regional infrastrukturplan för halland 2010-2021 maj 2010
INLEDNING Politiken i Halland står enig bakom hur de 1060 miljoner kronor som vi har till vårt förfogande för investeringar i den halländska infrastrukturen under perioden 2010-2021 ska användas. Vi är överens om att det viktigaste projektet vi har inom Hallands gränser är att få bort flaskhalsen på Västkustbanan genom Varberg och vi är också överens om att satsa på att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken enligt vår kollektivtrafikstrategi. Flaskhalsen på Västkustbanan är inte enbart ett problem för Varberg och Halland utan den har också stor betydelse för nationella och internationella transporter. Vi tar därför en femtedel av vår ram för investeringar i den regionala infrastrukturen för att samfinansiera Varbergsetappen och det har bidragit till att etappen kom med i den nationella planen. Vi satsar också på att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafikens huvudnät, bland annat genom en stor medfinansiering ur den regionala ramen av ett resecentrum i Halmstad. Sammantaget får detta naturligtvis konsekvenser för möjligheterna att förbättra våra vägar. Vi hade en lång lista av viktiga väginvesteringar i vår plan för åren 2004-2015. Många av dessa har inte blivit genomförda, bland annat på grund av att vi accepterade en lägre investeringstakt under de första åren för att våra grannregioner skulle kunna genomföra angelägna projekt. Planen blev vad man kallar baktung, de stora investeringsvolymerna låg efter 2010. Detta har vi inte fått någon kompensation för i ramen för 2010-2021, istället har Hallands ram fått den lägsta uppräkningen av samtliga regioner i Sverige. Investeringsramen rymmer endast ett nystartat vägobjekt, en ny sträckning av väg 940 mellan Rösan och Forsbäck i Kungsbacka kommun. Det är ett stort och angeläget projekt med hög samhällsekonomisk lönsamhet och stor betydelse för den regionala utvecklingen i Halland. Planen innehåller betydande satsningar på trafiksäkerhet och på gång- och cykelvägar. Dessutom har vi prioriterat en bilfri cykelled genom Halland, Kattegattleden. Det är ett pilotprojekt av nationellt intresse när det gäller att utveckla förutsättningarna för cykelturism. Regeringen har därför samfinansierat Kattegattleden med medel ur nationell plan. REGION HALLAND Göran Karlsson Regionstyrelsens ordförande 3
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ÅTGÄRDER UNDER PLANPERIODEN 2010-2021 7 1.1. STATLIG RAM OCH NATIONELL PLAN 8 1.2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REGIONAL PLAN 9 1.3. PLANENS INDELNING I ÅTGÄRDSOMRÅDEN 9 1.4. FÖRDELNING MELLAN ÅTGÄRDSOMRÅDEN 10 Investeringar i regionala vägar där staten är väghållare 10 Samfinansiering i nationell plan 16 Medel för tillkommande behov 16 Statlig medfinansiering 16 Driftsbidrag till regional flygplats 17 1.5. SAMMANFATTNING 18 Bilagor: 1. Ramen fördelad per år 2. Avtal om genomförande och finansiering avseende utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg. 3. Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige. 4. Avtal om betalning av kostnaderna för ombyggnad av befintlig väg 940 sträckan Rösan Forsbäck och förändring av väghållaransvar. 5. Analys och förslag till prioriteringar (fristående bilaga) 6. Miljökonsekvensbeskrivning (fristående bilaga) 2. SAMLAD EFFEKTBEDÖMNING 21 2.1. PLANENS PÅVERKAN 22 2.2. SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET 22 2.3. TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN 23 Funktionsmål tillgänglighet 23 Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa 26 3. SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29 3.1. NULÄGE 30 3.2. MILJÖNS UTVECKLING UTAN PLAN 31 3.3. MILJÖPÅVERKAN MED PLAN 31 4. REFERENSER 35 5
SATSAR PÅ CYKELVÄGAR Hallands infrastrukturplan stödjer utvecklingen av en bra infrastruktur för cykling. Vi vill bland annat skapa väl fungerande anslutningar till kollektivtrafiknätet och bygga säkra vägar, inte minst för barn och unga. Vi vill också satsa på en bilfri cykelled genom Halland Kattegattleden som kan användas av både turister och arbetspendlare. 6
1 åtgärder under planperioden 2010-2021 7
1.1 STATLIG RAM OCH NATIONELL PLAN Den statliga ramen för infrastrukturinvesteringar är 417 miljarder kronor, varav 395 miljarder kronor är anslagsmedel och 22 miljarder kronor är lånemedel. Den statliga ramen fördelas enligt följande: 184 miljarder kronor till investeringar i nationell plan 33 miljarder kronor till investeringar i regional plan 136 miljarder kronor till drift och underhåll av väg 64 miljarder kronor till drift och underhåll järnväg. Den nationella planen omfattar åtgärder som investeringar i järnvägar och nationella stamvägar (i Halland väg E6, väg 25 och väg 26), drift och underhåll av vägar och järnvägar mm. Planen har tagits fram av Vägverket, Banverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket tillsammans med regionförbund och län. Regeringen fastställde planen den 29 mars 2010. Den nationella planen kompletterar den regionala planen som omfattar investeringar i regionala vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägar, busstrafikens infrastruktur, statlig medfinansiering till åtgärder på kommunalt vägnät mm. Perrongförlängning vid Kungsbackapendelns stationer. I Kungsbacka kommun vidtas åtgärder på Kungsbacka station, Hede station och Anneberg station. Samfinansiering av Kattegattleden med 40 miljoner kronor. I den nationella planen ingår också en betydande satsning på ett infrastrukturpaket i Västsverige, där de största projekten är Västlänken, Marieholmstunneln och kollektivtrafiksatsningar enligt Göteborgsregionens kollektivtrafikstrategi K2020. Paketet som beräknas kosta 34 miljarder kronor finansieras till hälften ur nationell plan och hälften med regional och lokal medfinansiering från Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Landstinget Halland samt genom trängselskatt i Göteborg. Avtal om medfinansiering redovisas i bilaga 3. Västlänken, en tågtunnel under centrala Göteborg med stationer under Göteborgs Central, Haga och Korsvägen har stor betydelse för arbetspendling i främst den norra delen av Halland. Utöver de medel som redovisas i denna plan kommer Landstinget Halland därför att lämna medfinansiering i Västlänken med 180 miljoner kronor. I nationell plan finns tre utpekade objekt som berör Halland. Dessa är: Dubbelspår på Västkustbanan genom Varberg inklusive nytt resecentrum, total kostnad för projektet är 2 891 770 tusen kronor varav 2 291 770 tusen kronor finns i den nationella planen övrigt är samfinansiering, avtal om genomförandeoch finansiering finns i bilaga 2. 8
1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REGIONAL PLAN Den 29 mars 2010 fattade regeringen beslut om definitiva ekonomiska ramar för de regionala planerna. Beslutet innebär att den definitiva ramen för Halland är 1 060 miljoner kronor, det vill säga den nivå som i förslaget till regeringen benämns ramnivå. De åtgärder som förslogs i nivån +25 procent har därmed fått utgå ur planen. En analys och förslag till prioriteringar för samtliga nivåer finns i bilaga 5. Trafikverket har också lämnat ett nytt besked om hur ramen fördelas över planperioden. På regeringens uppdrag har ramarna minskats under åren 2012 till 2014 och höjts med motsvarande belopp under perioden 2016 till 2017. Den nya fördelningen innebär en senareläggning av investeringar jämfört med det förslag som skickades in till regeringen hösten 2009. Prioriteringarna i denna plan tar sin utgångspunkt i propositionen Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35), regeringens direktiv för planperioden 2010-2021, de nationella transportpolitiska målen, den regionala systemanalysen för Halland och Kollektivtrafikstrategin för Halland. Med utgångspunkt i dessa förutsättningar har styrelsen för Region Halland uttalat följade prioriteringar inför arbetet med infrastrukturplanen: 60 procent av ramen bör användas för investeringar i väg. Infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafik ska prioriteras och utformas så att de bidrar till utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland enligt den kollektivtrafikstrategi som antogs av landstinget och kommunerna i december 2008. Utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan är det enskilt viktigaste infrastrukturprojektet i Halland. Medel ur den regionala ramen får därför användas för medfinansiering i nationell plan för järnväg. Vid prioritering av namngivna vägobjekt ska samhällsnyttan, som den uttrycks i måttet nettonuvärdeskvot (NNK), ha stor betydelse. 1.3 PLANENS INDELNING I ÅTGÄRDSOMRÅDEN Investeringar i regionala vägar där staten är väghållare Investeringar i namngivna vägobjekt Investeringar i smärre objekt Samfinansiering i nationell plan Medel för tillkommande behov Statlig medfinansiering Statlig medfinansiering för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator Statlig medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar Statlig medfinansiering till utveckling av intermodala transporter Statlig medfinansiering till regional flygplats 9
1.4 FÖRDELNING MELLAN ÅTGÄRDSOMRÅDEN I tabellen nedan redovisas fördelning av regional ram för Halland - samtliga åtgärdsområden. Årsvis fördelning redovisas i bilaga 1 Åtgärdsområde Miljoner kronor Regionala vägar 582 Namngivna vägobjekt Väg 41 Veddige-Järlöv 94 Inre kustvägen 15 Väg 940 Rösan-Forsbäck*) 295 Smärre objekt 178 Samfinansiering nat. plan 210 Tillkommande behov 3 Statlig medfinansiering till kommuner & trafikhuvudman Ts/miljö 59 Kollektivtrafikanläggningar 36 Resecentrum Halmstad 100 Industrispår Falkenberg 50 Halmstad flygplats 20 Summa 1060 *) Exklusive medfinansiering från Kungsbacka kommun 265 Investeringar i regionala vägar där staten är väghållare Investeringar i namngivna vägobjekt I åtgärdsområdet namngivna vägobjekt finns väginvesteringar som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor prioriterade i en bestämd ordning för genomförande under planperioden. Projektens samhällsnytta är beräknad enligt nettonuvärdeskvoten. Alla objekt är bedömda enlig fyrstegsprincipen och ligger i det som kallas steg fyra nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder åtgärder som ofta tar ny mark i anspråk. Hur vi har prioriterat I föregående infrastrukturplan (2004-2015) var det en uttalad ambition att, så långt som möjligt, bygga färdigt en väg i taget. Stråket mellan Halmstad och Karlskrona, den så kallade Tvärleden, utpekades då av regeringen som ett nationellt intresse och prioriterades i den regionala planen. I Halland är väg 117 den sista delen av Tvärleden mot anslutningen till E6 vid Halmstad. Ett annat stråk som prioriterades tillsammans med Västra Götaland var väg 41 mellan Varberg och Borås. Även om det är väldigt tilltalande att färdigställa ett vägstråk i taget kan denna princip inte bli lika styrande inför innevarande planperiod som den var för föregående plan. Förutsättningarna har förändrats på flera sätt. Kostnaderna för aktuella vägobjekt har stigit kraftigt, vilket innebär att ramen för innevarande planperiod rymmer betydligt färre objekt jämfört med föregående plan. Ett annat problem är att lönsamheten ofta varierar mellan olika delar i ett stråk. Så är fallet exempelvis när det gäller väg 41, där delen genom Derome har en negativ nettonuvärdeskvot. En fortsatt satsning på 10
Investeringar i namngivna vägobjekt och större med- och samfinansieringsobjekt. 11
enbart väg 117 och väg 41 skulle sluka en allt för stor del av investeringsvolymen och tränga ut mer lönsamma och angelägna objekt. Vår systemanalys visar att det finns många angelägna åtgärder i det halländska vägnätet som alla bidrar till både det övergripande nationella målet för svensk transportpolitik och det regionala målet att ökad tillgänglighet för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling. Endast en mindre del av dessa åtgärder kan inrymmas i den ekonomiska ram vi har för planperioden. Väg 41 Veddige Järlöv På väg 41 pågår arbetet med en ny väg förbi Veddige samhälle. Objektet kommer att belasta planen för 2010-2021 med 94 miljoner kronor. Den nya vägsträckningen kommer att innebära att trafiksäkerheten i Veddige samhälle ökar samtidigt som barriäreffekterna minskar. Den genomgående trafiken på väg 41, som till hög grad är näringslivets transporter får en bättre framkomlighet. En viktig utgångspunkt för valet av åtgärder har varit att de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma enligt Vägverkets kalkyler (NNK). Vid valet mellan lönsamma objekt har ytterligare faktorer beaktats, såsom betydelse för arbetsmarknad, regionförstoring, regional utveckling och att transportsystemet ska utvecklas i hela regionen. Prioriterade namngivna vägobjekt Sedan det påbörjade objektet Veddige-Järlöv på väg 41 byggts färdigt och medel reserverats för Inre kustvägen, som är en låsning, kan endast ett nytt namngivet vägobjekt genomföras, nämligen en ny sträckning utanför befintlig bebyggelse mellan Rösan och Forsbäck på väg 940 i Kungsbacka kommun. Objekt Miljoner kronor Väg 41 Veddige-Järlöv 94 Inre kustvägen 15 Väg 940 Rösan-Forsbäck*) 295 Summa 404 *) Avtal om medfinansiering i bilaga 4 12
Inre kustvägen Inre Kustvägen är en låsning från planen för 2004-2015. Enligt tidigare överenskommelse med Banverket skall massor från tunnelbyggandet under Hallandsåsen utnyttjas för att bygga den inre kustvägen mellan Båstad/ Hemmeslöv och Skummeslövstrand. Vägen kommer att ansluta till det nya stationsområdet i Båstad. Boende i Skummeslövstrand och Mellbystrand kommer via vägen att få en mycket god tillgänglighet till Båstad och till den nya stationen. Vägen möjliggör också exploatering kring stationen. 13
Väg 940 Rösan Forsbäck Väg 940 Rösan Forsbäck har stor betydelse för pendling, regionförstoring och regional utveckling. Objektet har en mycket god samhällsekonomisk lönsamhet (NNK 2,3). Kungsbacka kommun medfinansierar objektet med cirka 32 miljoner kronor, genom att överta väghållaransvaret och betala samtliga ombyggnader av befintlig väg (bilaga 4). Kommunen har som inriktning att utveckla befintlig väg till ett kollektivtrafikstråk för att öka tillgängligheten. Åtgärderna kommer att vidtas när den nya vägen är byggd. En vägutredning har utförts och därefter fattades beslut om sträckning enligt alternativ 3. 14
Smärre objekt För detta åtgärdsområde avsätts 178 miljoner kronor. Inom åtgärdsområdet finns infrastrukturinvesteringar som bedöms kosta mindre än 25 miljoner kronor. Trafikverket upprättar ett förslag till hur investeringar i smärre objekt ska prioriteras och genomföras. Utifrån vår bristanalys och andra förutsättningar för planen, exempelvis kollektivtrafikstrategin, bör dock vissa särskilt angelägna åtgärder pekas ut. Följande objekt prioriteras under den första fyraårsperioden till en uppskattad sammanlagd kostnad av cirka 40 miljoner kronor: Trafiksäkerhetsåtgärder på väg 940 mellan Forsbäck och E6 Det finns ett stort behov av trafiksäkerhetsåtgärder på väg 940 mellan Forsbäck och E6:an. Den höga trafikmängden, på nästan 14 000 fordon/dygn, innebär att trafik från angränsande gator har mycket svårt att ta sig ut på väg 940. Trafiksituationen medför en låg trafiksäkerhet för samtliga trafikanter. Trafiksäkerhetsåtgärder på väg 150 i Torup I Torup skapar trafiken på väg 150 ett trafiksäkerhetsproblem och en barriäreffekt för de boende i samhället. Vägen trafikeras av ca 1300 fordon/dygn. Trafiken som till stor del utgörs av lastbilar (27 %) går genom samhället och passerar skolor, affärer och allmän service. Det finns därför ett stort behov av trafiksäkerhetsåtgärder i Torup. Tätortåtgärder på väg 153 genom Rolfstorp Väg 153 trafikeras av drygt 5 000 fordon/dygn på sträckan mellan E6:an och Rolfstorp. Lastbilsandelen är cirka 11 procent. Trafiksäkerheten är bristfällig både för bilister och för gång- och cykeltrafik. För boende i Rolfstorp utgör trafiken på väg 153 en säkerhetsrisk och en barriär, tätortsåtgärder är därför angelägna. Kattegattleden Region Halland arbetar tillsammans med Hallands kommuner, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Trafikverket för Kattegattleden, en bilfri cykelled för turism som ska sträcka sig utmed kusten från Göteborg till Helsingborg. En stor del av leden finns redan idag, vilket innebär att investeringsbehovet är begränsat. En satsning på cykelturism är viktig som ett led i att utveckla klimatmässigt hållbara former för turism och bidra till lokal näringslivsutveckling. Även om Kattegattleden i huvudsak riktar sig till cykelturister kommer den också att kunna utnyttjas för arbetsresor och cykelutflykter samt vara en tillgång för motionärer. Kattegattleden samfinansieras enligt överenskommelse med kommunerna med 50 procent ur regional ram. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor i nationell plan för samfinansiering av Kattegattleden. Under planperioden ska som helhet ska åtgärder för att utveckla kollektivtrafikens huvudnät enligt kollektivtrafikstrategin vidtas. Främst prioriteras att sammanlänka de halländska kommunerna med högklassiga kollektivtrafikstråk för buss. Åtgärderna ska bidra till att resenärerna kan göra snabba och attraktiva regionala resor. Detta innebär att antalet hållplatser bör ses över. De hållplatser som ska finnas i framtiden ska ha hög kvalitet och vara kopplade till ett 15
system av gång- och cykelvägar, som gör det möjligt att på ett tryggt och säkert sätt kombinera olika färdmedel. Inom åtgärdsområdet finansieras investeringar i markanläggningar för kollektivtrafik utmed regional väg, exempelvis bussficka och hållplatsplattform. För kollektivtrafikåtgärder ovanför marknivå utmed regional väg, exempelvis väderskydd, ansvarar kollektivtrafikhuvudmannen. Väg 601, delen mellan Tiarp och väg 610, samt kollektivtrafikåtgärder på väg 158, enligt K2020, ska åtgärdas under planperioden. Inom åtgärdsområde smärre objekt är cirka 60 miljoner kronor avsatta för utbyggnad av gång- och cykelvägar inklusive Kattegattleden. Enligt en överenskommelse mellan Region Halland och kommunerna kommer cykelvägsinvesteringar att delas lika mellan regional plan och kommunen. Detta innebär en betydande uppväxling av de statliga medlen. Samfinansiering i nationell plan En viktig förutsättning för denna plan är att styrelsen för Region Halland uttalat att medel ur den regionala ramen får användas för samfinansiering av för Halland angelägna objekt i nationell plan. Region Halland anser att en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg är det viktigaste infrastrukturprojektet i Halland under planperioden. Projektet omfattar även ett resecentrum i Varberg, som har stor betydelse för kollektivtrafiken i Halland. Varbergsetappen stödjer de transportpolitiska målen och klimatmålet, bidrar till regionförstoring och regional utveckling samt har stor betydelse för stadsutvecklingen i Varberg. Kostnaden för Varbergsetappen beräknas till 2 891 770 tusen kronor. I den nationella planen är projektet upptaget med byggstart 2019. Region Halland avsätter 210 miljoner kronor för samfinansiering av detta objekt i nationell plan. Dessutom medfinansierar Varbergs kommun objektet med 290 miljoner kronor och Jernhusen med 80 miljoner kronor. Region Halland har tillsammans med Varbergs kommun, Jernhusen och dåvarande Banverket tecknat ett genomförande- och finansieringsavtal enligt bilaga 2. Medel för tillkommande behov För åtgärdsområdet medel för tillkommande behov avsätts 3 miljoner kronor. Inom området finansieras utredningar och förberedande arbete för framtida utveckling av transportsystemet. Det kan till exempel handla om genomförande av större utvecklingsprojekt som inte är kända vid planfastställandet. Statlig medfinansiering Den statliga medfinansieringen lämnas med högst 50 procent av kommunens eller trafikhuvudmannens kostnad. Insatsområde Miljoner kronor Miljö och trafiksäkerhet 59 Kollektivtrafikanläggningar 36 Halmstad resecentrum 100 Industrispår Falkenberg 50 Halmstad flygplats 20 Summa 265 16
Statlig medfinansiering för miljö och trafiksäkerhet I åtgärdsområdet har 59 miljoner kronor avsatts för statlig medfinansiering i objekt som cirkulationsplatser, gång- och cykelvägar, sidoområdesåtgärder och åtgärder i särskilt utsatta gatukorsningar på kommunala vägar och gator. Det finns stora behov av gång- och cykelvägsutbyggnad i Halland. Ett viktigt område är utbyggnaden av säkra skolvägar för barn. Ett annat är att skapa en god tillgänglighet till busshållplatser i kollektivtrafikens huvudnät. Av medfinansieringen för trafiksäkerhet och miljö bedöms cirka 40 miljoner kronor användas till cykelvägsutbyggnad. Delar av Kattegattleden medfinansieras inom detta område. Statlig medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar Inom åtgärdsområdet statlig medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar har 136 miljoner kronor avsatts. Åtgärderna ska leda till att andelen kollektivtrafikresor inom Hallands län ökar samt bidrar till förverkligandet av uppställda mål och strategier i enlighet med kollektivtrafikstrategin. Medfinansiering kan sökas för åtgärder som syftar till att förbättra hållplatsers och terminalers kvalitet och tillgänglighet samt för nybyggnation av markanläggningar, exempelvis bussficka och hållplatsplattform för kollektivtrafik vid kommunala vägar. Statlig medfinansiering i resecentrum Halmstad ingår med 100 miljoner kronor. Halmstads kommun avser att under planperioden genomföra den del av projektet Resecentrum Halmstad som avser samlokalisering av regional busstrafik, stadstrafik och tågtrafik. Det är av stor vikt för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland att Halmstad kommun genomför en samlokalisering eftersom Halmstad är ett viktigt nav i systemet. Ur tillgänglighetssynpunkt är åtgärden mycket betydelsefull. De medel som därutöver avsätts för medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar vid kommunala vägar och gator är också anpassade för att ge möjligheter att utveckla tillgängligheten till kollektivtrafiken enligt kollektivtrafikstrategin på ett tillfredställande sätt. Medlen är avsedda att användas till objekt som avropas efter hand av kollektivtrafikhuvudman. Statlig medfinansiering till utveckling av intermodala transporter I planen ingår statlig medfinansiering på 50 miljoner kronor i industrispår från Västkustbanan till Falkenbergs hamn inklusive en omlastningsplats. Åtgärden syftar till att främja intermodala transporter, dvs. godstransporter med flera färdsätt, för en effektivare och miljövänligare transportkedja. Statlig medfinansiering till regional flygplats För statlig medfinansiering i investeringar på Halmstads Flygplats avsätts 20 miljoner kronor för exempelvis breddning av befintlig bana, byggande av ny avisningsplatta, uppsättande av nya inflygningsljus och byggande av nya uppställningsplatser för flygplan. Driftsbidrag till regional flygplats Medel för driftbidrag till kommunal ägd regional flygplats kommer från och med 2012 att tillföras regional ram för infrastruktur. Ställningstagande till detta bidrag sker när belopp och regler för hur det får användas är kända. 17
1.5 SAMMANFATTNING Utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i hela sin sträckning har varit i fokus under arbetet med både systemanalysen och den regionala planen för infrastrukturinvesteringar. Varbergsetappen, inklusive resecentrum, är den viktigaste infrastruktursatsningen i Halland under planperioden och därför avsätter vi 210 miljoner kronor ur regional plan, en femtedel av vår ram, för att samfinansiera detta objekt i nationell plan. Det begränsar naturligtvis utrymmet för övriga åtgärdsområden i planen. Den rymmer endast ett nystartat vägobjekt, en ny sträckning av väg 940 mellan Rösan och Forsbäck i Kungsbacka kommun, men det är ett stort och viktigt objekt. Därutöver färdigställer vi det påbörjade objektet Veddige-Järlöv på väg 41 och reserverar medel för Inre kustvägen i Laholms kommun. Utbyggnad av gång- och cykelvägar är viktigt för trafiksäkerhet, arbetspendlig och upplevelsenäringen. Planen innehåller betydande satsningar på trafiksäkerhet och på gång- och cykelvägar. Inom åtgärdsområde smärre objekt avsätter vi cirka 60 miljoner kronor för detta ändamål. Till detta ska läggas medel för statlig medfinansiering för förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Sammantaget innebär det att vi använder cirka 100 miljoner kronor, det vill säga 10 procent av den totala planramen, för utbyggnad av gång- och cykelvägar inklusive Kattegattleden. I planen ingår också medfinansiering för att främja intermodala transporter genom medfinansiering av industrispår från Västkustbanan till Falkenbergs hamn inklusive en omlastningsplats samt för att utveckla Halmstads Flygplats. Inom området smärre objekt prioriterar vi under de första fyra åren trafiksäkerhetsåtgärder på väg 940 i Kungsbacka kommun mellan Forsbäck och E6, på väg 150 genom Torup, tätortåtgärder på väg 153 genom Rolfstorp samt Kattegattleden. Under planperioden ska vi dessutom åtgärda väg 601 förbi Tiarp och genomföra kollektivtrafikåtgärder enligt K2020 på väg 158. Under planperioden som helhet ska vi genomföra åtgärder för att utveckla kollektivtrafiken enligt kollektivtrafikstrategin. De halländska kommunerna ska sammanlänkas med högklassiga kollektivtrafikstråk för buss. Ett nytt resecentrum i Halmstad, som medfinansieras ut planen, blir en viktig knutpunkt i detta system. 18
19
HÅLLBART RESANDE Med en utbyggnad till dubbelspår på Västkustbanan genom Varberg, och andra kraftfulla satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur, vill vi skapa förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik. Det ska vara skönt att resa kollektivt! 20
2 samlad effektbedömning 21
2.1 PLANENS PÅVERKAN Planen innebär en kraftig satsning på kollektivtrafik helt i linje med regionstyrelsens viljeyttring. Dubbelspåret på Västkustbanan genom Varberg inklusive ett nytt resecentrum, som ingår i nationell plan, skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken i Halland. Planen innebär därmed att två viktiga resecentrum, i Varberg och i Halmstad, kommer att byggas. Båda har stor betydelse som noder för att möjliggöra klimateffektiva resor med flera färdmedel. Planen ger också utrymme för att utveckla kollektivtrafiken i den riktning som kollektivtrafikstrategin anger, med snabbare busslinjer för arbetsresor och med attraktiva, säkra och tillgängliga hållplatser kopplade till ett nät av gång- och cykelbanor. Enligt regeringens direktiv ska minst 50 procent av den regionala ramen användas för väginvesteringar. Planen uppfyller detta krav, 55 procent av ramen används för investeringar i vägar. Regionstyrelsens ambition inför planeringsarbetet var att minst 60 procent av ramen skulle användas för väginvesteringar. Regionstyrelsen valde emellertid att göra avsteg från sin ambition då frågan om medfinansiering i Västkustbanan i Varberg aktualiserades. Planen innebär en blygsam vägutbyggnad jämfört med de brister som redovisas bl. a. i systemanalysen, men det är en utbyggnad som har god samhällsekonomisk lönsamhet och de investeringar som görs kommer att få en stor betydelse för trafiksäkerhet, arbetsresor, regionförstoring och godstransporter. Inom området för smärre åtgärder kan viktiga trafiksäkerhetsproblem undanröjas. Planen stödjer en utveckling av infrastruktur för cykling, inte enbart i anslutning till kollektivtrafiknätet och för att skapa säkra vägar, utan också genom att den möjliggör en utbyggnad av en bilfri cykelled genom Halland Kattegattleden. Detta är en turistled som utvecklas i samverkan med Region Skåne, men den kan också användas för exempelvis arbetsresor. Planen främjar också utvecklingen av intermodala transporter genom att medel har avsatts för industrispår i Falkenberg. Åtgärden innebär att de positiva effekterna av ombyggnaden av Västkustbanan genom Falkenberg tas tillvara fullt ut. 2.2 SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Under arbetet med såväl Systemanalys som Infrastrukturplan för 2010-2021 i Halland har alternativa sätt att lösa framtida transportbehov övervägts. Detta görs såväl i en prövning enligt fyrstegsprincipen 1 som i den fysiska planeringen, där alternativa utformningar av investeringsobjekten prövas. För att hitta den mest effektiva utformningen spelar samhällsekonomiska kalkyler en viktig roll. Ett enkelt sätt att beskriva vad som menas med samhällsekonomisk effektivitet/lönsamhet är att man studerar vad varje investerad krona ger tillbaka till samhället i form av olika samhälleliga nyttor. Arbetssättet kan därmed bidra till att lönsamma objekt tas in i planförslaget på bekostnad av objekt som har mindre lönsamhet. När vi talar om den samhällsekonomiska effektiviteten är det viktigt att betona att vi i inte kan fånga alla effekter särskilt inte för vissa typer av åtgärder. Kalkylerna ska alltså inte ses som en slutlig sanning: det finns effekter som ligger utanför kalkylen, värderingarna 22 1 Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi som täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter/infrastruktur. Principen bygger på att åtgärder i transportsystemet kan genomföras i olika steg enligt följande: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
av de effekter som finns med är inte okontroversiella eller säkra, och rangordningen av åtgärder påverkas av omvärldsförutsättningar. Några viktiga effekter som inte har kvantifierats och tagits med i lönsamhetsberäkningarna är exploateringseffekter, regionala arbetsmarknadseffekter (utöver de som fångas i den transportekonomiska kalkylen), långsiktiga lokaliseringseffekter och intrångseffekter. Vägverket har gjort kalkyler för samtliga namngivna vägobjekt som varit aktuella för planförslaget. I en samhällsekonomisk kalkyl redovisas lönsamheten genom måttet nettonuvärdeskvot (NNK). I vår plan ryms bara ett nytt vägobjekt, väg 940 mellan Rösan och Forsbäck, vilket har en NNK på hela +2,3. 2.3 TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN Transportsystemet är till för att möjliggöra en god utveckling mot en mängd samhällsmål. Det övergripande målet för regeringen är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. Region Halland anser att planförslaget bidrar till att stödja regeringens övergripande mål och att de val av åtgärder som föreslås i planen väl överensstämmer med de prioriteringar som utpekas i regeringens direktiv. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, där funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet och hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmål tillgänglighet Tillgänglighetsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Tillgänglighet handlar om själva syftet med transportsystemet. Begreppet tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. Definitionen markerar att syftet med transportsystemet är att olika grupper av medborgare och näringar via transportsystemet ska kunna få tillgång till samhällets olika utbud och aktiviteter. Att ett transportsystem medger god tillgänglighet innebär att resor och transporter kan genomföras till önskade destinationer med små uppoffringar i form av bland annat restid och transportkostnad, samt att detta kan ske med god trygghet och komfort. I detta avsnitt beskrivs planförslagets bidrag till funktionsmålet Tillgänglighet med uppdelning på de preciseringar som anges i de nya transportpolitiska målen: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillgänglighet, trygghet och bekvämlighet Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle 23
Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning Barns möjligheter att själva säkert använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras Medborgarnas resor Planförslaget bidrar till målet att medborgarnas resor ska förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Planförslaget har ett ökat fokus på medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar jämfört med tidigare planeringsomgångar. Detta har sin grund i den strategi för kollektivtrafikens utveckling i Halland, som antogs av landstinget och kommunerna i Halland i december 2008. I planen görs en kraftfull satsning för att underlätta resande med kollektivtrafik, cykel och till fots. Åtgärderna syftar till att få hela resan att fungera, från dörr till dörr. Under planperioden möjliggörs en sammanlänkning av de halländska kommunerna med högklassiga kollektivtrafikstråk för buss. Busshållplatserna i stråken tillgänglighetsanpassas och förses med lämplig utrustning avseende väderskydd och gång- och cykelanslutningar. I planen finns även medfinansiering till Halmstad resecentrum, en åtgärd som innebär att dagens tre olika terminaler för tåg, regional busstrafik och lokal busstrafik placeras på samma ställe. Resecentrumet kommer att ge stora tillgänglighetsvinster för kollektivtrafikresenärerna. Utbyggnaden av Resecentrum i Varberg i samband med utbyggnaden av Västkustbanan, kommer att betyda en stor förbättring för resenärerna avseende tillgänglighet, trygghet och bekvämlighet. Ombyggnaden av väg 940 har en mycket god samhällsekonomisk lönsamhet (2,3) beroende på att det blir stora restidsvinster och trafiksäkerhetsförbättringar i samband med ombyggnaden. Åtgärden bedöms därför ge en mycket god måluppfyllelse. Kvaliteten för näringslivets transporter Färdigställandet av väg 41, etappen Veddige- Järlöv, kommer att ske under 2010. När objektet är klart kommer den tunga trafiken på väg 41 att kunna passera med god tillgänglighet utanför Veddige samhälle. En satsning för att främja godstransporter på järnväg och gynna intermodala transportsystem görs genom statlig medfinansiering av industrispår med terminal i Falkenberg. Investeringen medför att näringslivet får bättre förutsättningar för att välja järnvägstransporter tack vare förbättrad service. Utbyggnaden av dubbelspår genom Varberg underlättar för godstransporter på järnvägen genom att dagens flaskhalsproblematik på Västkustbanan undanröjs. För att en omflyttning av gods från väg till järnväg ska vara möjlig krävs att kapaciteten på Västkustbanan utökas. En bättre kapacitet medför att flexibiliteten i systemet ökar, vilket är mycket viktigt om järnvägstransporterna ska kunna konkurrera med vägtransporter. 24
Tillgänglighet inom och mellan regioner samt till andra länder Samtliga vägobjekt i planförslaget bidrar till målet att tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner. Förbättringen uppstår främst genom att föreslagna investeringsobjekt ger förkortade restider samt minskade reskostnader. Även kollektivtrafiksatsningar, t.ex. dubbelspåret genom Varberg och åtgärder ur Göteborgsregionens kollektivtrafikstrategi K2020, stärker resandet och tillgängligheten mellan Halland och andra regioner och länder. Satsningen på intermodala transporter i Falkenbergs hamn gynnar inte bara näringslivet i Halland utan ökar även tillgängligheten för företag i angränsande regioner och länder. Ett jämställt samhälle Användningen av transportsystemet avspeglar de skillnader mellan könen som i dag finns i samhället i stort. I dag är en majoritet av resenärerna i den lokala och regionala kollektivtrafiken kvinnor. Om dagens resmönster bibehålls kan alltså kollektivtrafiksatsningar sägas gynna kvinnors resande mer än mäns. De delar som trafikverken bedömer vara av särskild betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv är kollektivtrafik, trygghet samt planering av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Förbättrad tillgänglighet ur ett jämställdhetsperspektiv innebär såväl större hänsyn vid lokalisering av målpunkter som bättre kollektivtrafik och mer sammanhängande och tryggare gång- och cykelstråk. Med ovanstående som utgångspunkt gör Region Halland flera prioriteringar som gynnar kvinnors värderingar i trafiken t.ex. satsningar på resecentrum, kollektivtrafik och trafiksäkerhet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Riksdagens mål är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglighetsanpassad år 2010. Arbetet ska inriktas mot ett prioriterat nätverk där infrastruktur, stationer, plattformar, fordon, trafik och övrig service är av hög kvalitet och tillgänglig för alla. Region Halland har deltagit i arbetet med att ta fram det förslag till prioriterat kollektivtrafiknät som redovisas i förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 i bilaga 7. Nätet stämmer väl överens med det huvudnät för kollektivtrafik som togs fram i Kollektivtrafikstrategin för Halland. Under planeringsperioden kommer vi att fortsätta att samarbeta med trafikverket för att utveckla nätet. Inom åtgärdsområdet statlig medfinansiering i kollektivtrafikanläggningar görs satsningar för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Som tidigare har beskrivits kommer vi under planperioden att kunna tillgänglighetsanpassa kollektivtrafikstråk mellan Hallands kommuner. Vi kommer även att medfinansiera en samlokalisering av Halmstads idag tre olika lokaliseringar för kollektivtrafik till ett resecentrum. Utbyggnaden av Västkustbanan genom Varberg kommer att medföra att det även i Varberg skapas ett resecentrum med god tillgänglighet för funktionshindrade. Dessa åtgärder gör att vi ligger väl i linje med ambitionerna i den nationella planen om utvecklandet av ett prioriterat kollektivtrafiknät. För att hela Hallands kollektivtrafiknät ska tillgänglighetsanpassas krävs dock mer medel än vad som nu finns till förfogande. Tillgänglighet för barn Planförslaget bidrar till målet att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ska 25
öka. De åtgärder i planförslaget som framförallt väntas gynna barn och ungdomar är satsningar på gång- och cykelvägar, trafiksäkerhetsåtgärder samt kollektivtrafikinvesteringar. Förutsättningar att välja kollektivtrafik, gång och cykel Planförslaget bidrar till att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik samt gång och cykel förbättras. De kollektivtrafikåtgärder samt gång- och cykelåtgärder som ingår i planförslaget tar bl. a. sikte på att skapa möjligheter till arbetspendling, eftersom detta behov lyfts fram i den regionala systemanalysen. Kungsbacka kommun planerar att utveckla den befintliga sträckningen av väg 940 till ett kollektivtrafikstråk i framtiden och den regionala planen innehåller investeringar enligt K2020 längs väg 158. Detta är mycket viktiga åtgärder som kommer att stärka kollektivtrafikens position i stråket. Tio procent av ramen är avsatt för gång- och cykelvägar. Planförslaget innehåller medfinansiering av en bilfri cykelled mellan Göteborg och Helsingborg Kattegattleden. En större satsning på cykelturism är viktig som ett led i att utveckla klimatmässigt hållbara former för turism och bidra till lokal näringslivsutveckling. Kattegattleden kommer också till en del att kunna användas av arbetspendlare och skolbarn och förbättrar därmed tillgängligheten och trafiksäkerheten för dessa grupper. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Det så kallade hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Målet för säkerhet inom vägtransportområdet preciseras i form av etappmålet att antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel mellan år 2007 och 2020. Särskilt viktiga är åtgärder som syftar till att förbättra barns säkerhet. Hänsynsmålet för miljö och hälsa innebär att transportsektorn ska bidra till att minska negativ klimat- och miljöpåverkan i enlighet med samhällets övergripande miljömål. De transportpolitiska målen lyfter även fram folkhälsan och pekar på att trafiklösningar ska underlätta för den som går eller cyklar. Säkerhet Planförslagets satsningar på trafiksäkerhetsåtgärder bidrar till att antalet dödade och svårt skadade inom länet minskar. För att öka trafiksäkerheten föreslås smärre åtgärder framförallt i form separata cykelbanor, cirkulationsplatser och åtgärder för säkrare sidområden. Åtgärder som avser att öka cykel- och kollektivtrafikresandet påverkar också trafiksäkerheten i en positiv riktning. Miljö och hälsa Transportsektorn har en stor miljöpåverkan på omgivningen och står för ungefär hälften av det totala utsläppet av koldioxid i länet, där vägtrafiken genererar den dominerande andelen. Ett av målen med Hallands infrastrukturplan är att det kollektiva resandet ska öka genom satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur. Detta leder till en minskad förbrukning av fossila bränslen och ett minskat utsläpp av koldioxid. Om planen inte verkställs kan biltrafiken istället komma att öka på bekostnad av kollektivtrafiken med en motsatt effekt på klimatet. Även planens satsningar på gång/cykelvägar och den så kallade Kattegattleden främjar ett minskat bilanvändande. 26
De vägobjekt som föreslås i planen förväntas medföra relativt små utsläpp till luft jämfört med dagens situation. Den samlade bedömningen är att klimatfaktorerna till följd av planen är neutral, dvs. planen bedöms varken medverka eller motverka att målet begränsad klimatpåverkan ska kunna uppfyllas. Planen innebär i tre fall nya vägsträckningar och i ett fall ny sträckning av järnväg. Det kan leda till utspridning av bebyggelse då nya områden blir tillgängliga genom förbättrade kommunikationer. Dock kan en väg även utgöra en barriär och begränsa byggnation och leda till förtätning. I några enstaka fall förväntas åtgärder som kan leda till påverkan på grundvattnet, men vid ombyggnad av vägar i känsliga miljöer ställs normalt högre krav på skydd av vattentäkter än för befintliga vägar, varför påverkan bedöms bli marginell. I planen föreslås åtgärder som kan ha effekt på människors hälsa. Planen innehåller t.ex. objekt som leder till ökad hastighet på vissa vägsträckor, vilket bidrar till ökat buller. Sammantaget väntas dock de objekt och åtgärdsgrupper som föreslås i planen ge en positiv effekt för buller, dvs. de positiva effekterna överväger de negativa effekterna av att genomföra den föreslagna planen. Planförslaget innebär även positiva effekter för människors hälsa genom dess satsningar på gång- och cykelbanor som kan generera ett minskat bilåkande. Fler gång- och cykelbanor underlättar även för motionärer och ger fler funktionshindrade möjlighet att komma ut och röra på sig. Om överflyttning sker från bil kan även åtgärder som ökar antalet kollektivtrafikresor ha positiva hälsoeffekter, eftersom det samtidigt ökar antalet gång- och cykelresor. 27
FRAMKOMLIGHET OCH TRAFIKSÄKERHET Väg 940, Onsalavägen, i Kungsbacka kommun är hårt trafikerad, framförallt under rusningstrafik. Vägen har brister i både framkomlighet och trafiksäkerhet. I vår plan får delen Rösan Forsbäck en helt ny sträckning och på delen Forsbäck E6 höjer vi trafiksäkerheten. 28
3 sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av WSP Environmental på uppdrag av Region Halland 29
Regeringen gav 2008 respektive län i uppdrag att upprätta ett förslag till trafikslagsövergripande länsplan. Ansvarig myndighet i Halland för framtagandet av länstransportplanen (regional infrastrukturplan) för åren 2010-2021 är Region Halland. Region Halland har bedömt att genomförandet av den regionala infrastrukturplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning av planen bör utföras vilket även länsstyrelsen delar uppfattning om. Inom ramen för en miljöbedömning skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Hela miljökonsekvensbeskrivningen finns i bilaga 6. 3.1 NULÄGE Transportsektorn har idag en stor miljöpåverkan på omgivningen och i princip allt bränsle av fossilt bränsle. Transportsektorn står för ungefär hälften av det totala utsläppet av koldioxid i länet. Vägtrafiken svarar för den dominerande andelen inom transportsidan. Planering av samhälle och infrastruktur går mot ett ökat bilberoende och koldioxidutsläpp. Klimatförändringar orsakade av koldioxid och andra växthusgaser är ett av de största globala miljöproblemen som mänskligheten står inför. Buller är ett utbrett miljö- och hälsoproblem. I Halland genomfördes en kartläggning år 2000 som visar att 2 230 boende utmed det statliga vägnätet är utsatta för buller över 60 dba. De bullerutsatta återfinns huvudsakligen vid högtrafikerade riksvägar och länsvägar samt inne i tätorten. Aktuella uppgifter om bullerstörningarnas omfattning för järnvägstrafik och luftfart i Halland saknas. Ökat transportarbete leder till ökade bulleremissioner. Utsläppen av luftföroreningar från trafiken orsakar problem för luftkvaliteten främst inne i städerna. Sedan 1990 har utsläppen för vägtrafiken minskat trots ökat trafikarbete vilket beror på att särskilt personbilarna blivit renare. Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem. Enligt utförda mätningar och beräkningar har överskridande av begränsningsvärden förekommit i Halmstad (partiklar och kväveoxider) och Varberg (partiklar). I Varberg och Laholm har mätningar utförts under 2009 och utvärdering av resultatet pågår och finns ännu inte tillgänglig. Grundvattentillgången är relativt god i Halland. De kommunala vattentäkterna klarar med få undantag gällande gränsvärden för dricksvatten. Dagvatten från vägbanor och vägsalt från halkbekämpningen kan påverka grundvattnet och därmed vattenförsörjningen negativt. Huvuddelen av alla grundvattentillgångar ligger inom 100 meter från det vägnät som saltas. Halland har en rik och omväxlande natur med ett rikt växt- och djurliv. Många arter är ovanliga och vissa är hotade. Transportsystemet påverkar landskapet negativt trots att åtgärder vidtas. Biotoper och ekosystem splittras, mark tas i anspråk och livsrum för vilda djur förstörs. Infrastrukturen bildar barriärer för djurs rörelser och växters spridning i landskapet. Det byggda kulturarvet utgörs av de miljöer som vi dagligen vistas i och använder. I Halland finns bl a kulturmiljöer av riksintresse och fornlämningar. Kulturlandskapet påverkas av ny infrastruktur eller förändrad markanvändning. 30
3.2 MILJÖNS UTVECKLING UTAN PLAN Utan plan, det s.k. nollalternativet innebär att dagens situation kvarstår med avseende på t ex vägstandard, vägsträckningar och antalet busshållplatser. Ett mål med infrastrukturplanen är att resandet med kollektivtrafiken skall öka. Det planeras ske bl a genom att tillgängligheten förbättras. Genomförs inte planen kan biltrafiken istället komma att öka på bekostnad av kollektivtrafiken. Mellan vissa orter i Halland är avsaknaden på cykelstråk en brist. Hallands län är cykelvänligt, men i brist på cykelvägar kan människor fortsatt komma att välja att ta bilen istället för cykeln. I Norra Halland är köbildningar ett stort problem på morgon och eftermiddag. Genomförs inte planen kan situationen förvärras jämfört med dagens situation med ökade utsläpp av bl a CO2, NOX och partiklar som följd. Ökat utsläpp kan innebära ökad ohälsa hos befolkningen samt överskridande av miljökvalitetsnormerna. Lägre standard på vägarna kan även leda till fler olyckor med person- och miljöskador som följd. En stor andel av befolkningen i Halland är utsatta för bullernivåer över gällande riktvärden. Antas inte planen bedöms bullerproblemen kvarstå och förvärras i framtiden till följd av ökad trafik. Nollalternativet bedöms medföra liten påverkan genom att nya markområden inte tas i anspråk vilket är positivt för landskapsbilden, grundvatten samt växt- och djurlivet. 3.3 MILJÖPÅVERKAN MED PLAN I Miljöbalken kap. 6 regleras när en plan eller ett program skall genomgå en miljöbedömning. Om en myndighet, kommun, upprättar eller ändrar en plan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Infrastrukturplanen behandlar transportsystemet och dess infrastruktur, vilket har stark bäring på miljön. Region Halland har bedömt att genomförandet av den regionala infrastrukturplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning av planen bör utföras vilket även länsstyrelsen och kommunerna delar uppfattning om. Inom ramen för en miljöbedömning skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Trafikverken har utformat ett förslag till målbild som följer både av de nationella miljökvalitetsmålen och av det transportpolitiska delmålet God miljö. Trafikverkens målbild fokuserar på tre stora miljöutmaningar för transportsektorn nämligen klimat, människors hälsa och landskapet med dess olika funktioner och värden. Vid samråd med myndigheter gjordes bedömningen att dessa motiv är lika relevanta på regional nivå och att målbilden även för den regionala åtgärdsplaneringen bör vara Klimat Hälsa Landskap. Målbilden preciseras i ett antal miljöaspekter där betydande miljöpåverkan kan tänkas uppstå i samband med genomförandet av infrastrukturplanen. Region Halland har tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i Hallands län identifierat vilka aspekter som är rimliga och relevanta att behandla. 31
Vägobjekten i planens förväntas medföra relativt små utsläpp till luft av CO2, NOX och partiklar jämfört med dagens situation. Utsläppet förväntas öka något för CO2 medan det väntas minska något för partiklar och NOX. För resterande del av planen som utgörs av potter saknas kvantifieringar av koldioxidutsläppen. De delar som innebär att resande med andra färdmedel än bil underlättas har generellt bedömts bidra till minskade utsläpp. Sammantaget torde denna del av planen medföra att utsläppen minskar eller förblir i princip oförändrade jämfört med dagens situation. Planen innebär i tre fall nya vägsträckningar. De kan leda till utspridning av byggnationen då nya områden blir tillgängliga genom förbättrade kommunikationer. Utspridning behöver dock inte innebära längre transportsträckor eller sämre tillgång till kollektivtrafik och därmed ökade utsläpp. En ny väg kan även utgöra en barriär och begränsa byggnation och leda till förtätning. Sammantaget bedöms planen leda till en svag utspridning. I de fall där trafiken flyttas längre från bebyggelse och/eller där särskilda åtgärder mot buller ingår i objektet förväntas förbättringarna bli betydande. Markanta sänkningar av de höga och mest hälsopåverkande nivåerna kan då åstadkommas. I planen finns även objekt som leder till att hastigheten ökas på vägsträckor, vilket bidrar till ökat buller. Objekt och åtgärdsgrupper i planen som ger positiva effekter överväger, det vill säga att den sammantagna effekten är positiv. Indikatorer för påverkan på luft är utsläppsmängder av kväveoxider och partiklar. För vägobjekten i planen bedöms förändringen av utsläppen bli relativt små jämfört med dagens situation. Utsläppet förväntas öka något för koldioxid medan utsläppen av kväveoxider och partiklar förväntas minska något. Den positiva tendensen förstärks av de effekter som förväntas bli följden av åtgärderna i de olika potterna, varför den sammantagna effekten av planen bedöms verka för att luftkvaliteten skall kunna förbättras. I några enstaka fall förväntas åtgärder som kan leda till påverkan på grundvattnet. Beträffande vägobjekten kan det tänkas att ingrepp förekommer men då karaktären på dessa åtgärder normalt berör befintliga stråk har risken för skadlig påverkan på grundvattnets kvalitet bedömts vara liten. Vid ombyggnad av vägar i känsliga miljöer ställs normalt högre krav på skydd av vattentäkter än för befintliga vägar varför påverkan bedöms bli marginell. Objekten som medför nybyggnation kan medföra intrång i landskapet och kan även påverka byggnation och materiella tillgångar såsom skogsmark eller odlingslandskap. Objekt som handlar om breddningar eller andra typer av ombyggnader i befintliga stråk bedöms inte ge ytterligare fragmenteringseffekter. Objekt i planen som innebär nybyggnation tar mark i anspråk ochdet kan leda till att livsmiljöer för djur- och växtliv och den biologiska mångfalden påverkas negativt. Planen berör i några enstaka fall områden med bevarandeskydd. Objekten i planen kan komma att beröra forn- och kulturmiljöer i samband med nybyggnation och breddning av t ex vägar. Utgrävningar av forn- och kulturlämningar innebär att kunskapen ökar kring objekten men att de tas bort eller flyttas. 32
Miljökvalitetsmål Planen är en förutsättning för att Halland fortsatt skall vara ett attraktivt län att besöka, bo och bedriva verksamhet i och har en tydlig inriktning på ett ökat kollektivt resande. För att skapa förutsättningar för att exempelvis minska bilberoendet kan åtgärder krävas som inte omedelbart medverkar till att miljökvalitetsmålen uppfyll, utan kräver en längre tidshorisont för att effekterna skall kunna bedömas. Totalt sett förhåller sig planen relativt neutral till miljökvalitetsmålen, men innehåller även åtgärder med en tydlig positiv inverkan, t ex avseende en god bebyggd miljö. I miljökonsekvensbeskrivningen har en relativt konservativ bedömning gjorts avseende vilka positiva effekter planen bedöms få på miljökvalitetsmålen. Det har gjorts med anledning av att det är mycket svårt att göra en bedömning pga av det tidiga skede som flera av objekten befinner sig i. Konsekvenserna av framtida teknikutveckling avseende transportsystem och drivmedel i kombination med planen går inte heller att förutse. Sammantaget innebär det att planen mycket väl kan komma att spela en viktig roll avseende hur miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås. 33
DUBBELSPÅR VIKTIGAST AV ALLT En utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg är det i särklass viktigaste projektet för Halland. Den flaskhals som enkelspåret utgör är inte bara ett problem för Varberg och Halland utan även för nationella och internationella transporter. Projektet är så angeläget att vi är beredda att ta en femtedel av vår ram för att medfinansiera Varbergsetappen. 34