Jag vill, jag kan, jag vågar

Transkript

1 Jag vill, jag kan, jag vågar KVALITETSREDOVISNING 2007 Förskolan Godkänd och antagen av Barn- och utbildningsnämnden Ljusdals Kommun Illustration av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

2 FÖRSKOLA BARNOMSORG Inledning Ljusdals kommun är till ytan en stor kommun vilket innebär att vi behöver stor spridning på tillgång av barnomsorg. Det medför att vi ute i ytterområdena får förskolor med endast en avdelning och att familjedaghemmen är många. Det finns i kommunal regi 28 avdelningar och 28 familjedaghem. Utöver detta finns 12 kooperativa förskolor spridda över hela kommunen och ett par står på kö för att få starta. Detta avspeglar sig i statistiken, andelen inskrivna barn i förskolan är 71% mot 74% i kommungruppen, medan andelen inskrivna barn i familjedaghem är 13 mot 9% i kommungruppen. Antalet barn i grundskolan har minskat drastiskt de senaste åren, men så är inte förhållandet inom barnomsorgen. Behovet av barnomsorg har varit ganska konstant de senaste åren, mellan barn i snitt. Anledningen till mängden familjedaghem är inte enbart kommunens ytstorlek, utan också bristen på förskolelokaler. Det innebär att vi har trots relativt bra personaltäthet ändå har stora grupper, enligt Skolverkets rapport sep (avser okt. 2006)runt 18 barn i snitt, att jämföra med kommungruppens 16 barn. Dessutom har det inneburit att antalet familjedaghem inte har minskat de senaste åren, trots att efterfrågan har minskat. Under 1990-talet, när förskolan hamnade i Barn- och utbildningsnämnden, så organiserades verksamheten med en gemensam rektor för förskola och barnomsorg. Det blev med tiden allt tydligare att barnomsorgen försvann från diskussionsbordet och tanken på egen rektor för barnomsorgen kom allt oftare. Idag har vi två rektorer med enbart barnomsorg. F.ö. är barnomsorgen idag koncentrerad till ett fåtal rektorer. Detta har inneburit att barnomsorgen idag börjar märkas allt mer. I kommunen finns en familjecentral i samarbete med landstinget. Här finns också kommunens öppna förskola med öppethållande varje dag. Förutsättningar Ekonomi Budget i balans mot uppsatta mål /Mål i den strategiska planen Ekonomin måste anpassas till kraven i både de statliga och kommunala styrdokumenten /Kvalitetsredovisning 2006 åtgärder för utveckling Förskolan hade under året en budget totalt på knappt 81 miljoner kronor. Man visar ett överskott för 2006 på drygt 3 miljoner kronor. Anledningen till detta är bristande rutiner och något som måste rättas till under 2008.

3 Kostnaderna enligt redovisning från Skolverket i september 2007 (avser år 2006) visar följande Kostnad (kr) per Ljusdal Kommungruppen Riket heltidsbarn Förskola Familjedaghem Kostnad per inv.(kr) Kommentar: Medan kostnaderna för förskolan ligger lägre än både kommungrupp och riket så är det precis motsatt situation i familjedaghemmen. Det är svårare att förklara skillnaden i förskolan än i familjedaghemmen. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre än kommungrupp och riket när de gäller familjedaghemmen medan det ligger ganska lika i förskolan.(se tabeller nedan) Däremot kan man se att gruppstorlekarna är större i förskolorna i Ljusdal än i övriga kommuner och det skulle kunna visa på att vi har mindre lokalkostnader. Kostnaderna per inv. är större i Ljusdal än i kommungruppen men lägre än i riket. Om man tittar på kostnad per inv. ligger Ljusdals kommun strax över kommungruppen men under riket. Med tanke på hur vår kommun ser ut geografiskt så ligger kostnaderna lågt. Vi har, som tidigare nämnts, förhållandevis många familjedaghem spridda i kommunens utkanter. Bedömning av resultatet: Förskolan har mindre resurser än motsvarande kommuner, medan våra familjedaghem kostar mer. Det kan förklaras med att stora grupper inom förskolan och förhållandevis hög personaltäthet i familjedaghemmen. (se tabell nedan) Förslag till åtgärder för utveckling: - Kvalitetssäkra prognosarbetet våren Starta fler förskoleavdelningar för att minska kostnaden för de förhållandevis dyra familjedaghemmen - Sträva efter att få ner gruppstorlekarna i förskolan - Se över kostnadsfördelningen mellan familjedaghem och förskola Personal Resurser Ljusdals kommun fördelar resurser utifrån nyckeltal som beslutas av Barn- och utbildningsnämnden. Nyckeltalen anger kommunens ambition utifrån en bedömning om vad som anses vara nödvändig för ett uppnående av målen samt den ekonomiska situationen. Att använda sig av nyckeltal ger möjlighet till förutsägbarhet i planeringsarbetet och ge möjlighet till ökad kontinuitet och stabilitet. Avräkning har hittills skett en gång höst och vår. Förskola inkl. familjedaghem Barn 1-3 år Barn 4-6 år 4,4 barn/vuxen inkl. pers. för matlagning. 4,8 Enligt uppgifter hämtade från Skolverkets redovisning september 2007 (avser år 2006) så ser jämförelsen med kommungrupp och riket ut enl. följande

4 Antal inskrivna barn per Ljusdal Kommungruppen Riket årsarbetare/anställd Förskolan 4,7 4,8 5,0 4,8 5,1 Familjedaghem 4,0 4,5 5,2 5,1 5,0 Antal inskrivna barn per avd Kommentar: personaltätheten har ökat i förskolan beroende på att nyckeltalen ändrats och är idag differentierade beroende på barnets ålder. Att göra jämförelser med andra kommuner kan vara vanskligt. I Ljusdal räknar vi som regel in personalen i köket i den pedagogiska personalen. Det gör man kanske inte generellt i kommunerna. Antalet barn per avdelning är större i Ljusdal än övriga kommuner och i riket. Bedömning av resultatet: Trots att vi i förskolan har jämförelsevis bra personaltäthet så har vi fortfarande stora grupper. Vi hade som mål för 2007 att göra något åt detta och ett arbete har inletts och förhoppningsvis så kommer det märkas vid nästa redovisning. Personalens professionalism Mål - Att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga - Att vår personal har god kompetens och möjlighet till fortbildning Under hösten gjordes en enkätundersökning för att mäta nöjdheten hos våra kunder och med läroplanens mål som grund. Samtidigt fick också personalen svara på en enkät som mäter deras uppfattning om kvalitet i förskolan och ge svar på om de känner att vi vill, kan och vågar. Enkäterna har en tydlig koppling till varandra, vilket också syns i resultaten. Resultatet av dessa enkäter redovisas under rubriken Resultat och måluppfyllelse där det också redovisas vilka förbättringsåtgärder som behöver göras. Dessa undersökningar kommer att upprepas varje termin. Enligt tradition så bemannas en avdelning med två förskollärare, 1 barnskötare och 0,75 kök. Så ser det ut på de flesta avdelningar. Andelen årsarb. med pedagogisk högskoleutbildning är 49 %, att jämföra med kommungruppen 48% och riket 51 %. Många av våra barnskötare har lång erfarenhet och i många fall så har de nästan samma uppgifter som förskollärarna. Vi har därför sett det angeläget att ge den gruppen möjlighet till kompetenshöjning och har köpt in en utbildning om fyra terminer, motsvarande 30hp. Idag har snart alla barnskötare valt att gå utbildningen och det gäller också barnskötare i de kooperativa förskolorna samt många av dagbarnvårdarna. De sista två åren har förskollärarna fått en utbildning i tidiga upptäckter TRAS, genomförd av den centrala elevhälsan. Innan vi bestämmer oss för att ev. ge utbildningen också till barnskötarna skall det göras en utvärdering av effekten av vad utbildningen hittills inneburit. De senaste åren har det gjorts en arbetsmiljöundersökning bland all personal. Denna undersökning har inte gjorts under 2007 p.g.a. att enkäten skall revideras. Den kommer åter under hösten Det utvecklingsarbete som undersökningen initierat fortsätter.

5 Arbetet i verksamheten Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd får det i form av stöd i verksamheten och i form av handledning till personalen genom områdets specialpedagog eller stöd från den centrala elevhälsan. Tidiga upptäckter utifrån kartläggning Individuella insatser Upprättande av åtgärdsprogram vid behov Det har hittills funnits varierande grad av specialpedagogresurser i förskolan, både i kvantitet och kvalitet. Under 2007 har en utredning gjorts av elevhälsan och beslut fattats om att varje förskola ska ges resurser för utbildade specialpedagoger fördelade utifrån ett nyckeltal. Det uppdras åt varje område att se till att man dessutom har utbildad talpedagog. I den centrala elevhälsan finns en specialpedagog med djupare utbildning, som förutom att bistå vid svårare problem, också fungera som fortbildare för de lokala specialpedagogerna. I den centrala elevhälsan finns ambitionen och målet att minst en tredjedel av uppdragen ska komma från förskolan i syfte att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt. Åtgärder för utveckling: En översyn skall göras för att se hur TRAS används i verksamheten Mer av kommungemensamma fortbildningar och träffar för att säkra att vi erbjuder alla barn en likvärdig förskola Elevhälsan blir tydligare i vilka tjänster man kan erbjuda Barn med funktionshinder Vi anser att vi idag klarar alla barn med funktionshinder. I övrigt se punkten ovan. Barn med annat modersmål än svenska Det finns inte att läsa i någon av förskolornas kvalitetsredovisningar om vilka rutiner man har för att möta barn med annat modersmål än svenska på annat sätt än som anges under rubriken Barn i behov av särskilt stöd. Detta är ett utvecklingsområde, som bör uppmärksammas under Åtgärder för utveckling: - under 2008 se över situationen och sätta in de åtgärder som behövs Flickor och pojkar Det finns i två genuspedagoger i kommunen, varav den ena har 25% av sin tjänst avdelad för att jobba med genusfrågor i kommunen. Den andra arbetar med dessa frågor inom sitt rektorsområde. Eftersom efterfrågan från förskola och skola när det gäller genusfrågor inte är så stor så räcker resursen idag. I den utredning som gjordes kring elevhälsan så beslutades att varje rektorsområde skulle ha en genusresurs, men längre än så har det inte kommit idag.

6 Genusarbetet ute i förskolorna varierar. På Lillhaga förskola har man hunnit ganska långt med hjälp av intresserad personal och en drivande rektor. Förskolorna i Wij- och Färilaområdet har initierat ett arbete där rektor är den som driver arbetet framåt. Övriga förskolor har inte något utvecklat genusarbete. Åtgärder för utveckling: att se till att beslutet om genusresurser finns i varje område och att man från huvudmannahåll ställer krav på att ett genusarbete finns i alla områden. Likabehandlingsplanen Alla förskolor har en likabehandlingsplan, som har tagits fram på olika sätt. Det är inte särskilt vanligt att vare sig barn eller föräldrar har varit delaktiga i det arbetet. I kommunen finns ett elevombud, vars uppdrag är att se till barns och elevers rätt utifrån lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Elevombudet följer upp hur lagen efterföljs, men erbjuder också sina tjänster om förskolan vill ha råd eller mer aktivt stöd i framtagande av likabehandlingsplaner. Några av kooperativen har använt sig av stödet, medan några av dem inte har någon likabehandlingsplan. Åtgärder för utveckling: Elevombudet ska under 2008 besöka varje förskola för att träffa personalen och tillsammans med dem gå igenom deras likabehandlingsplan för att se om de täcker behovet. Vid behov kan elevombudet erbjuda sina tjänster. Mål och resultat, analys och åtgärder för utveckling Enligt kvalitetsredovisning 2006 åtgärda gruppstorlekarna i förskolan genom att tillföra fler lokaler i Järvsö och Ljusdal Resultat: I Järvsö öppnas temporärt en avdelning i januari 2008 i avvaktan på beslut från Barn- och utbildningsförvaltningen om tillstånd för två kooperativ att starta varsin avdelning. I Ljusdal har man också tagit temporära lokaler i anspråk under tiden som man väntar på att frigöra lokaler för att öppna en ny avdelning. I Färila har man tagit lokaler i anspråk för att minska gruppstorlekarna. Utöver detta så tittar man på rutinerna för att inom befintliga lokaler och med befintlig personal hitta en organisation som möjliggör att man kan jobba i mindre grupper och med färre personal mot som idag med stora grupper och fler personal. Åtgärder för utveckling: fortsätta utbyggnaden av lokaler så att det blir möjligt med mindre gruppstorlekar Möjliggöra för förskolepersonalen att delta i friskvård Resultat:

7 Trots ansträngning har man inte under året lyckats ge möjlighet för alla att delta i friskvården. Åtgärder för utveckling: arbetet fortsätter och man måste försöka hitta individuella lösningar på varje förskola. Hitta former för att inspirera all personal att aktivera sig både inom och utanför arbetstid Enligt Barn- och utbildningsförvaltningens strategiska plan 1. Föräldrarnas upplevelse av förskolans kvalitet Mål: Alla föräldrar ska anse att deras barn upplever förskolan enligt indikatorerna nedan Resultat: Målområde Indikatorer Utfall Mätning nov (maxvärde 10) Lust och glädje - mitt barn känner sig välkommen och får börja och 8,4 avsluta dagen på ett bra sätt Nyfikenhet - mitt barns nyfikenhet och lust uppmuntras 7,7 Möjlighet till utveckling och lärande Personlig och kunskapsmässig utveckling Respekt och accept De vuxna tror på mina möjligheter och tas tillvara - mitt barn ställs successivt inför nya utmaningar för att öka sin förståelse och kunskap om sig själv - mitt barn lär sig genom att han/hon ges tillfälle att pröva, utforska och experimentera - mitt barns behov, intresse och tidigare erfarenhet tas tillvara - mitt barn uppmanas att ta initiativ och att ifrågasätta - mitt barn ges inflytande över sin egen tillvaro genom att själv kunna påverka vad och hur han/hon vill göra och med vem - mitt barn uppmuntras att samarbeta med andra, att ta ansvar och att lyssna på och respektera andras åsikter - mitt barn blir sedd, lyssnad till och respekterad - mitt barn känner sig välkommen och får börja och sluta dagen på ett bra sätt - mitt barn lär sig genom att han/hon ges tillfälle att pröva, utforska och experimentera - mitt barn ställs successivt inför nya utmaningar för att öka sin förståelse och kunskap om sig själv - som föräldrar känner jag mig välkommen 8,4 - mina kunskaper om mitt barn tas tillvara och 6,9 används 7,5 7,8 8,2 7,6 7,6 8,1 8,3 8,7 7,8 7,5

8 Bedömning och analys av måluppfyllelsen Generellt bra resultat med undantag för frågan om hur vi tar tillvara föräldrarnas kunskap om deras barn. Det saknas en fråga om vad man tycker om utvecklingssamtalen, vilket vi bör komplettera. Eftersom detta är första gången vi går ut med enkäten och att den gjordes i november så har förskolorna inte hunnit analysera resultatet tillsammans med föräldrarna. Vi är osäkra på vad föräldrarna svarat på är man nöjd med att ha omsorg eller har man en verklig insikt i förskolans uppdrag? Man måste också ta hänsyn till att det är första gången vi ställer frågorna och att föräldrarna är ovana vid verktyget och utifrån dessa fakta bör vi också värdera svaren. Svarsfrekvensen var låg. Föräldrarna hade problem med verktyget och ett vanligt svar var att man inte kom in i systemet. Analysen bör göras med föräldrarna och inom varje avdelning. Det är där man kan förstå och där som förslagen till åtgärder kan formuleras. Åtgärder för utveckling senast 2010 skall medelvärdet för enkäten ligga på värde minst 9,0 arbeta för en bättre svarsfrekvens på barnomsorgsenkäten 2. Ledarskap Mål: Ledarskap inom förskolan är att vilja, kunna och våga - se och utnyttja frirummets möjligheter - driva utveckling av arbetssätt och lärandemiljöer som stimulerar nyfikenhet, lust och lärande - hålla spåret och uppnå mål - vara garant för att förskolans barn får det bästa som går att få för sin egen utveckling Resultat Indikatorer - jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra /barnomsorgsenkäten - jag kan med förtroende lämna mitt barn till barnomsorgen /barnomsorgsenkäten - vi har tydliga mål på vår skola /medarbetarenkäten - jag har bra utvecklingssamtal med min chef /medarbetarenkäten - jag får feedback /medarbetarenkäten - vi utvärderar alltid våra resultat /medarbetarenkäten - skolans identitet är tydlig och angelägen /medarbetarenkäten Utfall Mätning nov (maxvärde 10) 8,4 8,1 8,9 8,4 7,6 7,9 8,5 Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Generellt bra värden. Eftersom det är första gången som enkäten genomförs så är det svårt att göra någon riktig bedömning.

9 Åtgärder för förbättring: Senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten ligga på värde minst 9,0 3. Medarbetarskap Mål: Att vara personal i förskolan innebär att vilja, kunna och våga - vara förtrogen med nationella och lokala mål - vara medveten om sitt förhållningssätt till flickor och pojkar så att det gynnar alla - känna till och äga den pedagogiska plattformen - lagarbeta och bidra till lagets utveckling - ta ett eget ansvar för sin kompetensutveckling - vara delaktig i verksamhetens utvecklingsarbete Resultat: Indikatorer - Vi har tydliga mål på vår förskola - Förskolans identitet är tydlig och angelägen - Mitt arbete utgår från förskolans pedagogiska plattform - Jag får feedback - Jag har bra utvecklingssamtal med min rektor - Vi utvärderar alltid våra resultat - I vår förskola arbetar vi effektivt - I vår förskola samverkar vi - Jag deltar i målarbete - Jag har den kompetens som behövs - Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen - Alla barn kan, vill och vågar - Jag tycker att min förskola är bra - Jag rekommenderar min förskola till jobbsökande Utfall Mätning nov (maxvärde 10) Barn- BUN omsorg totalt 8,9 8,0 8,5 7,3 8,8 7,7 7,6 6,9 8,4 7,5 7,9 7,0 8,4 7,2 8,1 7,1 8,5 7,8 8,4 8,0 8,6 8,3 8,5 7,9 8,7 8,2 8,7 8,0 Bedömning och analys av måluppfyllelsen I förhållande till resultatet i kommunen som helhet så ligger värdena högt för barnomsorgens personal. Det enskilt sämsta värdet är upplevelsen av feedback, 7,6. Även värdet för hur man utvärderar resultaten ligger lågt. Man kan inte heller vara nöjd för hur personalen värderar alla barn kan, vill och vågar och jag rekommenderar min förskola till jobbsökande. Här borde värdena ligga på 10,0. Om jag inte tycker att min förskola kan rekommenderas så finns risken att man motarbetar istället för att medarbeta. Om jag inte tror att barnen kan, vill och vågar så är frågan om man förstått sitt uppdrag? Åtgärder för utveckling Senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten ligga på ett värde av minst 9,0

10 4. Pedagogisk tydlighet Mål: Pedagogiken ska vara tydlig, beskriven och ägd av personalen och känd av föräldrarna. Arbetssättet i förskolan utvecklas systematiskt utifrån barnens behov. Resultat: Indikatorer - mitt barn ges inflytande över sin egen tillvaro genom att själv kunna påverka vad och hur han/hon vill göra och med vem/barnomsorgsenkäten - mitt barns behov, intresse och tidigare erfarenhet tas tillvara /barnomsorgsenkäten - vi har tydliga mål/medarbetarenkäten /medarbetarenkäten - mitt arbete utgår från skolans pedagogiska plattform /medarbetarenkät Utfall Mätning nov (maxvärde 10) 7,6 8,2 8,9 8,8 Bedömning och analys av måluppfyllelsen: Se tidigare bedömningar. Åtgärder för förbättring: Senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0. Sammanfattning Bedömning av måluppfyllelsen som helhet vi har fortfarande för stora barngrupper i förskolorna. Kostnaderna för familjedaghemmen är stora i förhållande till kommungruppen medan kostnader för förskolan är lägre. Vi saknar någon policy och kompetens för hur vi möter barn med annat modersmål än svenska Vi har dålig koll på likvärdigheten i våra förskolor. En viss gemensam fortbildning finns, men något utvecklat och organiserat utbyte mellan förskolorna finns inte. Genom vår tillsyn av förskolekooperativen har framkommit att man där generellt saknar kunskaper i kvalitetsarbete samt hur man tolkar och använder styrdokumenten. Varje förskola har en likabehandlingsplan All personal har fått någon form av pedagogisk kompetensutveckling Genusarbete bedrivs på några av förskolorna, men saknas på vissa Barnomsorgsenkäten, som genomfördes första gången under hösten 2007, visar på relativt positiva värden men dålig svarsfrekvens Medarbetarenkäten visar på relativt bra värden

11 Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med att utöka antalet förskolor för att därigenom - få ner gruppstorlekarna - minska antalet familjedaghem Beräknad kostnad: 3,6 milj. kronor Upprätta en gemensam policy för hur vi möter barn med annat modersmål än svenska Ingen kostnad Inventera och tillgodose behovet av fortbildning för våra förskollärare för att möta barn med annat modersmål än svenska Kostnad: en del av den kompetensutvecklingssatsning som ska göras för hela kommunen Medelvärdet för Barnomsorgs- och medarbetarenkäten skall år 2010 vara minst 9,0 Ingen kostnad Se över resurserna för den tillsyn av de kooperativa förskolorna som Barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om. Kostnaden är ännu inte beräknad Skapa fortbildningsmöjligheter för de kooperativa förskolorna så att kvaliteten på deras verksamhet blir i enlighet med allmänna råd om kvalitet i förskolan och kvalitetsredovisning. Kostnaden är ännu inte beräknad Likabehandlingsplanerna bör följas upp på samma sätt som är gjort för grundskola och gymnasium. Ingen kostnad Skriva in i den strategiska handlingsplanen hur genusarbetet i kommunen ska se ut. Utöka genuspedagogresurserna till 50% av en tjänst Dessa åtgärder gäller alla verksamheter totalt Beräknad kostnad: kronor