GDS-uppgifter 6 ht2010 1

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson GDS-uppgifter 6 ht2010 1 Uppgift 1 Cineasten Kalle har lämnat sin anställning som popcorn och läskförsäljare på en biograf och startat en egen butik för uthyrning av video- och DVD-filmer. I sin tidigare anställning tjänade han 15 000 kronor i månaden och på denna lön betalade bioföretaget ytterligare 7 500 kronor i sociala avgifter till staten. Trots att han arbetade på en biograf kunde han inte titta på filmer, då han satt i ett oljestinkande försäljningsstånd, så han spenderade då 900 kronor i månaden på biobiljetter och DVD-hyra. Kalle hyr butiken av det kommunala bostadsbolaget för 7 000 kronor per månad. De 1000 filmer han har i sortimentet som han hyr ut har han köpt in av filmbolagens distributionsbyrå med uthyrningsrättigheter för 180 kronor stycket. Dessa kan enligt ett avtal med filmbolaget inte säljas vidare till någon annan. För att kunna köpa in dessa filmer tog han ut hela beloppet från ett bankkonto på vilket han hade 3 % årlig ränta. För el och annan förbrukningsmaterial betalar han 2000 kronor per månad. Kalle hyr i genomsnitt ut 1 800 filmer i månaden till priset 30 kronor. För att kunna ha öppet alla dagar korttidsanställer han två studenter via ett bemanningsföretag. Lönekostnaden inklusive sociala avgifter för dessa personer är sammanlagt 30 000 kronor per månad, exklusive sociala avgifter 20 000 kronor. Kalle funderar nu över om han gjorde rätt eller om han ska lägga ner verksamheten. Han tycker att han tjänar för dåligt, men gläder sig samtidigt åt att han nu gratis kan titta på så mycket film som han bara hinner. a) Tänk som en ekonom och ge ett gott råd till Kalle om han ska driva rörelsen vidare eller lägga ner idag. Motivera svaret och utnyttja relevanta uppgifter i texten ovan. b) Vår vän Kalle har just sett filmen For a few dollars more och tycker att hans rörelse går för dåligt och bestämmer sig för att höja priset för att tjäna lite mer på varje film han hyr ut. Hans kundkrets består nämligen mest av höginkomsttagare och till bara liten del av ungdomar. Han höjer priset till 36 kronor per film. När han efter en månad räknar igenom kassan finner han dock till sin förvåning att hans intäkter inte ökat jämfört med månaden innan, utan minskat till 48 600 kronor. Pris och kvantitet vid månadens början är 30 kr och 1 800 st. Beräkna den eller de elasticiteter för hyrfilmer som är möjliga. c) Kan man utifrån informationen i den här uppgiften dra någon slutsats om Kalle verkar på en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens eller inte? 1 figurer och kurvförskjutningar är av rittekniska och pedagogiska skäl ofta inte helt skalenliga

d) Du som tänker som en ekonom har information om att priselasticiteten för chips är 2, inkomstelasticiteten för chips +3 och korspriselasticiteten för hyrfilmer med avseende på priset på chips är -0,5. Beräkna hur mycket Kalles totala intäkter hade förändrats om han behållit priset 30 kronor på hyrfilm och i stället sänkt priset på chips från 20 kronor till 15 kronor. Kalle säljer i dag 200 chipspåsar i månaden. Uppgift 2 Ett konsultföretag har 100 anställda civilingenjörer och 50 anställda gymnasieingenjörer. Alla arbetar med samma typ av utrustning: dator och ett eget arbetsrum. Månadskostnaden för en civilingenjör inklusive sociala avgifter och nödvändig utrustning 80 000 kronor och motsvarande för en gymnasieingenjör är 60 000 kronor. Civilingenjörer har en lång rekryterings- och anställningsprocess och en uppsägningstid enligt avtal på 6 månader. Gymnasieingenjörerna kan däremot sägas upp på en månad och rekryteras omedelbart från ett bemanningsföretag. När företaget senast anställde ytterligare en civilingenjör steg produktionen med 7 enheter i månaden och när man senast anställde en gymnasieingenjör steg produktionen med 6 enheter. Utnyttja denna information till att besvara frågan: har konsultföretaget rätt proportion mellan antalet anställda av de båda sorternas ingenjör? Visa grafiskt och förklara hur det aktuella företaget på bästa sätt kostnadsminimerar. Uppgift 3 På en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens finns det 500 företag. Totalt produceras det 100 000 enheter på marknaden per år och marknadspriset är 50 kronor. Om priset skulle vara noll kronor skulle 200 000 enheter säljas. Ett typiskt företag på marknaden har en rörlig kostnad per producerad enhet på 30 kronor. Därtill har man fasta kostnader på 2 000 kronor. Ange följande med ledning av denna information. Alternativt ange vilken ytterligare information som skulle behövas för att göra besvara frågan. a) antal producerade enheter per företag på marknaden b) vinsten/förlusten i typföretaget c) det (lägsta) pris som krävs för att efterfrågan på produkten ska bli lika med noll d) efterfrågan priselasticitet e) priselasticiteten för utbudet på lång sikt f) lutningen på typföretagets ATC-kurva vid den kvantitet som för tillfället produceras

Uppgift 4 Världsmarknaden för mikrochips 2 kan vi anta kännetecknas av fullständig konkurrens. Låt oss säga att det idag råder långsiktig jämvikt på marknaden. Marknaden för mikrochips har under lång tid visat sig vara en decreasing cost industry. I den rådande kraftiga globala lågkonjunkturen så minskar efterfrågan på datorer kraftigt. Det leder i sin tur till att världsefterfrågan på mikrochips minskar med 25 %. Visa grafiskt och förklara hur världsmarknaden för mikrochips anpassar sig på kort och lång sikt till denna förändring, om den blir bestående. Visa och förklara även hur ett enskilt företag på mikrochipmarknaden påverkas. Uppgift 5 a) I den undre figuren visas marginalkostnad och genomsnittskostnad i produktionen av en viss vara. Rita två kurvor i den övre figuren: en för den totala kostnaden som funktion av Q ( TC ) och en för den rörliga kostnaden som funktion av Q ( TVC ) för samma vara. Figurerna har samma skala på x-axeln (men inte på y-axeln). Vid Q 1 är den producerade volymen = 100 enheter. Vid den volymen är marginalkostnaden 10 kronor och den totala genomsnittskostnaden är 20 kronor. Besvara nu följande frågor eller ange vilken ytterligare information som krävs för att besvara frågorna: b) Hur stor är den totala rörliga kostnaden och totalkostnaden vid Q=100? c) Vilken är lutningen på TC-kurvan vid Q=50? d) Hur stor är marginalintäkten vid Q=100? e) Vid vilken kvantitet kommer MC att bli lika med AC? f) Hur stor är den fasta kostnaden vid Q=100? Vid Q=50? 2 Det rör sig här om sådana som används i bl a datorer. Eftersom det numera finns mikropopcorn popcorn som tillagas i mikrovågsugn finns ju en möjlig risk för förväxling!

TC Q AC MC AC MC Q 1 Q

Uppgift 6 P S K S L 100 D 10000 Q/dag Q/dag Den övre figuren visar jämviktsläget på en marknad där det råder fullständig konkurrens. Det finns 100 företag på marknaden. Den undre figuren ska användas för att illustrera situationen för ett typiskt företag på marknaden.

a) Visa utgångsläget för typföretaget i den undre figuren. Du ska rita in de TRE kurvor som är mest relevanta samt sätta in beteckningar och de värden i figuren som är möjliga att få fram utifrån den information som ges. b) Den långsiktiga utbudskurvan på marknaden har positiv lutning. Den kortsiktiga har nästan samma lutning som den långsiktiga. Vad kan man dra för slutsatser om marknadens funktionssätt utifrån detta? c) Antag nu att efterfrågan på marknaden minskar med 25 %. Visa i de båda figurerna och förklara nedan vilka anpassningar som sker för marknaden och för typföretaget fram tills det slutliga nya jämviktsläget uppnås. Uppgift 7 Denna uppgift gäller en marknad för vara X som fungerar under fullständig konkurrens. Marknadspriset i utgångsläget är 80 kronor och den producerade och konsumerade kvantiteten är 10 000 st. Marknaden är en s.k. constant cost industry. Under ett år så ökar den disponibla inkomsten i landet med 8 %. Vid årets slut kan man konstatera att priset stigit till 85 kronor och att kvantiteten ökat till 11 000 st. Därefter sker ingen ytterligare ökning av inkomsten men lite senare etablerar sig en ny jämvikt där kvantiteten är 11 500 st. Denna situation blir sedan bestående. Under hela tidsperioden är priset på en komplementvara Y oförändrat. Utnyttja denna information till att ange värdet på nedanstående elasticiteter om det är möjligt eller ange vilken ytterligare information som skulle behövas för att kunna ange elasticiteten a) efterfrågans priselasticitet för X b) inkomstelasticiteten för X c) korspriselasticiteten för Y med avseende på X d) utbudselasticiteten på kort sikt för X e) utbudselasticiteten på lång sikt för X f) efterfrågans priselasticitet för ett enskilt företag som producerar X Uppgift 8 En viss produkt tillverkas med hjälp av två produktionsfaktorer, X och Y. I utgångsläget är priset på de båda produktionsfaktorerna lika stort och företaget kostnadsminimerar. Man använder dubbelt så mycket X som Y i produktionen. Produktionsfaktorerna X och Y har båda den egenskapen att de har starkt avtagande marginalproduktivitet. a) beskriv denna situation i en figur med isokost och isokvant och var noga med att beakta informationen i uppgiften. b) Priset på produktionsfaktorn X fördubblas nu. Visa i figuren och förklara hur företaget på bästa sätt agerar i den situationen. Vilken betydelse har den starkt avtagande marginalproduktiviteten för agerandet?

Uppgift 9 Ett företag har följande förhållanden: *Den fasta kostnaden är större än noll *De rörliga kostnaderna ökar med producerad kvantitet, och de ökar dessutom i allt snabbare takt när produktionen ökar * Priset är sådant att inom ett visst kvantitetsintervall har företaget möjlighet att göra en vinst *Det är verksamt på en marknad som är en increasing-cost-industry a) Visa i två figurer som du placerar ovanför varandra hur företagets TC och TVCkurvor ser ut samt dess ATC och MC-kurvor. b) Använd en av figurerna för att grafiskt visa, och förklara även i ord, vid vilken kvantitet företaget bör producera för att vinstmaximera. c) Är de kostnadsförhållanden som beskrevs ovan förenliga med marknadsformen fullständig konkurrens? Motivera kort varför eller varför inte fullständig konkurrens kan uppkomma givet de angivna förhållandena. d) Visa en figur över hela marknaden och det jämviktsläge som råder. Är marknaden i långsiktig jämvikt eller inte? Visa i figuren och förklara i ord vad som är långsiktig jämvikt och vad som händer på marknaden för att man ska nå dit. Uppgift 10 Fyra stycken studenter har lite svårt för kursen de läser och funderar på att engagera en lärare för att ge dem lite extraundervisning. De har alla fyra samma behov av förklaringar. Läraren säger sig ställa upp för ett rimligt konsultarvode på 4 kr/minut (billigt, skulle aldrig jag göra). Var och en av studenterna har en betalningsvilja som kan beskrivas av efterfrågefunktionen D: Q=30-P där Q är efterfrågad kvantitet (tid i minuter med läraren) och P är det pris (per minut) studenten skall betala. a) Förklara hur länge studenterna ska engagera läraren för att deras totala välfärd skall maximeras och diskutera förutsättningarna för att de verkligen skall göra det så länge. Hur länge skulle varje student få extraundervisning om de inte samordnade sig? Utgå från att extraundervisningen kan ses som en kollektiv vara. Använd regeln för att bestämma optimal kvantitet i ett sådant fall b) Förklara samma sak om läraren tog ut det mer (rimliga?) priset 40 kr/minut. c) Hur skulle beslutet hos de fyra studenterna påverkas om en femte kompis precis vid frågestundens början råkade passera förbi och frågade om det går bra smita in och sitta med?

Uppgift 11 Uppgift 12 Figuren visar situationen i utgångsläget på en marknad. MC visar den samhällsekonomiska marginalkostnaden för att producera varan. I utgångsläget råder jämvikt till det markerade priset och Q* produceras och konsumeras. a) antag att staten ger en subvention per producerad enhet motsvarande z till produktionen. Visa nytt jämviktsläge och uppkommen välfärdsvinst/förlust. b) antag att staten inför ett minimipris på P*+z. Visa nytt jämviktsläge och uppkommen välfärdsvinst/förlust. I detta fall: visa även välfärdseffekten som uppkommer om efterfrågan ökar. c) antag att bättre organisation i företagen gör att produktionskostnaden per enhet sjunker med ½z. Visa nytt jämviktsläge och uppkommen välfärdsvinst/förlust. d) antag nu i stället att MC visar den företagsekonomiska marginalkostnaden men att produktionen förorsakar en negativ extern effekt motsvarande z. Visa nytt jämviktsläge och uppkommen välfärdsvinst/förlust (om inga korrigeringar görs för den externa effekten). e) (lite överkurs) antag att företagen i det egna landet nu kan börja sälja sin vara på världsmarknaden till priset P*+z. Visa nytt jämviktsläge och uppkommen välfärdsvinst/förlust. (MC visar nu som i a-c hela den samhällsekonomiska kostnaden) kr z MC P* D 1 Q Q*

Uppgift 13 I en bransch som drabbats av den ekonomiska krisen gör företagen i nuläget förluster. För att stödja företagen i den krisdrabbade branschen överväger regeringen vilka åtgärder man kan sätta in. Två alternativ finns: a) en subvention per producerad enhet av den färdiga varan b) ta bort skatten som från början finns, baserad på företagets innehav av fastigheter Visa grafiskt och förklara hur ett företagets kostnadskurvor (MC och ATC) förändras, en figur för varje alternativ. Antag samtidigt att företaget säljer sin vara till ett givet pris (är pristagare ). Avgör hur respektive skatt kommer att påverka företagets val av producerad kvantitet av varan.

Uppgift 14 På marknaden för nötkött gäller jämviktspriset 100 kr/kg vid vilket det säljs 2000 kg. På marknaden för tofu gäller jämviktspriset 50 kr/kg vid vilket det säljs 50 kg. En plötslig brist på djurfoder ökar kostnaderna för nötköttsproducenterna vilket ger en ny jämvikt på marknaden för nötkött vid priset 160 kr/kg. Det är dock inte bara marknaden för nötkött som påverkas utan även jämvikten på tofumarknaden förändras. Jämviktspriset på tofu stiger närmare bestämt till 60 kr/kg och den sålda kvantiteten ökar med 5 kg. Efterfrågans priselasticitet för nötkött är -2/3 och korspriselasticiteten mellan nötkött och tofu är 0,5. a) Illustrera grafiskt vad som händer på marknaden för nötkött respektive marknaden för tofu (ange alla de värden som är möjliga utifrån informationen i uppgiften). b) Med tanke på korspriselasticiteten, vilken typ av varor är nötkött och tofu i förhållande till varandra? c) Avgör vilka elasticiteter som är möjliga att beräkna för tofu och utför beräkningarna. Uppgift 15 Denna uppgift gäller världsmarknaden för sockerrörsodling. Låt oss utgå från att världsmarknaden fungerar som en (fullständig) konkurrensmarknad. Sockerrör används för att producera socker, som säljs på världsmarknaden. Men sockerrör kan också användas för att producera etanol, som kan ersätta bensin för framdrivning av bilar. Under år 2009 ökade världsefterfrågan på socker kraftigt till följd av att många individers preferenser ändrades till förmån för att köra bil med etanol som bränsle. a) Antag att världsmarknaden för sockerrör var i långsiktig jämvikt vid början av år 2009. Visa utgångsläget grafiskt och förklara varför du ritat efterfrågekurvan och de kort- och långsiktiga utbudskurvorna som du gjort. b) Visa i figuren och förklara hur världsmarknaden för sockerrör anpassar sig på kort och lång sikt till följd av den förändring som beskrevs i ingressen. c) Sockerbetor är ett substitut till sockerrör. Vad kan vi då säga om värdet på korspriselasticiteten för sockerbetor med avseende på priset på sockerrör? Förklara kort. d) Förklara kort hur ersättningen till dem som äger den mark som används för sockerrörsodling påverkas på kort och lång sikt. Uppgift 16 På marknaden för vattenmeloner säljs det 2500 stycken till jämviktspriset 20 kr. Genomsnittskonsumenten har en inkomst på 10 000 kr i månaden som hon väljer att dela lika mellan att köpa dels vattenmeloner och dels hamburgare, vilka har ett pris på 10 kr styck. Vattenmeloner har en inkomstelasticitet på 1,5.

Anta att månadsinkomsten för genomsnittkonsumenten nu stiger med 20 procent. Trots inkomstförändringen ligger jämviktspriserna för båda varorna kvar på sina ursprungliga nivåer. a) Vad händer på marknaden för vattenmeloner? Illustrera grafiskt med utbud- och efterfrågekurvor. b) Hur förändras genomsnittskonsumentens val av inkomstförändringen, hur många vattenmeloner och hur många hamburgare konsumeras innan och efter? Illustrera grafiskt. c) Hur stor är den marginella substitutionskvoten i dels den punkt där individen väljer att konsumera innan inkomstförändringen och dels den punkt där individen väljer att konsumera efter inkomstförändringen? Vad är innebörden av att den marginella substitutionskvoten har ett visst värde, d.v.s. vad visar den? d) Hur stor är inkomstelasticiteten för hamburgare och utbudselasticiteten för vattenmeloner? e) Anta att jämviktspriset på marknaden för vattenmeloner inte alls är oförändrat utan stiger med 10 procent och att efterfrågan vid det höjda priset är 3000. Avgör vilka elasticiteter som nu är möjliga att beräkna och utför beräkningarna. Uppgift 17 Pelle har en ganska ohälsosam livsstil i och med att han fördelar hela sin månadspeng på 300 kr på pizza och chips, priset på en pizza respektive en påse chips är 20 kr. Pelle har testat lite olika kombinationer av de två varorna och har till sist kommit fram till att den kombination som han föredrar mest är sju påsar chips och åtta pizzor (i månaden). a) Staten i det land som Pelle bor i har dock kommit fram till att chips inte alls är onyttigt utan tvärtom bra för hälsan, varför de bestämmer sig för att införa ett maxpris på chips som ligger 5 kr under det ursprungliga. När priset på chips sjunker väljer Pelle att öka sin konsumtion av båda varorna precis lika mycket. Illustrera grafiskt hur prisförändringen på chips påverkar Pelles val. Markera också inkomst- och substitutionseffekten i din figur. b) Anta att, istället för prisförändringen, Pelles månadspeng höjs med 60 kr. Diskutera och illustrera hur denna ökning i inkomst påverkar Pelles konsumtionsmöjligheter, jämfört med prissänkningen i a-uppgiften. Vilket alternativ föredrar han, och varför? Uppgift 18 Genomsnittsstudenten väljer att fördela sitt studiebidrag mellan snabbmakaroner och kurslitteratur. I utgångsläget köper studenten hälften så många böcker som paket snabbmakaroner. Böckerna som studenten behöver är relativt billiga då en bok kostar precis lika mycket som två paket makaroner. Plötsligt fördubblas dock priset på snabbmakaroner vilket medför att studenten halverar sin makaronkonsumtion. a) Illustrera grafiskt individens val före och efter prisförändringen på snabbmakaroner. b) Markera inkomst- och substitutionseffekten i din figur. Vad visar respektive effekt?

c) Illustrera grafiskt genomsnittsstudentens efterfrågekurva och Engelkurva för snabbmakaroner under antagandet att studenten reagerar likadant vid alla prisförändringar. d) Vad kan du säga om inkomstelasticiteten för böcker? Uppgift 19 Anta att en individ har en timlön på 100 kr och att han vid denna lön spenderar 18 timmar i fritid. Vid en lönehöjning med 100 kr minskar individen sin fritid med 4 timmar. När lönen stiger med ytterligare 100 kr ökar istället individen sin fritid med 2 timmar. a) Illustrera grafiskt individens val mellan arbete och fritid. b) Hur stor dagsinkomst har individen vid de tre olika valen? c) Illustrera grafiskt individens utbudskurva för arbetskraft. Uppgift 20 Förklara begreppen a) marginalprodukt b) marginal revenue product (MRP L ) och vad de har för betydelse för företagets val. Uppgift 21 Världsmarknadspriset på råolja har stigit under den senaste tiden. Många företag som använder energi i sin produktion är beroende av priset som olja eftersom det är en viktig produktionsfaktor. Fortfarande befinner sig många företag i en situation av lågkonjunktur där man gör kortsiktiga förluster. Din uppgift är att analysera en marknad där företagen använder olja som insatsvara. Utgå från en kortsiktig jämvikt där företagen på marknaden gör förluster. Visa grafiskt och förklara: - effekten på marknaden på kort sikt om världsmarknadspriset på råolja stiger - effekten på marknaden på lång sikt om världsmarknadspriset på råolja förblir högre Uppgift 22 Fia har en veckoinkomst på 200, som hon fördelar på de båda varorna snabbnudlar och läsk. Priset på snabbnudlar är 10/st och läsk kostar 20/st. I utgångsläget fördelar Fia sin inkomst jämnt mellan de båda varorna, alltså 100 på varje vara. Anta nu att Fia får en inkomstökning på 100, samtidigt som priset på nudlar ökar till 15. Förklara och illustrera på lämpligt sätt hur Fia kommer att anpassa sig till dessa förändringar! Är det möjligt att uttala sig om hur hennes nudelkonsumtion kommer att påverkas (öka, minska, vara oförändrad)?

Uppgift 1 a) Intäkten är 54000kr/månad. Till detta får läggas de 900 kr som Kalle sparar in på filmhyra i månaden (han kan ju titta gratis nu!). Kostnaden består av utebliven lön, lokalhyra, el, kostnad för anställda. 15000+7000+2000+30000 = 54000kr. Kostnaden han har HAFT för att införskaffa filmerna är emellertid en sunk cost eftersom han inte kommer att få tillbaka dessa om han lägger ner. De skall således inte med i kalkylen för nedläggning (i en kalkyl för en investering ska alla fasta kostnader räknas in (dock inte eventuella redan gjorda sunk costs, som i det berömda exemplet med Hallandsåstunneln), medan i en kalkyl för nedläggning av befintlig verksamhet är sunk costs just sunk costs). Värdet av att kunna titta gratis väger således över och Kalle bör sitta och se på sina filmer likt en Tjuren Ferdinand i sin fåtölj och inte gräma sig över den uteblivna ränteintäkten från hans tidigare banktillgångar, eftersom han ändå inte kan få dem tillbaka ( let bygones be bygones / inte gråta över spilld mjölk ). b) TR idag: 30kr*1800st=54000kr ny TR: 36kr*Q=48600kr. Q=48600/36=1350. priselasticitet: (-450/1800)/(6/30)=-1,25 c) Nej, marknaden har inte fullständig konkurrens. Priset är inte givet, vore det givet så skulle Kalle få sälja noll enheter om han höjde priset över 30 kr. d) Idag TR chips: 20kr*200st = 4000kr. Ny TR chips: 15kr*Q x/-25%=-2 -> x=+50%. Q ökar med 50% alltså till 300st. 15kr*300st=4500kr (det lönade sig att sänka priset när priselasticiteten var hög ; absolutbeloppet över 1) ny TR film: x/-25%=-0,5 ->x=+12,5% filmuthyrningen ökar med 12,5 %: 1800*1,125=2025st (från tidigare 1800st) 2025st*30kr=60750kr (6750 kr mer än tidigare intäkt på 54000kr) Alltså ökar hans intäkter med 500kr på chipsförsäljningen men med 6750 kr på dvduthyrningen, sammanlagt ökar intäkterna med 7 250 kr. Chips och filmhyra är ju komplementvaror, och lägre pris på den ena kan ge högre intäkter på komplementvaran. (Lockpriser fungerar sålunda inte bara på frisörmarknaden). Notera att vi här bara räknat på intäkterna; vinsten beror ju även av kostnaderna. Marginalkostnaden för filmuthyrning torde dock vara mycket nära noll tills Kalle behöver köpa in fler filmer.

Uppgift 2 Företaget har inte optimal fördelning av personal. Man bör öka andelen gymnasieingenjörer och minska andelen civilingenjörer tills (MPci/wci) = (MPgy/wgy). I utgångsläget är löneskillnaden större än skillnaden i marginalproduktivitet. (MPci/MPgy)=7/6 medan förhållandet mellan lönerna är 8/6. Om fler gy anställs kommer deras marginalproduktivitet att sjunka samtidigt som med färre civilingenjörer kommer de kvarvarandes marginalproduktivitet att stiga (lagen om avtagande marginalproduktivitet). Företaget ska alltså anställa fler gy tills förhållandet mellan MPci/MPgy är 1,33. Eftersom Qci är orörlig på sex månaders sikt lönar det sig inte att anställa fler gy idag: det ökar bara de totala kostnaderna. I stället ska man säga upp civilingenjörer idag för att om sex månader när dessa slutar anställa nya gy. Då kostnadsminimerar företaget, vilket visar sig i att isokosten flyttas inåt och man når den punkt på isokvanten där lutningen är 8/6, dvs lika med lutningen på isokosten. (i figuren stämmer inte lutningarna särskilt bra utan skillnaden är överdriven) Q gy Isokost: lutning -1,33 Optimum! Både isokvant och isokost har lutning -1,33. Isokosten längre in, mao lägre TC Q gy * Isokvant: lutning -1,167 50 Q ci * 100 Q ci Uppgift 3 a) 100000/500 = 200 st (så enkelt kan det va ibland!) b) MR=50 kr. ATC=AFC+AVC. AFC=2000/200=10 kr. ATC=40 kr, sålunda gör man på varje enhet en vinst på 10 kr eller 2000 kr totalt. [OBS i fullständig konkurrens är det bara nollvinst i långsiktig jämvikt. På kort sikt kan ju vinster (som här) eller förluster göras, det är ju det som leder till förändrat antal företag på marknaden.] c) 100 kr (två punkter på D-kurvan ges i uppgiften, drag den upp till prisaxeln) d) ligger mitt på kurvan: priselasticitet = -1 (går också att räkna fram om man sätter upp en funktion för D) e) går ej att beräkna. Man behöver TVÅ punkter på S L -kurvan, eftersom man inte ligger på den från början, och vi vet ingen punkt på den. f) det enda man kan säga är att den är positiv (eftersom man gör vinst så är MR=MC vid en kvantitet där MC>ATC, då måste ATC vara stigande)

Uppgift 4 P S K1 S K0 P 2 P 0 P 1 S L D1 D 0 Q 2 Q 1 Q 0 Q På kort sikt minskar efterfrågan på marknaden. D-kurvan flyttas inåt med 25 %. Det leder till lägre pris på marknaden och mindre utbud (rörelse längs den kortsiktiga utbudskurvan). Det enskilda företaget drar ner på sin produktion då det lägre priset för att MR=MC vid en lägre q. Trots det gör man förluster som för varje enhet är ATC 0 -MR 1 vid q 1. På lång sikt kommer företag att lämna marknaden eftersom man gör förluster. Då minskar marknadens utbud ytterligare (den kortsiktiga utbudskurvan förskjuts till vänster). Eftersom det är en decreasing cost-industry kommer priset på marknaden då att stiga eftersom de kvarvarande företagens produktionskostnader vid en lägre kvantitet på marknaden kommer att stiga. MC och ATC för företaget kommer att förskjutas uppåt. Priset på marknaden stiger då till en nivå som är högre än den var från början. Det i slutläget högre priset har då stigit lika mycket som kostnaden per enhet och de kvarvarande företagen gör åter nollvinst vid högre produktion än på kort sikt. (förskjutningen av D-kurvan i figuren är större än 25 %)

kr MC 1 MC 0 ATC 1 ATC 0 P 2 MR 2 P 0 MR 0 P 1 MR 1 q 1 q 2 q 0 q Uppgift 5 TC TC TVC q Eftersom MC är konstant så måste TVC och TC vara linjära kurvor. Eftersom AC är fallande måste det finnas fasta kostnader det är det som gör att AC faller för att de fasta kostnaderna per enhet sjunker när de slås ut på fler enheter.

b) TVC: 100*10=1 000; TC = 100*20=2 000 (så lätt kan det också vara ibland ) c) 10. MC är ju lutningen på TC och den är konstant; lutningen är 10 oavsett q. d) Vet vi inte, för det måste vi veta priset. e) Ingen. MC är alltid mindre än AC om det finns en fast kostnad och MC inte är tilltagande. f) Den fasta kostnaden per enhet (AFC) vid q=100 är ju 10 kr. Den totala fasta kostnaden (TFC eller bara FC) blir ju då 10*100=1000. Den fasta kostnaden vid q=50 är naturligtvis då också 1000kr, det är ju en fast kostnad. Uppgift 6 a) De relevanta kurvorna måste vara MR, AC och MC. AVC och än mindre AFC har man någon större glädje av här (en normalt funtad människa iaf). Ursprungskurvorna är betecknade med noll i figuren. MR=100 och är lika med företagets efterfrågekurva i utgångsläget. AC är u-formad eftersom det råder fullständig konkurrens. MC skär AC i dess lägsta punkt. Eftersom det är jämvikt är MR=MC och det görs nollvinst. b) Att en stor del av företagens kostnader är rörliga även på kort sikt. De kortsiktiga jämviktsläget hamnar då nära det långsiktiga, (Jämför jordbruks- och bostadsmarknaden där kostnaderna på kort sikt är oföränderliga och den kortsiktiga utbudskurvan blir vertikal). c) D-kurvan flyttas inåt med 25%. Nytt kortsiktigt jämviktsläge etableras på marknaden, när företagen har anpassat sina på kortsikt rörliga kostnader. Priset och kvantiteten sjunker. Företagen kan emellertid inte minska kostnaderna tillräckligt på kort sikt utan gör förluster (ej iritat i figuren, men motsvarar sträckan i Q 1 mellan MR 1 och AC 0 multiplicerat med kvantiteten Q 1 ). På lång sikt leder det till att företag slås ut från marknaden, så hela deras utbud försvinner. Samtidigt anpassar de återstående företagen sin produktion så att man har bästa blandningen av kapital och arbetskraft. Det visar sig nu också att eftersom marknaden är en increasing cost industry så sjunker de kvarvarande företagens kostnader. Inputs blir billigare när de efterfrågas mindre på marknaden. MC och AC flyttas nedåt (exakt hur denna anpassning sker vet vi inte riktigt, så vi kan inte bestämma företagens slutliga volym exakt, vi vet dock att den bör bli större än q 1 ).

P S K2 S K S L 100 P 2 P 1 D Q 2 Q 1 10000 Q/dag MC 0 MC 1 AC 0 AC 1 100 MR 0 P 2 P 1 MR 2 MR 1 q 1 q 2 100 Q/dag

Uppgift 7 (figur behövs inte för lösningen, men underlättar att se, rekommenderas att rita ut vid elasticitetsuppgifter) a) från B till C. Om priset sänks från 85 till 80 kr (-5,9%) ökar kvantiteten från 11 000 till 11 500 (+4,5%). Efterfrågans priselasticitet -0,77. b) Inkomstelasticitet gäller vid oförändrat pris! Om inkomsten ökar med 8 % kommer kvantiteten att öka från 10 000 till 11 500 vid oförändrat pris (+15%). Inkomstelasticitet +1,875 (inte 1,25 alltså, därför att det utgår från den felaktiga slutpunkten B i stället för det korrekta A till C) c) Vi behöver veta förändringen i kvantitet av Y. d) Från A till B: +1,6 e) Constant cost industry, långsiktiga utbudskurvan är vertikal. Utbudselasticiteten oändligt stor. f) För ett enskilt företag i fullständig konkurrens är efterfrågeelasticiteten minus oändligheten (företaget kan inte påverka priset alls). P B S K 1 S K 2 85 80 A C S L D 1 D 2 10000 11000 11500 Q Uppgift 8 a) Rita figuren med en isokost som har lutningen -1 eftersom priset på X och Y är lika. (Isokvanten kommer att vara relativt svängd, dock inte helt L-formad pga den starkt avtagande MP). Bestäm tangeringspunkten där dubbelt så mycket X som Y används. b) Isokosten flyttas inåt längs X-axeln eftersom X blir dubbelt så dyrt. Bestäm den nya tangeringspunkten. (Eftersom det är svårt att substituera mellan X och Y ändras inte proportionerna så mycket). Produktionen minskar, vid kostnadsmin, används relativt mer av Y än X jämfört med tidigare eftersom X blivit relativt dyrare. (vi vet inget om att X eller Y skulle vara konstant på kort sikt, så företaget kan göra sin förändring direkt på kort sikt).

Q Y Q 2 Q 1 Y 1 Y 2 Q X Uppgift 9 a) Om totala rörliga kostnaden är stigande och i allt snabbare takt måste TVC-kurvan se ut som i figuren. Om det dessutom finns en fast kostnad så ligger TC-kurvan vid alla olika kvantiteter just så mycket högre än TVC som den fasta kostnaden är (TC=TVC+FC). [många konstiga lösningar förekom när detta var en tentauppgift: många hade lagt TVC högre än TC i något intervall vilket ju är en omöjlighet. Andra hade ritat krokiga kurvor av olika slag. Flest hade dock ritat kurvorna S-formade, så som de oftast ser ut i boken, utan att beakta den information som gavs i uppgiften]. MC är ju lutningen på TC-kurvan och eftersom TC hela tiden har tilltagande lutning så är MC större än noll och tilltagande i hela intervallet. AC-kurvan kan enklast visas genom att rita in den hjälplinje som finns i figuren. Där hjälplinjen har som minst lutning (vid q 1 ) är AC som lägst. MC skär AC i dess lägsta punkt. b) Vinsten maximeras där MC=MR, dvs vid q 2 i figuren. [inte q 1, för där görs ju ingen vinst alls och i uppgiften stod att det inom ett mindre intervall finns möjlighet att göra vinst]. Vinsten visas av den skuggade ytan i figuren. c) Ja, det är förenligt med fullständig konkurrens av två skäl. Att det görs vinst är inget hinder, det är enbart vid långsiktig jämvikt som inga vinster görs. Det andra skälet är att ACkurvan är U-formad. Om AC hela tiden vore fallande skulle det i stället råda stordriftsfördelar och det skulle då inte uppkomma många små pristagande företag.

kr TC TV q 1 q kr MC AC MR q 1 q 2 q d) Det är alltså inte långsiktig jämvikt, eftersom vinster görs. Lösningen ska beskriva processen att vinster lockar in nya företag på marknaden, att marknadens kvantitet då stiger samtidigt som priset sjunker. Det pågår tills P=MC=AC, dvs inga vinster längre görs. Det långsiktiga jämviktspriset kommer dock att stiga efterhand, då ökad produktion leder till ökade priser på inputs (IC-industry) och S L -kurvan har positiv lutning. Det enskilda företagets produktionskostnad ökar därmed i takt med att det totala utbudet ökar.

P S K S K P 1 S L P 2 D Q 1 Q 2 Q Uppgift 10 Om läraren skulle undervisa EN student (i taget) skulle det bli som med en privat vara. Om man sätter in P=4kr i efterfrågefunktionen 4=30-Q ser man att studenten skulle erhålla 26 minuters undervisning. Skulle läraren ge detta till var och en skulle det alltså kräva 104 minuter totalt. Mer resurser i samhället skulle gå åt, men produktionen skulle trots allt komma till stånd och om läraren accepterar ett oförändrad pris på 4 kr oavsett hur många minuter han/hon lägger ner så har marknaden iofs skapat en lösning. En bättre lösning är dock att studenterna går ihop. Deras samlade efterfrågan är ju 4 gånger så stor (problemet blir ganska enkelt när efterfrågekurvorna är identiska, mycket svårare i praktiken om de är olika mellan olika individer, vilket ju iofs är högst sannolikt). Den gemensamma efterfrågekurvan blir P=120-4Q. -> Q=30-1/4P. Till priset 4 kr efterfrågar de tillsammans alltså 29 minuter. Inte så mycket mer för var och en av studenterna (men tänk om det godkända betyget berodde just på de sista tre minuterna?) men betydligt mindre tid för läraren. Om läraren däremot skulle ta ut 40 kronor per minut (lite ohemult, får jag tillstå), skulle marknaden INTE åstadkomma en lösning, för ingen enskild student vill betala mer än 30 kr. Om de däremot går ihop så skulle de i denna situation fortfarande få en hel del undervisning: Q = 30-1/4*40 Q = 20!

Ja, hur skulle ni själva reagera om man redan gjort sin lösning på fyra? Neka den femte att sitta med (trots att MC=0)? Göra om poolen och räkna in den femte personens efterfrågan (och erhålla 29,2 minuter)? Låta personen sitta med gratis? Om det rör sig om några studiekamrater kan man tänka sig att man lyckas lösa problemet internt, kanske. (men tänk på alla de gånger problemet med snålskjutsåkning trots det uppkommer i studentgrupper på några få personer!). Rör det sig däremot om många personer som inte närmare känner varandra, och dessutom har olika stor efterfrågan inser man att sannolikheten för en optimal lösning för kollektiva nyttigheter är liten. Uppgift 12 kr z MC P* P Q* Q D 1 Q a) subventionen är ingen samhällsekonomisk kostnad eller vinst och ska således inte beaktas ur välfärdssynpunkt. Den utökade kvantiteten Q är för stor. Visserligen vinner konsumenterna ytan under efterfrågekurvan från Q*->Q men samtidigt ökar samhällets produktionskostnader med ytan under MC-kurvan. Den röda ytan blir välfärdsförlusten. b) Minimipriset gör konsumtionen för liten. Förlusten blir den röda ytan. Konsumenternas värdering av den uteblivna kvantiteten är här större än den inbesparade produktionskostnaden. Jämför som vanligt ytan under efterfrågekurvan med ytan under MC-kurvan för den felaktiga kvantiteten.

kr P*+z z MC P* D 1 Q* Q Q* Q c) i det här fallet så görs en välfärdsvinst eftersom kostnaden för produktionen sjunker. Om man vill kan man dela upp vinsten i lägre produktionskostnad för den ursprungliga Q* (det som även tidigare producerades görs nu med mindre förbrukning av samhällets resurser) och nettovinsten på den ökade kvantiteten (vad konsumenterna värderar ökad konsumtion till minus vad den kostar att producera). Man kan alternativt se vinsten som ytan in till prisaxeln mellan P* och P* 1. kr z MC P* MC 1 P* 2 D 1 Q* 1 Q* 12 Q

d) utan korrigering blir jämviktsläget som i utgångsläget, men det är inte längre optimalt, utan en välfärdsförlust görs. Nu är det MC+z som är den relevanta kurvan: ytan under den visar samhällets produktionskostnad. kr P* z MC P D 1 Q* Q Q e) (lite överkurs) om man kan sälja på världsmarknaden så kommer företagen inte att vilja sälja till ett lägre pris än världsmarknadspriset P*+z på hemmamarknaden heller. Sålunda säljer man totalt Q*, man säljer Q inh till de inhemska konsumenterna och resten på export. Det blir en välfärdsvinst (detta är själva poängen för innevånarna i ett land med att exportera bra att veta, kanske). Visserligen minskar den inhemska konsumtionen från Q till Q inh men i gengäld kan man sälja den kvantiteten till ett högre pris utomlands. Dessutom kan man sälja mer än tidigare, och detta till ett högre pris. Exportintäkterna kan sedan användas för att köpa importerade varor som ger de inhemska konsumenterna nytta. (om man vill kan man dela upp välfärdsvinsten i två delar. Vinsten på (Q-Q inh ) består i att man kan sälja utomlands till ett högre pris än vad de inhemska konsumenterna värderar varan till. Producentöverskottet ökar mer än vad konsumentöverskottet minskar. Den ökade produktionen (Q*-Q) ger exportintäkter motsvarande ytan under P*+z och kostar ytan under MC-kurvan, alltså en nettovinst.)

kr z MC P* D 1 Q inh Q Q* Uppgift 13 a) en subvention per producerad enhet sänker företagets MC och därmed AC. I utgångsläget gör man förlust motsvarande den röda ytan. Om subventionen är perfekt avvägd kan man sänka kostnaden så mycket att företaget gör nollvinst vid marknadspriset. (Observera att detta förutsätter att marknadspriset är oförändrat under tiden. Om alla företag på en marknad gör förluster kommer företag att lämna marknaden, utbudet minska, marknadspriset att stiga och då kommer MR att flyttas uppåt.) kr MC 0 MC 1 ATC 0 ATC 1 P 0 MR 0 q 0 q 2 q

b) Skillnaden är att om man tar bort en fastighetsskatt så sjunker de fasta kostnaderna, medan de rörliga kostnaderna är oförändrade. MC ändras inte. AC sjunker mycket vid låga q och mindre och mindre ju större q är. Det beror ju på att lägre fasta kostnader sänker genomsnittskostnaden mycket vid liten produktion. Den röda förlustytan försvinner alltså om skattesänkningen exakt motsvarar förlusten. Får företaget en subvention per enhet (som i a) ökar man alltså sin produktion, medan en förändring i de fasta kostnaderna (vid givet marknadspris) inte påverkar produktionsvolymen, bara förlusten. kr MC 0 ATC 0 ATC 1 P 0 MR 0 q 0 q Uppgift 14 a) De ökade kostnaderna för nötköttsproducenterna förskjuter utbudskurvan uppåt. Använd efterfrågans priselasticitet för att ta reda på den nya jämviktskvantiteten. ε = = 2/3 = = 2/3 * 60/100 = 0,4 d.v.s. efterfrågad kvantitet minskar med 40 %. Q N = (1 0,4)*2000 = 1 200 kg P N S N 160 S N 100

D N 1200 2000 Q N b) Jämvikt innan och efter prisförändringen på nötkött ges av uppgiften. Använd korspriselasticiteten för att ta reda på hur stor förändringen i efterfrågad kvantitet är vid varje givet pris. ε XZ = = 0,5 = = 0,5 * 60/100 = 0,3 d.v.s. efterfrågad kvantitet ökar med 30 % vid varje prisnivå, efterfrågekurvan förskjuts åt höger med 30 %. Q T (P T =50) = 50*1,3 = 65 P T S T 60 B 50 A C +30 % D T D T 50 55 65 Q T c) Substitutvaror eftersom korspriselasticiteten är större än noll, ε TN > 0. Om priset på den ena varan stiger ökar den efterfrågade kvantiteten av den andra varan. d) Utbudets priselasticitet genom punkt A och B. ε S = ε S A = = 0,5 ε S B = 0,545 Efterfrågans priselasticitet genom punkt B och C.

ε B = 1,09 ε C = 0,769 e) η = = = η = Uppgift 15 0< η <1: Efterfrågan ökar men med mindre än vad inkomsten ökar. Detta leder till att en allt mindre del av totala konsumtionsutgifterna kommer att läggas på tofu nödvändighetsvara som t.ex. annan mat (köper man trots att inkomsten är låg och därför ökar inte konsumtionen proportionerligt mot inkomsten). a) Här kan man, med god motivering, få rätt för olika svar. Huvudtanken bör dock vara: efterfrågekurvan har negativ lutning som vanligt (finns inget som talar för något annat) den kortsiktiga utbudskurvan vertikal då utbudet av en gröda på ett års sikt är mer eller mindre givet den långsiktiga utbudskurvan har positiv lutning (increasing cost industry) då markpriser stiger i takt med att fler (och sämre) jordar ianspråktas b) Använd de kurvor som ritats i (a)-uppgiften. Svaret ska innehålla resonemang om följande, och en figur där detta visas: Efterfrågan ökar, det leder på kort sikt till kraftigt stigande pris, oförändrad kvantitet. Odlarna gör stora vinster. På lång sikt lockar de vinsterna till ett ökat utbud: den kortsiktiga utbudskurvan förskjuts utåt i takt med det. Befintliga odlare ställer om sin produktion genom att uppodla ny mark eller odla socker i stället för andra grödor; nya odlare kommer till på marknaden till följd av utsikten att göra vinst. Processen pågår tills vinsterna är uttömda: då är priset lägre än på kort sikt men högre än på lång då inputpriser (främst markpriser) har stigit till följd av den totalt sett högre produktionen. c) positiv (förklara kort hur prisförändringen på den ena påverkar den andra) d) På kort sikt är MARKägarnas vinst oförändrad. Vinsten på kort sikt går till odlarna, men efterfrågan på mark är ännu oförändrad. På lång sikt stiger ersättningen till markägarna (markpriserna stiger) på grund av ökad världsefterfrågan på mark. (däremot inte deras vinst i ekonomisk-teoretisk mening)

Uppgift 16 a) η = = = % förändring i Q = η * % förändring i Y = 1,5 * 20% = 30%, d.v.s. vid varje givet pris ökar den efterfrågade kvantiteten med 30% vid priset 20 kr kommer det efter inkomstförändringen efterfrågas 2 500*1,3 = 3250 vattenmeloner. P V 20 S D 1 2500 3250 D 0 Q V Eftersom jämviktpriset är oförändrat vid 20 kr måste utbudskurvan vara helt vertikal vid precis detta pris. b) Innan inkomstförändringen Budgetlinjen (B 0 ) ges av: M 0 = 10 000, P V = 20, P H = 10 V = 10 000/20 = 500, H = 10 000/10 = 1000 Individens val ges av: V 0 = 5 000/20 = 250, H 0 = 5 000/10 = 500 Efter inkomstförändringen Budgetlinjen (B 1 ) ges av: M 1 = 12 000, P V = 20, P H = 10 V = 12 000/20 = 600, H = 12 000/10 = 1 200 Individens val ges av: Eftersom inkomstelasticiteten för vattenmeloner är 1,5 ökar konsumtionen av vattenmeloner med 30% (se uppgift a), V 1 = 250*1,3 = 325. H 0 = (12 000-325*20)/10 = 550. Vi vet inte exakt hur indifferenskurvorna ser ut mer än att de är konvexa med avtagande lutning och att de måste tangera budgetlinjerna i de punkter där individen väljer att konsumera.

H 1200 1000 550 500 I 1 I 0 B 0 B 1 250 325 500 600 V c) MRS = (absolutvärdet av) lutningen på indifferenskurvan vilken i tangeringspunkten precis motsvaras av (absolutvärdet av) lutningen på budgetlinjen. MRS innan = MRS efter = P V /P H = 20/10 = 2 MRS visar hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten är beredd att ge upp för att få ytterligare en enhet av varan på x-axeln, d.v.s. hur man värderar vara x i termer av vara y (MU x /MU y ). Att MRS i det här fallet är två innebär att genomsnittskonsumenten i de optimala punkterna är villig att offra två hamburgare för att få ytterligare en vattenmelon. d) η H = = = 0,5 (om inkomsten stiger med 1% ökar efterfrågan på hamburgare med 0,5 procent) ε S = = 30/0 ε S (utbudet av vattenmeloner är fullständigt elastiskt, kan ses av den vertikala utbudskurvan i figuren från a) e) Två punkter på efterfrågekurvan (D 1 ): ε = = = ε = 0,769

ε = 0,769 (A) ε = 0,917 (B) Två punkter på utbudskurvan (S): ε S = = = ε S = 1,833 (B) ε S = = 2 (C) P V S 22 B 20 A C 2500 3250 3000 D 0 D 1 Q V

Uppgift 17 a) Pizza 15 B 9 I 1 8 A C I 0 Chips 7 8 15 20 T S+I Innan prisförändringen Budgetlinjen (B 0 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 20 P = 300/20 = 15, C = 300/20 = 15. Individens val ges av: P 0 = 8, C 0 = 7. Efter prisförändringen Budgetlinjen (B 1 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 15 P = 300/20 = 15, C = 300/15 = 20. Individens val ges av: P 1 = 9, C 1 = 8. Den enda möjliga kombinationen om konsumtionen av båda varorna ska öka lika mycket. Ökar båda med två eller fler överskrider Pelle sin budgetrestriktion. Inkomst- och substitutionseffekten hittas genom att parallellförskjuta den nya budgetlinjen (B 1 ) bakåt tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (I 0 ). Skillnaden mellan denna tangeringspunkt (C) och ursprungsläget (A) utgör substitutionseffekten. Skillnaden mellan slutläget (B) och denna tangeringspunkt (C) utgör inkomsteffekten. Substitutionseffekten visar då den förändring i konsumtion som enbart beror på förändringen i relativpriser, d.v.s. eftersom chips har blivit billigare kommer han substituera bort pizza till förmån för chips. Inkomsteffekten visar hur Pelle förändrar sin konsumtion av chips p.g.a. den extra köpkraft han har fått genom prissänkningen. (Substitutionseffektens storlek och därmed också riktningen på inkomsteffekten kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0.)

b) Pizza 18 15 B 9 I 1 8 A I 0 B 0 B 2 B 1 Chips 7 8 15 18 20 Pelle kan nu konsumera utefter budgetlinjen B 2. Han kan då konsumera mer av både pizza och chips än i punkten B och hamnar på en indifferenskurva som ligger till höger om I 1. Pelle har därmed möjlighet att uppnå en högre nytta vid inkomstökningen och därför föredrar han den framför prissänkningen. Vid inkomstökningen kan Pelle fritt välja vad han vill lägga sin ökade inkomst på. Vid prisförändringen får han också en substitutionseffekt som tvingar honom att konsumera mer av den vara som har blivit billigare och mindre av den vara som relativt sett har blivit dyrare. (Om Pelles val efter prissänkningen hade legat nedanför skärningen mellan B 1 och B 2 hade han föredragit prissänkningen.)

Uppgift 18 a) Böcker M/P B B A I 0 I 1 B 1 B 0 M/2P M Paket snabbmakaroner M/P M I S Studentens val före fördubblingen av priset på snabbmakaroner ges av A. Studenten köper dubbelt så många paket snabbmakaroner som böcker. Studentens val efter fördubblingen av priset ges av B. Studenten köper precis lika många paket snabbmakroner som böcker, d.v.s. konsumtionen av snabbmakaroner har halverats medan konsumtionen av böcker är oförändrad. b) Se I och S i figuren ovan. Storleken på dem kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0. Det är t.o.m. möjligt att tänka sig att substitutionseffekten är så pass stor att inkomsteffekten blir negativ. Substitutionseffekten visar den förändring i konsumtion som beror på förändringen i relativpriser. I det här fallet har snabbmakaroner blivit dyrare varför studenten konsumerar mindre makaroner till förmån för böcker. Inkomsteffekten visar den förändring i konsumtion som beror av en förändrad köpkraft. I det här fallet minskar konsumtionen av både böcker och makaroner till följd av den sänkta köpkraften. c) Normal vara: När inkomsten sjunker (stiger) minskar (ökar) konsumtionen av varan. (Om nu inte inkomsteffekten i figuren är positiv, i vilket fall det är en inferior vara: Minskad inkomst leder då till en ökad konsumtion av varan och vice versa.)

d) P M Engel-kurva D Makaroner Makaroner e) Inkomsteffekten för böcker är negativ eftersom substitutionseffekten är positiv och den totala effekten är noll. Det innebär att en sänkt inkomst leder till en minskad konsumtion varför inkomstelasticiteten måste vara positiv, η > 0. Förändringen i efterfrågad kvantitet går åt samma håll som inkomstförändringen. Uppgift 19 a) Inkomst/dag 7200 4800 2400 14 16 18 24 Fritid (h) b) w = 100 Inkomst/dag = (24-18)*100 = 600 w = 200 Inkomst/dag = (24-14)*200 = 2 000 w = 300 Inkomst/dag = (24-16)*300 = 2 400

c) w, timlön 300 200 100 Antal timmar 10 i arbete/dag Uppgift 20 a) Marginalprodukt: Hur mycket produktion som den sista enheten arbetskraft (t.ex. den sist anställda eller den sista arbetade timmen) eller den sista enheten kapital tillför. Företaget vinstmaximerar genom att producera så mycket att marginalprodukten är lika med marginalkostnaden. b) MRP L = w: Vinstmaximeringsvillkor för företag/producenter. Det är optimalt att anställa så många att värdet av den extra produktion som den sista arbetskraften tillför (MRP L ) är precis lika hög som kostnaden för denna arbetskraft (lönen, w). Uppgift 21 Utgångsläget innebär förluster, alltså har efterfrågan minskat så att den existerande kortsiktiga jämvikten ligger under den långsiktiga utbudskurvan. Av uppgiften framgår inte vilken typ av bransch det gäller, alltså får man anta lutningen på S L -kurvan. En ökning av priset på en viktig input innebär på kort sikt att utbudet minskar. BÅDE den kort- och långsiktiga utbudskurvan flyttas uppåt med just så mycket som kostnadsökningen är. Företagen minskar sin produktion och priserna stiger på kort sikt men man gör fortfarande förluster eftersom man inte kan anpassa alla sina resurser och det tar tid för företag att lämna marknaden. Det kortsiktiga läget ska jämföras med den NYA långsiktiga utbudskurvan. På lång sikt minskar företagen på alla resurser och vissa företag slås ut från branschen. Utbudet minskar ytterligare, ny långsiktig jämvikt erhålles där företagen åter gör nollvinster. Priset har stigit; hur mycket beror på antagandet om S L -kurvans lutning.

P S K 2 S K 1 S K 0 S L 1 P 2 P 1 S L 0 P 0 D Q 2 Q 1 Q 0 Q Uppgift 22 Läsk 15 B 1 10 B 0 5 A 10 20 Nudlar B 0 = budgetlinjen som gäller vid inkomsten 200, pris på nudlar på 10 och pris på läsk på 20. B 1 = budgetlinjen som gäller vid inkomsten 300, pris på nudlar på 15 och pris på läsk på 20. (tips: ta det i två steg, börja med att parallellförskjuta budgetlinjen till höger enligt inkomstökningen och förändra sedan lutningen på budgetlinjen och skärningen med x-axeln enligt prisförändringen på nudlar.) Fias val innan förändringarna ges av punkten A i figuren, 100 kr på varje vara ger 5 läsk och 10 nudlar/nudelpaket. När inkomsten ökar stiger efterfrågan för både nudlar och läsk (om vi antar att de är normala varor). Men även priset på nudlar stiger, vilket i sig bör leda till minskad konsumtion av nudlar (eftersom nudlar relativt sett har blivit dyrare). Effekten av prisförändringen på

konsumtionen består alltså av både inkomst- och substitutionseffekt. Men (den negativa) inkomsteffekten av prisförändringen kompenseras delvis av inkomstökningen. Huruvida nudelkonsumtionen ökar, minskar eller är oförändrad beror på hennes indifferenskurvor och det går inte att säga exakt hur det blir eftersom vi inte vet var hon kommer att välja efter förändringarna mer än att valet måste ligga på den nya budgetlinjen (B 1 ). I figuren ovan ökar nudelkonsumtionen, men det är fullt möjligt att den högre indifferenskurvan i stället ger minskad nudelkonsumtion. Det skulle i så fall kunna bero på att kombinationen av substitutionseffekten p.g.a. prishöjningen och inkomsteffekten för läsk (p.g.a. hög inkomstelasticitet för läsk) gör att Fias läskkonsumtion ökar på bekostnad av nudelkonsumtionen.