Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Relevanta dokument
1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Algoritmer och datastrukturer, föreläsning 11

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

Digital- och datorteknik

Tillståndsmaskiner. Moore-automat. Mealy-automat. William Sandqvist

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

v v v v 5 v v v 4 (V,E ) (V,E)

FÄRGLAGD A STENSUNDSVÄGEN BOSTÄDER BILPLATSER GARAGE 86 ST

Laboration 1a: En Trie-modul

F8: Logiska komponenter. Introduktion. Koder. Avkodare. Logiska komponenter

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Hvor tilfreds er du med din togrejse?

Jag vill inte vara ensam

löser differentialekvationen och 3 som är ett förstagradspolynom som inte är identiskt lika med differentialekvationens högerled.

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Antal uppgifter: Datum:

går genom AX + B = C,

Making room for tomorrow

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Trädstrukturer. Definitioner och terminologi. Informationsteknologi Tom Smedsaas 21 augusti 2016

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Digital Signalbehandling i multimedia

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Nordic Light Roulett. Aluminiumpersienn. Nordic Light Roulett Installation - Manövrering - Rengöring. Aluminiumpersienn

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Facit - Tänk och Räkna 6a

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Digital Signalbehandling i multimedia

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

VATEK Multifix kopplingar för alla rörtyper

Digital Signalbehandling i multimedia

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning


Finaltävling den 20 november 2010

HÖGTALARE D KLÄDKROKAR

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

System med variabel massa

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Datastrukturer och algoritmer

T rädinventering & okulär besiktning

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

============================================================ ============================================================

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

p Följ Kraft Där, Strå

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Reglerteknik AK, FRT010

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

På en landsväg. % Œ. œ œ. j œ # # œ œ j œ. œ J. œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ# œ œ # œ œ œ œ. œ œ œ œ. œ œ j. œ œ œ j œ Œ ? # # œ œ. œ J. œ œ. œ œ. œ œ.


Beteckningar för områdesreserveringar: T/kem Landskapsplanering

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

9. Vektorrum (linjära rum)

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Kaffe 5 kr Bulle 5 kr Kaffe och bulle 8 kr

Föreläsning 7 pn-övergången III

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Vi önskar er ett trevligt Speedwaymöte i Norrköping denna helg

Övriga verktyg. Internettjänster Matematik

Hej plåtslagare! Vi älskar regn. Vi älskar regn

Lösning till TENTAMEN070104

Checklista för utveckling av arbetsmiljön för personliga assistenter

BALLERINA. Prima. look

Snickerier. Räcken & Stolpar, Snickarglädje, Ett företag inom Södra

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

Den stabila människan

F8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning

Sammanfattning av ALA-B 2007

bruksanvisning/ user manual

Installatörens referenshandbok

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Tentamen i Databasteknik

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

IE1204 Digital Design

Minnesverktyg. Sakletare Tankekartor Fickminne/MP3

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Transkript:

Umå univrsi Insiuionn ör mmik oc mmisk sisik Roin Ekmn oc Axl Tors Tnmn i mmik Inroukion ill iskr mmik Lösninsörsl Hjälpml: Miniräknr Lösninrn skll prsnrs på sån sä räkninr oc rsonmn lir lä ölj. Avslu vrj lösnin m yli niv svr! Nor nn nmn in öms m poän, un nom prsionn skll vr or på vr oc v yr lområn (Enumrion; Grori, rä oc sorrin; Loik oc mänlär; Tlori). Ens svr är lri illräckli. För ör y (VG rspkiv, ) ks ävn ur lösninrn prsnrs. För y krävs smmnl 0 i uvusk korrk lös uppir, vrv 6 l korrk. För y VG krävs smmnl i uvusk korrk lös uppir, vrv 7 l korrk. För y krävs smmnl i uvusk korrk lös uppir, vrv 8 l korrk. Enumrion (mins vå i uvusk korrk lös uppir ör okän y Mins r i uvusk korrk lös uppir, vrv vå l korrk, ör cns ill ör y). Hur mån olik or kn ils nom ly om oksävrn i or OMTENTAMEN om.... oksvsöljn TOMTEN mås inns m i or? Lösnin. Om TOMTEN mås inns m r vi i prkikn m ojk orn, TOMTEN, A, M, N oc E. D kn örs på! sä. Ersom in inns når upprp oksävr unör or TOMTEN r vi in ulräkn nåo.. oksvsöljn TOMTEN in år inns m i or? Lösnin. D år orn oksävrn i OMTENTAMEN på A = 0!!!!! sä är nämnr är nl sä prmur yr prn v oksävr. I. ick vi rm! v ss innållr TOMTEN, så nl som in innållr TOMTEN är A! = 0! 6!. c. Or OMTENTAMEN r io oksävr. Hur mån olik or m nio oksävr kn ils om ll nio oksävrn väljs rån osävrn i OMTENTAMEN? Lösnin. Vrj or m io oksävr r uppov ill or m nio oksävr nom mn srykr n sis oksvn. All or m nio oksävr svrr också mo m io, y lir r n oksv övr. Allså inns lik mån or m nio som m io oksävr, vill sä 0!/(!). Alrniv. Vi väljr n oksv in nvän när vi konsrurr or m nio oksävr. Om nn oksv är nåon v E, N, M llr T r vi kvr 9 oksävr m pr, så kn orns på 9!/(!) sä. Om n oksv vi in r m är A llr M r vi kvr 9 oksävr m pr, som kn orns på 9!/(!) sä. D r nli iionsprincipn 9! (!) + 9! (!) = 9! 0 9! = = 0! 8 6 6.

. En kninpopulion i områ växr på öljn sä: Förs inns pr kninr. E kninpr som är mins vå månr mml ör vrj mån ny kninpr.. Lå F n ckn nl kninpr vi slu v mån n. Förklr vrör rkursionskvionn skrivr populionns illväx. F n+ = F n + F n (n ), F 0 =, F = Lösnin. F n är nl kninr mån n. F n är nlr kninr månn ör. Mån n + är snr mins vå månr ml oc ör ny pr. Ekvionn F n+ = F n + F n sär llså nl pr kninr n mån är nl pr kninr som lv örr månn plus pr ör vrj pr som lv vå månr iir. Ersom vi örjr m nyö pr mån 0 så inns ävn r pr mån. Allså sk vi ynnlsvärn F 0 = F =.. Lös rkursionskvionn. Lösnin. D krkärisisk polynom är m rör Allså är n llmänn lösninn Villkorn F 0 = F = r nu F n = C ( r r = 0 r, = ±. + ) n ( ) n + D. = C + D = C + + D vilk r C = D r lösninn = D = + =. + ( F n = + ) n ( + + ) n. c. Vrj mån lyr ssuom ny kninpr in ill områ. Mollr nn ny siuion m n rkursionskvion, oc lös n. Lösnin. Vi nr inly kninrn är nyö oc örjr örök si r vå månr. Då är rkursionskvionn F n+ = F n + F n +.

Vi o rm n omon lösninn i. Vi nsär prikulärlösninn F n (p) = C vilk r C = C + C + llr C = F n (p) =. Villkorn på konsnrn i n omon lösninn lir nu = C + D = C + + D r som vi r pr kninr mån 0 oc lyr in mån. D sysm r lösninn C = + D =. Allså är n llmänn lösninn F n = + ( + ) n ( + ) n.. Dinir n rlion R på Z Z nom (, )R(c, ) om = c.. Vis (,)R(c,) om = c, mn (,)R(c,) = c. Lösnin. Om = c så = c, så (,)R(c,). Om = = 0 så r vi nom korsmuliplikion = 0 = c mn är in inir.. Är rlionn n kvivlnsrlion? Lösnin. (0,0) är rlr ill ll lpr. Mn (,0) är in rlr ill (,). Allså kn R in vr rnsiiv oc ärm in n kvivlnsrlion. Dock kn mn konrollr rlionn är symmrisk oc rlxiv.. Lå A = {,, c,, }. Hur mån rlionr inns på A som är.... rlxiv? Lösnin. En rlion är n lmän v A A, är A A =. Rlxivi ör v ss mås inå, på ormn (x,x). D övri 0 kn vr m llr kn in vr m, så vi år nli muliplikionsprincipn 0 rlxiv rlionr på A.. symmrisk? Lösnin. Brk pr (x,y),x,y A. D inns pr är x y oc är x = y. Om rlionn sk vr symmrisk mås vi m å (x,y) oc (y,x) llr inn v m. Då r vi / + = vl. (Nor örs l är ( ).) Allså är nl symmrisk rlionr på A. c. symmrisk mn in rlxiv? Lösnin. En symmrisk rlion är rlxiv om ll (x,x) inår. Prn (x,y),x y r vi ull ri övr oc lir 0 vl. D inns vl älln prn (x,x) mn r v m innållr ll. Allså inns 0 ( ) symmrisk mn in rlxiv rlionr på A nli muliplikionsprincipn. A unr på: Hur mån rnsiiv rlionr inns på A? 0 mn inns in nkl sä räkn.. Hur mån lösninr ill kvionn x + x + x + x = 7 är x i Z + inns om...

. x? Lösnin. D inns lik mån lösninr som ill kvionn y + y + y + y = y i N 0. Villkor x r oss möjlir, y = 0,,. Vi år å nl lösninr är nl sä örl, llr or i låor vilk örs på ( ) ( +, ) (, ) sä. D lir ( ) ( ) ( ) + + = 7.. x 8? Lösnin. Enli smm princip år vi krv y 7 m y i som öru. Då är nl lösninr nl sä örl, 0, 9, 8 llr 7 or i låor. D är ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 0 9 8 + + + + + = 08. c. x x = 7? Lösnin. Krv r så vi kn i på kvionn x = x + 7 x + x + x + x + 7 = 7 x + x + x = 0 y + y + y = 6. Nu r vi r vl ör y = 0,,,. Dss mosvrr kvionrn y + y = 6 y + y = y + y = y + y = 0 m 7,, oc lösninr vrr, ol 6. Grori, rä oc sorrin (mins vå i uvusk korrk lös uppir ör okän y Mins r i uvusk korrk lös uppir, vrv vå l korrk, ör cns ill ör y) 6.. Hr n plnär rn K n Eulrslin? Lösnin. Nj, ll yr örn r u vlns () oc ör n Eulrslin sk xisr krävs ll knr r jämn vlns.. Är n ipri rn K, plnär? Lösnin. J, y n kn ris i pln un kors linjr, s iur. s c

c. Är cykln C n på n örn ipri? Lösnin. J, om n är jämn. Då kn vi kll örnn,,,...,k = n oc vrj kn år mlln u l oc jämn l. Vi kn mänrn X oc Y som u rspkiv jämn örnn. Nj, om n är u. Ty vi kn numrr örnn,,,...,k + = n. Då mås oc k + = n illör smm män i n ipriion v C n, mn år in, ör inns ju n kn mlln m. Allså är C n j ipri om n är u. 8 8 F: s c 9 6 7. Brk ovnsån r F.. Finn på vlri sä n smmnänn uppspännn lr i F, som minimrr summn v vikrn på knrn i lrn. Lösnin. Vi nvänr Kruskls lorim. Då väljs knrn {, }, {, }, {, }, {, }, {s, c}, {,}, {,}, {,}, {s,}, i nn ornin. s c. Lös prolm i, m yrlir krv knrn {s,} oc {,} mås inå i lrn. Lösnin. Vi nvänr Kruskls lorim in mn örjr m knrn (s,) oc (,) i rä. Då väljs {,}, {,}, {,}, {, }, {s,c}, {,}, {, }. 8 s c 6 c. Bvis n smmnänn uppspännn lr som minimrr summn v vikrn på knrn i lrn mås vr rä. Lösnin. En r är rä om oc ns om n är smmnänn oc in innållr nåon cykl. Om n uppspännn r T innållr n cykl kn mn or åminson n

kn rån T un T slur vr smmnänn, så T är orrn uppspännn. Om ll knr r posiiv vik mås minsk vikn. Allså kn vi lli minsk summn v vikrn i n uppspännn r T, om in T är rä. 8.. Skiss cykln C oc ss komplmn K, oc vis K är isomor m C. Lösnin. C K Mn sr,,,,, är n cykl på örn oc innållr ll örn oc knr i K. Allså v är K isomor m C m isomori ϕ nli ϕ(v). Finn n r på örn som är isomor m si komplmn. Lösnin. Brk rrn är n vänsr rn är n örs komplmn. D är nkl s rrn är v isomor: n ör rn kn vckls u oc ris som n vänsr: ϕ(v) c. Vis n r på 6 örn in kn vr isomor m si komplmn. Lnin: Räkn nl knr i rn oc komplmn. Lösnin. I n r G m 6 örn inns ( 6 ) = möjli knr. Om G r k knr mås komplmn k knr. Om G oc ss komplmn är isomor mås smm nl knr, mn vi kn in k = k ör ll k. (8,) (,) (,) (7,) s (,) (,0) (,) c (7,0) (,0) (,) 9. Två sunr r mn i n ispy om lösninn på lösprolm. D r unni ovnsån örsl på lö, är märkninn (c, ) på n kn innär kpcin är c oc lö är. Källn är örn s oc sänkn är örn.

. Konrollr om påså lö vrklin är lö. Lösnin. Mn konrollrr om nolö i ll nor är 0 oc inn kpci övrsis. D ällr in i rn ovn y kpcin på knn (, ) övrsis oc nolön vi oc är 0.. Använ For-Fulkrsons lorim ör inn mximl lö oc miniml sni i rn. Lösnin. S lösninsörsl ill orinri lnmn, å är smm nävrk. 0. En r G klls k-nrr om n kn plocks sönr på öljn sä: I s i inns örn v i m vlns ös k, som plocks or illsmmns m ll sin knr.. Vriir rn F ovn är -nrr nom n i vilkn ornin örnn kn plocks or. Lösnin. D n örn m vlns är c. Vi plockr or c. Nu r s vlns. Nu r oc vlns. Vi plockr or s. Vi plockr or oc. s Vi plockr or, oc sn. Nu r oc vlns. Plockr vi or oc årsår r vå örn, oc så vi är klr.. Vis F r kromisk l. Lösnin. F r K som lr (ill xmpl örnn,,) så kromisk l är mins. D xisrr n -ärnin,

så kromisk l är ös. Allså är kromisk l. c. Bvis n k-nr r r kromisk l ös k +. Lösnin. Plock sönr rn så in örn som plocks or r lr än k rnnr. Konsrur sn rn kläns nom lä ill örn i. D är klr när vi r som ms k + örn xisrr n (k + )-ärnin. An vi r l ill p örn oc orrn r n (k + )-ärnin. När vi lär ill p + : örn år som ms k rnnr, så inns orrn n (k + )-ärnin. Enli inukion inns å n (k + )-ärnin ör ll nl örn. Loik oc mänlär (mins n i uvusk korrk lös uppi ör okän y Mins vå i uvusk korrk lös uppir, vrv n l korrk, ör cns ill ör y). Lå A oc B vr vå mänr i univrs U.. Förklr v som mns m A B, oc skiss illörn Vnn-irmm. Lösnin. M A B mns komplmn ill unionn v A oc B. Unionn v A oc B är ll som inår i nåon v mänrn A llr B. Komplmn ill är ll som in inår i nåon v mänrn A llr B. U A B. D Morns örs l sär A B = A B. Bvis m jälp v Vnn-irmm i uppi, oc Vnn-irm ör männ A B. Lösnin. A mrkrs i rö oc B i lå. Då är A B mrkr i lil. D är smm som mrkr områ i. U A B c. Använ D Morns lr ör örnkl uryck A B så in innållr når komplmn, oc skiss Vnn-irmm ör männ. Lösnin. A B = A B = A B, lrniv A B = A B = A B, rsom A = A. Dnn män är l yll områ i iurn nn.

U A B.. Säll upp snninsvärsllr ör uryckn (p p) q oc (p p) q. Lösnin. p q p p p (p p) q p p (p p) q 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. Är vå uryckn i loisk kvivln? Lösnin. Uryckn är in loisk kvivln, ör rs kolumnr i snninsvärslln är in lik. c. Är nåo v m n uoloi llr n mosäls? Lösnin. J, (p p) q är n uoli rsom är sn ovs p:s oc q:s snninsvärn. D nr påsån är vrkn n uoloi llr n mosäls rsom vrkn är lli sn llr lli lsk.. Brk usn x y[xy = ].. Ur om usn är snn nom olk som n kvniirr övr N, Z, Q oc R. Lösnin. I N inns in l y så y =, så usn är in snn övr N. I Z, Q oc R inns l 0, oc inns in l i nåon v mänrn så 0y =. Allså är usn in snn övr nåon v lmänrn N, Z, Q llr R.. Gnom or n lmn ur viss v lområn i kn usn örs snn. Förklr! Lösnin. Om vi r or 0 rån Q oc R är ivision lli möjli. D vill sä, om x 0 kn vi y = /x så xy =. A x 0 rnrr /x är välinir. c. V är usns nion? Uryck un nvän. Lösnin. x y[xy ]. D räckr m inns x så in inns nåo y så xy =. A in inns nåo y så xy = är smm sk som xy ör ll y. Tlori (mins n i uvusk korrk lös uppi ör okän y Mins vå i uvusk korrk lös uppir, vrv n l korrk, ör cns ill ör y).. Bräkn s(n,n ) m jälp v Euklis lorim.

Lösnin. n = (n ) + { 0 n jämn n = k + n u Euklis lorim r nu s(n,n ) = om n är jämn, nnrs är s(n,n ) = s(,) =.. När är n oc n rliv prim? Lösnin. Två l oc är pr iniion rliv prim om oc ns om s(,) =. Enli. ällr när n är u. c. An >. Bvis s(,) min{,, } (minimum v, oc ). Lösnin. Lå s = s(,). Då är = sk, = sn är k,n N. Ersom >, så är k > n. Nu r vi = s(k n) s. Ersom s lr kn s in vr sörr än. Allså s min{,}. (Nor in är növäni m rsom vi no >.). Euklis ss sär som kn inns oänli mån priml. D inns mån sä vis ssn, mn knsk vnlis r öljn srukur: An p,p,... p n är n lis övr ll priml. Bil N = p p... p n +. Då är N lr m nåo ny priml p (som in inns m ln p,p,...,p n ).. V är poänn m n p,p,...,p n är n lis övr ll priml? Lösnin. Om inns änli mån priml kn vi il nn lis. Vi vill ör mosälsvis, vill sä vis vi mås miss nåo priml när vi il lisn.. Vrör är N lr m ny priml p? Lösnin. Enli rimikns unmnlss är ll l lr m åminson priml, sä p. Rsn när mn lr N m p i är uppnrlin, så N är in lr m nåo p i. Allså kn in p vr nåo p i som vi rn r. c. Kn N i si vr ny priml? Rsonr oc xmpl. Lösnin. J. T ill xmpl p =,p =. Då är p p = 6, så N = 7, som är priml. Lär vi ill p = år vi isäll N =, som också är priml. Dock är in lli så, y 7 + = 9 09. Ävn i ll är mllri N lr m mins priml som in inns m på lisn. 6. Brk öljn ini: n k=0 ( n k) = ( n n ).. Bskriv ur skull kunn viss m jälp v inukion, oc örklr vrör inukionss är prolmisk jämör m vis vnli summionsormlr, xmplvis + + +... + n = n(n + )/. Lösnin. Påsån är sn ör n = 0 rsom å sår ( ) ( ) 0 0 = =. 0 0

An är sn ör n = p 0. Vi sär n = p + oc vill vis p+ ( p+ ) ( k=0 k = p+ ) p+. D örsvårs v p + ls är n övr summionsränsn, oc ls örkommr i rmrn, ( ) p+. k Därör kn vi in r skilj u n rm i summn, som mn kn ör i vis ör + +... + n = n(n + )/.. Bvis isäll inin kominorisk nom yll i ljrn i öljn: Osrvr ( n ( k) = n )( n k n k), oc vänsrl ärör kn olks (m jälp v iionsprincipn oc muliplikionsprincipn) som nl olik sä välj u n prsonr ln n prsonr, är n är män oc n är kvinnor. Lösnin. Inin ( n ( k) = n )( n ( k n k) öljr ur kum n ) ( k = n n k). En rm i summn i vänsrl kn llså olks som vi väljr u k män ln n män, llså ( n k) olik möjlir, oc oron v (muliplikionsprincipn) väljr u n k kvinnor ln n kvinnor, så smmnl n prsonr ln n prsonr. Om mn lår k vrir rån k = 0 ill k = n år vi ll olik sä r vå nl så summn lir n. Dss sä uslur vrnr (iionsprincipn), oc uömmr ll möjlir. När vi ilr summn rån k = 0 ill k = n uömmr vi llså ll möjlir välj u n prsonr ln n prsonr, vilk ju r smm nl som i örl.