbildare. Från hösten 2009 har förskolorna Mattisborgen, Björkgården, Tallbacken och Solgläntan gått in i systemet. Under året har vi sett behov av ha träffar med schemaansvariga från varje förskola som har Time-Care för att utbyta erfarenheter och kunna hjälpa varandra. Fler ändamålsenliga lokaler så att antalet barn i grupperna kan minska Ej klart, utbyggnaden av Vallskoga förskola med 1 avdelning har tillsvidare lagts på is, dels beroende på ekonomin och dels beroende på de eventuella fornminnen som kan finnas på det kommande bostadsområdet Vallskoga Gärde, vilket gör att bygglov inte kan beviljas för en utbyggnad av Vallskoga förskola innan det är undersökt. Ökat stöd till barn med annat modersmål Delvis åtgärdat, inom området har resurser omfördelats så att Mattisborgen, som har 29 av de 45 barn med annat modersmål som finns i området, fått större personaltilldelning än vad barnantalet ger. Kvarstår en omfördelning av resurser totalt i kommunens förskoleverksamhet till förmån för barn med annat modersmål. En tjänst på 40% för hela kommunen som samordnare av insatser, bland annat it-stöd, för personal som har barn med annat modersmål finns from 2010-04-01 och året ut. Detta var en av punkterna Skolinspektionen bedömde att åtgärder behövdes.
7(11) Minska de fysiska arbetsmiljöproblemen Kvarstår delvis, framförallt är det bullerproblemen som är svåra att komma tillrätta med. Barnen låter fortfarande och bullerdämpande åtgärder provas fortlöpande, under året har flera förskolor bytt ut bord mot nya med bullerdämpande bordsskiva vilket dämpar slammer från byggmaterial, porslin mm. Barnen delas också ofta i mindre grupper bland annat för ljudnivåns skull. Se över problemet med vikarieanskaffnngen Börjat titta på system med vikariebokning via SMS. Öka tydligheten i fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan chef, administration, arbetslagsledare, arbetslag och enskild medarbetare Detta arbete har fortsatt i områdets ledningsgrupp, alla medarbetare har haft möjlighet att lämna sina synpunkter på detta. En sammanställning av alla synpunkter kommer att göras och diskuteras vidare i olika konstellationer i området. Öka möjligheterna att ta vara på kompetensen inom verksamheten för att fortbilda varandra En viss ökning av besök hos varandra med eller utan barn kan skönjas. Öka planeringstiden I och med de kraftiga besparingsåtgärder som krävdes from maj 2009 så beslutade områdets samverkansgrupp att under 2010 minska planeringstiden från 3 tim/v till 2 tim/v i förskolan, detta för att inte all besparing skulle ligga på fler barn per årsarbetare. Uppmuntra och stötta friskvårds och sammansvetsande aktiviteter i arbetslagen Sker kontinuerligt och framförallt sammansvetsande aktiviteter har ökat, ofta har handledararvoden för högskoleelever använts för studiebesök och liknande och i samband med detta har även andra aktiviteter genomförts för en ökad sammanhållning och laganda. I och med besparingsåtgärder så finns inga medel avsatta för friskvårdsinsatser under 2010. Utveckla arbetet mot skolplanens mål Hållbar utveckling Det är inte några fler arbetslag än Myggan som ansökt om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Flera arbetslag beskriver i utvärderingar att framförallt arbetet med återvinning utvecklats ytterligare. En del arbetslag, som enligt vår bedömning har ett arbetssätt som motiverar certifiering eller utmärkelse, har valt att inte ansöka om t.ex Grön Flagg utan istället lägga den tid som ansöknings- och uppföljningsarbetet tar på det direkta arbetet i dessa frågor med barngruppen.
8(11) Utveckla uteverksamheten Temat för diskussionerna på pedagogeftermiddagarna hösten 2009 var utveckla uteverksamheten. Dessa diskussioner med tillhörande artikelstudier, studiebesök mm har lett till att de flesta utemiljöer har förstärkts med mer material och redskap bland annat för mätning och vägning och att det är en ännu mer planerad verksamhet även ute. Ta del av och analysera de mål som elever lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret i matematik och svenska. Målen har spritts till arbetslagen och diskussioner förts framförallt bland dem som arbetar med 4-5 åringar. NTA-lådorna som finns i förskoleklass och skolan har börjat användas av flera arbetslag, och det är ett praktiskt exempel på den röda tråden från förskola till skola där materialet används utifrån barnens ålder och mognad. En fortsatt satsning på fortbildning av arbetslagsledarna, eventuellt med hjälp av Förskolelyftet. En arbetslagsledare har anmält sig till Förskolelyftets Att leda en förskola för barns språkliga och matematiska utveckling Följa och utvärdera nya inskolningsmodeller som prövas i området och i övriga landet, bland annat den så kallade föräldraintensiva inskolningen. De avdelningar som hittills provat nya inskolningsmodeller är försiktigt positiva, eftersom det sammanfaller med färre personal per barn så är det svårt med relevanta jämförelser. Öka samarbetet med flyktingmottagningen Samarbetet har ökat med regelbundna träffar mellan området och flyktingmottagningen.
9(11) Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Budgeten för området uppgick 2009 till 50,8 miljoner kronor och resultatet blev 51,7 miljoner kronor. (se bilaga Årsredovisning 2009) Kostnaden per barn blev i snitt 106 600 kr (51,7 miljoner kronor delat med 485 barn). Personaltätheten var i familjedaghemmen 4,1 barn/dagbarnvårdare och på förskolorna 5,9 barn/årsarbetare. Snittbarnet i familjedaghem hade en omsorgstid på 29,2 tim/v och i förskolan hade snittbarnet en omsorgstid på 28,7tim/v. Av den pedagogiska personalen på förskolorna var 2009-12-31, 58 % förskollärare, 37 % barnskötare och 5 % utan pedagogisk utbildning. Fortbildningsinsatser: All personal; Pedagogförmiddagar Lekens betydelse Vissa i arbetslagen: Handledarutbildning. Första hjälpen. TAKK. Pecs. NTA. Alla kan lära sig matematik. Barn med försenat tal och språk. Autism.
10(11) Måluppfyllelse Vår bedömning av årets verksamhet är att trots stora besparingskrav vilket medfört färre vuxna i barngrupperna så har verksamheterna i stort sett nått mot målen i läroplanen, svårigheten vid fler barn per vuxen är att det inte i lika hög grad går att individanpassa verksamheten så att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda. I likhet med redovisningen i förra årets kvalitetsredovisning så kvarstår utifrån Ecers-bedömningar arbete med att utveckla kulturell mångfald och jämställdhet. Sammanfattning Verksamhetsåret har präglats av att lågkonjunkturen slog hårt mot kommunen med många varsel och uppsägningar i industrin med följd att en åtgärdsplan för anpassning till minskade skatteintäkter antogs i Kommunstyrelsen i maj 2009. Detta medförde att utöver två ombudgeteringar under våren på tillsammans 600 000 kr som till stor del klarades med osthyvelsprincipen så måste vi till hösten 2009 minska personaltätheten från vårens 5,8 barn per årsarbetare till 6,0 barn per årsarbetare. Inför 2010 års budget blev ramarna radikalt mindre. Området fick en budget på 2,8 milj mindre än 2009 med samma barnantal och med löneökningar som också skulle ingå. Detta ledde till beslut i områdets samverkansgrupp att inte allt skulle tas på att minska personaltätheten utan också på besparingar på material, minskad fortbildning, ingen friskvård, minskad personalrepresentation, minskade anslag till arbetskläder, frukost, mellanmål och företagshälsovård. Trots detta så innebar det för 2010 att budgeten räcker till 6,6 barn per årsarbetare. För att säkerställa en rimlig säkerhetsnivå beslutade samverkansgruppen att minska planeringstiden i förskolan från 3 tim/vecka till 2 tim/vecka under 2010. Konsekvenserna av detta är så här långt att vi inte kan vara lika generösa mot föräldrar som är föräldralediga att få välja tider själva för sina barn, att det enbart är tid för arbete och studier plus restid som gäller för barnets tider, detta drabbar särskilt skiftarbetande med korta tider för barnen. Detta för att kunna vara så mycket personal som möjligt när de flesta barnen är på plats. För att planeringstiden ska räcka till allt så erbjuds föräldrar för närvarande ett föräldrasamtal per år istället för som tidigare två per år. I verksamheten så innebär det bland annat färre utflykter, mindre tid för individuell träning, ännu mer samarbete mellan avdelningar istället för vikarier och att verksamheten inte är lika välplanerad som tidigare.
11(11) Förslag till åtgärder utifrån årets kvalitetsredovisning (utan inbördes rangordning) Utvärdera inskolningsmodeller Utvärdera den minskade planeringstiden Följa upp konsekvenserna av övriga sparåtgärder, framförallt i avseende på sjukfrånvaron. Analysera och komma med förslag till utveckling av arbetet med kulturell mångfald och jämställdhet. Detta påpekas även av Skolinspektionen i sin rapport. Uppmuntra arbetslagen att ta del av andras erfarenheter inom och utanför vår egen verksamhet genom studiebesök, litteratur och annan studie mm. Uppmuntra till studier via Förskolelyftet. Öka samarbetet med barnhabiliteringen för att gemensamt ta tillvara varandras resurser för att stötta barn med behov av särskilt stöd Analysera och ta tillvara synpunkter i medarbetarenkät som genomförts under senvåren. Tierp i oktober 2010 Bo Sundberg Vivianne Lindén Agneta Person Ramsten