Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Arvika kommun. Beslut Dnr : Arvika kommun.

Transkript

1 Dnr :10746 Arvika kommun för förskola efter tillsyn i Arvika kommun Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2 2 (8) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Arvika kommun att senast den 11 maj 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen i förskolan konstaterar att Arvika kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. (2 kap. 35, 8 kap. 8 skollagen; Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag) Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen; Lpfö 98, 2 Mål och riktlinjer, 2.2 Utveckling och lärande) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. - Huvudmannen ska se till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Bedömning Arvika kommuns förskolor erbjuder inte alltid utbildning i en god och trygg miljö. Inte heller ser huvudmannen till och följer upp att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. När verksamhetens lokaler och utemiljö inte erbjuder alla barn en trygg och stimulerande miljö och när tillgång till utbildad personal brister innebär på några av förskolorna att verksamheten inte alltid har ett pedagogiskt fokus. Då nås inte längre läroplanens mål om barnens utveckling. Alla förskolor som har barn med annat modersmål än svenska medverkar inte till att dessa barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Ett arbete som kallas Språklinan finns i kommunen vars syfte är att vara ett stöd för pedagogerna i arbetet med flerspråkighet, men kan konstatera att detta arbete inte är implementerat i de olika förskolornas verksamhet. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig

3 3(8) svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Det är en grundläggande uppgift för förskolan att ge alla barn möjligheter att tillvarata sina resurser på bästa sätt. Att stödja barns språkutveckling och den kulturella mångfalden är därför en viktig uppgift för förskolan. Även i beslutet från den regelbundna tillsynen år 2014 bedömde att kommunen inte tog ansvar för att förskolans verksamhet ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i förskolan Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och i övrigt erbjudas en god miljö. s bedömning Huvudmannen ser inte till att utbildningen erbjuds i en god miljö. Inte heller ser huvudmannen till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Bedömningen görs mot bakgrund av att barnen vid flera förskolor inte alltid erbjuds en planerad pedagogisk verksamhet i en stimulerande och trygg miljö. Delvis beror det på att brister i verksamheten inte åtgärdas tillräckligt skyndsamt och i tillräcklig grad. När verksamhetens lokaler och utemiljö samt bristande tillgång till utbildad personal innebär att verksamheten i förskolan inte alltid har ett pedagogiskt fokus nås inte längre läroplanens mål om barnens utveckling. Mot denna bakgrund bedömer att Arvika kommun inte uppfyller skollagens krav. Rättslig reglering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Verksamheten ska enligt läroplanen präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 346) framgår att barngruppernas sammansättning och storlek bör tillgodose det enskilda barnets och gruppens behov i relation till uppdraget. Det anges vidare att bestämmelsen är en viktig markering och bildar utgångspunkt vad gäller personalens möjlighet att arbeta med barns utveckling och lärande i det dagliga pedagogiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill anges att även för kommunernas övergripande planeringsarbete ska bestämmelsen kunna användas som riktmärke att utgå ifrån för en flexibel resurstilldelning till olika verksamheter.

4 Dnr : (8) s utredning Lokaler Flera av förskolelärama uppger i intervju att deras lokaler och/eller utemiljöer inte är ändamålsenliga, att miljön är svårarbetad och att det därför är svårt att vara med i barnens lek eftersom de behöver hålla koll på vad som händer i lokalerna. Flera förskolelärare säger att förskolor saknar en god pedagogisk utemiljö, att det finns områden på utegårdama där barnen skadar sig, att det finns vassa stängsel, att det saknas sand i sandlådan, att gungorna är för höga, att det saknas staket på vissa ställen och att det finns ett staket som det går att krypa under. De uppger vidare att detta sammantaget inte stimulerar till lek och heller inte ger barnen en säker miljö. Förskolelärarna säger att det varit dåligt i flera år och att miljön är riktigt dåligt nu. De säger att de sagt till förvaltningen om den bristande miljön, men att bristerna ändå inte åtgärdas. Förskolelärarna säger att om det är så att förskolechefen kan avhjälpa brister så gör förskolechefema det, men att bristerna inte åtgärdas om det behövs beslut från huvudmannen. Förskolecheferna säger att de kan besluta om att åtgärda eventuella brister i utemiljön om de är beredda att gå minus i budgeten. Förskolelärarna säger att de inte känner till om huvudmannen följer upp lokalförutsättningarna. Förskolecheferna uppger att det inte i år finns några pengar till att rusta upp utemiljön och att de skulle vilja ha en mer utmanande utemiljö på förskolorna. Barnomsorgschefen säger att hon tagit upp ärenden gällande säkerheten i förskolan, men att dessa ärenden är svårhanterliga då kommunen inte förvaltar lokalerna och att brister som hon tagit upp med huvudmannen inte åtgärdats. Hon säger också att hon önskar att det fanns bättre lokaler som var mer lämpade för verksamheten. Personal Förskolelärarna uppger i intervju att de på flera förskolor har många sjukskrivningar som gör att det finns behov av vikarier. De säger att de får "ringa hem" s.k. 15- timmarsbarn (dvs, barn som har rätt till förskola 15 timmar per vecka) när det saknas personal. Även förskolecheferna säger att vikariesituationen medför att de på förskolan inte kan garantera barnens säkerhet och därför får de be föräldrarna komma och hämta sina barn eller inte lämna dem på förskolan. Förskolelärarna säger att vikariesituationen gör att planeringstiden minskas och att barnens lärande påverkas eftersom personalen inte kan genomföra de pedagogiska planeringarna. Förskolelärarna säger att förskolan bitvis handlar mer om barnpassning än en verksamhet som utgår från målen i läroplanen. Förskolelärarna uppger att de inte räcker till för barnen vilket i sin tur ökar sjukskrivningarna bland personalen. I s förskoleenkät till pedagogisk personal i förskola som genomfördes höstterminen 2016 är svarsfrekvensen 61 procent vilket motsvarar 136 personer. På frågan "Hur nöjd är du med vikariesituationen på din förskola?" svarar 50 procent att de är ganska eller mycket missnöjda. Förskolecheferna säger att de känner till att deras pedagoger önskar mer planeringstid, fler barngrupper med färre barn i varje grupp, mer ändamålsenliga lokaler och bekräftar att förskolelärarnas planeringstid försvinner till att täcka upp för varandra när det är många sjukskrivningar. Förskolecheferna känner inte till att huvudmannen vidtagit några åtgärder för att komma till rätta med problemen som uppstår i verksamheten i samband med långtidssjukskrivningar och att de har svårt att rekrytera

5 5(8) behörig personal till kommunens bemanningspool. Barnomsorgschefen säger att vikariesituationen i förskolorna påverkar verksamheten mycket och säger att det blir en orolig situation. Utöver vikariesituationen säger barnomsorgschefen att det påverkar såtillvida att den pedagogiska verksamheten inte hamnar i fokus utan att det mer handlar om omvårdnad. Hon säger också att svårigheten att hitta vikarier gör att förskolelärare missar planeringstid och därför inte har förutsättningar att planera verksamheten så som det är tänkt. Barngruppens sammansättning och storlek På s fråga om hur huvudmannen ser till att barngruppens sammansättning och storlek är lämplig svarar förskolelärama i intervju att huvudmannen bara ska minska kön, att det ska vara ett visst antal barn i varje grupp och att alla grupper ska fyllas för att minska kön. Förskolecheferna säger att de inte kan minska barngruppernas storlek eftersom det är en sådan lång kö och säger att de skulle behöva ytterligare nio till femton avdelningar för att klara kön det kommande året. I Arvika kommun finns vid tiden för tillsyn 68 förskoleavdelningar fördelade på 30 förskolor fördelat på fem förskolechefer. Förskolelärare säger att de fått tillsägelse av sina förskolechefer att ta bort analyser av barngruppernas storlek och sammansättning ur kvalitetsredovisningen eftersom cheferna inte tycker att det är relevant information att ta med i kvalitetsredovisningen. Istället ska bara fokusmålen tas med. Även förskolecheferna uppger i intervjun att det bara är fokusmålen som ska dokumenteras i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt dokumentet "Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd Förskolan" som tagit del av inför tillsynen är de målområden för förskolan som redovisas; normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande samt förskola och hem. På s fråga om huvudmannen följer upp barngruppens storlek svarar representanter från förvaltningen i intervju att det inte är så tydligt, att barnomsorgschefen tillsammans förskolecheferna följer upp det i dialog men säger att det inte följs upp mer än det som står i kvalitetsarbetet. En av förskolecheferna säger att hon håller nere barnantalet på två av sina förskolor pga. att det i området är "ett högt socialt index" och att det gör att hon går minus i budgeten. Enligt det till av huvudmannen inskickade dokumentet "Verksamhetsplan Budget 2017 Lärande och stöd" står under rubriken Kommunens verksamhetside att "Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav". I s förskoleenkät till pedagogisk personal i förskola som genomfördes höstterminen 2016 är svarsfrekvensen 61 procent vilket motsvarar 136 personer. På frågan "Hur nöjd är du med sammansättningen av barngruppen på din avdelning?" svarar 21 procent att de är ganska missnöjda.

6 Dnr : (8) Utveckla förmågan att kommunicera på modersmålet s bedömning Alla förskolor som har barn med annat modersmål än svenska medverkar inte till att dessa barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. s bedömning görs mot bakgrund av att huvudmannen, förvaltningen och förskolecheferna inte säkerställt att förskolans personal medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på modersmål. Ett arbete som kallas Språklinan finns i kommunen vars syfte är att vara ett stöd för pedagogerna i arbetet med flerspråkighet, men kan konstatera att detta arbete inte tillämpas i de olika verksamheterna. Mot denna bakgrund bedömer att Arvika kommun inte uppfyller skollagens krav. Även i beslutet från den regelbundna tillsynen år 2014 bedömde att kommunen inte tog ansvar för att förskolans verksamhet ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål. Rättslig reglering Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen för förskola står det att språk och lärande oupplösligt hänger samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Det är enligt förarbetena till skollagen en grundläggande uppgift för förskolan att ge alla barn möjligheter att tillvarata sina resurser på bästa sätt. Att stödja barns språkutveckling och den kulturella mångfalden är därför en viktig uppgift för förskolan. Stöd för barn med annat modersmål än svenska är därför mycket viktigt i förskolan, särskilt för yngre barn som är i färd med att utveckla språk och identitet. Det räcker inte att barnen talar sitt språk i hemmet. Även förskolan bör bidra till att modersmålet utvecklas för att barnen aktivt ska kunna kommunicera på såväl sitt modersmål som på svenska, (Prop. 2009/10:165, s. 351). s utredning I förskoleenkäten som genomfördes höstterminen 2016 och besvarades av pedagogisk personal i förskola är svarsfrekvensen 61 procent vilket motsvarar 136 personer. På frågan " I vilken utsträckning uppmuntras flerspråkiga barn att använda alla sina språk på förskolan?" svarar 55 procent i låg utsträckning eller inte alls. På frågan "I vilken utsträckning ingår de flerspråkiga barnens språk i det vardagliga arbetet på förskolan? Här menas alltså det/de språk som inte är svenska." svarar 80 procent av förskolepersonalen i låg utsträckning eller inte alls och på frågan "I vilken utsträckning har du kännedom om flerspråkiga barns språkkunskaper i de språk som inte är svenska?" svarar 63 procent av förskolepersonalen i låg utsträckning eller inte alls. Förskollärare berättar i intervju att förvaltningen och förskolecheferna inte har uttalat att förskolelärama ska arbeta med att låta barnen utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål och uppger att de inte heller efterfrågat hur personalen arbetar med detta. Förskolelärama säger att när det gäller att utveckla det

7 7(8) svenska språket så arbetar det med det, men att de inte kan stödja barnen i modersmålet. De säger att det är upp till pedagogerna om det görs. Förskolelärarna säger att de har tillgång till tolk i samtal med vårdnadshavama, men att det mer är en satsning på föräldrarna än på barnen. I intervju med förskolecheferna för de förskolor som de intervjuade förskolelärarna arbetar på ger de flera exempel på vad som görs i verksamheterna, t.ex. att man räknar på modersmålet med barnen, att förskolelärarna använder olika appar för att kunna arbeta med detta och att det finns ett samarbete med biblioteket för att förskolan ska kunna låna böcker på både svenska och modersmålet. De säger att de kan bli bättre på arbetet med att förskolan ska arbeta med att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål, men säger att de trots det når upp till författningarnas krav. I intervjuer med representanter för huvudmannen sägs att uppföljningen av detta arbete ligger på förvaltningen och att de som huvudman inte följt upp arbetet för att utveckla barnens förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Förvaltningens barnomsorgschef säger i intervju att hon inte tror att kommunen hängt med i utvecklingen kring att arbeta med att utveckla barnens förmåga att kommunicera på sitt modersmål trots att de skulle behöva det. Barnomsorgschefens bedömning är att de inte är framme i frågan om att arbeta med att utveckla barnens förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Hon säger vidare att det blivit påtagligt fel i en barngrupp eftersom många barn med många olika modersmål finns i gruppen och att barngruppen nästan inte innehåller några barn med svenska som modersmål. Hon säger att den sammansättningen inte är bra för barnens språkutveckling. I samband med kommunikationen av protokollet efter tillsynen finns ett tillägg från barnomsorgschefen om att hon är relativt ny på sin post och därför inte hade kunskap om det arbete som görs för att utveckla barnens modersmål i Arvika kommun. Kommunen har enligt barnomsorgschefen ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan som kallas Språklinan och som har till syfte att vara ett stöd för pedagogerna i arbetet med flerspråkighet. Det finns en barnstrateg anställd i kommunen som stöttar pedagogerna i detta arbete. I dokumentet Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd Förskolan beskrivs att Språklinan är ett material som är utarbetat av specialpedagogerna på Elevhälsan. Utbildade processledare inom förskolan har i sin tur fått utbildning i att sprida användning av materialet i förskolorna i Arvika. I dokumentet står det "Tyvärr finns det endast en processledare som kontinuerligt utbildar kollegor idag. Men dessa få arbetslag som haft studiecirkel runt materialet har haft stor nytta av det och lärt mycket som avspeglat sig i vardagen". I s beslut från den regelbundna tillsynen av huvudmannens ansvarstagande 2014 bedömde att Arvika kommun brast i att förskolan ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål, (dnr :6839).

8 8(8) Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten i Arvika kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Arvika kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Områden där inte har funnit brister Utveckling av utbildningen i förskolan Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Arvika kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen i förskolan. På s vägnar Hans Larson Enhetschef Annika Stenberg Utredare/Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Arvika kommun

9 Bilaga 1 Dnr :10746 Fakta om Avvika kommun har genomfört tillsyn av Arvika kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskola Politisk organisation/huvudmannens organisation I Arvika kommuns politiska organisation finns inga facknämnder. Istället är det kommunstyrelsen och dess underliggande utskott för lärande och stöd som fullgör kommunens uppgifter inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt inom utbildningen i fritidshem. För skolverksamheten finns en verksamhetschef som ansvarar för verkställandet av utbildningen. Förskola I Arvika kommun finns 68 förskoleavdelningar fördelade på 30 förskolor fördelat på fem förskolechefer. Vid tillfället för kommunens redovisning till, den 8 juni 2017, fanns det totalt 1156 barn inskrivna samt 22 barn i annan pedagogisk verksamhet. Enligt Skolverkets statistik för år 2016 fanns det 5,1 barn per årsarbetare, vilket är samma som genomsnittet i riket. Av Skolverkets statistik framgår att 43 procent av personalen vid förskolan har pedagogisk högskoleexamen (42,0 i riket). I kommunen finns det fyra fristående förskolor. De fristående förskolorna omfattas inte av detta beslut eftersom det är kommunen som har tillsynsansvar över dessa. Måluppfyllelse Det finns ingen nationell statistik för resultaten i förskolan. Av Arvika kommuns senaste redovisning "Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd " framgår att i den enkät för vårdnadshavare som gjordes år 2016 är indexvärdet på påståendet "Jag känner mig trygg när jag lämnat mitt barn" 3,74 (1 4), antal svar för den kommunala verksamheten var 378.