Kvalitetsredovisning 2007/2008 Förskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Förskolan Förskoleområde:Barnomsorg centrala Ljusdal Rektor: Kjärstin Öhman Sammanfattning Vi vill - vi kan - vi vågar Rektorsområdet gick med ett stort överskott förra året års resultat beräknas till 100 tkr. Personalförstärkning, fortbildningsinsatser, handledning och den pedagogiska miljön både inomhus och utomhus har satsas på under våren. Personalen har fått ökat insyn i områdets ekonomi. Det stora gemensamma projektet för det nya rektorsområdet har varit utomhusmiljön och utomhuspedagogik. Det har engagerat personalen och det kräver kommunikation mellan olika arbetslag. Det är en process som kommer att fortsätta med hjälp av utbildningskonsult som kommer att arbetat med att utveckla kommunikationen. Arbetet med att tydliggöra läroplanen i det dagliga arbetet har varit positivt och förskolepedagogiken har fått större fokus. Det har utvecklats redskap för utvärdering och det har känns angeläget att de dokument vi använder ska vara ett redskap i det dagliga arbetet. Där har vi påbörjat en process. Förskolorna och familjedaghemmen arbetar efter jag vill jag kan jag vågar. Barnens utveckling och omsorg är i fokus. Vi har börjat använda TRAS som ett redskap. Personalen följer noga barns utveckling och signalerar när det behövs stöd. Specialpedagogerna har en viktig roll i det arbetet och det är mycket positivt att området har 75% specialpedagog. Vi har påbörjat en process att tydliggöra lärandet och det känns som en stor utmaning. Vi har arbetat mot målen i läroplanen och olika handlingsplaner och vår bedömning är att vi har lyckas väl. Vi har trygga och nyfikna barn som tror på sig själv och sin förmåga. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska har utvecklas mycket under verksamhetsåret. I det dagliga arbetet arbetar vi mycket att förebygga kränkande behandling

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlag Läroplan för förskolan Förvaltningschefens strategiska handlingsplan Rektorsområdet har en gemensam strategisk handlingsplan med vision verksamhetsidé grundsyn- ett antal mål att arbeta med under verksamhetsåret. Förskolornas och dagbarnvårdarnas planering. Incito, kvalitetsmätning Medarbetarsamtal Rutiner Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Resurser Antal barn/årsarbetare i förskolan: 4,6 Antal barn/dagbarnvårdare (heltid): 4,0 Övriga resurser till verksamheten: 75 % specialpedagog Resurser i form av lokaler (både inne och ute): Det är tre förskolor och en dagbarnvårdargrupp. Bofinken består av fyra avdelningar, Vi förskola tre och Lillhaga en avdelning. Bofinken och Vi är speciellt byggda och anpassade förskolor. Lillhaga är en anpassad villa med liten yta och små rum. Lillhaga har inget barnvagnsförråd, men kommer att få det hösten Dagbarnvårdarnas arbetar i sitt eget hem och i den gemensamma lokalen som finns i gatuplanet på Bofinken. Det är en liten mörk lokal med dålig ljudmiljö. Det finns stora utegårdar på varje förskola. Dagbarnvårdarna bor i villor med stora tomter och när de är i den gemensamma lokalen är de på Bofinkens utegård. Vi förskola har flest stationära uteredskap, Bofinken minst. För att antal år sen försvann det många hemmagjorda lekredskap som personalen upplevde som en stor försämring av utegårdarna. Ljuddämpande bord har köpts in till alla avdelningar och det har dämpat ljudnivån. Lillhaga förskola har fått en ljuddämpande anslagstavla. Resurser till kompetensutveckling: kr. Utbildning under verksamhetsåret All personal har deltagit i: Med läroplanen på fickan Halvdag med Jan Andersson om utemiljön på förskolorna Föreläsning om hur vi möter barn i sorg och kris Livräddningsutbildning Riktad utbildning: - 2 -

3 Handledarutbildning 20 p påbyggnadsutbildning för barnskötare Datakunskap Trasutbildning för barnskötare på Vi förskola Utvecklingsgruppen har gjort studiebesök på alla områdets förskolor och Ur och skur i Järvsö. Livsmedelshygien Utomhuspedagogik Språkföreläsningar Organisation Från och med augusti 2007 finns det en rektor för förskolorna och familjedaghemmen i centrala Ljusdal. Det finns en utvecklingsgrupp med en eller två representanter från varje förskola, dagbarnvårdargruppen och specialpedagogerna. Syfte är att tillsammans med rektor utveckla verksamheten och vara rektors förlängda arm. Området har tidigare ingått i två olika rektorsområden och det har inte varit något samarbete mellan områdena. Förskolorna är organiserade i arbetslag. Personalen har olika kompetens och ansvarsområden. Dagbarnvårdarna arbetar i sitt eget hem och har sen augusti sin gemensama lokal på Bofinkens förskola och det har inneburit att det har blivit ett samarbete mellan de olika verksamheterna. Området har 0,75 specialpedagog men tjänsten delas av tre personer. Det finns två barnhälsoteam i området där specialpedagog och rektor ingår. Det finns 0,5 tjänst som assistent i området. Det fördelas på olika personer efter behov i barngruppen. Bedömning av hur rektorsområdets organisation gett förutsättningar för att mål och medel ska vara i balans Förskolorna och familjedaghemmen har upplevt att barnomsorgsfrågorna och utvecklingsarbetet har tydliggjorts. Området är inte geografiskt sammanhållet och det är långt mellan förskolorna och familjedaghemmen och det försvårar samarbetet. Arbetet i utvecklingsgruppen har varit positivt. Frågorna känns angelägna för verksamheten och det är fokus på förskolefrågor. Åtgärder för utveckling Fortsätta med att arbeta med förskolefrågor i utvecklingsgruppen Utveckla specialpedagogernas arbete

4 Ekonomi Budget: Budget 2007: Budget 2008: Utfall: Bokslut: Prognos 30/6: Kommentar Rektorsområdet hade ett stort överskott 2007 det beror framför allt på en ny rektor som tillträdde i augusti och som inte hann planera utbildningsinsatser och förstå var personalförstärkning måste sättas in års resultat beräknas bli ett överskott på 100 tkr. Personalförstärkning har gjorts under året. Under hösten 2008 kommer en storsatsning på utbildningsverksamhet och utemiljö. Det kommer även att köpas in nytt pedagogiskt material som länge har varit eftersatt. Personalens professionalism Mål enligt den strategiska planen för Barn- och utbildning att vara lärare/pedagog i skolan innebär att vilja, kunna och våga se och utnyttja frirummets möjligheter lagarbeta och bidra till lagets utveckling känna till och äga den pedagogiska plattformen ta ett eget ansvar för sin kompetensutveckling vara förtrogen med nationella och lokala mål Indikator Resultat Kommentar Andelen personal (heltidstjänster) med förskollärareutbildning Personalens sjukfrånvaro Bofinken Vi förskola Lillhaga 54% De flesta avdelningar har 2,0 tjänst förskollärare, 1,0 tjänst barnskötare och 0,75 kokerska. Exklusive specialpedagoger. 8,8 4,7 7,8 De högre siffrorna på Bofinken och Lillhaga beror på anställda med fysiska åkommor och det handlar om längre sjukskrivningar. Området har låg korttidsfrånvaro. Rehabsamtal med berörda har genomförts. Medarbetarenkäten i Incito Indikatorer Utfall (maxvärde 10) November -07 April

5 Vi har tydliga mål på vår skola 7,93 8,91 Skolans identitet är tydlig och angelägen 7,0 8,82 Mitt arbete utgår från skolans pedagogiska plattform 7,48 8,91 Jag får feedback 6,62 8,32 Jag har bra utvecklingssamtal med min rektor 8,31 9,18 Vi utvärderar alltid våra resultat 6,28 7,18 I vår skola arbetar vi effektivt 6,66 8,14 I vår skola samverkar vi 6,52 8,09 Jag deltar i målarbetet 7,76 8,82 Jag har den kompetens som behövs 7,83 8,91 Jag tar ansvar för hela medarbetarrollen 8,24 9,09 Alla elever kan, vill och vågar 8,72 9,27 Jag tycker att min skola är bra 8,0 9,05 Jag rekommenderar min skola till jobbsökande 7,9 9,27 Bedömning och analys av resultat: Vi har under året arbetat mycket med att tydliggöra läroplanen. Under hösten arbetades det fram en strategisk handlingsplan för området. Ett av målen är att tydliggöra läroplanen i det dagliga arbetet. Under verksamhetsåret har vi diskuterat mycket det pedagogiska arbetet och försökt att se vad vi gör och vad vi inte gör. Det är positivt att resultatet har förbättras och jag tror att det beror på att vi har pratat mycket om uppdraget och att vi diskuterat lekens betydelse och blivit mer medveten om att använda pedagogiska begrepp. Det positiva resultatet beror även på att det är enbart förskolor och familjedaghen som ingår i rektorsområdet och som har inneburit att det specifika med förskolepedagogik har lyfts fram och diskuteras. Arbetslagen arbetar självständigt och de har ett professionellt förhållningssätt. Det finns ett stort utrymme för att planera arbetet utifrån läroplanen. Förskolan har alltid arbetat i arbetslag och det finns alla möjligheter för diskussion. Det är ett tematiskt arbetssätt och där lust att lära och barns inflytande är grundläggande. Vi måste bli bättre på att dokumentera och att kommunicera uppdraget i arbetslaget. Hela området har tillgång till Förskoleforum, ett informations- och diskussionsforum på nätet. Det finns förhoppningar att det kan skapa mer inspiration och att bli mer delaktighet i aktuell pedagogisk forskning. Personalen har blivit mer delaktiga i områdets ekonomi, det har upplevts som positivt. Vi har gjort en satsning på inom- och utomhus miljön och pedagogiskt material. Åtgärder för utveckling Tydligare mål på varje förskola Utveckla arbetscykeln: Planera handla - kontrollera åtgärda Tydliggöra förskolepedagogiken. Fortbildningsinsatser Utökat samarbete mellan olika arbetslag Medarbetarsamtalet ska kännas meningsfullt - 5 -

6 Förbättra kommunikation i arbetslagen Arbeta aktivt med Förskoleforum Arbetet i förskolan mål för arbetsprocesser En analys av situationen för Barn i behov av särskilt stöd Barn med funktionshinder Barn med annat modersmål än svenska Flickor och pojkar Hälsa och livsstil Barn i behov av särskilt stöd Rektorsområdet har, sen augusti 2007, 75 % specialpedagog som är direkt knuten till området. Det har inneburit att vi tagit ett stort kliv för att förbättra möjligheterna för barn med behov av särskilt stöd. Eftersom området har 3 personer som arbetar som specialpedagoger har vi valt att ha två barnhälsoteam, Lillhaga/Vi och Bofinken/dagbarnvårdarna. Lillhaga/Vi har sedan några år utarbetat väl fungerade rutiner för barnhälsoteamet. Bofinken/dagbarnvårdarna är på god väg att få bättre fungerade rutiner. Ett arbetslag och ett barns föräldrar har fått handledning av en extern konsult. Den handledningen kommer att fortsätta vid behov under hösten Personalen arbetar mycket bra med att se varje barn utveckling och att åtgärder sätts in så fort som möjligt. Specialpedagogerna har en viktig roll att handleda personal. Det finns en handfull barn som rektor och personal har kontinuerliga möten med föräldrar för att följa upp och arbeta vidare. Förbättringsåtgärder Förtydliga ansvarsfördelning mellan centrala elevhälsoteamet och rektorsområdet Bättre samarbete med BVC och socialtjänst Utöka handledning av personal för att bli ännu bättre i arbetet med barn i behov av särskilt stöd Barn med funktionshinder De barn som har ett fysiskt funktionshinder har en assistent och/eller att personalresurser har anpassas efter barnets behov. Det finns kontinuerliga möten med föräldrar och övriga inblandade, oftast habiliteringen. En särskilt utvecklingsplan skrivs för varje barn med olika åtgärder. Förbättringsåtgärder Det finns otydligheter i kontakten med BVC. Förbättra nätverksarbetet. Handledning av personal. Barn med annat modersmål än svenska Barn med annat modersmål än svenska finns på Bofinkens förskola. Det är speciellt en avdelning som har många barn med annat modersmål. Under verksamhetsåret har vi - 6 -

7 förbättrad kontakterna med flyktingenheten och vi har utarbetat rutiner för mottagande av flyktingbarn/invandrarbarn. Resurserna för svenska för barnen har utökas och personalen arbetar speciellt med att förstärka det svenska språket. Vi har även köpt in pedagogiska hjälpmedel för att underlätta detta. Studiebesök till förskolor med mer erfarenhet än Bofinken kommer att göras under hösten. Personalen är stolta över sitt arbete och det har blivit en stor förbättring under året. Det är svårare att barnen får stöd i sitt eget modersmål. Vi har haft en praktikant från Burma som har betytt mycket för de barn som har samma modersmål. Det kan ibland vara svårt att få tolkhjälp. Personalen har bra kontakt med lärarna på SFI för att underlätta för barnen och föräldrarna. Förbättringsområden. Bli ännu bättre på att stödja och utveckla barnen i svenska språket Önskedröm vore stöd i barnens modersmål Studiebesök i förskolor som har stor erfarenhet av barn med annat modersmål än svenska. Flickor och pojkar I det dagliga arbetet arbetar all personal mycket med flickor och pojkar för att alla barn ska få utveckla sina möjligheter oavsett kön. Men det är svårt ibland att se sina och andras värderingar i ett genusperspektiv. Lillhaga har fortsatt sitt arbete och har haft regelbundna träffar med genuspedagog. Det handlar om att synliggöra vårt eget handlade och hur vi tänker kring genus. Det blir ringar på vattnet för personalen har blivit mer observanta på sig själva och varandra inte bara i genus utan det känns naturligare att med varandra ta upp tankar om vad som händer i vardagen. De har även gjort ett bildspel och visat det för föräldrar och personal i rektorsområdet. Inspirerande och lärorikt för oss alla. Lillhaga har haft studiebesök från Sollefteå Det fanns planer på att Vi förskola skulle ha påbörjat processen tillsammans med genuspedagog med vi har gjort den bedömning att avvakta. Men för den skull avstannar inte arbetet med genusfrågor. Förbättringsområden Lillhaga fortsätter sitt påbörjade arbete Utökas till Vi förskola och på längre sikt ska alla förskolor och dagbarnvårdargruppen arbeta tillsammans med genuspedgog. Hälsa och livsstil Hela rektorsområdet har arbetat med miljön på utegårdarna för att skapa en kreativ miljö där barnen får testa, våga och kunna. Barnen odlar och skördar grönsaker. Vi lägger ned stor omsorg på mat och goda matvanor. En del avdelningar arbetar med miniröris. Det finns skogsdungar i närheten av alla förskolor och familjedaghem där barnen får träna motorik och lära sig om naturen. Området har haft en friskvårdsprojekt för personalen, som har engagerat många. Förbättringsområden Fortsätta med miniröris och sprida de till fler förskolor Fortsätta med arbetet med utemiljön - 7 -

8 Få behålla kokerskorna på avdelningarna som lagar maten till barnen. Friskvård för personalen. Uppföljning av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med utgångspunkt i likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan för hela Ljusdalsområdet. Vi har inte arbetat med den under verksamhetsåret. Däremot arbetar vi dagligen med människors lika rättigheter, social träning och samspel. Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling är en del i det dagliga arbetet. Vi tränar barnen att lyssna på varandra och att lösa konflikter genom samtal. Bedömning och analys av resultatet Personalen är professionell och arbetar dagligen med att träna barnen i det sociala samspelet och stärka barns självförtroende. Åtgärder för utveckling Elevombudet kommer att arbeta med personalen för att göra en likabehandlingsplan Fortsätta att arbeta förebyggande Andra processer i arbetet av vikt för resultatet Varje avdelning har numera en dator uppkopplad mot Internet som möjliggör att dokumentera och söka kunskap och information. Under våren erbjöds personalen att byta förskola och det var några som gjorde detta. Mål och resultat i förhållande till de nationella styrdokumenten Enligt mål i kvalitetsredovisning 2007 Enligt följande mall Mål Resultat Bedömning och analys av resultat Åtgärder för utveckling Förra året var det kvalitetsredovisningar från två rektorer och förskolorna har arbetat på olika sätt. Under året har det tagits hänsyn till detta och att området har börjat profilera sig. Mål som fanns på olika förskolor i område och som finns redovisade i kvalitetsredovisningen. Alla barn ska lära sig kommunicera med språket. Att få en tillvaro bland barn som är lugn och harmonisk, där leken ska vara den centrala. Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga Känna lust att prova något nytt Vidga könsrollerna Uppleva och upptäcka naturen Varje barn ska utveckla sin motorik - 8 -

9 Ge barn förutsättningar att öka kreativiteten, fantasin, experimentlusten och koncentrationsförmågan. Utveckla språk och begrepp Lust och glädje Nyfikenhet Möjlighet till utveckling och lärande Respekt och accept Att de vuxna tror på mina möjligheter. Resultat Arbetet med språket gav ett resultat att barnen benämner saker med rät ord, barnen har fåt mer tillfällen till lek och samspel. Pojkar och flickor väljer inte lika könsbundet och de har utvecklat sin självkänsla. Några förskolor har arbetet med lärandemiljön för att behålla lust, nyfikenhet och glädje och barnen har utvecklas motoriskt, intellektuellt, socialt och emotionellt Bedömning och analys av resultat Barnens språkutveckling har varit bra och det medvetna arbetet med leken har gett resultat. Det har varit fungerade möten med barnhälsoteamet inom Vi/Lillhaga området. Lillhagas arbete med genuspedagogiken och språket har uppnått målen. Personalen har börjat att arbeta med TRAS som upplevs som ett värdefullt instrument. Bofinken har arbetat med barns inflytande och det har gett ett gott resultat, det har funnits en levande dialog med barnen. Åtgärder för utveckling Fortsätta att arbeta medvetet med språket Utveckla arbetet med TRAS. Utveckla hur personalen ska inspirera till mer lek. Förbättra rutinerna för barnhälsoteamet. Förbättra ljudmiljön Fortsätta arbetet med genus Fortsätta arbetet med barns inflytande Fortsatt arbete med natur och miljö. Enligt områdets strategiska handlingsplan Mål Varje arbetslag ska tydliggöra läroplanens mål att sträva mot och de ska vara kända av föräldrarna och de ska synas i det dagliga arbetet. Tydliggöra barns och personalens lärande Utökat pedagogisk samarbete mellan olika arbetslag Medvetet arbete med utomhuspedagogik Förbättra utegården på varje förskola Utveckla genuspedagogiken Utveckla arbetet med TRAS Utveckla barnhälsoteamets arbete Gemensamma handlingsplaner Resultat Läroplanen är ett aktivt verktyg och den finns med i planeringen av verksamheten. Det har under året diskuteras mycket om uppdraget och vad det innebär. Under hösten var det en kommungemensam föreläsning om Läroplanen på fickan. I utvecklingsgruppen har vi - 9 -

10 bestämt att vi ska diskutera hur vi arbetar kring de olika strävansmål som finns i läroplanen. Det har blivit många intressanta diskussioner och mycket erfarenhetsutbyte. Personalen har blivit mer noga hur de berättar för föräldrarna vad de gör och pratar mer om nyfiken, lust, samarbete ord etc som beskriver förskolepedagogiken På alla förskolor finns ett tematiskt arbetssätt och barnen har ett stort inflytande och där vi vill, vi kan, vi vågar är grunden och lust att lära är ledstjärnan. Observation är ett av förskolans kännetecken och det finns en mängd olika sätt att göra detta och personalen observerar och diskuterar barns utveckling. Det redovisas bland annat i utvecklingssamtalet med föräldrarna. Dokumentation gör vi i barnens portfolio, vi använder digitalkameran och visar fotografier på förskolan. Vi tar till vara på barnens kreativitet och dokumenterar. Vi har under verksamhetsåret inventerat vilka utvecklingsplaner som finns på de olika förskolorna. Vi har enats om att använda TRAS. I de åtgärder som vi har beslutat om att tydliggöra lärandet finns det tankar att samarbeta med en högskola, det har vi inte påbörjat. Utökat samarbete mellan olika arbetslag har vi fortsatt med att ha åldersblandade grupper på förskolorna, det kan röra sig om sångsamlingar, gymnastik, utevistelse, men det finns ingen förskola som samarbetar kring ett tema under en längre tid. Traditionella högtidsdagar firas oftast gemensamt, även speciella temadagar. Dagbarnvårdarna har haft ett gemensamt tema i språk och matematik. Det övergripande projektet i området har varit utomhusmiljön och utomhuspedagogik. Området har haft en halv studiedag med Jan Andersson. Personalen har tittat på sin utemiljö och kommit med förslag till förbättringar. Den processen är påbörjad och kommer att fortsätta. Redan någon dag efter föreläsningen märktes det att på utegårdarna kom det fram sandbord, däck, stubbar och vattentunnor och andra redskap som uppmuntrar barnen att utforska och våga. Lillhaga är den förskola som har arbetat systematiskt med genusfrågor och det har varit utvecklande för både barn och vuxna. Lillhaga har gjort ett bildspel som de använder vid kontakten med föräldrar och som de även har visas för personal. Det har varit värdefullt att ha genuspedagog som har lett utvecklingsarbetet. Tanken är att all personal ska få tillgång till geneuspedagog. All personal på Lillhaga och Vi förskolor har gått TRAS-utbildning och de har börjat att använda TRAS. Förskollärarna på Bofinken har gått utbildningen men inte barnskötarna och det har inneburit att Bofinken inte använder TRAS annat än vid behov. Det 75 % specialpedagog i rektorsområdet fördelat på tre personer. På grund av detta har området två barnhälsotema, Bofinken/dagbarnvårdare och Lillhaga/Vi. Det sistnämnda har sen några år väl inarbetade rutiner där områdets specialpedagog och en specialpedagog från centrala elevhälsan träffar personalen tillsammans med rektor. Specialpedagogen är en dag i veckan i området. Personalen upplever att det fungerar bra. Under året har vi utarbetat rutiner för Bofinken/dagbarnvårdare, där specialpedagogerna har fasta tider där de observerar barn och handleder personal. Rektor har möten med specialpedagogerna för att planera insatserna

11 I arbetet med revidera handlingsplanerna har vi hunnit med Krispärmen och bildat en krisgrupp i området, Bedömning och analys av resultat Läroplanen i förskolan diskuteras och ventileras mycket. Många brukar säga att det sitter i ryggraden. När vi planeringar verksamheten så använder vi läroplanen. Det vi är sämre på att diskutera med varandra hur vi tänker och hur vi gör. I samband med Incito-enkäterna hade varje avdelning ett föräldramöte där vi diskuterade läroplan, strategisk handlingsplan och hur det syns i det dagliga arbetet. Vi märkte att det gick att använda begreppen i enkäten att förklara för föräldrarna vad vi gör. De flesta arbetslag har en gemensam planeringstid någon timme per vecka. Ibland upplever personalen att det är svårare att få ut sin egen planeringstid. Egen planeringstid är viktigt för att få tid att planera, utvärdera och inte minst reflektera. Förskolans observerar och dokumenterar men det vi måste bli bättre på är att se vad som händer i samspelet mellan barn/barn och mellan barn/vuxen. Det är en stor utmaning. Utomhuspedagogik och utemiljön har varit det stora gemensamma projektet i området. Det har inneburit att personalen måste diskutera vad var och en tänker och att kunna enas om vad som ska göras. Föräldrar har sett att vi har arbetat med det. Det finns mycket kvar att göra och processen fortsätter. Det var en stor besvikelse att inte Bofinkens personal fick gå TRAS-utbildning. Processen stannade upp. De som använder TRAS tycker att det är en bra metod. Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med att tydliggöra läroplanens mål att sträva mot. Studera och hitta modeller för pedagogisk dokumentation Fortsätta processen med utemiljön. Utveckla arbetet med TRAS och att all personal får gå utbildning Enligt mål i den strategiska planen för Barn- och utbildning Mål alla barn ska uppleva sin förskola enligt indikatorerna senast år 2010 skall medelvärdet för enkäten vara minst 9,0 Utfall Indikatorer (maxvärde 10 November -07 April -08 Mitt barns behov tas tillvara 8,78 7,94 Mitt barn ges inflytande 8,3 7,85 Mitt barns nyfikenhet uppmuntras 8,38 8,0 Mitt barn utmanas 7,95 7,71 Mitt barn lär sig genom att utforska 8,35 7,88 Mitt barn uppmanas att ta initiativ 8,13 7,69 Mitt barn uppmuntras att samarbeta 8,73 7,91 Mitt barn blir sett 9,03 8,15 Mitt barn känner sig välkommen 9,32 8,38 Jag känner mig välkommen 9,28 8,

12 Mitt kunnande tas tillvara 7,15 7,15 Jag har förtroende för barnomsorgen 8,43 8,12 Jag kan rekommendera mitt barns förskola 8,98 8,31 Bedömning och analys av resultatet sett över tid: Innan mätning i april hade vi föräldramöten i varje arbetslag där vi pratade om hur viktigt det är föräldrarna svarar på enkäten. Vi pratade även om förskolans uppdrag och vilka styrdokument som finns och hur vi arbetar på förskolan. Det har varit svårt att få föräldrarna att svara, vi har erbjudit föräldrarna att svara på förskolan. Resultat har sjunkit över tid, i novembermätning har vi inte sett på svaren på respektive avdelning utan det är hela förskolan. April mätning är sorterad på varje avdelning. Där syns att det är speciellt en avdelning som har fått låga resultat, det är en avdelning som har haft problem. Verksamhetsåret 2008/2009 har de fått förstärkning i arbetslaget. De kommentarer vi har fått av föräldrar är att det tycker att det är svårt att svara på frågorna för de inte är närvarande. En del säger att verksamheten är bra och att därför tycker de att de inte behöver svara. Personalen har börjat tänka på att använda orden som finns i frågorna när de samtalar med föräldrarna. Det är naturligtvis viktigt barn och föräldrar känner sig välkomna och där ska det vara högre värde Alla förskolor och familjedaghem har analyserat resultat, en del har gjort Gap-analyser. Åtgärder för utveckling: Se över rutiner och diskutera hur vi möter föräldrar och barn. Skapa ännu mer förtroende för vår verksamhet att alla kan rekommendera förskolan Analysera resultat och göra gap-analyser Komma på nya idéer hur vi ska få en högre svarsfrekvens. Organisationens utvecklingskraft Mål enligt den strategiska planen i Barn- och utbildning varje enhet ska uppvisa förbättrade mätvärden avseende barnomsorgs- och medarbetarenkät Resultat Andel arbetslag med dokumenterade gapanalyser i Incito 0 Andel arbetslag med positivt förändrad Barnomsorgsenkät Andel arbetslag med positivt förändrad medarbetarenkät Kommentar: Vi har som mål att göra gapanalyser och börjar med utbildning med Värdeskaparna. Kommentar: Det är bara aprilenkäten som är sorterad på arbetslag. Det är Vi förskola och dagbarnvårdargruppen som har en positiv förändring. Kommentar: Medarbetarenkäten är sorterad på förskolor och där har alla och dagbarnvårdarna en positiv förändring Bedömning och analys av resultatet:

13 På medarbetarenkäten är det en positiv förändring och det beror nog på att förskolepedagogiken har lyfts och att personalen tycker att de har blivit mer sedda. Barnomsorgsenkäten är det fortsätta att arbeta styrdokumenten och fortsätta att förbättra kontakten med föräldrarna och få föräldrarna att förstå att det är viktigt att de svarar Åtgärder för utveckling: Utbildning att använda redskapet Incito Högre svarsfrekvens på barnomsorgsenkäten, Sammanfattande helhetsbedömning En bedömning av resultatet som helhet Rektorsområdet gick med ett stort överskott förra året års resultat beräknas till 100 tkr. Personalförstärkning, fortbildningsinsatser, handledning och den pedagogiska miljön både inomhus och utomhus har satsas på under våren. Personalen har fått ökat insyn i områdets ekonomi. Det stora gemensamma projektet för det nya rektorsområdet har varit utomhusmiljön och utomhuspedagogik. Det har engagerat personalen och det kräver kommunikation mellan olika arbetslag. Det är en process som kommer att fortsätta med hjälp av utbildningskonsult som kommer att arbetat med att utveckla kommunikationen. Arbetet med att tydliggöra läroplanen i det dagliga arbetet har varit positivt och förskolepedagogiken har fått större fokus. Det har utvecklats redskap för utvärdering och det har känns angeläget att de dokument vi använder ska vara ett redskap i det dagliga arbetet. Där har vi påbörjat en process. Förskolorna och familjedaghemmen arbetar efter jag vill jag kan jag vågar. Barnens utveckling och omsorg är i fokus. Vi har börjat använda TRAS som ett redskap. Personalen följer noga barns utveckling och signalerar när det behövs stöd. Specialpedagogerna har en viktig roll i det arbetet och det är mycket positivt att området har 75% specialpedagog. Vi har påbörjat en process att tydliggöra lärandet och det känns som en stor utmaning. Vi har arbetat mot målen i läroplanen och olika handlingsplaner och vår bedömning är att vi har lyckas väl. Vi har trygga och nyfikna barn som tror på sig själv och sin förmåga. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska har utvecklas mycket under verksamhetsåret. I det dagliga arbetet arbetar vi mycket att förebygga kränkande behandling. Beslutade åtgärder för utveckling att ta med till nästa verksamhetsår Tydligare mål på varje förskola Fortsätta arbetet med att tydliggöra läroplanens mål att sträva mot. Utveckla arbetscykeln: Planera handla - kontrollera åtgärda Tydliggöra förskolepedagogiken. Fortbildningsinsatser

14 Utökat samarbete mellan olika arbetslag Medarbetarsamtalet ska kännas meningsfullt Förbättra kommunikation i arbetslagen Arbeta aktivt med Förskoleforum Förtydliga ansvarsfördelning mellan centrala elevhälsoteamet och rektorsområdet Bättre samarbete med BVC och socialtjänst Utöka handledning av personal för att bli ännu bättre i arbetet med barn i behov av särskilt stöd Bli ännu bättre på riktade insatser till barn med annat modersmål än svenska för att stödja och utveckla barnen i svenska språket Önskedröm vore stöd i barnens modersmål Studiebesök i förskolor som har stor erfarenhet av barn med annat modersmål än svenska. Fortsätta med genusarbetet och alla verksamheter på sikt får tillgång till en genuspedgog Fortsätta med miniröris och sprida de till fler förskolor Fortsätta med arbetet med utemiljön och utomhuspedagogik Få behålla kokerskorna på avdelningarna som lagar maten till barnen. Friskvård för personalen Studera och hitta modeller för pedagogisk dokumentation Utveckla arbetet med TRAS och att all personal får gå utbildning Utveckla likabehandlingsplanen tillsammans med elevombudet Se över rutiner och diskutera hur vi möter föräldrar och barn. Skapa ännu mer förtroende för vår verksamhet att alla kan rekommendera förskolan Analysera Incitovärdena och göra gap-analyser. Komma på nya idéer hur vi ska få en högre svarsfrekvens på föräldraenkäten Utbildning att använda redskpaet Incito Högre svarsfrekvens på barnomsorgsenkäten Ljusdal den 29 augusti 2008 Rektor Kjärstin Öhman