Omtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti

Relevanta dokument
Tentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 5 juni

Tentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti

Omtentamen med lösningar i IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti

Tentamen med lösningar i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 15 augusti

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik måndagen den 29 maj

Omtentamen med lösningar IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

7 Elektricitet. Laddning

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

Datum: Tid:

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i El- och vågrörelselära,

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Temperaturmätning med resistansgivare

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

IE1206 Inbyggd Elektronik

1 Grundläggande Ellära

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik onsdagen den 17 augusti

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

14. Potentialer och fält

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

IE1206 Inbyggd Elektronik

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Förra föreläsningen. Reglerteknik AK F6. Repetition frekvensanalys. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar.

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15

Kontrollskrivning Mekanik

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Växelström och reaktans

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Tentamen i El- och vågrörelselära,

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Omtentamen IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

IE1206 Inbyggd Elektronik

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 april :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 augusti :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Transkript:

Omtentamen i F33 Elläa tosdagen den augusti 3 9.-3. Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista), entamensuppgiftena behöve inte åtelämnas nä du lämna in din skivning. Hjälpmedel: äknae/gafäknae. Kusens fomelblad ha bifogats tentamen. nfomation om ättning och betyg Motivea alla sva. abelle och beäkninga som använts ska finnas med i lösningana i läsba fom. Om svaet på en fåga ä "7" så måste du tala om vafö. Ofullständigt motiveade sva ge inte full poäng! entamen kan ge maximalt 3 p, godkändgänsen gå vid 5 p. 5 8 4 7 F E D C B A esultatet meddelas senast tosdag den septembe.

. p 5Ω, 6Ω, 3 Ω, 4 Ω, 5 5Ω, 6 Ω. Beäkna esättningsesistansen ES. ES? [Ω]. p Använd Kichoffs laga fö att ställa upp och beäkna de te stömmanas belopp och iktning (tecken). ( ppgiften kan ge delpoäng även om ekvationssystemet inte lösts ). E 6V E 3V E 3 7V Ω 3Ω 3 4Ω 4 5Ω?? 3? 3. 6p a) a fam en ekvivalent hévenin-tvåpol, E, till nätet med de två spänningskällona (7V) och stömkällan ( ma). E? [V]? [kω] b) våpolen AB ansluts till en vaieba esisto. Man mäte spänning och stöm fö att ita upp tvåpolens kaakteistiska kuva som en funktion av. ita denna kuva. Gadea axlana. ( Jämfö med kusens AB )

4. p En växelstömslast som ansluts till nätet med 3 V och f 5 Hz föbuka effekten P 3 W vid cosfi,5 induktivt. a) Beäkna stömmen [A]. (ips: ita effekttiangeln med P, och S.) b) Man ha tillgång till en kondensato C µf och den koppla man paallellt med lasten. Kondensaton geneea eaktiv effekt C. Hu sto bli stömmen nu? Beäkna stömmen ES [A]. (ips: ita effekttiangeln.) 5. 4p E ä en likspänningskälla V. Stömställaen ha vait sluten lång tid föe t då den öppnas. a) Hu sto ä stömmen föe t? b) Hu sto ä diekt efte t. c) Hu sto ä stömmen långt efte t ( t >> ). d) Beäkna hu lång tid (efte t ) det ta det tills stömmen 5 ma? 6. 4p En växelspänning med fekvensen f 35,5 Hz mata ett nät med en kondensato C 33 nf i paallel med en esisto B 6,8 kω via en seieesisto 6,8 kω. Man mäte spänningen C 6,8 V. a) Beäkna B b) Beäkna C c) Beäkna d) Beäkna 3

7. 4p nduktiv tådlös effektöveföing används fö att bekvämt ladda batteidivna utustninga. Metoden föeslås även i famtiden användas till att ladda elbila unde gång med spola i vägbanan. Fö att kunna öveföa effekt öve vaieande avstånd med ba vekningsgad måste man utnyttja esonans. Däfö anpassa man sändaspolens ( ) fekvens f till esonans med mottagaspolen ( ), med hjälp av en datostyd s.k. autotune. figuen symbolisea en lampa den öveföda effekten. Mottagaketsens komponente ha följande väden:, mh,4 Ω, C 47 nf, lampan P,4 W V. a) Vilken fekvens ska sändaspolens spänning ha (esonans)? f? [khz] b) Vilket -väde ha mottagaspolen?? c) Maximal effekt i lampan få man om motagaketsens -väde kan tansfomea öve seieesiston till en paallellesistans med samma väde som lampans esistans. Vilket ä detta -väde? MAX? 8. 6p Figuen visa ett enkelt filte med + och ett. a) Häled filtets komplexa öveföingsfunktion /. b) Vid vilken vinkelfekvens ω G bli öveföingsfunktionens ealdel lika med dess imaginädel? E [ / ] M [ / ]? Ge ett uttyck fö denna vinkelfekvens ω G med, och. c) Vad bli öveföingsfunktionens belopp vid mycket låga fekvense, ω, uttyckt i och? Vilket väde ha öveföingsfunktionens fas vid mycket låga fekvense? d) Vilket väde ha öveföingsfunktionens belopp vid mycket höga fekvense, ω? Vilket väde ha öveföingsfunktionens fas vid mycket höga fekvense? a)? c) ω b) ω G? E ag M ω G? d) ω f (,, )?? ag? ycka till! 4

Fomelblad vid tentamen i Elläa F33 esistans l ρ a + α( t t ) esistans, esistivitet ρ (obs! [Ωmm /m]) esistansens tempeatubeoende. vam esistans, kall esistans α tempeatukoefficient Ketsanalys G ES + + 3 + + + +... ES + od 3 OHM s lag. esistans G konduktans. Seiekets. Paallellkets. Specialfall två esistoe i paallell. Kichoffs stömlag. En nod ä en knutpunkt. Stömma in till noden tas positiva och stömma ut fån noden negativa. Kichoffs spänningslag. En slinga ä en sluten stömkets. esistons plustecken ä dä stömmen gå in. Slinga Spänningsdelningsfomeln. Delspänningen öve. E + Stömgeningsfomeln. Delstömmen genom. + ikstömseffekt i esisto. P P P Elektiska fält F k E k a C ε ε ε d E C d C W e ε Coulombs lag kaftvekan F mellan laddninga. Elektiskt fält E kaft på enhetsladdning. Konstanten k 9 9. Plattkondensato. ε kapacitivitet (polaisebahet). ε fö luft/vacuum. Kondensatons spänning laddning och elektiskt fält E. Elektostatisk enegi. 5

Magnetiska fält B Φ Flöde Φ (antal kaftlinje) flödestäthet B. a F m mmk Magnetomotoisk kaft, magnetiseing. l eluktans µ µ µ µ m magnetiskt motstånd. µ pemabilitet, µ a µ 4π -7 fö vacuum. ( µ kallas även k m ) F m Φ m OHM s lag fö magnetiska ketsen. Fältstykan H. H l B f(h) B µ H BH-kuvan. F B l Motopincipen. dφ nduktionslagen. (enz lag, e ä motvekande). e di Självinduktion. nduktans. u Elektomagnetisk enegi. W m ansiente x τ) x ( x x ) e ( "hela" t t ln "esten" τ τ Kondensato: τ C Spole: τ Snabbfomel. x stohetens begynnelseväde x stohetens väde efte lång tid τ föloppets tidkonstant hela swinget genom esten idkonstant τ. Peiodiska funktione x( t) Xˆ sin( ω t + ϕ) ω π f Sinusfunktion med fasvinkel ϕ. X med X x( t) sinusfunktione ha medelvädet. X MS X x ( t) Effektivväde. Fö sinus gälle: ˆX X jω-äkning Z + jx mpedans Z, esistans och eaktans X. Admittans Y, konduktans G och suceptans B. Y G + jb Z X ω nduktiv eaktans. Kapacitiv eaktans. X C ω C 6

Växelstömseffekt P cos ϕ sinϕ S Aktiv effekt P, eaktiv effekt och skemba effekt S. S P + S ( P) + ( ) Effekt-tiangel. fån kondensatoe summeas med negativt tecken. P cosϕ sinϕ Aktiv P och eaktiv stömkomposant. ( ) ( ) P + fån kondensatoe summeas med negativt ϕ tecken. P esonansketsa f esonansfekvens. π C πf Definition av spolens -väde med πf seieesistans, samt altenativ definition med paallellesistans. Omäkning mellan seieesistans och paallellesistans. ( > ) f Bandbedd. f Effektanpassning Effektanpassning. * Z Z Effektanpassning komplex last. Z Effektanpassning. Komplex tvåpol med esistiv last. deal tansfomato P P Fölustfi tansfomato. Spänningsomsättning. Stömomsättning. Z Öveäkning av impedans. Z nduktiv koppling + jω + jωm + jω + jωm k M SE + ± M PA M + ± M Ekvationssystem med M Kopplingsfakto k ömsinduktans M k % koppling k obeoende Seiekoppling ( - fö motvekande) Paallellkoppling ( + fö antipaallella). 7