Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Relevanta dokument
Kommentarer till resistensläget 2012

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensläge i öppenvård:

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Resistensläge i öppenvård:

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Resistensrapport Västernorrland 2016

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i Region Skåne

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens i blododlingar

Information från Strama

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Mekanismer för antibiotikaresistens

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

vid infektioner som kan vara livsmedelsburna.

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Antibiotikaresistens

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Världen i Norden och Norden i världen

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Infektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Multiple choice frågor

Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

MRB Multiresistenta bakterier

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotika till skåningar Emma Brogård leg. apotekare Område läkemedel

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Multiresistenta bakterier

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotikaförbrukning i Region Stockholm (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Antibiotikaresistens

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Handläggare Datum Diarienummer Ingemar Hallén A1

Antibiotika och resistens

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Mikrobiologens konferensrum Aten

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Transkript:

Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg nivå medan resistensen mot nitrofurantoin är helt stabil

Terapirekommendationerna för nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor anger mecillinam och nitrofurantoin som förstahandsalternativ och dessa kan förväntas ha god effekt i de allra flesta fall. Vi ser dock en svag ökning av resistens framför allt mot mecillinam (2,8 -> 4,4) vilket går hand i hand med en ökad förskrivning. För ampicillin och cefadroxil klassas normalpopulationen som I men medlen kan fortfarande användas vid nedre UVI pga. mycket höga koncentrationer i urinen. Resistensen mot ampicillin är dock så utbredd att detta medel ej bör användas empiriskt. För E coli ser vi nu en tendens till att resistens mot trimetoprim inte längre ökar, förskrivning har minskat kraftigt under senare år. Ciprofloxacin skall ej ges empiriskt i första hand vid nedre UVI och vi har senaste året för första gången noterat en minskning av förskrivningen. Stabilt resistensläge, ingen ökning senaste tre åren! 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 E coli jan-jun 214 4,4 5,5 1 7,4 17 29 95,6 94,5 99 92,6 83 71 mecillinam ampicillin cefadroxil trimetoprim nitrofurantoin ciprofloxacin

25 Antal ESBL i Värmland Antalet konstaterade fall av ESBLproducerande E coli och Klebsiella pneumoniae ökar i jämn takt och har mer än tredubblats på sex år. Antalet fall årets första fem månader är i linje med fjolåret. 2 164 196 15 132 1 18 18 85 71 5 58 27 28 29 21 211 212 213 jan-jun 214

Grupp A streptokocker jan-jun 214 1 1 1,5 Resistensläget hos grupp A streptokocker är gynnsamt. 9 Penicillinresistens hos grupp A streptokocker har ännu ej beskrivits! 8 Även resistensen mot andrahandspreparaten cefadroxil, erytromycin och klindamycin är mycket låg. Resistens mot tetracyklin (som ju primärt inte är ett medel mot grupp A streptokocker men ofta används vid övre luftvägsinfektioner) förekommer hos ca,5% av isolaten vilken är en kraftig minskning jämfört med 212 och 213. 7 6 5 4 3 1 1 99 99 99,5 R I S 2 1 PcV cefadroxil erytromycin klindamycin tetracyklin

Oxacillin är förstahandspreparat vid misstänkta stafylokockinfektioner. Stammar med resistens mot oxacillinpreparat (MRSA) har dock blivit allt vanligare och vi står nu inför en situation där MRSA sprids i samhället utan möjlighet att kontrollera. Spridning på sjukhusen har vi kunnat bemästra i stor utsträckning vilket gjort att vi haft en unikt låg prevalens av MRSA i Sverige. Tyvärr såg vi en dramatisk ökning 213 och en viss minskning från dessa höga nivåer noteras första fem månaderna 214. Den relativa förekomsten i diagrammet, 65.8%, är dock falskt hög då patienter med MRSA kontrollodlas i stor utsträckning. För antalet nyanmälda fall, se nedan. Oxacillinkänsliga stafylokocker är också känsliga för cefadroxil. Resistensen mot andrahandspreparatet klindamycin har varit tämligen konstant på en låg nivå de senaste åren. Den fusidinsyraresistenta klon som spreds i landet och framför allt orsakade impetigo hos barn har minskat i utbredning och resistensen är nu lägre än på flera år. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Staphylococcus aureus jan-jun 214 5,8 2,2 3,8 94,2 97,8 96,2 oxacillin klindamycin fusidin

Antal MRSA i Värmland 9 Antal nyanmälda fall av MRSA i Värmland 22-214. 8 79 En kraftig ökning ses mellan 21 och 211. Under 212 var läget relativt stabilt men under 213 ses en dramatisk ökning. Första fem månaderna 214 är antalet nya fall något lägre än 213. 7 6 5 48 4 42 3 2 18 32 22 33 28 25 1 11 9 13 5

Pneumokocker 214 jan-jun, 214 noteras en minskning av resistensen mot de flesta pneumokockmedel, ett observandum är att vi har relativt få isolat, mellan 3-4 varför det blir slumpmässiga mindre förändringar från år till år. Det är också så att NPH-odlingar, där vi hittar de flesta pneumokockerna, ofta tas på patienter med komplicerande infektioner vilket påverkar urvalet. 1 9 8 7 6 7,4 1,7 5,4 4,9 5,9 6,3 Penicillinresistenta pneumokocker är fortfarande ovanligt i Värmland. De få isolat vi hittar kommer regelmässigt från utlandet. Här är adoptivbarn från Ostasien en särskild riskgrupp. Även resistensen mot andrahandspreparaten erytromycin och klindamycin är låg. 5 4 3 2 92,3 98,3 94,6 95,1 94,1 93,7 Tetracyklinresistensen är ovanligt variabel och ligger mellan 5 och 1 procent. 1 PcV ampicillin erytromycin klindamycin tetracyklin trimsulfa

Resistensen mot ampicillin har stabiliserats och till och med minskat något. Fortfarande är kromosomal resistens det vanligaste. Kromosomal resistens är mycket svårtolkad då den beror på tillfälliga mutationer i PBP-genen och är mycket heterogen. De flesta stammar som har någon form av kromosomal resistens är faktiskt känsliga för ampicillin vid MIC-testning. I Värmland är tetracyklinresistens ovanligt Resistensen mot trim/sulfa har minskat något sedan förra året men fortfarande är var fjärde stam resistent! Någon resistens mot kinoloner (t ex ciprofloxacin) har ej noterats. Kinoloner kan användas vid behandling av multiresistenta stammar. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Haemophilus influenzae jan-jun 214 16,5 25 1,5 1 83,5 73,5 ampicillin tetracyklin trim/sulfa